Smittosamma sjukdomar

Smittosamma
sjukdomar del 1
Smittosamma sjukdomar
 Bakterier
 Virus
 Svamp
 Parasiter
Bakterier
Resistens
 Bakteriernas enda uppgift är att förökas och leva.
 När de blir hotade börjar de söka nya vägar för sin
överlevnad
 Genförflyttning
 Mutation
Influensa
• Influensaviruset kan inte föröka sig på egen hand.
• Använder taggar på sin yta för att bryta sig in i
luftvägarnas celler och tvingar cellen att tillverka
tiotusentals viruskopior
• Immunsystemet lär sig känna igen taggarna och kan
därmed slå tillbaka inkräktaren
Influensa
• Den som redan har haft en influensa blir inte sjuk av
samma virus igen
• Viruset ändrar utseende på sina taggar och den nya
smittan kan orsaka en svår pandemi
• En person blir smittad av influensa ca sex till åtta
gånger under sin livstid
Influensa
Tre pandemier under 1900-talet.
 1918-19 Spanska sjukan - 1/50 dog
 1957-58 Asiaten – 1/1000 dog
 1968-69 Hongkonginfluensan– 1/1000 dog
Influensa under 1900-talet
 Spanska sjukan 1918-1919
 dödade mellan 25 och 50 miljoner
människor över hela världen (cirka
38 000 i Sverige
 troligen den mest dödliga pandemin
hittills i mänsklighetens historia
 orsak till fler dödsfall än såväl pesten
som aids.
Fågelinfluensa
 Influensavirus typ A förekommer normalt i tarmkanalen hos fåglarna. en
tredjedel av världens alla vilda fåglar är smittade med någon subtyp av
fågelinfluensa Influensa
 Det finns flera subtyper, och dessa klassificeras genom de två olika
proteiner (antigener) som finns på ytan av viruset, hemagglutinin (H) och
neuraminidas (N), som vardera finns i 16 respektive 9 varianter, exempelvis
H1N1 etc.  144 olika virustyper.
 Till två undergrupper (H5 och H7) hör virus (t.ex. nuvarande H5N1), som
kan orsaka allvarliga fågelinfluensaepidemier
 Alla fågelinfluensavirus smittar dåligt till människan
Fästingsjukdomar
Kumlingesjukavirus
Borreliosbakterie
Fästing
Borrelia
Borrelios
 Bakteriesmitta via fästingar
 Drabbar >3000 finländare varje år
Borrelios – Lumes sjukdom
teema 2009
Symptom
 Hudfläck
 Influensaliknande symptom
Neuroborrelios
 MS-lika symptom
 Förlamningar, hjärtsvikt
 Endel symptomfria
 Symptomen uppkommer mer av
kroppens försvar än av bakterien
 Endel symptomfria
yle
vård
 Abtibiotikabehandling genast
 3v intravenöst  månader
 Kan bli symptomfri kvar i kroppen
Allergier
Uppkomstmekanism:
Kroppen har producerat antikroppar i större mängd än
normalt mot ett främmande ämne (allergen) 
nästa gång kroppen exponeras för ämnet
utvecklas allergiska symptom
Exempel:
 Atopiskt anlag
 Atopiskt exem
 Nässelutslag
Antikroppsförmedlad allergi
 då immunglobulin E reagerar med allergenen och
frisätter symptomframkallande substanser från
mastcellerna.
-> en allergisk reaktion
 Mastceller finns t.ex. i huden och i luftvägarnas
slemhinna.
 Exempel på antikroppsförmedlad allergi är astma,
pollenallergi och födoämnesallergi.
Korsreaktioner
 då man reagerar mot andra ämnen som påminner om
det ämne som man är allergisk mot.
 Ex. Björkpollen - hasselnötter, kiwi, körsbär, morot,
plommon, potatis, päron och äpple.
ORSAK
 Kroppens immunförsvar
överreagerar mot vissa
ämnen som för andra är
helt ofarliga
 Det är själva
överreaktionen som
orsakar symptomen
 Ämnena som orsakar
överreaktion kallas
allergener
HUR FÅR MAN ALLERGIER?
 Ärftliga
 Miljöfaktorer
 Utvecklas när man är barnavtar med tiden
 Barn som växer upp på landet har färre allergier än barn
som växer upp i städerna
SYMPTOM
 Påverkar oftast luftrören, ögonen, näsan och tarmkanalen
 Hudutslag och –eksem förekommer också
 Symptomen kan variera mycket från person till person
(lindriga symptom/ livsfara)
Allmänna symptom
 astma (andnöd), pipande andning
 hosta
 rinnande snuva, klåda i näsan, täppt näsa, nysningar
 klåda, rodnad i och/eller rinnande ögon
 eksem, utslag, rodnad på hyn, blåsor, fjällning,
hudsprickor och andra hudreaktioner
 kliande och svullna läppar
 sår på slemhinnorna i munnen
 diarré, kolik, illamående, kräkningar
Diagnostisering Pricktest
 Vanligaste allergitestet.
 Man prickar en droppe med en allergen under huden på
armens undersida, och om man är allergisk mot ämnet blir
det en rodnad och/eller en svullnad.
 Pricktest diagnostiserar
t.ex. matallergier
pollen och djurallergier
BEHANDLING
 Allergier går inte att bota
 Undvika ämnet som orsakar symptom
 Pollenallergi: mediciner kan lindra symptomen
 Olika behandlingssätt beroende på svårighetsgrad
 Sluta röka (rökning försämrar luftvägsbesvären)
VANLIGA ALLERGIER
 Födoämnesallergi
 Pollenallergi
 Pälsdjursallergi
 Kvalsterallergi
 Kontaktallergi med eksem (nickel)
 Allergi mot bi- och getingstick
 Reaktioner mot mediciner
Födoämnesallergier
 Är vanliga hos småbarn, men ganska sällsynt bland
vuxna.
 De vanligaste födoämnesallergierna: ägg, frukt…
Mjölkallergi
Fiskallergi
Nötallergi
Pollenallergi
Allergi mot olika växters frön.
Exempel på läkemedel mot pollenallergi:
 Tabletter (antihistamin)
 Nässpray
 Ögondroppar
 Vaccination
OCH VÄLDIGT OVANLIGA
ALLERGIER
 Kött (hudutslag, andningsbesvär)
 Vatten (i kontakt med huden och när man dricker, kraftiga
utslag)
 Värme och kyla (utslag av temperaturskillnader)
 Mobiltelefoner och möbler (nickel)
 Dofter (parfymer) irriterade luftvägar
 Chokladallergi (kakaoallergi)
 Träning (då man tränar får man en allergisk chock)
Överkänslighet
 Då allergiska reaktioner inte beror på immunförsvaret
 Besvären märks i ögonen, på huden, i näsan,
luftvägarna, magen och tarmarna
 Huden kan få nässselutslag eller eksem,
ögonen blir irriterade.
 Ex. På överkänsligheter:
- Celiaki
- Laktosintolerans
Celiaki
 Celiaki, alltså glutenintolerans innebär att man inte tål
gluten, en viss sort av protein, som förekommer i bl.a.
vete, råg och korn
 Finns inget botemedel.
 Celiaki -> näringsupptagningen minskas -> brist på
vitaminer och näringsämnen.
 Diagnostisering: blodprov eller colonoskopi
Laktosintolerans
 Laktosintolerans = överkänslighet mot laktos
 Beror på bristen av enzymet laktas
 -> gaser och knip i magen.
Sjukdomar i
matsmältningsorganen
 Laktosintolerans
 Celiaki
 Tarminfektion
 Magkatarr, magsår, ruokatorviinfektion
 Gallsten
 Elakartade tumörer
 Pekka Palola samlade för första gången den 9.4.1969 en grupp
människor för att grunda förbundet.
 Då hette förbundet ”Allergialiitto”.
 1994 ändrades namnet till ”Allergia- ja astmaliitto”
Astma
 Var femte finländare lider av astma (ca 300 000)
 Astma är den vanligaste långtidssjukdomen bland barn (ca 30 000
<15 åringar)
Symptom:
 Luftrörens slemhinnor inflammerade och svullna
 Förträngning av luftrören
 Ökad känslighet för olika retningar, såsom;
tobaksrök, damm, starka lukter, kall luft, fysisk ansträngning
Orsak:
 Ärftliga faktorer
 Retningar i omgivningen.
 Allergier (speciellt hos unga astmatiker)
Behandling av astma
 specifik medicinbehandling
en medicin som botar astmainflammationen
en nöd- eller anfallsmedicin
doseringen baserar sig på PEF-mätning
 omgivning som är fri från retningar/ allergener
 motion
www.hengitysliitto.fi
Lungsjukdomar
 kroniskt obstruktiv lungsjukdom
 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL eller COPD) är
den fjärde största dödsförorsakande sjukdomen i
världen
 I Finland finns 200 000 diagnostiserade patienter.
 Dessutom uppskattas cirka 200 000 personer lida av
kronisk luftrörsinflammation, som kan anses som ett
förstadium till KOL