Ett häfte om

Namn:……………………………………………………………………………………
År 4ab, VT 2009
Ett häfte om
Väder
Av: Patrik Mars
Patrik Mars, Byskolan, Södra Sandby – www.lektion.se
Innehållsförteckning
sid.
Väder – Meteorologi
3
Årstider
4
Solen och dess strålar
11
Termometern
13
Växthuseffekten
16
Luften och vindarna
18
Nederbörd
20
Moln och regn
20
Snö
23
Dimma
23
Hagel
24
Regnbågen
26
Åska och blixt
28
Hur blir vädret?
31
Arbetsuppgifter
34
2
Väder - Meteorologi
Har du hört ordet meteorologi någon gång?
Ordet kommer från grekiskan:
Meteoros = I luften befintlig
Logi = Läran om
Alltså betyder ordet meteorologi ungefär
”Läran om vad som händer och sker i luften”.
Vädret är människans vanligaste samtalsämne.
Det finns alltid anledning att klaga på något: det
är för torrt, för regnigt, för varmt, för kallt
eller så blåser det för mycket. Men vad är väder
egentligen? De viktigaste faktorerna för vårt
väder är solen och atmosfären. Atmosfären
skyddar jorden mot extrema temperaturer som
brännande hetta eller isande kyla. Människor
upplever vädret framför allt i synliga och
påtagliga fenomen som moln, snö, regn, åska,
blåst och temperaturskillnader.
3
Årstider
Varför har vi inte alltid samma väder
på vår jord? Vad är det som gör att vi
på sommaren kan springa
runt i badbyxor, men på
vintern måste sätta på oss
långkalsonger, mössa och vantar?
Vi har fyra årstider: vår, sommar, höst och
vinter. Detta beror på att jorden snurrar ett
varv kring solen på ett år och att jordaxeln lutar
en aning. Många tror att vi får varmare på
sommaren och kallare på vintern bara för att
jorden kommer närmre (sommaren) respektive
längre (vintern) från solen, men det är helt fel.
Visserligen är jorden inte alltid exakt lika långt
från solen under ett år, men det har ingen
betydelse för temperaturen på vår jord. Istället
är det så att när vi har sommar (juni, juli och
augusti) här på norra halvklotet så lutar vår del
av jorden mot solen. Solens strålar går då
nästan rakt ner genom atmosfären till jordytan.
Inte så mycket av solstrålarnas värme hinner
försvinna i atmosfären och vi får sommarvärme i
Sverige.
4
Sverige
Jorden
Sverige
Solen
På vintern värmer solen mindre.
Då lutar norra delen av jordklotet
bort från solen. Mindre antal
solstrålar träffar nu Sveriges yta
än på sommaren.
Jorden
På sommaren värmer solen mer
för då lutar norra delen av
jordklotet in mot solen. Många
fler solstrålar träffar nu
Sveriges yta än på vintern.
Jorden snurrar också kring sin egen axel, ett
varv på 24 timmar. Därför har vi dag och natt.
Runt jorden finns ett lager av luft. Det kallas
för atmosfären. Utan det luftlagret hade vi inte
kunnat andas eller leva. Den nedersta delen av
atmosfären kallas troposfären
och sträcker sig 10-15 km upp. I
troposfären händer allt det vi
kallar för väder. Moln, regn och
snö, blåst och åska osv. På månen
finns det ingen luft och eftersom
det inte finns någon luft kan det
heller inte finnas något väder. Inga moln, aldrig
regn eller snö och ingen blåst.
5
Vilken är din favoritårstid ? …………………………………
Varför ? ………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………
6
Rita saker som du förknippar med årstiden:
Vår
7
Rita saker som du förknippar med årstiden:
Sommar
8
Rita saker som du förknippar med årstiden:
Höst
9
Rita saker som du förknippar med årstiden:
Vinter
10
Solen och dess strålar
Solen är ett glödande klot som
består av olika gaser. Tack
vare solen kan vi finnas
till här på jorden. Även
om solen ser liten ut för oss
här på jorden så är den
enormt stor.
1 300 000 stycken jordklot skulle få plats inuti
solen. Solen befinner sig långt ifrån oss på
jorden, närmare bestämt 15 000 000 mil
härifrån. Om det funnits en motorväg mellan
jorden och solen skulle det tagit ungefär 156 år
att köra dit, även om man körde dag och natt
utan att stanna. Solens strålar däremot går
mycket snabbare än en bil. Solstrålarna åker
fram i en hastighet av 300 000 km i sekunden.
Det tar alltså cirka 8 minuter för solljuset att
åka från solen till jorden.
Temperaturen i solens inre är 15 000 000
grader!
När solstrålarna kommer in i jordens atmosfär
”studsar” en del av dem tillbaka ut i rymden igen
eller ”fastnar” i molnen. Men en stor del, nästan
hälften av solstrålningen, når ända ner och
11
värmer upp jordytan. Jordytan och atmosfären
strålar också tillbaka värme ut i rymden. Annars
skulle jorden bara bli varmare och varmare. Det
är alltså inte bara solstrålningen som värmer upp
luften, utan den största delen värme kommer
från jordytans återstrålning. Ungefär som en
kokplatta. Därför blir det också kallare ju högre
upp i luften man kommer, trots att man kommer
närmare solen.
När solen går i moln blir det kallare. Molnen
hindrar många solstrålar från att nå marken.
Därför blir en mulen dag kallare än en solig dag.
På natten är det tvärtom. Då värmer molnen. De
är som ett täcke över jorden.
En klar natt strålar värmen ut
från jorden. Det blir en kall
natt.
En mulen natt strålar värmen ut
från jorden. Men molnen ser till
att värmen studsar tillbaks till
jorden. Det blir en varm natt.
12
Termometern
En termometer visar hur varmt eller kallt
det är. Inuti termometern finns det ett
glasrör med ett ämne som heter kvicksilver.
Kvicksilver blir större när det blir varmt
och krymper när det blir kallt. När det blir
varmt i luften fyller kvicksilvret mer av
röret och vi kan avläsa på termometern att
det har blivit varmare.
Vi i Europa mäter temperaturen i grader
Celsius (º C). Mannen som uppfann denna
temperaturskala var svensk och hette Anders
Celsius.
När termometern visar över 0 ºC är det
plusgrader. När termometern visar under 0 ºC
är det minusgrader.
Vatten fryser till is vid 0 ºC
Vatten kokar vid 100 ºC
13
I Uppsala, lite norr om Stockholm, har man mätt
temperaturen regelbundet ända sedan 1720.
Alltsedan dess har man varje dag läst av
temperaturen där. Det är en av de längsta och
äldsta serierna med temperaturmätningar i hela
världen.
Varmast:
Sverige:
38 grader i skuggan den 29 juni 1947
i Målilla i Småland.
Världen:
58 grader i skuggan den 13 september 1922 i
AlÁziziyah i Libyen (Afrika).
Kallast:
Sverige:
-53 grader den 4 februari 1966 i
Vuoggatjålme i Lappland.
Världen:
-89 grader den 21 juli 1983 i Antarktis.
14
Stapeldiagram: Temperatur
(Vi kommer att mäta temperaturen i skolan, sedan ska du göra ett linjediagram)
15
Växthuseffekten
Vissa av er har kanske ett växthus
hemma i trädgården? Om du varit
inne i växthuset en solig dag har du
säkert märkt att det är mycket
varmare inne i växthuset än utanför.
Glasen i växthuset släpper in solstrålningen och
håller mycket av värmen kvar därinne. Ungefär
på samma sätt är det med luften runt
jordklotet. Jordens atmosfär fungerar som
fönstren i ett växthus och stänger in en del av
värmen närmast marken. Man kallar därför
detta för växthuseffekten. Utan den skulle
temperaturen på jorden vara omkring 30 grader
lägre och större delen av jordklotet skulle vara
insvept i snö och is.
En växthuseffekt i rätt balans är alltså
nödvändig för att vi ska kunna leva här på
jorden. Under 1900-talet har vi människor
ändrat på innehållet i luften. Det har blivit mer
av gaser som koldioxid och metan i luften. De
kallas för växthusgaser för att de ökar
växthuseffekten. Våra växter i naturen tar hand
om det mesta av koldioxiden och gör om den till
syre, men under de senaste årtiondena har det
16
bildats mer växthusgaser
än vad naturen hinner ta
hand om. Växthusgasen
koldioxid bildas vid
förbränning av ved, kol
och olja och finns tex i
bilavgaser.
Under 1900-talet har temperaturen på jorden
ökat med knappt 1 grad. Man brukar kalla detta
för den globala uppvärmningen. De flesta
forskare tror att temperaturökningen beror på
att mängden växthusgaser har ökat. Då stängs
mer av värmen in närmast marken, ungefär som
att du lägger på dig ett tjockare täcke.
Under 2000-talet beräknar forskarna att
jordens medeltemperatur kommer att öka med
2-5 grader. Det låter inte särskilt mycket, kan
väl vara skönt att få det lite varmare här i
Sverige? Vad kommer att hända? Jo, havsytan
stiger då isarna smälter och vissa städer som
ligger precis i havsnivån kan hamna under vatten.
Det kan även bli fler och kraftigare oväder.
Många platser får mer regn, andra blir torrare
än idag. Detta innebär att förutsättningen för
tex lantbrukare skulle förändras helt.
17
Luften och vindarna
Luften runt jorden är aldrig stilla. Den rör sig
hela tiden, såväl längs jordytan som uppåt och
nedåt. Luft som rör sig kallar vi vind eller blåst.
I naturen är det jordytan (som blivit
uppvärmd av solstrålarna) som värmer upp
luften närmast marken. Den varma luften
stiger i höjden och ger en uppåtgående
vind. Denna uppåtgående vind utnyttjas
av fåglarna. Luftströmmen gör att
fåglarna kan hålla sig svävande
bara på sina utsträckta
vingar.
Att luft stiger uppåt när den värms beror på att
den varma luften blir större (utvidgas) och
lättare än resten av luften runtomkring. När den
varma luften stiger måste ny kall luft blåsa in
för att ta varmluftens gamla plats. Det är denna
luftrörelse som känns som vindar eller blåst.
Den ojämna uppvärmningen av jordklotet, som ni
läst om tidigare i häftet,
ger olika typer av väder
på vår jord. Området
kring ekvatorn (jordens
mittlinje) får mest
18
solstrålning. Luften vid marken värms upp, blir
lättare och stiger upp i höjden. Hur och varför
detta sedan ger mer sol eller regn får ni läsa
mer om i avsnittet
som heter
”Nederbörd”.
Att jorden snurrar
kring sin egen axel
påverkar även det
jordens väder,
framförallt hur vindarna blåser.
Måttlig
vind
Vindstyrkor
Meter/sekund Vad händer ?
0 – 3,3
Det är stilla. Rök stiger
rakt upp.
3,4 – 7,9
Blad och små grenar rör
sig.
Frisk vind
8,0 – 13,8
Hård vind
13,9 – 24,4
Storm
24,5 – 32,6
Orkan
32,7 och mer
Svag vind
Grenar rör sig och små
lövträd svajar.
Hela träd svajar,
kvistar bryts.
Träd kan blåsa omkull
och hus kan blåsa
sönder.
Stora skador på skogar
och hus.
19
Nederbörd
Moln och regn: När vatten kokar i en kastrull
bildas det vattenånga. Det är het luft som
lämnar vattenytan. Man säger att vattnet
avdunstar. Det är den luften som försöker lyfta
kastrullocket. När
luften kommit en bit
ovanför den kokande
vattenytan avkyls den
och kondenseras, dvs
det blir små, små
vattendroppar. Den
heta luften är osynlig
men de många små
vattendropparna kan vi se som vit luft, som
svävar en bit ovanför kastrullen.
På liknande sätt bildas molnen. När varm luft
stiger uppåt i naturen avkyls den och
kondenseras. Av den osynliga luften blir det
miljarder små, små droppar av vatten, så kallade
molndroppar. Eftersom molndropparna är så små
och väger nästan ingenting håller de sig
svävande uppe i luften. De små molndropparna är
aldrig stilla utan rör sig hela tiden åt alla håll
och kanter. Därför krockar de med varandra och
20
det bildas större och större molndroppar som
blir allt tyngre. Till slut kan de inte hålla sig
svävande längre, utan ramlar ner. Det börjar
regna. Av miljontals små molndroppar blir det en
regndroppe.
Sverigerekord:
Mest nederbörd på ett dygn:
276 mm. 30-31 augusti 1997 i
Dalarna.
Mest nederbörd på ett år:
1631 mm. År 1988 i Halland.
21
Vattnets kretslopp
(rita vattnets kretslopp)
22
Snö: Bildandet av snö fungerar på samma sätt
som när det blir regn. Skillnaden är att när det
är kallt (under 0 º Celsius) blir det små
iskristaller istället för molndroppar
när luften stiger uppåt. Precis som
molndropparna så krockar
iskristallerna med varandra och
klumpar ihop sig till snöstjärnor. När
snöstjärnorna blivit tillräckligt stora faller de
ner till marken som snöflingor. Det
snöar! Snöstjärnorna kan
se ut på många olika
sätt, men en sak är
gemensam. Förutom att de är vackra
har de alltid sex kanter eller sex
huvudtaggar från mitten.
Dimma: Luft måste inte alltid stiga uppåt i
höjden för att avkylas. Den kan också röra sig
från ett varmare område vid jordytan till ett
kallare och på så sätt avkylas. Tex då varm och
fuktig luft från havet blåser in över det kallare
fastlandet. Den varma luften kyls av och då
bildas det moln ända nere vid marken. Vi kallar
det för dimma. Dimma är alltså helt enkelt moln
vid marken.
23
Hagel: Ni har säkert alla varit med om en
hagelskur. Hårda små vita klumpar som faller
ner från himlen. Det kan göra ganska ont att bli
träffade av dem, men hur uppstår egentligen
hagel?
Tänk er ett vanligt moln. Moln kan vara ganska
så höga och då är det inte alltid samma
temperatur i hela molnet. Ju högre upp i molnet
desto kallare är det. Vattendroppar, som åker
uppåt till den kallare delen av molnet, fryser till
is. När iskristallen sedan ramlar ner igen kan
den börja smälta på ytan, där också andra små
vattendroppar fastnar. Så far de uppåt i molnet
igen och vattenskalet fryser. På
så vis bildas iskorn med flera
olika frysta lager. Dropparna kan
åka hiss i molnet i flera timmar.
Iskornen ser inuti nästan ut som en delad lök.
Man kallar dessa iskorn för hagel.
Slutligen blir haglen så stora och tunga att de
faller ner ur molnen till marken. Akta er ! ! !
24
Så här bildas hagel
(Du kommer att få rita här under en lektion)
25
Regnbågen
Varje gång man
ser regnbågen
blir man lika
imponerad över
de vackra
färgerna på
himlen. Men när
och varför dyker
regnbågen upp på
himlen ibland?
När det regnar samtidigt som solen skiner, kan
regnbågen bildas. Solljuset är vitt som vi ser
det med våra ögon. I verkligheten innehåller
dock solljuset många olika färger. Då
solstrålarna träffar regndropparna delas det
vita ljuset upp i sina olika färger och studsar
ner mot jorden. För att kunna se regnbågen
måste du stå med solen i ryggen, dvs ha solen
bakom dig. Regnbågen finns
egentligen inte på någon särskild
plats på himlen utan är en optisk
synvilla. Det sägs att man kan
hitta en skatt där regnbågen
möter marken. Tror du på det?
26
Regnbågens färger är alltid de samma. Ytterst
kommer rött och sedan orange, gult, grönt,
blått, indigo och violett. Om man tar första
bokstaven i alla färgernas namn och sätter
samman dem får man ordet ROGGBIV. Lyckas du
lägga det ordet på minnet så kanske du även
lyckas komma ihåg färgernas ordning i
regnbågen.
Rita själv en regnbåge och fyll i dess olika färger. Tänk på ordet ROGGBIV.
27
Åska och blixt
De flesta av er tycker säkert det
är obehagligt när det börjar åska
eller blixtra. Det mullrande
ljudet från åskan, och blixten
som lyser upp himlen gör att de
flesta människor aktar sig för
att gå ut just då. Vad är det
egentligen som händer i luften
som gör att det kan börja åska och blixtra?
Förr i tiden trodde man att det var asaguden
Tor som var orsaken till
åska och blixt. När Tor
jagade gudarnas fiender,
jättarna, slängde han sin
hammare (Mjölner) och
det var detta som vi
människor såg som en
blixt. När han körde sin
vagn bland molnen på jakt
efter jättarna mullrade
åskan. Ordet åska
kommer från detta, ”asåka”, asagudens åkning.
Tor med sin hammare
28
Nuförtiden vet vi hur det egentligen fungerar:
Allting på jorden består av
små byggstenar som kallas
atomer. Inuti dessa atomer
finns det elektroner (-,
minus, negativt laddade) och
protoner (+, plus, positivt
laddade). Vi kommer att
prata mer om atomer,
elektroner och protoner på
lektionerna så jag förklarar det mer noggrant
då.
Genom de kraftiga vindarna och alla partiklar,
vattendroppar och iskristaller som åker upp och
ner inuti molnen så bildas det elektriska
(positiva och negativa) laddningar. Oftast samlas
de positiva laddningarna för sig och de negativa
för sig. Till slut blir skillnaden så stor mellan ett
område med negativ laddning och ett med
positiv laddning, antingen i molnet eller på
marken, att det blir en urladdning i form av en
jättegnista, en blixt!
29
Blixten är varm och värmer upp luften runt
omkring till
cirka 30 000 ° C.
Det blir så hett
att luften
utvidgar sig (blir
större) så
snabbt, som vid
en explosion, att
det blir en knall,
åskan!
BOOOOM ! ! !
Har ni tänkt på att man alltid ser blixten före
det att man hör åskknallen? Varför? Jo, det
beror på att ljus och ljud rör sig olika snabbt.
Ljuset rör sig med en hastighet av cirka 300
000 km/s. Ljudet däremot åker ”bara” fram i
cirka 340 m/s. Blixten (ljuset) hinner alltså
mycket snabbare fram till oss än vad åskan
(ljudet) gör. Genom att räkna hur många
sekunder det går mellan blixten och åskknallen
kan du ta reda på hur långt borta ovädret är.
3 sekunder – Åskan är 1 km bort.
6 sekunder – Åskan är 2 km bort.
9 sekunder – Åskan är 3 km bort.
30
Hur blir vädret?
Vuxna människor pratar ofta om vädret. Både
om hur vädret varit, hur vädret är och om hur
vädret kommer att bli. Oftast klagar man på att
det antingen är för kallt och att man fryser,
eller att det är för varmt och att man svettas.
För att kunna säga hur vädret ska bli, måste man
först lära sig en massa om hur olika sorters
väder uppstår. Bland annat måste
man kunna allt det ni har lärt er i
detta häfte. Över hela världen
finns det observationsstationer
som sköts av väderobservatörer.
På stationerna avläser
observatörerna många olika siffror och värden.
Temperatur, vindarnas styrka och riktning,
lufttrycket, regnmängden och en massa andra
saker som är viktiga att veta när man sedan ska
förutspå hur vädret blir de kommande dagarna.
Inom vädertjänsten använder man sig bara av
den temperatur som uppmäts i
skuggan. På väderstationerna är
termometern placerad i en
termometerbur på 1,5 meters höjd,
där väggarna har spjälor som ger
31
skugga och god ventilation. Buren är vitmålad
för att solljuset ska reflekteras och inte värma
upp buren. Här i Sverige skickas alla dessa
uppgifter till Norrköping
och ett ”företag” som heter
SMHI (Sveriges
Meteorologiska och
Hydrologiska Institut). Hit
kommer även tusentals
utländska
väderobservatörers
anteckningar. De får även in
bilder från satelliter uppe i
rymden. Sedan är det dags
för de utbildade
Pär Holmgren, meteorolog på SVT.
meteorologerna att försöka lista ut hur moln
och vindar kommer att röra sig och på så sätt
kunna få fram en bild av hur vädret kommer att
bli de närmsta dagarna. När meteorologerna
säger hur vädret ska bli, kallar vi detta för en
prognos. Från SMHI skickas sedan prognosen ut
till radio, tv, Internet och tidningar.
På så vis kan människor planera om man ska åka
och bada eller om man istället ska plocka fram
regnkläderna och paraplyet. Du har säkert sätt
en väderkarta i både tv eller i en tidning.
32
Kartorna innehåller många olika konstiga
symboler och vi ska nu försöka lära oss de
vanligaste.
Väderkarta
L
H
Lågtryck
Regnområde
Högtryck
Regnskurar
Varmfront
Mulet och snöfall
Kallfront
Åskskurar
Soligt
Dimma
Växlande molnighet
Stormvarning
Vädersymboler
33
Ordfläta
I ordflätan gömmer sig 15 stycken ord som har med väder att göra.
Orden kan vara skrivna på många olika håll. Framåt, bakåt och på olika
diagonaler, men aldrig krokigt. Samma bokstav kan ingå i flera olika
ord. Orden är: meteorologi, regn, sol, åska, blixt, hagel, snö,
dimma, frost, dagg, storm, moln, termometer, årstid och
regnbåge. Kan du hitta alla ? Lycka till !
S
L
D
I
T
S
R
Å
A
V
M
E
M
B
N
Y
Y
D
H
T
A
S
G
D
X
R
J
S
S
H
A
X
S
M
F
R
B
F
F
Ö
J
T
F
M
R
O
34
A
K
L
O
Ä
Ö
E
B
T
G
Å
T
X
I
L
Y
S
B
Y
K
E
K
S
H
H
K
H
D
R
J
I
S
U
I
R
N
R
I
J
C
M
Y
U
T
Ö
D
L
V
Y
U
T
R
E
Å
I
A
O
E
H
S
F
F
K
E
U
E
G
Y
T
T
P
K
M
M
D
Y
O
H
I
B
U
J
T
D
I
G
S
L
W
E
D
G
D
C
R
C
Å
Å
R
Z
J
O
Y
L
L
P
T
I
N
F
D
E
A
I
K
F
S
B
I
S
Ö
O
E
M
A
U
W
E
K
N
G
E
T
Ö
P
G
I
J
T
R
W
S
Ö
A
R
S
H
V
A
G
I
O
N
U
N
T
Q
S
G
F
T
E
B
J
L
G
Å
H
L
A
Y
D
R
S
D
I
A
G
D
G
U
L
R
Ä
O
O
L
E
E
D
M
R
O
O
N
F
S
I
I
H
N
T
R
O
T
F
S
Z
R
P
S
M
G
V
T
T
J
K
P
O
K
R
G
D
Ö
T
F
S
A
R
B
F
E
S
A
C
R
J
Y
C
O
K
D
C
D
T
Q
U
D
L
C
S
Q
S
E
W
I
X
Y
X
A
R
Vilka hör ihop?
Para ihop rätt vädersymbol med rätt beskrivning. Dra streck
mellan dem du tycker hör samman. När du är klar kan du titta på
sidan 33 för att se om du har gjort rätt.
Soligt
Regnskurar
Mulet och snöfall
Högtryck
Växlande molnighet
H
Stormvarning
Dimma
Lågtryck
Varmfront
L
Kallfront
Åskskurar
Regnområde
35
Gör din egen väderkarta
Du kommer att få ett A3-papper som du ska använda. Sen
låtsas vi att du är meteorolog och ska göra en egen
väderkarta med karta, prognos, vädersymboler och
temperaturer. Den kan tex se ut så här:
36
Bygg en egen nederbördsmätare
Material:
Pet-flaska av tunn klarplast
Glaskulor eller småsten
Tejp
Sax
Linjal
Vatten
Förberedelser:
Klipp eller skär av pet-flaskan i två delar. Tejpa
kanterna där klippet gjorts. Lägg i kulorna eller
stenarna i den undre delen och häll på vatten så att
de täcks. Kulorna behövs för att regnmätaren inte
ska blåsa omkull. Markera på en
tejpbit utanpå var vattennivån är.
Där börjar skalan med 0 mm. Gör
sedan skalstreck uppåt. Vänd den övre delen och sätt
den ovanpå som bilden visar. Nu har du en regnmätare
som ska placeras på en öppen någorlunda vindskyddad
plats.
Nederbördsmätning:
På sommaren är det lätt att mäta
nederbörd eftersom det bara är hagel
som måste smältas innan mätning kan ske.
Kom ihåg att tömma ut regnet som du har
mätt.
37
Avslutning
Det finns säkert mycket mer som du skulle vilja
lära dig om väder. Frost, storm, tornados,
cykloner och dagg är några begrepp jag inte
beskrivit i häftet. Du kommer säkert på ännu
fler. Vi kommer nog att ”halka in” på något av
dessa områden i våra diskussioner och
laborationer på lektionerna. Jag tog dock inte
upp allt här, då skulle detta häfte ha blivit
alldeles för tjockt.
Hoppas att du haft en intressant och lärorik
läsning. Jag är säker på att du lärt dig en massa
nya spännande saker om vårt väder!
38
TIPS !
Internetsidor om väder:
http://www.smhi.se
(Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut)
http://svn.universeum.se/index.htm
(Skolvädernätet)
Böcker om väder:
”Fakta om väder” av Pär Holmgren (Almqvist & Wiksell)
”Vädrets makter” av Sally Morgan (Bra böcker)
”Lär dig om väder” av Robin Kerrod (Valentin förlag)
39