Politiskt deltagande: Aspekter av politiskt deltagande
Klass och kön
• Social skiktning/sociala kategorier
• Klass
– Vad är klass
– Marx och Weber
– Klass och politiskt deltagande
• Kön
– Feministisk kritik av klassanalys
– Kön och genus
– Kön och politiskt deltagande
Politiskt deltagande
Mikael Granberg, docent
Statsvetenskap
mikael.granberg@kau.se
Rum 3A 413
Politiskt deltagande: Social skiktning/sociala kategorier
Social skiktning:
• Rik – Fattig
• Kvinna – Man
• Högutbildad – Lågutbildad
Kan ni komma på fler kategoriseringar?
Diskutera 2 och 2
• Skiktning eller stratifikation = hierarkisk uppdelning av
samhället i olika skikt eller strata (som antas skilja sig åt i
termer av resurstillgång och/eller rättigheter)
• Fokus på strukturell ojämlikhet mellan olika samhällsgrupper
som sociala klasser eller kön
Politiskt deltagande
Mikael Granberg, docent
Statsvetenskap
mikael.granberg@kau.se
Rum 3A 413
Politiskt deltagande: Klass
• (Social) klass är klassificering som grupperar individer utifrån
levnadsförhållanden (ekonomiskt och socialt)
• Klass = en grupp eller en samling av individer med vissa
gemensamma egenskaper
• Klassperspektiv växer fram i mitten av 1800-talet
• Rangordning:
– Överklass, medelklass, underklass, arbetarklass etc.
• Livsstil utgör en klassmarkör som bidrar till reproduktionen av
de sociala klasserna
• Ojämlikheten bygger på:
– Resurser (socioekonomiska faktorer)
– Intressen (och intresserepresentation)
Politiskt deltagande
Mikael Granberg, docent
Statsvetenskap
mikael.granberg@kau.se
Rum 3A 413
Politiskt deltagande: Klass
Karl Marx (1818–1883):
• ”Historien om alla hittillsvarande samhällen är historien om
klasstrider”
(Marx, Karl & Engels, Friedrich (1848) Kommunistiska manifestet)
• Samhället präglas av människors olika förhållande till
produktionen
• Sociala klasser definieras i relation till varandra och utifrån sin
roll i samhället:
– Kapitalister (äger fabriken)
– Proletärer (arbetar i fabriken)
Politiskt deltagande
Mikael Granberg, docent
Statsvetenskap
mikael.granberg@kau.se
Rum 3A 413
Politiskt deltagande: Klass
Max Weber(1864-1920)
• Klasser och statusgrupper
– Klasser:
• Sociala klasser
• Ägarklasser
• Yrkesklasser
– Statusgrupper:
• Bygger på livsstil, utbildning, yrkesidentitet och härkomst
– Tröga strukturer
Politiskt deltagande
Mikael Granberg, docent
Statsvetenskap
mikael.granberg@kau.se
Rum 3A 413
Politiskt deltagande: Klass
Idag skiljer man ofta på tre sociala klasser:
1. Medelklassen:
–
Består i huvudsak av personer med tjänstemannayrken och som
har en utbildning eller andra kvalifikationer
2. Arbetarklassen:
–
Består av människor som arbetar manuellt
3. Underklassen:
–
•
•
Består av de delar av befolkningen som lever under de mest
ogynnsamma villkoren och som är föremål för social exkludering
(inklusive politisk exkludering)
Social mobilitet förekommer
Social mobilitet/”klassresa” = social rörlighet (av individer)
mellan skikten i ett stratifikationssystem (mellan olika sociala
klasser) sker genom förändring av en individs resursbas
Politiskt deltagande
Mikael Granberg, docent
Statsvetenskap
mikael.granberg@kau.se
Rum 3A 413
Politiskt deltagande: Klass
Sammanfattning av klassbegreppet och politiskt deltagande:
• ”Gamla” sociala rörelser har ofta en klassbas
(se exv. arbetarrörelsen)
• Sociala klasser bestäms av gruppers tillgång till kapital:
– Ekonomiskt kapital: materiellt kapital
– Socialt kapital: relationer
– Kulturellt kapital: språkbruk, ’finkultur’ och ’god smak’. Kulturellt
kapital är oftast nedärvt
– Symboliskt kapital: alla kapitalformer som erkänns och tillskrivs
värde av andra
Politiskt deltagande
Mikael Granberg, docent
Statsvetenskap
mikael.granberg@kau.se
Rum 3A 413
Politiskt deltagande: Klass
Sammanfattning av klassbegreppet och politiskt deltagande:
• Effekter på politiskt deltagande:
– Resursrika grupper ( högre klasser) är mer frekventa i politiskt
deltagande
– Resursrika grupper (högre klasser) är mer inflytesrika/har politisk
makt
– Resurssvaga grupper (lägre klasser) saknar eller har ett
begränsat politiskt inflytande
– Resurssvaga grupper (lägre klasser) utövar ett begränsat politiskt
deltagande och är svårare att mobilisera för politiskt deltagande
Politiskt deltagande
Mikael Granberg, docent
Statsvetenskap
mikael.granberg@kau.se
Rum 3A 413
Politiskt deltagande: Kön
Den feministiska kritiken av klassanalysen
• Klassanalysens enheten är familj/hushåll istället för individer:
Det innebär fokus på mannens klassposition. Kvinnan ofta har
samma klassposition som sin man oberoende av hennes egen
situation
• Ojämställdhet i termer av inkomst, status, etc. kan inte bara
förklaras av kvinnornas resp. männens klassposition (exv. inte
samma lön för samma arbete)
• Klassanalyser tar inte hänsyn till
skillnader/ojämlikheter/dominansförhållanden inom familjen
(och inte mellan könen)
• Feminismen lyfter fram könsdimensionen i politisk jämställdhet
(och i politiskt deltagande)
Mikael Granberg, docent
Politiskt deltagande
Statsvetenskap
mikael.granberg@kau.se
Rum 3A 413
Politiskt deltagande: Kön
Kön eller genus
• Genus (engelska, gender) skiljer socialt kön från biologiskt kön
• Kön används idag för att beteckna både sociala och biologiska
aspekter
• Könsperspektivets sociala aspekter (underordning och
maktstruktur):
–
–
–
–
Särskiljande av manligt och kvinnligt (sociala konstruktioner)
Mannen som samhällsnorm
Mannen som norm för politiskt deltagande
Sociala konstruktioner blir makt genom att de styr handlande
• Jämställdhet mellan könen är ett rimligt mål
Politiskt deltagande
Mikael Granberg, docent
Statsvetenskap
mikael.granberg@kau.se
Rum 3A 413
Politiskt deltagande: Kön
• Jämlikhet: alla människors lika rättigheter och möjligheter (MR, 1948)
• Jämställdhet: jämlikhet mellan könen
• Representation av kön är viktigt (den sociala representationen spelar
roll). Två argument:
1. Procedur:
– Alla ska behandlas som jämlikar när politiska beslut fattas (Dahl)
– Viktigt att skilja mellan formella och reella möjligheter
– Strukturell diskriminering gynnar mäns politiska deltagande
2. Intresse:
– Intressen ska beaktas lika när politiska beslut fattas (Jonasdóttír)
– Olika grupper i samhället bär olika intressen
– Fungerande social representation avgörande för att intressen ska
komma till uttryck i den politiska processen
Politiskt deltagande
Mikael Granberg, docent
Statsvetenskap
mikael.granberg@kau.se
Rum 3A 413
Politiskt deltagande: Kön
• Fram till 1960-talet (traditionell bild):
– Lägre politiskt deltagande bland kvinnor (mätt i valdeltagande)
– Kvinnor finns i det privata (hemmet med vård och omsorg)
– Lägre politisk kompetens (exv. gifta kvinnor röstar som sin man)
• 1970-tal och framåt:
–
–
–
–
–
–
–
Kritik mot den traditionella bilden (för snäv syn på politiskt deltagande)
Valdeltagandet i princip jämställt (i Sverige sedan 1973)
Välfärdspolitiken rör i hög grad kvinnors traditionella sfär
Fler kvinnor kommer ut på arbetsmarknaden
Ökande medvetenhet om könsbaserade orättvisor
Tvåförsörjarmodellen: kvinnors politiska resurser växer
Kvinnor (elit) organiserar sig i kvinnoförbund, politiska partier och på
politiska poster
Politiskt deltagande
Mikael Granberg, docent
Statsvetenskap
mikael.granberg@kau.se
Rum 3A 413
Politiskt deltagande: Kön
Idag: går vi mot generellt minskade könsskillnader?
• Ja (i Sverige):
–
–
–
–
–
–
–
Valdeltagande: Kvinnor röstar i lite högre grad än män
Partiaktiviteter: Män något mer aktiva än kvinnor
Direkta kontakter med politiker: Män mer aktiva än kvinnor
Protester: Män mer aktiva än kvinnor
Politisk konsumtion: Kvinnor mer aktiva än män
Föreningsaktivitet. Jämlikt deltagande
Politisk attityd: Små skillnader mellan könen
Har vi nått politisk jämställdhet?
• Nej!
Politiskt deltagande
Mikael Granberg, docent
Statsvetenskap
mikael.granberg@kau.se
Rum 3A 413
Politiskt deltagande
Nästa gång: Aspekter av politiskt deltagande: makt och governance
Tack för visat intresse!
Politiskt deltagande
Mikael Granberg, docent
Statsvetenskap
mikael.granberg@kau.se
Rum 3A 413
