Svensk utrikespolitik Swedish foreign policy - IEI

Linköpings universitet, IEI
Politices kandidatprogrammet
Statsvetenskap 3
Kandidatuppsats 15 hp
Svensk utrikespolitik
En argumentationsanalys av två regeringsdokument angående militär
alliansfrihet och krigsmaterielexport.
Swedish foreign policy
An argumentation analysis of two government documents regarding military
non-alignment and export of mutition.
Av Josefine Säker
Handledare: Gabriella Jansson
Antal ord: 11945
Datum: 2013-01-07
1
Innehållsförteckning
Abstract ................................................................................................................................................ 3
1. Inledning .......................................................................................................................................... 4
1.2 Syfte .......................................................................................................................................... 5
1.3 Frågeställningar ......................................................................................................................... 6
1.4 Disposition ................................................................................................................................ 6
2. Metod och material .......................................................................................................................... 6
2.1 Argumentationsanalys - tillvägagångssätt ................................................................................. 7
2.2 Validitet och reliabilitet ............................................................................................................. 9
3. Bakgrund ........................................................................................................................................ 10
3.1 Tidigare forskning ................................................................................................................... 11
4. Den neorealistiska teorin ................................................................................................................ 12
4.1 Realism .................................................................................................................................... 13
4.2 Neorealism .............................................................................................................................. 13
4.3 Sammanfattning av analysverktyg .......................................................................................... 15
5. Analys............................................................................................................................................. 16
5.1 Argumentationsanalys .................................................................................................................. 16
5.1.1 Analys av Regeringens skrivelse 2011/12:114 .................................................................... 16
5.1.1.1 Tabell 1. Uppstrukturering av Regeringens skrivelse 2011/12:114 – tes 1. ................. 16
5.1.1.2 Analys av beviskraft - Tes 1: Svensk utrikes- och försvarspolitik gynnas av en svensk
krigsmaterielexport. ................................................................................................................. 17
5.1.1.3 Tabell 2. Uppstrukturering av Regeringens skrivelse 2011/12:114 – tes 2. ................. 18
5.1.1.4 Analys av beviskraft - Tes 2: Svensk krigsmaterielexport ska ske på ett sätt som inte
motverkar en rättvis och hållbar global utveckling. ................................................................. 20
5.1.1.5 Avslutande diskussion av Regeringens skrivelse 2011/12:114 .................................... 21
5.1.2 Analys av Utrikesdeklarationen 2012 .................................................................................. 22
5.1.2.1 Tabell 3. Uppstrukturering av Regeringens utrikesdeklaration 2012 – tes 1. .............. 23
5.1.2.2 Analys av beviskraft - Tes 1: Sveriges säkerhet försvaras bäst genom ömsesidigt
samarbete alltså gynnas dem av att ingå i försvarssamarbeten och allianser. ......................... 24
5.1.2.3 Tabell 4. Uppstrukturering av Regeringens utrikesdeklaration 2012 – tes 2. ............... 26
5.1.2.4 Analys av beviskraft - Tes 2: Det är genom ett starkt Europa och en stark Europeisk
union som Sverige främst kan påverka sin egen och omvärldens säkerhet. ........................... 27
5.2 Sammanfattning av teser och nyckelargument ........................................................................ 29
5.3 Diskuterande analys av teser och nyckelargument ur ett neorealistiskt perspektiv ............... 31
5.3.1 Svensk alliansbildning, ett svar på stormakternas ökade hot .......................................... 31
5.3.2 Makt som ett verktyg ....................................................................................................... 31
5.3.3 Krigsmaterielexporten, ett maktmedel ............................................................................ 32
5.3.4 Sverige svarar på säkerhetsdilemmat .............................................................................. 32
5.3.5 Sverige, militärt alliansfria eller inte? ............................................................................ 33
6. Slutsats och kritisk reflektion ......................................................................................................... 34
6.1 Slutsatser ................................................................................................................................. 34
6.2 Kritisk reflektion ..................................................................................................................... 34
Referenser .......................................................................................................................................... 36
Litterära källor ............................................................................................................................... 36
Internet artiklar .............................................................................................................................. 36
Lagar.............................................................................................................................................. 37
Övriga källor ................................................................................................................................. 37
Bilaga 1. Tabell 15-17 ur Regeringens skrivelse 2011/12:114........................................................... 38
2
Abstract
The Swedish security political status as military non-allied has been widely discussed during the
last decade, both in the Swedish media and in the Swedish parliament. The discussion depends in
most cases on the big part Sweden has in the making of EU:s collective security politics and the
countries bigger and bigger part of NATO. The Swedish munition export has also been a popular
subject in media and in the politics. The export of munitions is also closely connected to the
military non-alignment positions since the munition export is advocated for as a way to keep
Sweden independent.
The purpose with this essay is from a neorealistic perspective to analyze how the Swedish
government argue about military non-alignment and the Swedish export of munitions. I have
therefore formed four questions: How does the Swedish government argue about military nonalignment and the export of munitions? Is the argument and the argumentation in the document
sustainable? How can neorealism explain the arguments made by the Swedish government? By
using a neorealistic perspective can Sweden be seen as military non-allied?
To answer these questions an argumentation analysis has been performed on two government
documents, “Regeringens skrivelse 2011/12:114” and ”Regeringens utrikesdeklaration 2012”. The
analysis was made by producing two pro- et contra-schemes with the arguments I could deduce in
the two documents. This was followed by an analyze of the sustainability of the argumentation’s
and the arguments in the scheme. The analyze of sustainability proved that the argumentation’s in
the documents were sustainable which gave the continued analyze and the conclusion more weight.
By using the neorealism to analyze and discuss the thesis and some of the key-arguments in the
documents I was able to see that a lot of the arguments made by the government easily could be
explained by the theory. It was however hard to answer the question if Sweden from a neorealistic
point of view could be seen as military non-allied. This because the theory never define which kind
of alliances states are forming.
My conclusions is therefore that Sweden isn't non-allied from a neorealistic point of view. It is also
hard to defend their status as military non-allied since the majority of arguments made by the
government contradicts the definition of military non-alignment.
Keywords: Military non-alignment, export of munition, argumentation analysis, neorealism
3
1. Inledning
Sverige har sedan 2002 den säkerhetspolitiska ställningen militär alliansfrihet. Enligt
utrikesdepartementet är ”...innebörden av den militära alliansfriheten för svensk del att vi inte ingår
avtal om ömsesidiga försvarsgarantier. Vi ansvarar således självständigt för försvaret av Sveriges
territorium”.1
Men den säkerhetspolitiska ställningen är för svenskar mer än bara utrikespolitik det är en del av
den svenska identiteten.2 Många svenskar anser att det var genom neutralitet och alliansfrihet som
Sverige lyckades hålla sig undan de båda världskrigens fasor.3 Den svenska militära alliansfriheten
har dock förändrats mycket under de två senaste seklen och varit ämne för diskussion både i
riksdagen och i media.4 Detta eftersom den militära alliansfriheten av många har försvarats med
Sveriges val att stå utanför North Atlantic Treaty Organization (NATO), att inte bli ett
medlemsland5. Vilket problematiseras av att Sverige idag kommer närmare och närmare ett NATO
medlemskap.6 Samtidigt är Sverige aktiva medlemmar i Europeiska Unionen (EU) och engagerade i
arbetet för ett starkare säkerhets- och utrikespolitiskt samarbete inom unionen7. Sveriges
engagemang i EU och Sveriges allt starkare samarbete med NATO gör att jag ställer mig frågande
till hur regeringen verkligen argumenterar för Sveriges militära alliansfrihet?
Enligt svensk lagstiftning är det förbjudet med försäljning av krigsmateriel, trots det görs det med
regeringens godkännande undantag och vapen exporteras.8 Skälet till att Sverige exporterar vapen
trots att det strider mot lagstiftningen ligger i den svenska säkerhetspolitiken som anger att Sverige
ska inneha en militärt alliansfri säkerhetspolitisk ställning. För att upprätthålla vår militära
alliansfrihet menar regeringen att Sverige måste ha en egen, oberoende krigsmaterielindustri. För att
1
Utrikesdepartementet.”Frågor och svar om utrikes- och säkerhetspolitik - Vad betyder det egentligen att Sverige är
militärt alliansfritt? Kan man till exempel vara alliansfri på något annat sätt?” http://www.regeringen.se/sb/d/1992.
(Hämtad 2013-01-14)
2
Möller, Ulrika och Bjereld Ulf. ”From Nordic neutrals to post-neutral Europeans: Differences in Finnish and Swedish
policy transformation. Copperation and Conflict. Vol 45, NO. 4 (2010), 363-364. doi: 10.1177/0010836710386870.
Sidan 363.
3
Holmström, Mikael. Alliansfrihet – livboj eller kvarsten?. Försvar i nutid, 2000:4, 3-23. Sidan 5.
4
Winnerstig , Mike. ”Svensk alliansfrihet är numera bara en tom fras”. DN. 2010-01-17
http://www.dn.se/debatt/svensk-alliansfrihet-ar-numera-bara-en-tom-fras. (Hätmad 2012-01-05)
Carp, Ossi. ”Alliansfriheten – ett svenskt fornminne?”. DN. 2012-05-23
http://www.dn.se/nyheter/sverige/alliansfriheten—ett-svenskt-fornminne. (Hätmad 2012-01-05)
Motion 2007/08:U356. Sveriges militära alliansfrihet. Stockholm, Socialdemokraterna.
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Sveriges-militaraalliansfrihe_GV02U356/?text=true. (Hätmad 2012-01-05)
5
Dahl Ann-Sofie och Hillmer Norman (red). Activism and (non)alignment. Stockholm: The Swedish Institute of
International Affairs, 2002. Sidan 140
6
Winnerstig , Mike. ”Svensk alliansfrihet är numera bara en tom fras”.
7
Utrikesdepartementet. EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. 2011-11-07. http://regeringen.se/sb/d/9383
(Hämtad 2013-10-15)
8
SFS 1992:1300. Lag om krigsmateriel. Stockholm, Utrikesdepartementet.
4
denna industri ska vara gynnsam och väl fungerande måste Sverige också exportera vapen. 9 Även
den svenska krigsmaterielexporten har under de senare åren stått under mycket debatt och dess
koppling till Sveriges militära alliansfrihet diskuterad.10 Vilket bland annat har sin grund i att den
största delen av det svenskproducerade krigsmaterialet idag går till export.11
Då den militära alliansfriheten, som tidigare nämnt, under många år varit ifrågasatt främst på grund
av Sveriges djupa samarbete med NATO och EU ifrågasätter jag även hur regeringen argumenterar
för krigsmaterielexporten som en del av den militära alliansfriheten.
Vid tidigare studier av militär alliansfrihet har det framför allt gjorts historiska jämförelser av
Sveriges agerande. Det har även gjorts studier kring hur Sveriges samarbete med bland annat NATO
och EU har påverkat den militära alliansfriheten.12 Däremot finns inte någon betydande mängd
retorikforskning på området. Det vill säga forskning om hur regeringen i sina skrivelser och
offentliga dokument argumenterar för den militära alliansfriheten och krigsmaterielexporten. Jag
har därför valt att fokusera på min uppsats på denna problematik. Jag har alltså valt att studera
regeringen retorik inom dessa två utrikespolitiska fenomen, det vill säga militär alliansfrihet och
krigsmaterielexport.
1.2 Syfte
Syftet med uppsatsen är därmed att undersöka hur regeringen argumenterar för militär alliansfrihet
och för krigsmaterielexport. Jag syftar också till att förklara dessa argument och ställningstaganden
utifrån den neorealistiska teorin.
Jag kommer därför att analyserar två regeringsdokument, Regeringens skrivelse
2011/12:114 ”Strategisk exportkontroll 2011 – krigsmateriel och produkter med dubbla
användningsområden”13 och Regeringens utrikesdeklaration 201214, med hjälp av
argumentationsanalys. Jag kommer sedan att försöka förklara den svenska regeringens argument
och ställningstagande som framförs i dessa dokument utifrån neorealismen.
9
Hirdman, Sven. Sveriges vapenexportpolitik. UD informerar, 1993:4, 1-33. Sidan 7.
Nilsson, Magnus, Sommerstad, Lena, Weiderud Pete, Wikström Gabriel. S måste ta initiativ till en ny modern syn på
vapenexport. DN. 2012-04-04 http://www.dn.se/debatt/s-maste-ta-initiativ-till-en-ny-modern-syn-pa-vapenexport
(Hämtad 2013-01-5)
11
Reinfeldt, Fredrik och Björling, Ewa. Regeringens skrivelse 2011/12:114. Strategisk exportkontroll 2011 –
krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. 2012-03-15. Sidan 14.
http://www.sipri.org/research/armaments/transfers/transparency/national_reports/sweden/SWE_2011.pdf (Hämtad
2013-01-05)
12
Se kapitlet 3. Bakgrund – 3.1Tidigare forskning
13
Reinfeldt, Fredrik och Björling, Ewa. Regeringens skrivelse 2011/12:114.
14
Bildt, Carl. ”Regeringens deklaration vid 2012 års utrikespolitiska debatt i Riksdagen onsdagen den 15 februari
2012”. 2012-02.15. http://regeringen.se/content/1/c6/18/62/79/e3f0588e.pdf (Hämtad 2013-02-15)
10
5
1.3 Frågeställningar

Hur argumenterar den svenska regeringen för militär alliansfrihet och krigsmaterielexport?

Är argumenten och argumentationerna i regeringsdokumenten hållbara?

Hur kan regeringens argument förklaras utifrån neorealismen?

Kan Sverige anses vara militärt alliansfria utifrån neorealismen?
1.4 Disposition
Efter detta inledande kapitel kommer mitt val av metod och material att presenteras och förklaras.
Metodens validiteten och reliabiliteten kommer även diskuteras i slutet av det följande kapitel. I
kapitel tre presenteras bakgrunden till mitt val av forskningsämne och tidigare forskning inom detta
ämne. Min teoretiska utgångspunkt, neorealismen, beskrivs i kapitel fyra där förklaras också vilka
delar av teorin jag främst kommer att utgå från. I det femte kapitlet redovisas min analys som inleds
med två argumentationsanalyser och sedan följs av en redovisning av teserna och nyckelargumenten.
Jag avslutar kapitlet med en analyserande diskussion av teserna och nyckelargumenten med
neorealismen som utgångspunkt. I det sjätte och avslutande kapitlet sammanfattar jag mina
slutsatser och presenterar en grund för framtida forskning i en kritisk reflektion.
2. Metod och material
För att besvara frågeställningarna har jag valt att göra argumentationsanalyser av ”Regeringens
skrivelse 2011/12:114 - Strategisk exportkontroll 2011 – krigsmateriel och produkter med dubbla
användningsområden”och ”Regeringens utrikesdeklaration 2012”. Jag har valt metoden
argumentationsanalys eftersom syftet med uppsatsen är att undersöka hur regeringen argumenterar
för militär alliansfrihet och krigsmaterielexport och att undersöka hållbarheten i dessa argument.
Med en argumentationsanalys ges möjligheten att steg för steg granska argumentationen och
argumentens hållbarhet.15 Jag använder specifikt Næss pro et contra-analysmetod för att få fram
vilka argument som används för och mot militär alliansfriheten och till viss del även
krigsmaterielexport.
Jag har valt dokumenten ”Regeringens skrivelse 2011/12:114” och ”Regeringens utrikesdeklaration
2012” då dessa är aktuella dokument där regeringen eller en regeringsrepresentant på ett relativt
tydligt sätt redovisar regeringens ståndpunkt i frågan. Båda dokumenten täcker dessutom in både
militär alliansfrihet och krigsmaterielexport vilket gör att jag får en något bredare syn på båda
15
Beckman, Ludvig. Grundbok i idéanalys : det kritiska studiet av politiska texter och idée. Stockholm : Santérus, 2005.
Sidan 38.
6
områdena. Jag har valt att avgränsa mig till endast två dokument för att kunna göra en djupare
analys av dessa, trots att det gör generalisering av uppsatsen svårare.
Næss pro et contra-analysmetod följs av en kritiskt granskning av argumentationen och argumenten
för att värdera deras beviskraft och därmed se om de är giltiga, hållbara och rimliga.
I dessa argumentationsanalyser har jag även tagit fram fyra teser och 18 nyckelargument. Det vill
säga argument som på ett tydligt sätt visar hur regeringen resonerar i texten och argumenterar för
teserna. Jag har sedan gjort en analys av de både argumentationsanalyserna där jag utifrån den
neorealistiska teorin diskuterar teserna och nyckelargumenten för att se hur de kan förklaras utifrån
teorin.
2.1 Argumentationsanalys - tillvägagångssätt
Argumentationsanalysen har framförallt tre syften, ett deskriptivt syfte där meningen är att
rekonstruera argumentationen. Det andra syftet är att bedöma i vilken utsträckning argumentationen
lever upp till vissa normer. Som tredje syfte kan analysmetoden istället syfta till att avgöra
beviskraften i en argumentation.16
Min argumentationsanalys är menad att uppfylla två av dessa syften nämligen det deskriptiva och
syftet att avgöra beviskraften i argumentationen, alltså det första och tredje av de presenterade
syftena. Jag har genom pro et contra-metoden strukturerat upp en argumentationer vilket är en
nödvändighet för att kunna bedöma beviskraften i argumenten. Bedömningen av beviskraften är
viktig för att se om argumenten och argumentation är hållbar, giltig och rimlig.17
Jag använder mig av Næss så kallade pro et contra-metod för den deskriptiva analysen. Pro et
contra-, för och emot-, analysen går ut på att strukturera upp argumentationen så tesen eller teserna
kommer fram och sedan ta ut för- och motargumenten för tesen eller teserna och relatera
argumenten till varandra.18
Det första jag gjorde i min strukturering var att söka efter tesen. Tesen är det som argumenteras för
eller emot i texten men som själv inte fungerar som argument. En argumentation består av en tes
och ett eller flera argument. Ett argument är enligt Bergström och Boréus”...ett påstående avsett att
antingen stödja eller undergräva ett annat påstående i argumentationen, ibland tesen, ibland ett
argument”.19
16
Bergström Göran och Boréus Kristina. Textens mening och makt, Metodbok i samhällsventenskaplig text- och
diskursanalys, 2:a upplagan. Studentlitteratur AB: Lund, 2005. Sidan 91.
17
Bergström Göran och Boréus Kristina, sidan 94
18
Bergström Göran och Boréus Kristina, sidan 95
19
Bergström Göran och Boréus Kristina, sidan 96-101
7
När tesen fastställts strukturerade jag upp argumenten i ett pro et contra-schema. I ett sådant schema
betecknas ett argument för tesen, pro-argument, P och ett argument mot tesen, contra-argument, C.
Ett argument som relaterar direkt till tesen kallas ”ett argument av första ordningen” och betecknas
P1, P2, P3 etcetera eller C1, C2, C3 etcetera. Argument som relaterar till argumentet av första
ordningen, alltså ett argument som understödjer P1, P2, P3 etcetera eller C1, C2, C3 etcetera kallas
argument av andra ordningen. Argument av andra ordningen kan betecknas som P1P2 vilket då är
första pro-argumentet av andra ordningen till det andra pro-argumentet av första ordningen.
Alternativt C1P2 som då är första contra-argumentet av andra graden till det andra pro-argumentet
av första graden. Schemat följer sedan detta mönster med argument som stödjer argument som
stödjer argument som stödjer tesen alternativt argument som förkastar den, till exempel P1P1P1
eller P1P1C1. I detta beteckningssystem är siffrorna bara till för till för att skilja de olika
argumenten åt och är ingen rangordning av argumentens betydelse. Det en slags länk eller bro
mellan tes och argument, den kan vara både uttalad och underförstådd. Denna länk eller bro kallas
premiss och betecknas φ i analysschemat. Om en premiss är underförstådd och därmed inte är
utskriven i texten skrivs den i schemat inom parentes.20
Efter att jag strukturerat skrivelserna i pro et contra-scheman, som beskrivet ovan, gjorde jag en
kritisk granskning av argumenten och undersökte deras beviskraft. När man värderar ett arguments
eller en argumentations beviskraft undersöker man om de kan anses vara intellektuellt övertygande.
Detta värderar man genom tre moment: Först värderar man argumentens hållbarhet och deras
relevans. Efter det undersöker man om det finns icke formulerade argument som är av betydelse och
vilka dessa då är. Som tredje moment görs en sammanvägning av beviskraften hos varje argument
för sig och av alla argument tillsammans.21
En hållbarhetsprövning av ett argument är en bedömning av i vilken mån påståendet som uttrycks är
sant, troligt eller rimligt. Relevanta argument betyder att argumenten gör vad de påstår sig göra, det
vill säga stödjer eller försvagar en tes eller ett annat argument.22
2.2 Validitet och reliabilitet
Trots att argumentationsanalys kan medföra validitet och reliabilitetsproblem så anser jag att detta
är ett bra analysverktyg för uppsatsens syfte. Detta eftersom metoden tar fram det relevanta i
dokumenten då mitt syfte är att undersöka hur regeringen argumenterat i de två valda dokumenten.
20
ibid. Sidan 101, 104
ibid Sidan132
22
ibid, Sidan 134
21
8
Genom att använda argumentationsanalys ökar begreppsvaliditeten då analysmetoden effektivt tar
fram argument och påståenden ur texten vilket är det jag syftar till att göra.23
Som Bergström och Boréus påpekar i ”Textens mening och makt” så kan det dock förekomma
minst två tolkningsproblem vid en argumentationsanalys. För det första finns det en övergripande
konflikt mellan olika tolkningsstrategier. För det andra uppstår det problem i och med att den
deskriptiva analysen kräver att argumenten, även de underförstådda, tolkas tydligt.24 Det andra
problemet framträder framför allt när man strukturerar upp argumentationen. Det kan då krävas viss
tolkning och omskrivning av texten för att argumenten ska framträda argumenten. I de dokumenten
jag har valt att analysera var det ganska svårt att hitta argumenten men enklare att urskilja teserna,
framför allt de utskrivna. Jag var bland annat tvungen att dela upp vissa argument och stycken i
texten för att få fram vad jag tolkar som författarens huvudsakliga byggstenar. Då jag till främst har
använt mig av argument och premisser som är utskrivna i texten kan dessa anses ha relativt hög
validitet eftersom det därav är mindre av min egen tolkning av dem. Dock kan jag ha förbisett
argument som andra hade ansett vara signifikanta då argumenten i delar av dokumenten var svåra
att urskilja.
Med argumentationsanalys som metod är ett problem att det finns en risk för att forskarens egen
subjektiva tolkning dominerar analysen. För att undvika systematiska och osystematiska fel och
därmed öka reliabiliteten är det viktigt att hålla analysen och tillvägagångssättet så transparent som
möjligt. Jag har därför försökt vara noggrann i min presentation av argumenten och min tolkning av
dem.25 Och jag anser mig ha också ha varit det i min analys då jag på ett transparent sett redovisar
mina argument. Jag har också för att undvika reliabilitetsproblem analyserat texterna ett flertal
gånger för att vara säker på att de argument jag fått fram verkligen representerar regeringens åsikt
och inte tolkas fel.
3. Bakgrund
I detta kapitel kommer jag börja med att presentera en bakgrund till mitt väl av ämne. Detta följs av
en kort redovisning av tidigare forskning på området. Kapitlets avslutas med en förklaring av
forskningsämnets relevans.
Under 1900-talet var neutralitet och alliansfrihet positiva begrepp inom svensk säkerhetspolitik. Det
var genom att hålla denna position som Sverige lyckats hålla sig utanför de båda världskrigen
23
Esiasson Peter med flera, Metodpraktikan, 4:e upplagan. Vällingby: Nordstedts Juridik, 2012. Sidan 63-64
Bergström Göran och Boréus Kristina, sidan 141
25
Esiasson Peter med flera, Sidan 63-64
24
9
menar till och med en del. Under kalla kriget ändrades positionen något till alliansfrihet i fred med
syfte att vara neutrala i krig. Denna position, menar bland annat Mikael Holmström, gjorde att
Sverige kunde hålla sig utanför även kalla kriget.26 1992 ersattes neutralitetspolitiken med militär
alliansfrihet som syftade till att ge möjligheten till neutralitet i händelse av krig i vårt närområde.
Från 2002 sa Sveriges riksdagen istället att Sverige var militärt alliansfritt, utan utpekad möjlighet
till neutralitet. En anledning till detta var att Sverige inte längre kunde ses som neutrala på grund av
medlemskapet i Europeisk Unionen.27
Sverige har sedan 1995 varit medlemmar i Europeiska Unionen och har på senare år varit aktiva i
Förenta Nationernas fredsbevarande insatser samt sedan 1994 samarbetat med NATO inom ramen
för Partnerskap för fred. Sverige har sedan östblockets fall 1991 inte haft någon större hotbild mot
sig och är inte längre på samma sätt beroende av ett starkt försvar vilket har lett till en nedrustning
av det svenska försvaret. Sveriges riksdag antog 2010 ”den svenska solidaritetsförklaringen” vilken
syftar till att Sverige i händelse av hot eller attack mot något av de Nordiska länderna eller mot
EU:s medlemsländer inte kommer stå passivt bredvid utan aktivt hjälpa det drabbade landet.28
Den militära alliansfriheten har av många försvarats, som jag nämner i inledningen, med Sveriges
val att stå utanför NATO, att inte bli ett av NATO:s medlemsländer. Så länge Sverige står utanför
NATO förblir vi därmed alliansfria.29 Även om Sverige samtidigt är medlemmar i EU och är
engagerade i arbetet för ett starkare säkerhets- och utrikespolitiskt samarbete inom unionen.30
Sverige har även en allt mer växande krigsmaterielexport och är idag världens elfte största
krigsmaterielexportör och står därmed för 2% av all krigsmaterielexport i världen.31 Försäljningen
av svenska vapen har sedan 2001 ökat med 350% och år 2010 sålde Sverige flest vapen i världen
räknat per capita. Sverige exporterar vapen till 63 länder varav Pakistan, USA och Saudiarabien är
tre av dem. Sverige ingår idag även i internationella samarbeten som syftar till utveckling och
tillverkning av krigsmateriel.32
Enligt svensk lagstiftning är det, som tidigare nämnt, förbjudet med försäljning av krigsmateriel,
trots det görs det med regeringens godkännande undantag och vapen exporteras.33 Enligt lagen om
krigsmateriel får undantag ”...lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för
26
Holmström, Mikael.
Tolgfors, Sten. Den svenska solidaritetsförklaringen. Folk och Försvars rikskonferens i Sälen 17 januari 2010.
http://www.regeringen.se/sb/d/9497/a/138094 (Hämtad 2013-01-05)
28
Ibid
29
Dahl Ann-Sofie och Hillmer Norman. Sidan 140.
30
Bildt, Carl. ”Regeringens deklaration vid 2012 års utrikespolitiska debatt i Riksdagen onsdagen den 15 februari
2012”.
31
Sverige drivande inom stegrande vapenhandel. DN. 2012-03-19. http://www.dn.se/nyheter/sverige/sverige-drivandeinom-stegrande-vapenhandel (Hämtad 2013-01-06)
32
Ramquist, Philp. Svensk vapen export slår rekord. DN. 2011-12-07. http://www.dn.se/ekonomi/svensk-vapenexportslar-rekord (Hämtad 2012-01-05)
33
SFS 1992:1300
27
10
det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik”.34 Enligt lagens riktlinjer bör endast export av
krigsmateriel tillåtas om det bedöms nödvändig för att tillgodose det svenska försvarets behov av
materiel eller kunnande. Eller om det i övrigt är önskvärt rent säkerhetspolitiskt, det får inte heller
stå i strid med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik.35
Skälet till att Sverige exporterar vapen trots att det strider mot lagstiftningen ligger i den svenska
säkerhetspolitiken det vill säga Sveriges säkerhetspolitiska ställning som militärt alliansfria, vilket
också nämns i inledningen. För att upprätthålla Sveriges militära alliansfrihet menar regeringen att
Sverige måste ha en egen, oberoende krigsmaterielindustri. För att denna industri ska vara gynnsam
och väl fungerande måste Sverige också exportera vapen.36
3.1 Tidigare forskning
Roland Lohr gen Stahl skriver i sin bok ”Svensk Utrikespolitik i omvandling” om den svenska
säkerhetspolitikens utveckling från neutralitet till dagens militärt alliansfria ställning. Han menar att
det skett en stor förändring på hur Sverige agerar i det internationella rummet och att de senaste
årens regeringar har blivit mer flexibla i synen på säkerhetspolitik, där neutralitetstänket i princip
helt har försvunnit. Istället är det solidaritet och mellanstatliga samarbeten som står i fokus. Han
anser trots den nya inställningen och trots Sveriges inblandning i Gusp, den europeiska säkerhetsoch försvarspolitiken och NBG, nordic battle groups, att Sverige fortfarande är militärt alliansfritt.
Lohr gen Stahl utgår dock främst ifrån ett historiskt perspektiv och från förändringen över tid av
den svenska utrikespolitiken.37
I ”Activism and (non)alignment” beskriver Ann-Sofie Dahl alliansfrihetens utveckling i Sverige och
svenskars syn på den och framförallt diskuterar hon nyttan av ett svenskt medlemskap i NATO. Hon
skriver att neutralitet och alliansfrihet inte bara är ett politiskt ställningstagande utan även en stor
del av Sveriges identitet. Hon menar också att många anser att Sverige måste fortsätta vara
alliansfria för att kunna behålla sin aktiva roll i utrikespolitiken. Hon anser dock att Sverige inte är
så alliansfria som dem vill ge uttryck för och därför kan ansluta sig till NATO, de kommer ändå
påverkas mycket av organisationen.38 Hon nämner kort också Sveriges vapenexport som en del av
kritiken mot Sveriges syn på sin alliansfrihet.39
Även Ulrika Möller och Ulf Bjereld anser att identitet är en viktig orsak till Sveriges alliansfrihet. I
34
Ibid
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen . Svenskafreds.se http://svenskafreds.se/vilka-ar-de-svenska-riktlinjernafor-vapenexport (Hämtad 2013-01-05)
36
Hirdman, Sven. Sveriges vapenexportpolitik. UD informerar, 1993:4, 1-33. Sidan 7.
37
Lohr gen Stahl, Roland. Svensk utrikespolitik i omvandling : från neutralitet till solidaritet : en introduktion till svensk
utrikespolitik i omvandling: från neutralitet till solidaritet med en historisk tillbakablick till Karl XIV Karl Johan.
Riga: Roland Lohr gen Stahl, 2011.
38
Dahl Ann-Sofie sidan 139-140
39
Ibid sidan 142
35
11
deras studie ”From Nordic Neutrals to post-neutral Europeans” jämför de Sveriges och Finlands syn
på neutralitet, alliansfrihet, EU och NATO och utvecklingen av dessa syner. De visar i sin studie att
det finns två fundament för neutralitet och militär alliansfrihet, dess strategiska fördelar samt dess
sociala lämplighet, det vill säga innebörden för identiteten. Båda dessa fundament visar sig vara
viktiga för att uppehålla militär alliansfrihet. Dock har Sverige för att kunna uppehålla sin militära
alliansfrihet varit tvungna att använda en mer europeisk syn på bekostnad av integritet i sin
neutralitetspolitik.40
Med utgångspunkt bland annat från beskrivningarna ovan kan konstateras att tidigare forskning
främst har ägnats åt att studera hur Sverige har agerat tidigare och hur de agerar nu utrikespolitiskt i
studier av militär alliansfrihet. Det har alltså framförallt gjorts historiska jämförelser och studier
kring hur Sveriges samarbete med bland annat NATO och EU har påverkat den militära
alliansfriheten. Däremot finns inte någon betydande mängd forskning på den retoriska delen av
regeringens agerande. Det vill säga hur regeringen i sina skrivelser och offentliga dokument
argumenterar för den militära alliansfriheten och krigsmaterielexporten. Därmed är uppsatsens
forskningsproblem högst relevant att studera eftersom man inte tidigare specifikt har studerat hur
regeringen retoriskt försvarar dessa två utrikespolitiska fenomen.
4. Den neorealistiska teorin
Jag har valt neorealismen som teori till min analys eftersom det idag är en av de dominerande
teorierna inom internationella relationer. Neorealismen kan också ses som en ”problem-lösar-teori”
där staters agerande förklaras utifrån det aktuella internationella tillståndet som enligt neorealister är
anarki. Teorin försöker också förklarar staters beteende vid skifte i maktbalansen och varför vissa
stater bildar allianser och andra inte.41
Jag kommer nedan i första hand presentera Kenneth Waltz version av neorealism men också ett fåtal
andra versioner för att få så bred bild av neorealismen som möjligt. För att på så sätt kunna använda
teorin som ett lämpligt analysverktyg. Jag kommer dock främst presentera de delar av neorealismen
som är relevanta för min typ av analys och sedan även sammanfatta vilka delar jag specifikt
kommer använda.
För att kunna göra sig en bild av neorealismen måste man först förstå dess ursprung. Jag kommer
40
Möller, Ulrika, Bjereld Ulf ”From Nordic neutrals to post-neutral Europeans: Differences in Finnish and Swedish
policy transformation, sidan 1.
41
Lamy Steven L. Contemporary mainstream approaches: neo-realism and nea-liberalism i Baylis mfl. The
Globalization of world politics, an introduction to international realitons, 4:e upplagan. Oxford:Oxford university
press, 2008. Sidan 126.
12
därför börja med en kort presentation av realismen då det är den ursprungliga teorin vilken
neorealismen utvecklats från.
4.1 Realism
Redan 400 f.kr. fanns det inom den politiska realismen tre nyckelantaganden vilka har lagt grunden
för teoribildningen av realismen. Dessa tre löd: 1) Stater är agerande nyckelenheter, 2) De söker
makt, antingen som ett mål eller som ett medel att uppnå målet med och 3) Stater beter sig rationellt
och kan därför ses som begripliga för utomstående i rationell mening.42
Realismens byggstenar, maktbalans och rationellt handlande, härstammar från Antiken. Det är dessa
nyckelbegrepp som realismen och sedermera neorealismen bygger teorin om staters agerande på,
aspekter som moral, rättigheter och skyldigheter ses därmed inte som relevanta.43 Neorealister delar
många av de klassiska realisternas grundvärderingar. Framförallt så anser de att makt ännu är ett
viktigt och effektivt verktyg för statsmannakonst och att maktbalans fortfarande är det centrala för
att upprätthålla ordning i det internationella systemet. Neorealismen uppkom dock då den klassiska
realismen inte längre ansågs vara en tillräcklig förklaringsgrund för staters agerande. Neorealister
ansåg att man inte längre enbart kunde använda enhets- eller nerifrån-och-upp-förklaringar för att
förklara staters agerande och interaktion. De menar att strukturens påverkan måste tas hänsyn till
vid förklaring av staters beteende.44
4.2 Neorealism
Personen bakom neorealismen anses av de flesta vara Kenneth Waltz, då han i sin bok Theory of
International Politics, grundade en ny syn på realismen och dess roll i internationell politik. Denna
valde han att kalla strukturell realism men har också i stor utsträckning kommit att kallas
neorealism. Waltzs strukturella realism är dock bara en version av eller synsätt på neorealismen. 45
Jag kommer därför även presentera andra synsätt på teorin.
Enligt Waltz är den internationella strukturen fastställd genom anarkin som råder i det
internationella systemet och fördelningen av staters förmågor.46 Waltz menar att stater formar
allianser för att motarbeta eller balansera växande stormakter som hotar den existerande
maktbalansen i det internationella systemet på grund av stormakternas egna ökande förmåga. I en
anarkistisk världsordning där alla stater är lika i antingen funktion eller intention så är omåttlig
tillväxt av militära förmågor lika stort hot för alla. När en stat förankrar sig en viss grad av makt och
42
Keohane, Robert O. Neorealism and its critics. New York : Columbia University Press, 1986. Sidan 7.
ibid
44
Lamy Steven L. 2008 sidan 127
45
Lamy Steven L. 2008, sidan 127
46
Lamy Steven L. 2008, sidan 127
43
13
förmåga att använda makten börjar andra stater hotas vilket därmed leder till en allians-formnings
reaktion. Med andra ord när maktbalansen förstörs känner stater sig hotade och börjar forma
allianser.47 I detta anarkistiska system tenderar stater med stor makt att ha större inflytande på den
internationella arenan.48
Inom den klassiska realismen ses makt som ett självändamål, stater använder makt för att vinna mer
makt för att på så sätt öka sitt inflytande och sin förmåga att säkra de nationella intressena.
Neorealister ser istället makt som en stats förenade förmågor och inte bara ansamlingen av militära
medel utan också förmågan att använda den militära makten för att kontrollera andra stater. Stater
skiljs nämligen åt i det internationella systemet genom sin makt och inte genom deras funktion. Det
är en stats innehav av makt som bestämmer vilken plats eller position som staten får i det
internationella systemet och det är också det som formar dess beteende då de försöker att behålla sin
plats.49
Det internationella systemets struktur, anarkin, formar alla utrikespolitiska beslut menar
neorealisterna. Det är anarki som definierar det internationella systemet och då alla stater
funktionellt är liknande enheter upplever de alla samma bundenhet till det anarkistiska systemet och
alla strävar efter att behålla sin plats inom detta system.50
Skillnader i utrikespolitik förklaras av skillnaderna i staters makt och förmågor. Alla stater inom det
anarkistiska systemet känner av tvånget att säkra sina nationella intressen. Beroende på en stats
makt eller dess försvarsförmåga så kommer de välja olika vägar för att uppnå säkerheten. Små
länder med en begränsad tillgång av resurser besvarar, i stor utsträckning, anarkin och det
resulterande säkerhetsdilemmat genom att ingå allianser. Detta genom att erhålla en aktiv roll i
regionala och internationella organisationer för att försöka kontrollera kapprustningen. Stormakter
och länder med hög försvarsförmåga skulle troligtvis istället använda sig av en unilateral
försvarsstrategi med syfte att öka den militära styrkan för att försvara och säkra statens intressen. 51
Vissa neorealister, så som Joseph Grieco, anser att stater tar beslut i utrikespolitiska frågor utifrån
hur mycket de egna intressena skulle vinna på det och utifrån hur mycket andra stater skulle vinna
av beslutet. De fokuserar alltså på absoluta och relativa vinster. Detta fokus framträder främst vid
ingåendet av internationella samarbeten. Om en stat ska ingå ett samarbete och följa dess regler
kommer den först att försöka räkna ut hur mycket den själv vinner på det. Men även hur mycket
andra stater skulle vinna på det och utifrån det avgöra om det samarbetet är värt det. Frågan är alltså
47
Waltz, Kenneth N. Theory of international politics. McGraw-Hill, Inc, 1979. Sidan 125-126
Lamy Steven L. 2008, sidan 127
49
Lamy Steven L. 2008, sidan 128
50
Lamy Steven L. 2008, sidan 129
51
Lamy Steven L. 2008, sidan 129
48
14
vem som skulle vinna mest på att ingå samarbetet den egna staten eller någon annan?52
4.3 Sammanfattning av analysverktyg
Vid användning av teorin i min analys kommer jag främst fokusera på hur en relativt liten stat som
Sverige bör agera inom den internationella strukturen utifrån neorealismens synsätt. Därefter
kommer jag försöka förklara den svenska regeringens argument för militär alliansfrihet utifrån detta
synsätt.
Genom att jämföra neorealismens huvudantagande med mina teser och nyckelargument kommer jag
förhoppningsvis få fram en förklaringsgrund till regeringens agerande. Jag kommer främst använda
mig av neorealismen antagandet om alliansformning, det vill säga hur relativt små stater besvarar
säkerhetsdilemmat. Ett annat av de neorealistiska huvudantaganden jag kommer använda är att
stater alltid utgår från sitt egenintresse vid fastställande av agerandet i det internationella systemet.
Stater ser bara till sitt eget bästa vilket leder det till att stater endast ser till sin egen vinning och inte
vad som är bäst för samhället i stort. Jag kommer även utgå från antagandet om att det är anarkin
som definierar det internationella systemet. Samt att det är en stats innehav av makt som definierar
dennes position i det internationella systemet och att det är strävan att behålla denna position som
påverkar statens agerande.
5. Analys
5.1 Argumentationsanalys
I denna delen av analysen besvarar jag med hjälp av argumentationsanalys de två första
frågeställningarna det vill säga ”Hur argumenterar den svenska regeringen för militär alliansfrihet
och krigsmaterielexport?”och ”Är argumenten och argumentationerna i regeringsdokumenten
hållbara?”. Genom att presenterar hur regeringen argumenterar och sedan analysera argumentens
hållbarhet får jag en bra och mer trovärdig grund för den kommande diskussionen.
Jag analyserar dokumenten var för sig och börjar med ”Regeringens skrivelse 2011/12:114 Strategisk exportkontroll 2011 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden”
därefter följer ”Regeringens Utrikesdeklaration 2012”.
5.1.1 Analys av Regeringens skrivelse 2011/12:114
I analysen som följer har jag först strukturerat upp argumenten i två pro et contra-scheman, ett för
varje tes. Efter varje schema följer en analys av beviskraften där jag analyserar de olika tesernas
argument var för sig och sedan som argumentation. Jag börjar med att analysera argumentationen
52
Lamy Steven L. 2008, sidan 129
15
för tes1 och följer sedan upp med tes 2.
Då dokumentet jag har analyserat inte är skrivet som en argumenterande text eller ett debattinlägg
utan snarare som en redovisning av den svenska krigsmaterielexporten och regeringens val och
beslut kring den är det stundtals svårt att hitta och följa argumenten i texten. Kvaliteten på
argumenten som går att utläsa är dock hög men det är inte alltid lätt att se en tydlig logik i
argumentens underbyggnad av tesen.
5.1.1.1 Tabell 1. Uppstrukturering av Regeringens skrivelse 2011/12:114
– tes 1.
Tes 1
Svensk utrikes- och försvarspolitik gynnas av en svensk krigsmaterielexport.
P1.
Sverige har av utrikes, säkerhets-, och försvarspolitiska skäl valt att i viss utsträckning
tillåta export av krigsmateriel. (s.8)
P1P1.
Sveriges säkerhet byggs solidariskt med andra och stärks genom förtroendeskapande
åtgärder, genom gemensam krishantering samt genom aktiva och trovärdiga bidrag till
nordisk, europeisk och global säkerhet. Sådan samverkan sker med såväl civila som
militära medel och även ett behov av samverkan på materielförsörjningsområdet. (s.9)
P2P1.
Det ligger i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att värna om ett långsiktigt och
kontinuerligt samarbete med traditionella samarbetsländer vilket bygger på ett
ömsesidigt samarbete inom såväl export som import av krigsmateriel. (s.9)
P2
En generell teknisk systemlikhet med våra främsta samarbetspartners ökar den
operativa effekten vid svensk medverkan i internationell fredsfrämjande verksamhet
där Sverige har möjlighet att bidra till internationell fred och säkerhet. (s.9)
P1P2
Den tidigare önskan att vara självförsörjande när det gäller materiel till det svenska
försvaret har ersatts av det växande behovet av samarbete med likasinnade stater och
grannar. (s.9)
P2P2
Det är i många fall viktigare att Sverige har materiel som är interoperabel med våra
grannländer och att den är teknisk mogen, funktionssäker och tillgänglig än att den
har högsta tekniska prestanda. (s.9)
P3
Export av försvarsmateriel är en förutsättning för en kostnadseffektiv
materielförsörjning till det svenska försvaret. (s.11)
P1P3
Det militära försvaret behöver modernt försvarsmateriel som är kostnadseffektivt ur
ett livscykelperspektiv. Ett medel för detta är att fortsätta främja export av såväl
försvarsprodukter som militär teknologi för civil tillämpning. (s.10)
P2P3
Export av försvarsmateriel bidrar vidare till att upprätthålla de inhemska företagens
kompetens och kapacitet att underhålla, vidareutveckla och anpassa Försvarsmaktens
materiel. (s.15)
P1P2P3
Av den totala omsättningen för krigsmaterielindustrin i Sverige utgör 59 procent
export. (s.14)
P2P2P3
En internationell konkurrenskraftig teknologinivå innebär i ett internationellt
samarbete också bättre möjligheter för Sverige än annars att påverka det
internationella exportkontrollsamarbetet i önskad riktning. (s.10)
16
P4
Genom att delta i det s.k. sexnationsinitiativet mellan de sex största industristaterna i
Europa (Framework Agreement/Letter of Intent, FA/LoI) påverkar Sverige den
försvarsindustri- och exportpolitik som utvecklas i Europa. Det ger direkt och indirekt
ett större inflytande på EU:s framväxande försvars- och säkerhetspolitik. (s.10)
5.1.1.2 Analys av beviskraft - Tes 1: Svensk utrikes- och försvarspolitik
gynnas av en svensk krigsmaterielexport.
Vid analys av hållbarheten av första tesens argument är det avgörande för många av argumenten om
det är utifrån trovärdighet, rimlighet eller rent faktamässigt de analyseras. De flesta argumenten kan
nämligen anses rimliga och trovärdiga men det är i de flesta fall svårt att avgöra om de kan anses
hållbara ur ett faktabaserat synsätt. Detta eftersom de flesta argumenten är normativa eller snarare
liknar påståenden och i texten inte underbyggs av specifik fakta. Ett exempel på det är argument
P2P1 ”Det ligger i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att värna om ett långsiktigt och kontinuerligt
samarbete med traditionella samarbetsländer vilket bygger på ett ömsesidigt samarbete inom såväl
export som import av krigsmateriel”. Argumentet säger att det är viktigt att fortsätta exportera
krigsmaterial till samarbetsländer men egentligen inte varför det är viktigt eller vad Sverige
praktiskt sett får ut av det annat än att det värnar Sveriges säkerhetspolitik. Hur det värnar Sveriges
säkerhetspolitik specificeras inte heller. Inte heller vad som ligger till grund för argumentet, det vill
säga vilken fakta det bygger på förklaras inte i texten. Det är på liknande sätt för flera av
argumenten som stödjer första tesen.
Vissa av argumenten kan dock ses som hållbara rent faktamässigt trots att ingen ren fakta redovisas
för argumenten. Detta eftersom de istället förklaras på sådant sätt att jag logiskt sett förstår att det är
byggt på fakta och därav kan se det som hållbart. Argumenten P3 och P2P2P3kan ses som exempel
på det. Dessa argument handlar om att export är en förutsättning för en kostnadseffektiv
materialförsörjning och att en internationell konkurrenskraftig teknologinivå innebär bättre
möjligheter för Sverige att påverka det internationella samarbetet. Jag skulle trots det velat se mer
specifik fakta till grund för argumenten och även mer varifrån fakta hämtats för att helt kunna anse
mig övertygad av det. I argument P1P2P3 ”Av den totala omsättningen för krigsmaterielindustrin i
Sverige utgör 59 procent export.” anser jag att det borde redovisas varifrån den fakta togs, för att
min moraliska intuition ska bli övertygad, även om argumentet kan ses som faktuellt hållbart.
Som tidigare nämnt kan de flesta argument anses ha hög hållbarhet utifrån deras trovärdighet och
rimlighet då de flesta argumenten både känns trovärdiga och rimliga var för sig och som en del av
argumentationen för tesen. Ett exempel på ett sådant argument är P2P3, som menar att export bidrar
till att upprätthålla de inhemska företagens kompetens. Detta är ett trovärdigt argument även om jag
inte känner till någon forskning inom det området. Det kan också anses stödja tesen om att
17
krigsmaterielexporten är positiv för svensk försvars- och utrikespolitik. Vilket är en följd av den
höga kvaliteten på argumenten och texten samt utformningen av denna.
Argument P4 presenteras som ett argument för tesen ”Svensk utrikes- och försvarspolitik gynnas av
en svensk krigsmaterielexport”, men kan beroende på hur man tolkar svensk utrikespolitik också ses
som ett motargument. Tolkar man svensk utrikespolitik som att Sverige ska vara militärt alliansfria
och därmed inte ingå i militära allianser kan en större delaktighet i försvarssamarbeten med andra
länder betyda att Sverige bryter mot denna alliansfrihet. Detta skulle i så fall betyda att argumenten
istället går emot tesen och inte stärker den och därmed inte är hållbart.
5.1.1.3 Tabell 2. Uppstrukturering av Regeringens skrivelse 2011/12:114
– tes 2.
Tes 2.
Svensk krigsmaterielexport ska ske på ett sätt som inte motverkar en rättvis och
hållbar global utveckling.
P1
Tillstånd till utförsel eller annan utlandssamverkan enligt krigsmateriellagen ska inte
beviljas om det skulle strida mot internationell överenskommelse som Sverige har
biträtt, mot beslut av FN:s säkerhetsråd eller mot folkrättsliga regler om export från
neutral stat under krig (ovillkorliga hinder). (s.87)
ɸP1
Enligt 1§ andra stycket lagen (1992:1300) om krigsmateriel får tillstånd enligt lagen
lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte
strider mot Sveriges utrikespolitik. (s.84)
P1P1
För kategorin krigsmateriel i strid gäller att tillstånd till export inte bör ges till en stat
som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat, en stat som, är invecklad i
internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt eller en stat som har
inre väpnade oroligheter. (s.85)
P2P1
Tillstånd för krigsmateriel export får endast avse stat, statlig myndighet eller av
staten auktoriserad mottagare. (s.87)
P3P1
Respekt för mänskliga rättigheter är ett centralt villkor för att tillstånd ska beviljas.
(s.87)
P1P3P1
Situationen i mottagarlandet vad gäller mänskliga rättigheter ska alltid vägas in, även
i de fall då det är fråga om om materiel som i sig inte kan användas för att kränka
mänskliga rättigheter. (s.85)
C1P3P1
Under år 2011 gavs två tillstånd för upplåtelse av tillverkningsrätt utanför Sverige,
dessa tillstånd avsåg Pakistan och Republiken Korea. (s.50)
C2P3P1
2011 dominerades den svenska exporten av ett fåtal större affärer varav Thailand,
Saudiarabien och Förenade Arabemiraten var tre av mottagarna i dessa. (s.71)
ɸC2P3P1
(Staterna Pakistan, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten är i västvärlden kända
för sina upprepade brott mot de mänskliga rättigheterna.)53
P2P3P1
Under senare år har användningen av riktade sanktioner kommit att utnyttjas i allt
större utsträckning. (Sanktionerna syftar främst till att kontrollera produkter som kan
användas för internt förtryck eller för att kränka mänskliga rättigheter.) (s.75)
53
Rapport mänskliga rättigheter 2011, Utrikesdepartementet. http://www.manskligarattigheter.se/sv/manskligarattigheter-i-varlden/ud-s-rapporter-om-manskliga-rattigheter/mellanostern-och-nordafrika?c=Saudiarabien
18
P2
Vid godkännande av krigsmaterielexport följer Sverige EU:s gemensamma
ståndpunkt om vapenexport. Den anger bland annat att situationen i mottagarlandet
och dess region och avsändarlandets och mottagarlandets internationella åtaganden
ska tas hänsyn till.
P1P2
(Det finns två kriterier för när när tillstånd enligt lagen kan lämnas, nämligen dels att
utlandssamverkan behövs för att tillgodose det svenska försvarets behov av materiel
eller kunnande eller i övrigt att säkerhetspolitiskt önskvärd, dels att samverkan inte
står i strid med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik.) (s.85)
P3
De företag som har tillstånd att tillverka och exportera krigsmateriel är skyldiga att
lämna redovisning i olika hänseenden till ISP (Inspektionen för Strategiska
Produkter). (s.48)
P4
Genom sexnationsinsiativet arbetar Sverige tillsammans med sex andra Europeiska
länder bland annat förbättra ländernas leveranssäkerhet, exportkontroll,
säkerhetsskydd och behandling av teknisk information. (s.35)
P5
Den svenska regeringen tar starkt avstånd från varje form av korruption i
internationella affärstransaktioner och arbetar aktivt för att motverka alla former av
det. (s.36)
P6
Svenska myndigheter arbetar med att förhindra spridningen av
massförstörelsevapen.(s.73)
P1P6
ISP:s främsta uppdrag vad gäller icke-spridningsarbetet är att säkerställa att svenska
produkter som exporteras och transiteras från Sverige inte hamnar i orätta händer och
därmed bidrar till att t.ex. en stat utvecklar massförstörelsevapen. (s.73)
C1P6
Det är inte möjligt att lämna en fullständig redovisning av exporten av produkter med
dubbla användningsområden, eftersom kontrollen bygger på friast möjliga handel
med kontroll endast när det är befogat. (s.77)
C1
Föreligger ett starkt svenskt försvarspolitiskt intresse av att samarbetet kommer till
stånd, och det är en förutsättning från samarbetspartnerns sida att viss utförsel får ske
från samarbetslandet kan efter omständigheterna export till tredje land även i övrigt
medges inom ramen för samarbetslandets exportregler. (s.88)
ɸC1
När det gäller samarbete med utländsk part gäller att export till tredje land bör
bedömas i enlighet med de svenska riktlinjerna om produkten har övervägande
svensk identitet. (s.86)
P7
Sverige har genom att exporterar vapen till främst kuststater en avgörande betydelse
för den globala säkerheten. (s.72)
5.1.1.4 Analys av beviskraft - Tes 2: Svensk krigsmaterielexport ska ske
på ett sätt som inte motverkar en rättvis och hållbar global utveckling.
Hållbarheten av argumenten som stödjer den andra tesen är likt de som stödjer första tesen beroende
av vilket sätt de analyseras på, om de analyseras utifrån rimlighet, trovärdighet eller faktamässigt.
Då texten jag analyserar är en skrivelse av regeringen speglar den regeringens politiska syn på
krigsmaterielexport trots att det främst ska vara en redovisning. Detta gör att trovärdigheten i många
av argumenten är beroende av läsarens politiska ställningstagande och antagandet om hållbarheten i
19
dem kan därmed skilja sig från person till person. Antagandet om hållbarheten i argumenten kan
också skilja sig mellan personer beroende på hur påståendet och argumentet tolkas. Detta är
speciellt ett problem i den andra argumentationen då många av argumenten vädjar till mottagarens
intellekt och rationella förmåga att drar slutsatser men i kraft av författarens trovärdighet. De flesta
argumenten i texten är alltså influerade av logos det vill säga vädjar till läsarens förnuft men
stundtals används också ethos för att ge mer tyngd i argumenten. Även om logos främst används så
krävs det också att läsaren har förtroende för författaren för att mottagaren ska anse argumenten
som troliga och hållbara.
Några argument är dock lätta att se hållbarheten i då dessa bygger på lagar och därmed kan anses ha
belägg. Trots det kan några av dessa argument vara svårtolkade och ge olika innebörd beroende på
vilken avsikt personen som använder dem har. Argumenten P1P1 och P3P1 är exempel på sådana. I
P1P1 står det ”...tillstånd till export inte bör ges...” vilket då kan tolkas olika beroende på hur
regeringen eller annan ansvarig väljer att göra. Om det istället hade stått ”...tillstånd till export inte
får eller inte ska ges...” hade det varit mycket svårare, för att inte säga omöjligt, för de ansvariga
att gå runt argumentet. I det andra argumentet P3P1 är det formuleringen ”Respekt för mänskliga
rättigheter är ett centralt villkor...” som jag anser öppnar för tolkning, då bland annat mänskliga
rättigheter inte är definierade.
För att helt bli övertygad om en del av argumentens hållbarhet i deras stöd för tesen hade jag velat
se mer exempel på hur och när de olika påståendena tillämpas. Ett sådant argument är P2 ”Vid
godkännande av krigsmaterielexport följer Sverige EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport.
Den anger bland annat att situationen i mottagarlandet och dess region och avsändarlandets och
mottagarlandets internationella åtaganden ska tas hänsyn till.”. P3 är ett annat argument där jag
hade velat se mer förklaring till argumentet då det säger att ”företag som har tillstånd att tillverka
och exportera krigsmateriel är skyldiga att lämna redovisning till ISP” men det förklaras inte hur
det går till eller hur väl det funkar.
Vissa argument som uppnår rimlig hållbarhet då dessa visar på självklara handlingar som i
argument P6, som påstår att svenska myndigheter arbetar med att förhindra spridningen av
massförstörelsevapen. Detta argument visar sig dock ha ett motargument i C1P6 som lyder ”Det är
inte möjligt att lämna en fullständig redovisning av exporten av produkter med dubbla
användningsområden, eftersom kontrollen bygger på friast möjliga handel med kontroll endast när
det är befogat.” Detta gör att hållbarhetsbedömningen sjunker i värde eftersom det visar bristerna i
de annars så självklara handlingarna. Genomgående i texten är dock att det presenteras ytterst få
motargument och de som återfinns i mitt analysschema är utskrivna i texten men inte menade som
motargument.
20
5.1.1.5 Avslutande diskussion av Regeringens skrivelse 2011/12:114
Många av de argument som finns i skrivelsen och som stödjer antingen den första eller den andra
tesen är normativa och handlar mycket om vad som ska göras och hur Sverige bör agera i frågan
och inte ofta om hur de agerar idag. Detta gör det svårare att analysera hållbarheten i argumenten
och argumentationerna utifrån rimlighet, trovärdighet och faktamässigt sett. Dessa argument kan
istället hållbarhetsprövas utifrån moraliska preferenser eller genom att relatera dem till konkreta fall.
Om jag skulle utgå ifrån mina moraliska intuitioner skulle många av de normativa argumenten inte
ses som hållbara. Detta eftersom jag inte alltid håller med regeringen i deras framställning av och
argumentering för krigsmaterielexport. Utgår jag istället ifrån andras moraliska intuitioner skulle
jag kanske få ett annat resultat angående hållbarheten, då de moraliska intuitionerna i det här fallet
kan skilja sig mycket från person till person, speciellt om personerna har olika politiska synsätt. Jag
är inte tillräckligt insatt i hur Sveriges krigsmaterielexport fungerar för att anse mig själv ha rätt i
frågan om argumentens hållbarhet utifrån mina moraliska preferenser.
Diagrammen och delar av texten kan till viss del kännas vilseledande tack vare skrivelsens retorik
och utformning. Författarna till skrivelsen använder sig av mer neutrala och enligt min mening inte
helt regelrätta mätmetoder vid redovisningen av exporten. Tabell 15-17 (se bilaga) visar exporten
fördelad på länder uppdelade efter inkomst med kategorierna ”låginkomstländer”, lägre
medelinkomstländer”, ”högre medelinkomstländer” och ”höginkomstländer”. Dock säger denna
indelning inget om förhållandet i länderna, vissa av höginkomst länderna är till exempel länder med
stora klyftor i samhället och länder där mänskliga rättigheter enligt världssamfundet inte respekteras,
ett exempel på ett sådant land är Saudiarabien.54 I kategorin ”övre medelinkomstländer” finns
liknande förekomster med länder med stora klyftor. Dessa diagram ger alltså enligt min mening inte
en rättvis bild över mottagarländernas förhållanden utan förskönar snarare bilden av de länder
Sverige exporterar vapen till.
Sammanfattningsvis anser jag att hållbarheten av dessa tesers argument är relativt hög då
rimligheten och trovärdigheten är hög. Dock saknar en del av argumenten faktuell hållbarhet och
vissa förutsättningar måste förstås på egen hand då det saknas vissa länkar mellan argument och tes.
Svårigheten i att analysera dessa argumentationers beviskraft ligger i svårigheten att hitta
argumenten då de flesta inte är särskilt konkreta och stundtals kan vara svåra att koppla till tesen.
5.1.2 Analys av Utrikesdeklarationen 2012
Dokumentet som jag nedan har analyserat är till stor del skriven som en argumenterande text där
syftet och tesen är ganska tydlig och argumenten därmed relativt enkla att urskilja. Kvaliteten på
54
Rapport mänskliga rättigheter 2011, Utrikesdepartementet.
21
argumenten är även i den här texten hög och det är mestadels lätt att se en logik i argumentens
underbyggnad av tesen.
Även i denna argumentationsanalys är det två teser som tagits fram. I analysen som följer har jag
först strukturerat upp argumenten i två pro et contra-scheman, ett för varje tes. Efter varje schema
följer en analys av beviskraften där jag analyserar de olika tesernas argument var för sig och sedan
som argumentation. Jag börjar med att analysera argumentationen för tes 1 och följer sedan upp
med tes 2.
5.1.2.1 Tabell 3. Uppstrukturering av Regeringens utrikesdeklaration
2012 – tes 1.
Tes 1.
Sveriges säkerhet försvaras bäst genom ömsesidigt samarbete med andra länder
och organisationer. Alltså gynnas svensk utrikespolitik av att ingå i
försvarssamarbeten och allianser.
P1
Sveriges säkerhet byggs solidariskt med andra. Hot mot fred och säkerhet avvärjs i
gemenskap och samverkan med andra länder och organisationer. (s.3)
P2P1
Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle
drabba ett annat (EU-)medlemsland eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder
agerar på samma sätt om Sverige drabbas. (s.3)
ɸP2P1
Vi ska både kunna ge och ta emot stöd, såväl civilt som militärt. (s.3)
P3P1
Sveriges samarbete med de nordiska och baltiska grannländerna har djupa rötter.
Tillsammans har vi uppnått fred och frihet i hela vår region, och idag kan vi med
gemensamma krafter driva dessa värden bortom våra egna gränser. (s.5)
P1P3P1
En nordisk solidaritetsförklaring har antagits, som komplement såväl till vår egen som
till våra grannländers säkerhetspolitiska val. (s.3)
P4P1
Vårt breda samarbete med USA bidrar till säkerhet och välstånd globalt och i vårt
närområde. (s.8)
ɸP4P1
I tider av ekonomisk kris och turbulens i omvärlden tydliggörs det ömsesidiga
beroendet och vikten av transatlantisk samverkan. (s.8)
P5P1
Idag krävs det samarbete och institutioner, där alla länder deltar. (s.10)
ɸP5P1
Dagens hot mot människors säkerhet är till stor del globala. (s.10)
P6P1
Sverige kandiderar till Förenta nationernas råd för mänskliga rättigheter under perioden
2013–2015. Ett medlemskap skulle ge Sverige ytterligare kraft att driva angelägna
rättighetsfrågor globalt, och att konstruktivt bidra till att stärka rådets roll. (s.5)
P7P1
Vi vill vara en trovärdig samarbetspartner, oavsett om insatserna leds av FN, EU eller
Nato. (s.4)
P2
Medlemskapet i Europeiska unionen innebär att Sverige ingår i en politisk allians och
tar ett solidariskt ansvar för Europas säkerhet. (s.3)
P1P2
Europeiska unionens förmåga att bistå med krishantering, statsbyggande och humanitärt
stöd i utsatta länder bidrar till ett starkt och enat Europa. Sverige tar sitt ansvar för en
aktiv europeisk roll i sådana insatser. (s.4)
P2P2
Sverige strävar efter att tillhöra kärnan i den Europeiska unionen. (s.1)
22
ɸP2P2
Så kan vi bäst ta tillvara också våra nationella intressen, och så kan vi bäst främja de
universella värden som är våra. (s.1)
P3P2
Sverige är pådrivande för en gemensam europeisk utrikes- och säkerhetspolitik, som
värnar respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. (.2)
P1P3P2
Sverige fortsätter sitt engagemang inom Europeiska unionens stridsgrupper. Vi verkar
för att dessa stridsgrupper vid behov ska kunna ställas till Förenta nationernas
förfogande också i händelse av större katastrofer. (s.4)
P4
Sverige förbereder ett brett samarbetsprogram inom Nordiska ministerrådet, med
särskilt fokus på tillväxtfrågorna. Vi fortsätter också att utveckla arbetet med
Östersjöstrategin. (s.5)
5.1.2.2 Analys av beviskraft - Tes 1: Sveriges säkerhet försvaras bäst
genom ömsesidigt samarbete alltså gynnas dem av att ingå i
försvarssamarbeten och allianser.
Som nämnt i tidigare analys är det vid analys av hållbarhet avgörande för många av argumenten om
det är utifrån trovärdighet, rimlighet eller rent faktamässigt de analyseras. I den här analysen är det
svårt att undersöka den faktuella hållbarheten för många av argumenten. Detta eftersom både tesen
och argumentationen är väldigt abstrakt då det handlar om hur Sveriges säkerhet bäst försvaras
vilket är svårt att hitta belägg för eller finna relevanta erfarenheter för, då Sverige inte har varit
under krigshot sedan kalla krigets slut. Många av argumenten handlar om hur Sverige kommer
agera om landet skulle utsättas för hot eller hur Sverige på bäst sätt kan förebygga säkerheten inför
en eventuell attack. Det är därför svårt att undersöka om argumenten är sanna, men om de är troliga
och rimliga och framför allt relevanta för tesen kan ändå analyseras.
Nästa alla argument som stödjer tes 1. är relevanta för tesen och hjälper till att stödja den. Ett bra
exempel på det är argumentet P3P1”Sveriges samarbete med de nordiska och baltiska
grannländerna har djupa rötter. Tillsammans har vi uppnått fred och frihet i hela vår region, och
idag kan vi med gemensamma krafter driva dessa värden bortom våra egna gränser”. Det visar att
Sverige säkerhetsmässigt har gynnats av samarbete med andra länder. Dock hade argumentet
uppfattas som ännu mer trovärdigt om det hade underbyggts med ett mer konkret exempel på hur
denna fred och frihet hade uppnåtts. Många av argumenten hade fått mer tyngd och trovärdighet om
de, i texten, hade stärkts med exempel på hur det som argumentet presenterar har genomförts eller
hur det praktiskt sett skulle stärka den svenska säkerheten. P1 är ett argument där en förklaring av
hur det skulle gå till när”... Hot mot fred och säkerhet avvärjs i gemenskap och samverkan med
andra länder och organisationer.” eller när detta har genomförts skulle behövas.
Argumentens rimlighet är i stor utsträckning i argumentationen lätt att förnimma men det finns
några undantag där jag anser att argumenten inte är rimliga och inte heller helt relevanta för tesen.
Argument P6P1 är ett sådant ”Sverige kandiderar till Förenta nationernas råd för mänskliga
23
rättigheter under perioden 2013–2015. Ett medlemskap skulle ge Sverige ytterligare kraft att driva
angelägna rättighetsfrågor globalt, och att konstruktivt bidra till att stärka rådets roll.”. Det är
svårt att se hur detta argument stärker tesen då det är svårt att se hur ett medlemskap i FN:s råd för
mänskliga rättigheter är ett ömsesidigt samarbete som kan försvara Sveriges säkerhet. Man kan
dock se på det som ett argument för hur samarbeten och säkerhet kan byggas på lång sikt. Det vill
säga att Sverige genom att bli medlem i detta råd jobbar för en fredligare värld vilket då leder till att
Sveriges säkerhet på långsikt stärks. Detta legitimerar inte helt argumentets relevans för tesen men
jag anser det ändå trovärdigt och rimligt i sig.
En del av argumenten måste tolkas först för att man ska förstå vad argumenten verkligen påstår och
på vilket sett de stödjer tesen. I argumentet P2 som lyder ”Medlemskapet i Europeiska unionen
innebär att Sverige ingår i en politisk allians och tar ett solidariskt ansvar för Europas säkerhet.”
är det viktigt att förstå vad som avses med en ”politisk allians” och även med ”solidariskt ansvar”
för att kunna tolka vad som verkligen påstås.
Vad innebär en politisk allians och hur påverkar en sådan den nationella säkerheten? Detta kan
tolkas på olika sätt vilket kan leda till att bedömningen av argumentets hållbarhet kan bli olika. Jag
tolkar det, med hjälp av en publikationen ”Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken” på
regeringens hemsida.55 En politisk allians i den här kontexten innebär att Sverige förutom sin egen
säkerhet även ansvarar för övriga EU:s och att den egna säkerheten inte längre bara påverkas av
nationella beslut utan också av övriga EU-medlemmars syn på försvarspolitik. Ett ”solidariskt
ansvar” tolkar jag som att principen ”en för alla, alla för en” gäller inom unionen när det handlar om
säkerhet och försvar. Sverige kommer ställa upp ifall något annat land blir drabbat och förväntar sig
i gengäld att andra länder gör samma sak för Sverige. Utifrån dessa tolkningar anser jag då
argumentet hållbart då det stödjer tesen om nyttan av ömsesidigt samarbetet.
Eftersom en del av argumenten är normativa och därmed mer beskriver hur något bör eller kommer
vara istället för hur det är, är det svårt att analysera argumentens beviskraft genom att undersöka
hållbarheten. Istället kommer jag kontrollera om argumenten stämmer överens med mina egna
moraliska intuitioner och därmed se hur hög beviskraft de får. Argument P2P1 kan ses som ett
normativt argument speciellt andra halvan där det uttrycks ”...vi förväntar oss att dessa länder
agerar på samma sätt om Sverige drabbas.” vilket kan tolkas som att ”dessa länder bör agera om
Sverige drabbas”. Detta argument kan anses ha hög beviskraft utifrån mina moraliska intuitioner då
jag också anser att Sverige kan förvänta sig att andra EU-medlemmar skulle agera ifall Sverige blev
attackerat. Detta tror jag då både min intuition säger det och jag kan koppla det till relevanta
55
Utrikesdepartementet. Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Regeringen.se. 201204-10. http://www.regeringen.se/sb/d/9383/a/85997 (Hämtad 2013-01-06)
24
erfarenheter. Eftersom ett EU-land aldrig har blivit attackerat så finns det inga paralleller att dra.
Men EU-medlemmar har agerat för att hjälpa icke-EU-medlemsländer vilket jag tycker visar att de
skulle agera om ett medlemsland skulle drabbas. P1, som handlar om att Sveriges säkerhet byggs
solidariskt med andra, är ett argument där de moraliska intuitionerna kan variera mellan personer.
Det som påstås i argumentet speglar till viss del författarens politiska synsätt vilket alla inte
nödvändigtvis håller med om då detta är en politisk ståndpunkt. Oavsett mitt politiska synsätt så
överensstämmer argument P1 med mina moraliska intuitioner då jag också tror att fred och säkerhet
bäst nås gemensamt. Jag ser dock inget hot direkt mot Sverige som land och ser därmed inte nyttan
av att rusta för ett sådant. Jag tror ändå att det är bättre att bygga säkerheten solidariskt med andra
än att själv rusta upp ett försvar.
Premisserna i den här argumentationen har relativ hög hållbarhet och fungerar som ett stöd för de
argumenten de ska styrka relevansen för. ɸP5P1 är ett exempel på en premiss med relativt hög
hållbarhet då den förklarar varför det idag krävs samarbeten och institutioner där alla länder deltar
vilket P5P1 påstår. Ett annat exempel på det är premissen ɸP2P2 ”Så kan vi bäst ta tillvara också
våra nationella intressen, och så kan vi bäst främja de universella värden som är våra” som styrker
relevansen i argumentet P2P2 som påstår att Sverige strävar efter att tillhöra kärnan i EU.
Argument P4, som handlar om Sveriges samarbete inom det Nordiska ministerrådet, kan anses
irrelevant. Det är nämligen till viss del svårt att relatera argumentet till tesens första del då det kan
vara svårt att se hur dessa samarbeten hjälper till att försvar den svenska säkerheten. Dock är alla
argument som handlar om samarbeten relevanta då de visar att Sverige kan hållas säkert genom
samarbeten. Eftersom Sverige hittills har varit ”säkert” kan det då vara tack vare dessa samarbeten.
P1P3P1 är också ett argument som påstår att samarbeten med andra länder leder till ökad säkerhet.
Det påstår att en nordisk solidaritetsförklaring antagits för att öka vår egen och de övriga nordiska
ländernas säkerhet.
I texten framkommer inga motargument varken utskrivna eller underförstådda. Detta är dock inte så
förvånande då texten är skriven för att deklarera regeringens syn på den svenska utrikespolitiken. På
grund av detta förlorar texten och dess argument tyngd och trovärdighet och uppfattas som vinklad.
Sammanfattningsvis anser jag att hållbarheten i denna argumentation och dessa argument är relativt
hög då argumentens relevans för tesen är hög. Många av argumenten är även trovärdiga och rimliga
vilket också bygger på hållbarheten. Dock saknas det motargument i texten vilket gör att texten och
de båda argumentationerna förlorar lite tyngd.
5.1.2.3 Tabell 4. Uppstrukturering av Regeringens utrikesdeklaration
2012 – tes 2.
25
Tes 2.
Det är genom ett starkt Europa och en stark Europeisk union som Sverige främst
kan påverka sin egen och omvärldens säkerhet.
P1
Vi vill att Europa ska vara en stark röst och en tydlig kraft för fred, frihet och försoning
såväl i vårt eget närområde som i världen i dess helhet. (s.2)
P1P1
Europeiska unionens förmåga att bistå med krishantering, statsbyggande och humanitärt
stöd i utsatta länder bidrar till ett starkt och enat Europa. (s.4)
ɸP1P1
Sverige tar sitt ansvar för en aktiv europeisk roll i sådana insatser.
P2P1
Vi vill se en ny och modern europeisk säkerhetsstrategi, liksom ett europeiskt
fredsinstitut och en moderniserad europeisk biståndspolitik. (s.2)
ɸP2P1
Vi vill verka för en stark europeisk utrikestjänst och en tydlig av vision för Europeiska
unionens strategiska roll.
P1P2P1
Sverige är pådrivande för en gemensam europeisk utrikes- och säkerhetspolitik, som
värnar respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. (.2)
P2P2P1
Sverige fortsätter sitt engagemang inom Europeiska unionens stridsgrupper. Vi verkar
för att dessa stridsgrupper vid behov ska kunna ställas till Förenta nationernas
förfogande också i händelse av större katastrofer. (s.4)
P2
Vi är övertygade om att det behövs en starkare europeisk röst i det globala arbetet. (s.2)
ɸP2
Sverige och Europeiska unionen har en viktig uppgift i att värna de mänskliga
rättigheterna, folkrätten och rättsstatens principer. (s.5)
P3
Vårt Sverige måste fortsätta vara en stark kraft för öppna samhällen, för ett öppet
Europa och för en öppen värld. (s.1)
P1P3
Ytterst handlar det om att hålla samman Europa och att undvika allvarliga sociala
motsättningar. (s.1)
P4
Sverige kommer att fortsätta att arbeta för en stark och enad europeisk politik i denna
avgörande fråga (läs Östafrika-frågan). (s.7)
5.1.2.4 Analys av beviskraft - Tes 2: Det är genom ett starkt Europa och
en stark Europeisk union som Sverige främst kan påverka sin egen och
omvärldens säkerhet.
I den här argumentationen anser jag att de flesta argumenten är relevanta för tesen då nästan alla
argument stödjer den. Undantag för detta är argument P4 där meningen med argumentet är en aning
underförstådd det vill säga att Sverige jobbar för ett starkt och enat Europa och därmed höjer
säkerheten för Sverige och omvärlden. Då tolkningen av påståendet inte är helt klar utan mer
långsökt anser jag att relevansen till tesen är tveksam. Ett annat undantag är argument P3”Vårt
Sverige måste fortsätta vara en stark kraft för öppna samhällen, för ett öppet Europa och för en
öppen värld” som inte stärker tesen och därav är irrelevant. Argument P2 som lyder”Vi är
övertygade om att det behövs en starkare europeisk röst i det globala arbetet” hade varit irrelevant
utan premissen som hjälper till att förklara och stödja argumentet. Utan premissen är det svårt att
förstå vad som menas med ”det globala arbetet” och varför det är viktigt med en stark europeisk
röst i det. Med hjälp av premissen tolkar jag det ”globala arbetet” som uppgiften att värna om de
26
mänskliga rättigheterna, folkrätten och rättsstatens principer. Genom premissen förstår jag därmed
kopplingen till tesen det vill säga att det är genom EU:s arbete för de mänskliga rättigheterna,
folkrätten och rättsstatens principer som Sverige kan påverka säkerheten. P2P1 är däremot ett
relevant argument då det påstår att Europa behöver bli ännu starkare och kommer bli det genom
institutioner. Vilket dock är min egen tolkning av argumentet.
Jag anser också att i princip alla argumenten är hållbara då de antingen kan anses sanna, rimliga
eller trovärdiga. P1 kan anses hållbart då det bland annat förklaras i senare argument vad Europa
ska göra för att vara ”en stark röst”. Det är även troligt att Europa skulle vilja ha en stark röst då
Europa idag har en relativt stor roll i världen men troligen vill bli ännu starkare. Påståendet stämmer
också överens med mina moraliska intuitioner då jag också anser att Europa bör vara en stark röst
för fred, frihet och försoning runt om i världen. P1P1 tycker jag också kan anses hållbart då det är
både rimligt och troligt. Detta eftersom om Europa arbetar tillsammans för att hjälpa andra kommer
de europeiska länderna troligen också bli mer enade. P2P1 ”Vi vill se en ny och modern europeisk
säkerhetsstrategi, liksom ett europeiskt fredsinstitut och en moderniserad europeisk biståndspolitik”
nämns också i Regeringens skrivelse 2011/12:114 vilket gör att jag ser det som ett rimligt påstående.
Premissen för P2P1 är i det här fallet är en aning överflödig då den i princip säger samma sak som
argumentet men visar ändå ytterligare varför argumentet är relevant. Argument P3, som också
nämns ovan, stämmer överens med mina intuitioner vilket gör argumentet hållbart. Jag tror
nämligen också att Sverige behöver fortsätta jobba för ett mer öppet Europa och en mer öppen värld.
Sverige jobbar även ofta för transparens därav är argumentet också rimligt. Jag anser att P1P3 är
trovärdigt då även detta argument stämmer överens med mina moraliska intuitioner att det ytterst
handlar om att hålla samman Europa för att undvika motsättningar. Jag är osäker på hållbarheten i
argument P4 då jag inte är insatt i Östafrika-frågan och därmed inte vet om det är sant eller rimligt
eftersom jag inte vet hur Sverige jobbar för en enad politik i fråga idag. De övriga argumenten anser
jag också rimliga då det går att hitta fakta som stödjer dessa både i den analyserade texten men
också i skrivelsen som nämns ovan.
Jag anser sammanfattningsvis därmed att hållbarheten för de flesta argumenten är hög. Då det
endast är ett fåtal undantag från detta anser jag också att argumentationen i sin helhet har hög
hållbarhet.
5.2 Sammanfattning av teser och nyckelargument
Nedan presenterar jag de fyra teserna och dess nyckelargument så de är tydliga inför kommande
diskussions del.
1.
Svensk utrikes- och försvarspolitik gynnas av en svensk krigsmaterielexport.
27

Sveriges säkerhet byggs solidariskt med andra och stärks genom förtroendeskapande
åtgärder, genom gemensam krishantering samt genom aktiva och trovärdiga bidrag till
nordisk, europeisk och global säkerhet. Sådan samverkan sker med såväl civila som militära
medel och även efter ett behov av samverkan på materielförsörjningsområdet. (P1P1)

Det ligger i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att värna om ett långsiktigt och kontinuerligt
samarbete med traditionella samarbetsländer vilket bygger på ett ömsesidigt samarbete inom
såväl export som import av krigsmateriel. (P2P1)

Den tidigare önskan att vara självförsörjande när det gäller materiel till det svenska försvaret
har ersatts av det växande behovet av samarbete med likasinnade stater och grannar. (P1P2)

Det är i många fall viktigare att Sverige har materiel som är interoperabel med våra
grannländer och att den är tekniskt mogen, funktionssäker och tillgänglig än att den har
högsta tekniska prestanda. (P2P2)
2.
Svensk krigsmaterielexport ska ske på ett sätt som inte motverkar en rättvis och
hållbar global utveckling.

Tillstånd till utförsel eller annan utlandssamverkan enligt krigsmateriellagen ska inte
beviljas om det skulle strida mot internationell överenskommelse som Sverige har biträtt,
mot beslut av FN:s säkerhetsråd eller mot folkrättsliga regler om export från neutral stat
under krig (ovillkorliga hinder). (P1)

För kategorin krigsmateriel i strid gäller att tillstånd till export inte bör ges till en stat som
befinner sig i väpnad konflikt med annan stat, en stat som, är invecklad i internationell
konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt eller en stat som har inre väpnade
oroligheter. (P1P1)

Respekt för mänskliga rättigheter är ett centralt villkor för att tillstånd ska beviljas. (P3P1)

2011 dominerades den svenska exporten av ett fåtal större affärer varav Thailand,
Saudiarabien och Förenade Arabemiraten var tre av mottagarna i dessa. (C2P3P1)

Sverige har genom att exportera vapen till främst kuststater en avgörande betydelse för den
globala säkerheten. (P7)
3.
Sveriges säkerhet försvaras bäst genom ömsesidigt samarbete med andra länder och
organisationer. Alltså gynnas svensk utrikespolitik av att ingå i försvarssamarbeten och
allianser.

Sveriges säkerhet byggs solidariskt med andra. Hot mot fred och säkerhet avvärjs i
gemenskap och samverkan med andra länder och organisationer. (P1)
28

Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba
ett annat (EU-)medlemsland eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på
samma sätt om Sverige drabbas. (P2P1)

Vi vill vara en trovärdig samarbetspartner, oavsett om insatserna leds av FN, EU eller Nato.
(P7P1)

Medlemskapet i Europeiska unionen innebär att Sverige ingår i en politisk allians och tar ett
solidariskt ansvar för Europas säkerhet. (P2)

Sverige är pådrivande för en gemensam europeisk utrikes- och säkerhetspolitik, som värnar
respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. (P1P2P3)
4.
Det är genom ett starkt Europa och en stark Europeisk union som Sverige främst kan
påverka sin egen och omvärldens säkerhet.

Vi vill att Europa ska vara en stark röst och en tydlig kraft för fred, frihet och försoning
såväl i vårt eget närområde som i världen i dess helhet. (P1)

Sverige är pådrivande för en gemensam europeisk utrikes- och säkerhetspolitik, som värnar
respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. (P1P2P1)

Sverige fortsätter sitt engagemang inom Europeiska unionens stridsgrupper. Vi verkar för att
dessa stridsgrupper vid behov ska kunna ställas till Förenta nationernas förfogande också i
händelse av större katastrofer. (P2PP2P1)
5.3 Diskuterande analys av teser och nyckelargument ur ett
neorealistiskt perspektiv
Jag kommer nedan utifrån neorealismen diskuterar teserna och nyckelargumenten och besvara
frågeställningen ”Hur kan regeringens argument förklaras utifrån neorealismen?” och därmed
uppnå en del av uppsatsens syfte. Det vill säga att undersöka hur regeringen argumenterar för
militär alliansfrihet och för krigsmaterielexport och förklara dessa argument och ställningstaganden
utifrån den neorealistiska teorin.
5.3.1 Svensk alliansbildning, ett svar på stormakternas ökade hot
Enligt neorealismen känner alla stater ett behov av att säkra sina nationella intressen inom det
anarkistiska systemet. Hur de försäkrar sina intressen beror dock på en stats makt och
försvarsförmåga. Små länder med begränsade resurser väljer oftast att möta säkerhetsbehovet
genom att ingå allianser och erhålla en aktiv roll i regionala och internationella organisationer. Detta
är också det regeringen i dessa texter argumenterar för: Med andra ord att Sverige genom att ingå
29
allianser, internationella samarbeten och organisationer bättre kan påverka sin egen och omvärldens
säkerhet. Enligt den neorealistiska teorin är regeringens val att ingå försvarsallianser och
samarbeten samt deras argument för detta en funktion av Sveriges behov av att motverka alternativt
balansera de växande stormakterna. Genom att bygga upp den svenska säkerheten solidariskt med
andra stater ökar Sverige sin försvarsförmåga. Sverige är inte enbart utelämnade åt sina egna
resurser och försvarsförmågor utan kan då ta hjälp av andra stater. Detta ökar Sveriges förmåga och
även makt i det internationella systemet. Sverige balanserar och kanske till och med motverkar de
växande stormakterna genom att samarbeta med andra länder och organisationer samt bidra aktivt
och trovärdigt till nordisk, europeisk och global säkerhet.
5.3.2 Makt som ett verktyg
Inom neorealismen anses makt vara en stats förmåga att använda den militära makten till att
kontrollera andra stater. Detta kan därmed förklara regeringens val att ingå i samarbeten och
allianser med andra länder och även beslutet att exportera krigsmateriel. Eftersom Sverige som
ensam stat inte har den militära makten att kontrollera andra stater väljer de att ingå i allianser och
aktivt bidra till att dessa organisationers militära makt ökar. Detta bland annat genom att inom EU
vara pådrivande för en gemensam europeisk utrikes- och säkerhetspolitik. Även genom att
exportera krigsmateriel med långa, kontinuerliga och ömsesidiga export- och importavtal som gör
andra stater beroende av svensk export, kan Sverige öka sin makt. Detta gör dock även Sverige
beroende av andra staters export men då regeringen ändå anser det gynna svensk försvars- och
utrikespolitik måste Sverige vinna mer på det än vad andra länder gör, det vill säga att Sveriges
absoluta vinst är större än andra staters relativa. Sverige måste också vinna mer på exporten än vad
de förlorar säkerhetsmässigt på att förse andra stater med vapen.
5.3.3 Krigsmaterielexporten, ett maktmedel
Man kan också se regeringens val att hellre ha krigsmateriel som är interoperabel med Sveriges
grannländer än att den har högsta tekniska prestanda som ett sätt att motarbeta växande stormakter
som hotar maktbalansen. Detta eftersom nordens militära resurser och makt ökar med
interoperabiliteten jämfört med om länderna istället bara skulle satsa på sina egna militära resurser.
Då Sveriges tidigare önskan om att vara självförsörjande när det gällde krigsmateriel har bytts ut
mot ett växande behov av samarbete inom detta område kan det tolkas som att hotet mot Sveriges
plats i det internationella systemet har ökat. Sverige måste därför hitta andra vägar för att bevara sin
plats där.
Att svensk krigsmaterielexport ska ske på ett sätt som inte motverkar en rättvis och hållbar global
utveckling kan genom neorealismen ses som att regeringen utgår ifrån Sveriges egenintresse. Det
30
finns kanske absoluta och relativa fördelar med krigsmaterielexporten, men om exporten motverkar
rättvis och global utveckling så förloras dessa fördelar. Det vill säga att andra länder kanske vinner
mer på exporten än vad Sverige gör eller så förlorar Sverige för mycket av sitt anseende och därmed
sin position i det internationella systemet. Dock säger två av regeringens argument (C2P3P1 och
C1P3P1) emot argumentet P3P1 som anger att mänskliga rättigheter är ett centralt villkor för att
export ska ske. De två motargumenten menar att Sverige exporterar krigsmateriel även till länder
som inte uppnår detta villkor. Detta kan visa att Sverige ändå vinner mer på att exportera än vad de
förlorar i tappat anseende och position. Då stater bara ser till sitt eget bästa i det anarkistiska
systemet leder det till att stater endast ser till sin egen vinning och inte vad som är bäst för samhället
i stort. Det kan också vara en anledning till att Sverige exporterar krigsmateriel trots att det
motverkar den globala utvecklingen.
5.3.4 Sverige svarar på säkerhetsdilemmat
Eftersom Sverige är en relativt liten stat med begränsade resurser kan tesen ”Sveriges säkerhet
försvaras bäst genom ömsesidigt samarbete med andra länder och organisationer. Alltså gynnas
svensk utrikespolitik av att ingå i försvarssamarbeten och allianser.” ses som regeringens svar på
säkerhetsdilemmat. Det vill säga att de svarar på dilemmat genom att ingå i allianser och erhålla en
aktiv roll i regionala och internationella organisationer för att försöka öka sina chanser att
kontrollera kapprustningen. Det förstärks också av argumentet P7P1”Vi vill vara en trovärdig
samarbetspartner oavsett om insatserna leds av FN, EU eller NATO”. Regeringen fortsätter med att
hävda att Sverige inte kommer hålla sig passivt om ett nordiskt eller ett EU-medlemsland skulle bli
angripet. Regeringen förväntar sig också att dessa länder skulle agera likadant gentemot Sverige.
Alltså har Sverige ingått allians med både EU och de nordiska länderna för att motarbeta hotet mot
maktbalansen. Stormakter tenderar, enligt neorealismen, att ha större inflytande på den
internationella arenan. Detta kan vara en anledning till att Sverige strävar efter ett starkt Europa och
en stark Europeisk union då det skulle ge Sverige, som genom EU blir en del av en slags stormakt,
större inflytande och mer makt.
5.3.5 Sverige, militärt alliansfria eller inte?
Regeringen nämner dock inget i sina argument och teser om att de skulle ingå i militära allianser
utan det enda som är formulerat i texterna är samarbeten och politiska allianser. Något som kan ses i
argumentet ”Medlemskapet i EU innebär att Sverige ingår i en politisk allians och tar ett
solidariskt ansvar for Europas säkerhet”. Frågan jag nu ställer mig är om dessa samarbeten och
allianser trots att de inte är formulerade som just militära allianser ändå kan anses vara det, när
syftet med dem är att stärka Sveriges säkerhet och försvarsförmåga?
31
Neorealismen specificerar inte heller vad för allianser det är som små länder i stor utsträckning
bildar för att besvara anarkin och säkerhetsdilemmat. Om det är någon skillnad mellan de försvars
och säkerhetspolitiska allianser som neorealismen tar upp och militära allianser är därmed svår att
fastställa. Dock menar neorealisterna att alliansbildningen är ett sätt för små stater att kompensera
sin brist på makt och försvarsförmåga inom den internationella anarkin. Små stater ingår allianser
och samarbeten för att på så sätt öka sin maktposition och för att försöka kontrollera kapprustningen.
Detta är ett led i att motarbeta hotet mot maktbalansen och öka den egna statens säkerhet. Därmed
kan det tolkas som att små stater för att kompensera denna brist på resurser och förmågor ingår i
försvars- och militärallianser. En militärallians innebär trots allt enligt utrikesdepartementet att ingå
avtal med ömsesidiga försvarsgarantier med gemensamt ansvar för dess egna och andra staters
territorium.56
6. Slutsats och kritisk reflektion
6.1 Slutsatser
Mitt syfte med uppsatsen var att undersöka hur regeringen argumenterar för militär alliansfrihet och
för krigsmaterielexport. I undersökningen av dessa argument syftade jag även till att analysera
hållbarheten av argumentationerna och dess argument. Denna analys visade att argumentationerna
hade hög hållbarhet. Jag syftade också till att förklara dessa argument och ställningstaganden utifrån
den neorealistiska teorin vilket jag gjort i ovanstående kapitel. Jag har även sökt svara på
frågan ”…om Sverige kan anses vara militärt alliansfria utifrån neorealismen?”.
Denna fråga visade sig dock svår att svara på då neorealismen inte definierar vilken form av
allianser som små stater i stor utsträckning bildar för att besvara säkerhetsdilemmat. Det som
framkommer då argumenten analyseras med hjälp av neorealismen är att Sverige inte är alliansfritt.
Det är emellertid svårt att konstatera om de är militärt alliansfria eller inte, enbart genom att
använda neorealismen som analysverktyg. Men utgår man från utrikesdepartementets definition av
militär alliansfrihet och jämför med de teser och nyckelargument som tagits fram ur texterna så går
det att konstatera att Sverige inte kan ses som militärt alliansfria. Detta då både teserna och
argumenten påstår att Sverige ingår i allianser med ömsesidiga försvarsgarantier. Det leder fram till
slutsatsen att Sverige utifrån neorealismen inte är alliansfria och att det finns stora tveksamheter
kring definitionen militär alliansfrihet och regeringens användning av den. Då argumentationerna till
teserna har hög hållbarhet stärks även denna slutsats eftersom argumenten i analysens får mer tyngd.
56
Utrikesdepartementet.”Frågor och svar om utrikes- och säkerhetspolitik - Vad betyder det egentligen att Sverige är
militärt alliansfritt? Kan man till exempel vara alliansfri på något annat sätt?”.
32
6.2 Kritisk reflektion
Svårigheten med min studie är dock att resultaten är svåra att generalisera eftersom undersökningen
endast bygger på analys av två dokument. Slutsatserna är därför endast en spegling av åsikterna i dessa
två regeringsdokument och behöver inte representera regeringens åsikt i stort. Men då det finns mycket
tidigare forskning inom militär alliansfrihet och krigsmaterielexport kan jag ändå se resultaten från ett
större perspektiv även om den tidigare forskningen inte fokuserar på det retoriska. Den tidigare
forskningen lyfter nämligen också fram tveksamheterna kring Sveriges militära alliansfrihet och visar på
vikten av att undersöka hur den faktiskt ser ut idag. Och då det, som tidigare nämnt, inte finns någon
betydande mängd forskning på den retoriska delen av regeringens agerande fyller min studie, trots
bristen på generalisering, en funktion inom det statsvetenskapliga forskningsfältet.
Min studie öppnar också upp för framtida forskning inom detta område. Då det visade sig vara svårt
att definiera vilken sorts alliansformning som uppstår vid hot mot maktbalansen inom neorealismen
hade det varit intressant att i framtiden fortsätta forskningen kring detta. Då kan man försöka
precisera vilken typ av allianser Sverige är med i och jämföra dessa med definitionen av militär
alliansfrihet. Man kan också i framtida forskning använda flera teorier för att jämföra synen på
allianser och alliansfrihet och därmed få en ännu bredare bild av ämnet.
33
Referenser
Litterära källor
Beckman, Ludvig. Grundbok i idéanalys : det kritiska studiet av politiska texter och idée.
Stockholm : Santérus, 2005.
Bergström Göran och Boréus Kristina. Textens mening och makt, Metodbok i samhällsventenskaplig
text- och diskursanalys, 2:a upplagan. Studentlitteratur AB: Lund, 2005.
Dahl Ann-Sofie och Hillmer Norman (red). Activism and (non)alignment. Stockholm: The Swedish
Institute of International Affairs, 2002.
Esiasson Peter med flera, Metodpraktikan, 4:e upplagan. Vällingby: Nordstedts Juridik, 2012.
Hirdman, Sven. Sveriges vapenexportpolitik. UD informerar, 1993:4, 1-33. Sidan 7.
Holmström, Mikael. Alliansfrihet – livboj eller kvarsten?. Försvar i nutid, 2000:4, 3-23.
Keohane, Robert O. Neorealism and its critics. New York : Columbia University Press, 1986.
Lamy Steven L. Contemporary mainstream approaches: neo-realism and nea-liberalism i Baylis
mfl. The Globalization of world politics, an introduction to international realitons, 4:e upplagan.
Oxford:Oxford university press, 2008.
Lohr gen Stahl, Roland. Svensk utrikespolitik i omvandling : från neutralitet till solidaritet : en
introduktion till svensk utrikespolitik i omvandling: från neutralitet till solidaritet med en historisk
tillbakablick till Karl XIV Karl Johan. Riga: Roland Lohr gen Stahl, 2011.
Möller, Ulrika och Bjereld Ulf. ”From Nordic neutrals to post-neutral Europeans: Differences in
Finnish and Swedish policy transformation. Copperation and Conflict. Vol 45, NO. 4 (2010), 363364. doi: 10.1177/0010836710386870.
Waltz, Kenneth N. Theory of international politics. McGraw-Hill, Inc, 1979
Internet artiklar
Carp, Ossi. ”Alliansfriheten – ett svenskt fornminne?”. DN. 2012-05-23
http://www.dn.se/nyheter/sverige/alliansfriheten—ett-svenskt-fornminne. (Hätmad 2012-01-05)
Nilsson, Magnus, Sommerstad, Lena, Weiderud Pete, Wikström Gabriel. S måste ta initiativ till en
ny modern syn på vapenexport. DN. 2012-04-04 http://www.dn.se/debatt/s-maste-ta-initiativ-till-enny-modern-syn-pa-vapenexport (Hämtad 2013-01-5)
Ramquist, Philp. Svensk vapen export slår rekord. DN. 2011-12-07.
http://www.dn.se/ekonomi/svensk-vapenexport-slar-rekord (Hämtad 2012-01-05)
Sverige drivande inom stegrande vapenhandel. DN. 2012-03-19.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/sverige-drivande-inom-stegrande-vapenhandel (Hämtad 2013-0106)
Tolgfors, Sten. Den svenska solidaritetsförklaringen. Folk och Försvars rikskonferens i Sälen 17
januari 2010. http://www.regeringen.se/sb/d/9497/a/138094 (Hämtad 2013-01-05)
34
Winnerstig , Mike. ”Svensk alliansfrihet är numera bara en tom fras”. DN. 2010-01-17
http://www.dn.se/debatt/svensk-alliansfrihet-ar-numera-bara-en-tom-fras. (Hätmad 2012-01-05)
Lagar
SFS 1992:1300. Lag om krigsmateriel. Stockholm, Utrikesdepartementet.
Övriga källor
Bildt, Carl. ”Regeringens deklaration vid 2012 års utrikespolitiska debatt i Riksdagen onsdagen
den 15 februari 2012”. 2012-02.15. http://regeringen.se/content/1/c6/18/62/79/e3f0588e.pdf
(Hämtad 2013-02-15)
Reinfeldt, Fredrik och Björling, Ewa. Regeringens skrivelse 2011/12:114. Strategisk exportkontroll
2011 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. 2012-03-15.
http://www.sipri.org/research/armaments/transfers/transparency/national_reports/sweden/SWE_201
1.pdf (Hämtad 2013-01-05)
Motion 2007/08:U356. Sveriges militära alliansfrihet. Stockholm, Socialdemokraterna.
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Sveriges-militaraalliansfrihe_GV02U356/?text=true. (Hätmad 2012-01-05)
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen . Svenskafreds.se http://svenskafreds.se/vilka-ar-desvenska-riktlinjerna-for-vapenexport (Hämtad 2013-01-05)
Utrikesdepartementet. Rapport mänskliga rättigheter 2011.
http://www.manskligarattigheter.se/sv/manskliga-rattigheter-i-varlden/ud-s-rapporter-ommanskliga-rattigheter/mellanostern-och-nordafrika?c=Saudiarabien (Hämtad 2013-01-06)
Utrikesdepartementet.”Frågor och svar om utrikes- och säkerhetspolitik - Vad betyder det
egentligen att Sverige är militärt alliansfritt? Kan man till exempel vara alliansfri på något annat
sätt?” Regeringen.se. 2009-11-09. http://www.regeringen.se/sb/d/1992. (Hämtad 2013-01-14)
Utrikesdepartementet. EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Regeringen.se 2011-11-07.
http://regeringen.se/sb/d/9383 (Hämtad 2013-10-15)
Utrikesdepartementet. Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Regeringen.se. 2012-0410. http://www.regeringen.se/sb/d/9383/a/85997 (Hämtad 2013-01-06)
35
Bilaga 1. Tabell 15-17 ur Regeringens skrivelse 2011/12:11457
57
Reinfeldt, Fredrik och Björling, Ewa. Regeringens skrivelse 2011/12:114. Strategisk
exportkontroll 2011 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Sidan 66-67
36
37