2011-08-10 Sid 1 (14) Risk- och sårbarhetsanalys 2011 SÄKERHETSENHETEN Gävle kommun, 80184 Gävle Tfn 026-178000 (vx) www.gavle.se Sid 2 (14) Innehåll Innehåll Risk- och sårbarhetsanalys 2011 ....................................................................................... 1 1. Övergripande beskrivning av kommunen. ........................................................... 3 Beskrivning och tolkning av kommunens ansvar för krisberedskap. ............................ 4 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod. .......................................... 5 3. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område....................................................................................... 6 4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter somt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område....................................................................................... 7 Risker ............................................................................................................................ 7 Sårbarheter .................................................................................................................... 8 Kritiska beroenden ........................................................................................................ 8 5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser. ............................................................................. 9 6. Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. ......................................................................................................................... 11 Bedömningsgrunder ................................................................................................ 11 Bedömningsnivåer .................................................................................................. 11 Samlad bedömning.................................................................................................. 12 7. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. ............................................................................. 13 Bedömningsgrunder ................................................................................................ 13 Samlad bedömning.................................................................................................. 13 Åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. ................................ 14 7.1. Planerade och genomförda åtgärder .............................................................. 14 7.2. Bedömning av behov av ytterligare åtgärder ................................................. 14 Sid 3 (14) 1. Övergripande beskrivning av kommunen. Gävle kommun har drygt 95 000 invånare, varav 71 000 i centralorten. Andra större tätorter är Valbo (7 065), Forsbacka (1 702), och Hedesunda (1 028) samt Norrsundet, Bergby, Åbyggeby och Forsby (alla med mindre än 1 000 inv.). Gävle är residensstad i Gävleborgs län med länsstyrelse, högskola och länssjukhus. Kommunen upptar en landareal på 1 615 km2 och består till 76 procent av skog. Gävles kuststräcka är 280 km och skärgården innehåller 446 öar. E4, väg 80 och väg 56 samt Ostkustbanan är de stora trafiklederna genom kommunen. Järnvägsträckan Gävle - Ockelbo utgör en del av Norra stambanan. Gävle hamn och farleden är en kommunikationsanläggning av riksintresse. Hamnen består av en allmän del och en oljehamn, där också omlastning av Arlandas flygbränsle sker. Sid 4 (14) Näringslivet i Gästrikland präglas av tung industri. Detta påverkar regionens och kommunens riskbild, dels genom industriernas egna verksamheter, dels genom transporter av farligt gods till och från anläggningarna. Även transporterna av farligt gods genom kommunen är omfattande. Beskrivning och tolkning av kommunens ansvar för krisberedskap. Gävle kommuns säkerhetspolicy ligger till grund för ett samordnat och aktivt säkerhetsarbete inom kommunkoncernen. Säkerhetsansvaret följer det normala verksamhetsansvaret på olika nivåer. Säkerhetsarbetet omfattar bl. a fortlöpande och aktiv riskhantering, planering och genomförande av förebyggande åtgärder samt utbildning och information i säkerhetsfrågor. I säkerhetsarbetet ingår även de lagstadgade uppgifterna enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Kommunstyrelsen svarar för kommunens uppgifter enligt LEH. Kommunstyrelsen är krisledningsnämnd och inom kommunstyrelsen finns ett krisledningsutskott som fullgör krisledningsnämndens uppgifter. De styrdokument som gäller för säkerhetsarbete och krisberedskap är följande: Gävle kommuns säkerhetspolicy Riktlinjer för säkerhetsarbetet Gävle kommun IT-säkerhetshandbok för Gävle kommunkoncern Personalpolicy Gävle kommunkoncern Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor Plan för hantering av extraordinära händelser Riktlinjer för ledning och information vid extraordinära händelser Kriskommunikationsplan vid extraordinära händelser Sid 5 (14) 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod. Säkerhetsansvaret följer det normala verksamhetsansvaret på olika nivåer i kommunen. Förvaltningar, kommunala bolag och kommunalförbund utser säkerhetsombud, som samordnar säkerhetsarbetet på förvaltningen/bolaget/förbundet. Analysarbetet inleddes när säkerhetsombuden, som utgör kommunens riskhanteringsgrupp, identifierade ett antal risker som kan drabba kommunen och de kommunala verksamheterna. En scenarioanalys med temat kemisk olycka och brand i Gävle hamn genomfördes 2008 i samverkan med Länsstyrelsen Gävleborg och Gästrike Räddningstjänst. Syftet var att i första hand få erfarenhet av att tillsammans genomföra en konsekvensanalys av en stor händelse i kommunen som en möjlighet att utveckla krishanteringsförmågan, men även att använda metaplan som metod i risk- och sårbarhetsarbetet. En temadag om störningar i elförsörjningen genomfördes för kommunens säkerhetsombud med sakkunniga från Gävle Energi, Gästrike Vatten, kommunens IT-avdelning (inkl. telefoni), Gavlegårdarna och Gavlefastigheter. De förvaltningar, bolag och förbund som svarar för samhällsviktiga verksamheter har genomfört analys av långvarigt elavbrott vintertid i två steg. I det första steget gjordes analyserna utifrån öppna frågor om konsekvenser, sårbarheter, hanteringsförmåga, samverkan och planerade åtgärder. Scenariot var långvarigt elavbrott utanför Gävle tätort. Det andra steget påbörjades efter kommunstyrelsens beslut januari 2009 att uppdra till kommunledningskontorets säkerhetsenhet att tillsammans med Gävle Energi AB genomföra en riskanalys avseende kontinuerlig el- och värmeförsörjning samt att föreslå åtgärder för att säkerställa förmågan i samhällsviktiga att motstå allvarliga störningar. För att skapa en helhetsbild av kommunens förmåga har analysen gjorts med stöd av Ibero (Instrument för beredskapsvärdering av områdesansvar), som är ett verktyg som behandlar olika aspekter av krishantering. Verksamheternas analyser kan med stöd av Ibero sammanställa och sedan analyseras på kommunnivå. Metoden är scenariobaserad. Genom att analysera flera olika händelser testas förmågan i olika situationer och föreslagna åtgärder kan värderas ur flera aspekter. Beredskapssamordnare har tillsammans med säkerhetsombudet vid respektive förvaltning/bolag/kommunalförbund ansvarat för analyserna. Händelsen som analyserats är långvarigt elavbrott vintertid som drabbat Gävle tätort och Valbo. Arbetet med analyserna påbörjades 2009. Influensapandemin gjorde sedan att analysarbetet fick skjutas på för att sedan slutföras under 2010. Med stöd av extern konsult genomförde en gemensam scenariodiskussion. Konsekvenserna av händelsen och kommunens hanteringsförmåga bedömdes och åtgärdsförslag togs fram. Sid 6 (14) 3. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. Samhället måste fungera även i händelse av en allvarlig störning eller krissituation. Avbrott i en verksamhet kan också påverka andra samhällsviktiga verksamheter. Det är viktigt att identifiera vilka verksamheter som måste kunna bedrivas oavsett vad som händer. Vissa verksamheter i samhället tillhandahåller samhällstjänster och produkter som om deras funktionalitet kraftigt minskar riskeras människors hälsa och liv, hotas samhällets funktionalitet och möjligheten att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättsäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Samhällsviktig kommunal verksamhet I förberedelserna för att kunna möta konsekvenserna av influensapandemin 2009 gjordes en inventering av samhällsviktiga kommunala verksamheter. Förvaltningar, kommunala bolag och kommunalförbund inventerade vilka verksamheter inom respektive ansvarsområde som måste fungera utan avbrott. Förvaltning/bolag/kommunalförbund Kommunledningskontoret Barn & Ungdom Bygg & Miljö Omvårdnad Gävle Socialtjänst Gävle Tekniska kontoret Gästrike Vatten AB Gävle Energi AB Gävle Hamn AB Gästrike Räddningstjänst Gästrike Återvinnare Samhällsviktig verksamhet Ledning och information Drift av data- och telefonisystem Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg (begränsad verksamhet) Miljö- och hälsoskydd Vård och omsorg om äldre och funktionshindrade Individ- och familjeomsorg Lokal väghållning Dricksvattenförsörjning Avloppshantering Elförsörjning Värmeförsörjning Bredband (kommunikationsnät och stadsnät) Oljehamnen Räddningstjänst Avfallshantering Övrig samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Akutsjukvård och hälsocentraler Samhällsinformation (radio/TV och Polis lokalpress) Elektroniska kommunikationer Väghållning Drivmedelsförsörjning Livsmedelsförsörjning (producenter, Elförsörjning (utöver Gävle Energi) butiker, storkök) Läkemedelsförsörjning Banker /betalningsförmedling Vissa transporter Sid 7 (14) 4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter somt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område. Risker Kommunens riskhanteringsgrupp inventerade 2007 vilka allvarliga händelser som skulle kunna inträffa och drabba kommunen i stort eller viss verksamhet. De risker som redovisades vid inventeringen grupperades och sannolikhet och konsekvenser bedömdes. Grovanalysen gav nedanstående riskbild: Riskgrupp Långvarigt elavbrott Avbrott värmeförsörjning Smittat/förorenat vatten Naturkatastrof Smitta Kemikalieolycka Svår olycka Stor brand Brott Terrorbrott Allvarliga händelser Långvarigt elavbrott vintertid, elavbrott med konsekvens för värme, IT/tele mm Avbrott leverans av bränsle, avbrott på kulvert från värmeverk Infekterat vatten, föroreningar, sabotage, smittspridning Snöstorm, extremt väder, översvämningar Pandemi, epidemi, livsmedelsbunden smitta, zoonosutbrott, djursmitta Farligtgodsolycka, tågolycka flygbränsle, gasutsläpp, objektknutna utsläpp till luft, mark eller ytvatten med miljöeffekt Olycka med många barn/ungdomar, bussolycka, skidliften rasar under lovvecka Brand på äldreboende, skola, flerfamiljshus, Gävle Vapen, badhuset, storköket Sabotage i fastigheter, hot/våld mot enskild person, organisation eller fastighet, anlagd brand Sid 8 (14) Social oro Konflikt Datastopp Eskalerande social oro t ex i bostadsområde, hot/ våld mot organisation eller fastighet Långvarig strejk/lockout Avbrott verksamhetssystem, avbrott gemensamt system t ex telefoni, internetattack, GIS-krasch Sårbarheter Sårbarheter vid långvarigt elavbrott Förmågan att skapa lägesbild, besluta och leda, kommunicera och samverka samt informera påverkas genom att IT och telekommunikationerna fungerar endast en begränsad tid utan el. Det blir svårt att få in underlag för lägesbilder och beslut, nå andra aktörer och nå ut med information. Det begränsar i sin tur förmågan att rädda och skydda individer och objekt, att hindra utbredning och spridning av konsekvenserna och sörja för hjälpbehövande. Sårbarheter vid en pandemi En omfattande pandemi drabbar all kommunal verksamhet. Mest utsatta kommer äldreomsorgen och LSS-verksamheten att vara. Kraven på extra insatser för brukarna ökar samtidigt som en stor del av personalen själva är sjuka och/eller har egna sjuka barn eller andra anhöriga. Vissa verksamheter kan tvingas stänga. Personalomflyttningar och ändring/utökning av arbetstider kommer att krävas för att klara de samhällsviktiga verksamheterna. Det gäller även el-, värme- och vattenförsörjning. Det finns verksamhetskritiska funktioner som kommer att vara svåra att upprätthålla. Medborgarna tvingas acceptera sänkt servicenivå. Kritiska beroenden Beroenden kopplade till långvarigt elavbrott De viktigaste beroendena, förutom el, värme och vatten, är kostleveranser, kommunikation via IT, telefoni och radio, tillgång till drivmedel och framkomliga vägar. De samhällsviktiga verksamheterna kommer också att vara beroende av information från kommunledningen och samverkan med fastighetsägare och entreprenörer. Beroenden kopplade till en pandemi Prioriterade verksamheter, som vård och omsorg, kommer att ha svårt att klara personalbemanningen och personal behöver omdisponeras från andra verksamheter. De viktigaste beroendena förutom el, värme, vatten och IT och tele är tillgången till kost, mediciner, sjukvårdsmaterial och hygienartiklar, drivmedel och framkomliga vägar. Verksamheterna kommer att vara beroende av information från kommunledningen och samordnad samverkan med Landstinget och centrala myndigheter. Sid 9 (14) 5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser. Egna resurser Reservkraft Stationära reservkraftsaggregat finns vid den kommunala ledningsplatsen, vid det största vattenverket och för kommunens IT-drift. Vid elavbrott finns tio mobila reservelverk disponibla. Dessa är i första hand avsedda för dricksvattenförsörjning och äldreboenden. Värmepannor Två mobila värmepannor finns, avsedda för äldreboenden. Motorfordon Antalet eget ägda motorfordon är ca 900 i olika fordonsklasser. En femtedel av dessa är lastbilar och en tredjedel personbilar. Därutöver finns traktorer, lastmaskiner, grävmaskiner, snöslungor, snöskotrar och en bandvagn. Samtliga fordon bemannas med egen personal. Maskinverkstad Maskinverkstad bemannad med egen personal. Kopieservice Kopieservice, som klarar det mest när det gäller tryckning, finns i lokal med stationär reservkraft. POSOM POSOM-organisationen bygger på ett väl utvecklat nätverk, inom geografiskt avgränsade och sammanhängande områden, mellan samhällsfunktionerna socialtjänsten, primärvården, skolan, omvårdnad, Svenska kyrkan samt frivilligorganisationen Röda korset. POSOM:s ledningsgrupp leder och samordnar stödgruppernas verksamhet. Ledningsgruppen upprättar årliga verksamhetsplan och samordnar utbildningar för stödgrupperna. Gemensamma resurser Gästrike Räddningstjänst Gästrike Räddningstjänst är ett kommunalförbund och ansvarar för räddningstjänsten i fem kommuner: Gävle, Sandviken, Ockelbo, Hofors och Älvkarleby kommuner. Stationerna i Gävle och Sandviken är bemannade dygnet runt. I Valbo finns en bemannad styrka under dagtid på vardagar. Deltidsstationer finns i Skutskär, Hedesunda, Hofors, Ockelbo, Bergby, Österfärnebo och Storvik. I Järbo och Gysinge finns räddningsvärn. Inom förbundet arbetar ca 250 personer. Rakel Rakelsystemet är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. Polismyndigheten har anslutit till systemet och använder det i den dagliga verksamheten. Gästrike Räddningstjänst inför Rakel under hösten 2011 och kommer att använda Rakel fullt ut från årsskiftet 2011/2012. Kommunens energibolag, Gävle Energi AB, testar Rakel under hösten 2011. Gävle kommun utreder gemensamt med övriga kommunerna i länet förutsättningarna för anslutning av kommunal verksamhet. Beslut om ev. anslutning kommer under 2012. Beslut har tagits om licenser för kommunens krisledning. Sid 10 (14) Sandsäckar Sandsäckar ingår i det räddningstjänstmateriel som disponeras av kommunen. Gästrike Vatten AB Gästrike Vatten AB är en gemensam driftsorganisation med ansvar för vattenförsörjning och avloppshantering i Gävle, Hofors, Ockelbo och Älvkarleby kommuner. Externa resurser VAKA För att hjälpa kommunerna med dricksvattenförsörjningen under kriser har Livsmedelsverket skapat en nationell vattenkatastrofgrupp, VAKA. VAKA:s uppgift är att vara det stöd som kommuner o kan behöva i samband med problem i drickvattenförsörjningen. VAKA bistår med sin egen expertkompetens och kompetens från sitt stora expertnätverk Nationellt nödvattenlager Livsmedelsverket har lagt upp förråd med nödvattenmateriel. Materielen är till för att förstärka kommunernas kapacitet för vattenförsörjning vid problem med vattenförsörjningen eller annat avbrott som påverkar vattenförsörjningen. Materielen finns idag tillgänglig i Ljung, Stockholm, Eslöv och Sundsvall. VMA VMA, Viktigt Meddelande till Allmänheten, är ett varningssystem som används vid olyckor och allvarliga händelser, vid svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner och vid krishantering i samband med extraordinära händelser. Det finns två nivåer på meddelanden: varning och information. Varningsmeddelande sänds genast när det är omedelbar risk för skada på liv, hälsa, egendom eller i miljön. Informationsmeddelande sänds utan krav på omedelbarhet för att förebygga eller begränsa skador på liv, hälsa, egendom eller i miljön. Släckmedelscentralen – SMC AB Oljebolagen i Sverige bildade 1994 företaget Släckmedelscentralen i syfte att förebygga och släcka bränder på oljedepåer. Försvarsmakten Försvarsmakten kan lämna stöd med personal, fordon och materiel när kommunens resurser inte räcker till. Särskilt viktig resurs är Hemvärnets Gävleborgsgrupp med den lokala förankringen. Hemvärnet ställer upp under egen ledning och med egna resurser och, när behov finns, med stöd från frivilliga försvarsorganisationer. Socialstyrelsens beredskapslager En svårare pandemi eller epidemi kan innebära att kommunens egna lager av vårdutrustning i form av sängar och sängutrustning töms. Möjlighet finns att låna utrustning ur Socialstyrelsens beredskapslager. GävleDala elnätsägare Gävle Energi AB och övriga nätägare ingår i elsamverkansområdet GävleDala Elnätsägare. Organisationen har utvecklats genom branschorganisationen Svensk Energi tillsammans med Svenska Kraftnät och är anpassad för samverkan och stöd till varandra såväl personellt som materiellt vid störningar. Sid 11 (14) 6. Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. Ansvaret för olika samhällsviktiga uppgifter under normala förhållanden gäller också under extraordinära händelser. Kommunen måste kunna upprätthålla samhällsviktig verksamhet, oavsett situationens omfattning och karaktär. Bedömningsgrunder En samlad förmågebedömning har gjorts med användning av indikatorer och bedömningsnivåer i enlighet med MSB:s föreskrift MSBFS 2010:60. Grund för bedömningen har varit risk- och sårbarhetsanalyser och bedömningar som gjorts tidigare: 1. Den scenarioanalys med temat kemisk olycka och brand i Gävle hamn som genomfördes 2008. 2. Risk- och sårbarhetsanalys med scenariot långvarigt elavbrott som genomförts med stöd av Ibero, ett verktyg som behandlar olika aspekter av krishantering. Bedömningar gjordes då efter Iberos bedömningsgrunder och nivåer. 3. Bedömning av förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå störningar vid en pandemi gjordes 2008 då frågan ingick i MSB:s förmågebedömning. Frågeformulärets beskrivning av förmågan omfattade ett antal indikatorer och en fyrgradig skala. Bedömningen avser samhällsviktiga verksamheter som kommunen ansvarar för. Bedömningsnivåer Enligt MSB:s föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser ska nedanstående bedömningsnivåer användas vid en samlad bedömning av var och en av de båda delförmågorna krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Nivå 1 2 3 4 Beskrivning av förmåga Förmågan är god Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga Bedömningen att förmågan är god innebär att kommunen respektive landstinget bedöms ha resurser och kapacitet att kunna lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinära händelser. Att förmågan är i huvudsak god men har vissa brister innebär att samhällsservice i viss mån åsidosätts fö prioritera mer akut verksamhet. Kommunen respektive har inte tillräckligt med resurser för att lösa sina uppgifter på tillfredställande sätt. Bristfällig förmåga innebär att kommunens respektive landstingets resurser kraftigt understigen det som behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinära händelser. Sid 12 (14) Att det inte finns någon förmåga eller att den är mycket bristfällig innebär att kommunen respektive landstinget står i de närmaste oförberett. Samlad bedömning Den samlade bedömningen är att förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar är i huvudsak god men har vissa brister. Indikatorer där ställda krav är uppfylla är informationssäkerhet, säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur, reservkraft, personella resurser och samverkan. Indikatorer där ställda krav inte är helt uppfyllda är möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats, materiella resurser och praktisk erfarenhet. Sid 13 (14) 7. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. Krishanteringsförmåga är förmågan att vid allvarliga störningar leda den egna verksamheten, fatta beslut inom egen verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb och tillförlitlig information och vid behov kunna samverka med andra aktörer. Krishanteringsförmåga handlar om att det ska finnas en god hantering av konsekvenserna av inträffade händelser, genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna av det inträffade. Bedömningsgrunder En samlad förmågebedömning har gjorts med användning av indikatorer och bedömningsnivåer i enlighet med MSB:s föreskrift MSBFS 2010:60. Grund för bedömningen har varit risk- och sårbarhetsanalyser och bedömningar som gjorts tidigare: 1. Den scenarioanalys med temat kemisk olycka och brand i Gävle hamn som genomfördes 2008. 2. Risk- och sårbarhetsanalys med scenariot långvarigt elavbrott som genomförts med stöd av Ibero, ett verktyg som behandlar olika aspekter av krishantering. Bedömningar gjordes då efter Iberos bedömningsgrunder och nivåer. 3. Bedömning av förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå störningar vid en pandemi gjordes 2008 då frågan ingick i MSB:s förmågebedömning. Frågeformulärets beskrivning av förmågan omfattade ett antal indikatorer och en fyrgradig skala. Samlad bedömning Den samlade bedömningen är att krishanteringsförmågan är i huvudsak god men har vissa brister. Indikatorer där ställda krav är uppfylla är ledning, samverkan och information, informationssäkerhet, larm, omvärldsbevakning och personella resurser, Indikatorer där ställda krav inte är uppfyllda är materiella resurser och praktisk erfarenhet. Sid 14 (14) 8. Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. Planerade och genomförda åtgärder Vid upphandling av drivmedel har ställts krav på leveranssäkerhet /krisberedskap och villkor finns nu inskrivna i ramavtalen. Arbetet fortsätter med rutiner och logistik kring bränsleförsörjningen. Utredning av förutsättningarna för en eventuell anslutning av kommunal verksamhet till Rakelsystemet utöver Räddningstjänsten har genomförts under 2011. Förberedd krissida på kommunens hemsida och på intranätet Krishantering har övats genom deltagande i elbranschens övning Samvete 09 och i en regional kärnkraftsövning. I oktober genomförs en krisövning med dricksvattenscenario. Deltagande i projekt som drivs av Länsstyrelsens beredskapsenhet: - Sociala risker och social oro - CBRNE - Identifiering av samhällsviktig verksamhet - Kritiska beroenden och grundläggande säkerhetsnivå - Regional samordning och inriktning Bedömning av behov av ytterligare åtgärder Planering för alternativa lokaler för krisledning och samhällsviktiga verksamheter Plan för krisövningar Utbildning och övning för kriskommunikationsenheten Inkopplingsmöjlighet för reservkraft på alla större äldreboenden Tillgång till fler reservkraftaggregat Uppföljning av krisberedskapen hos äldreomsorgens externa utförare Planering av värmestugor/trygghetspunkter