LJUdBLADET - Svenska Akustiska Sällskapet

LJUdBLADET
INFORMATIONSSKRIFT FÖR AKUSTISKA NYHETER
Nr 3 2007
BNAM i Reykjavik 18-20 augusti 2008
Medlemsorgan för
SVENSKA AKUSTISKA SÄLLSKAPET
Svenska LjudBladet 3,07
Ljudbladet ISSN 1403 - 2317
Svenska Akustiska Sällskapet
Box 47321,
100 74 Stockholm
www.akustiska-sallskapet.se
Ljudbladet är medlemsorgan för Svenska Akustiska Sällskapet och
kommer ut tre gånger om året med sikte på nedan angivna pressläggningsdatum.
Författare:
Ansvarig utgivare:
Hans Jonasson ordförande
SP Box 857
501 15 Borås
hans.jonasson@sp.se
010-516 54 20
070-594 81 42
Huvudredaktör:
Lena van Evelingen
070-606 94 49
Manus:
Ljudbladet vänder sig till akustiker inom ett
brett spektrum av olika specialiteter.
Artiklar bör därför vara allmänt skrivna och
specialisttermer undvikas eller förklaras.
Manus kan levereras på diskett tillsammans
med en papperskopia, eller via E-mail:
lena.van@comhem.se
Illustrationer skall ha skärpa och kan vara i
färg eller svart-vita.
Hand-, datorritade eller fotografier.
Annonser:
lena.van@comhem.se
Annonspriser:
Baksida
Omslagets insidor
Helsida
Halvsida
Mittuppslag
Medlemsavgifter + LjudBladet
Medlemsavgift, pensionär/studerande
Acta Acoustica på CD
Acta Acoustica på papper
SV
3 500,3 000,3 000,1 500,4 500,-
Färg
6 000,5 000,3 500,2 500,6 500,-
300:150:300:600:-
Svenska Akustiska Sällskapets postgiro är 32 08 56 – 8
Gäller verksamhetsåret 2007
Svenska LjudBladet 3.07
3
Nästa BNAM blir på Island
Nästa baltisk-nordiska akustiska möte blir i Reykjavik den 18-20 augusti 2008. Missa inte chansen att besöka det fantastiska Island. Där kan ni
bada i varma källor, åka på späckhuggar- och
valsafari, studera fågelberg och fantastiska färgskiftningar mellan olika lavafält samt sist, men inte
minst, träffa nordiska akustikkollegor och avlyssna
många intressanta akustikföredrag. Senaste information om mötet finner ni på SAS’ hemsida samt
www.bnam.is
”Akustikpaus i Blå lagunen utanför Reykjavik”.
4
Svenska LjudBladet 3.07
Äntligen en hemsida!
Först en ursäkt för bokstavsblandningen i min ledare i förra numret. Någon körde min wordfil genom någon typ av scrambler. Jag måste erkänna att
det kändes pinsamt att någon kunde få uppfattningen att jag inte kunde stava till ”noise”! Det ska
bli spännande att se hur denna ledare ser ut när den
kommer i tryck!
Det mest synliga resultatet av vårt arbete sedan
förra numret är att vi nu äntligen lyckats realisera
vår hemsida. Ni finner den på www.akustiskasallskapet.org . Jag ber er ha överseende nu i början. Det kommer att ta lite tid innan vi hittar formen
för den. Är det förresten någon som vet om SAS
har någon logo? Jag var tvungen att improvisera
men då jag blev godkänd i ritteknik på Chalmers
först sedan jag lovat att aldrig mera syssla med det
så blev resultatet därefter. Har ni något förslag till
en riktig logo så skicka det till undertecknad. Så här
långt har hemsidan ca 25 besökare om dagen. Det
ska bli spännande att se hur det ser ut om ett år.
Årsmötet blir den 12 mars i Göteborg på seneftermiddagen. Det kommer att kompletteras med
några föredrag. Exakt tid och plats samt program
kommer att anslås på vår hemsida. Förutom de
traditionella punkterna på dagordningen kommer vi
att föreslå ändringar av sällskapets stadgar. Avsikten med ändringsförslagen är inte att förändra något utan bara att precisera vad vår förening ska
syssla med. Såväl de gamla stadgarna som de föreslagna nya kommer att läggas upp på vår hemsida.
Har du nyligen ändrat mejladress eller är osäker på
om vi har den rätta så mejla den en gång till via
Kontakt på hemsidan.
Till sist återstår bara att önska er alla en God Jul
och Ett Gott nytt År!
Hans Jonasson
hans.jonasson@sp.se
Meningen är att hemsidan ska vara levande så det
är viktigt att den uppdateras hela tiden. Det som
finns nu av denna karaktär är t.ex. Lediga jobb,
Kalendarium, Kurser, Konferenser och Nyheter.
I kalendariet försöker vi lägga in information om
lic-seminarier, disputationer och andra akustiska
händelser som vi får kännedom om. Glöm inte att
informera mig om ni har något på gång som är öppet för alla intresserade! Själv lägger jag in allting
som jag får nys om men även om djungeltelegrafen
är häpnadsväckande effektiv så behövs det lite mer
än den, t.ex. alerta medlemmar. Vad beträffar Lediga jobb och Kurser är tanken, åtminstone tills
vidare, att vem som helst får annonsera gratis.
Enda kravet är att innehållet är rimligt relevant för
SAS’ medlemmar.
Svenska LjudBladet 3.07
5
Lyssnande Lund.
Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet.
Undertecknad hade nöjet att för ett litet tag sedan
och över en lunch samtala med Frans Mossberg, koordinator och projektledare vid Ljudmiljöcentrum i
Lund. Efter lite allmänt prat om bl.a. gitarrer, ett intresse som vi delar, kom vi in på det vi egentligen
skulle tala om nämligen bakgrunden och målsättningen
med Ljudmiljöcentrum. Ljudmiljöcentrum har nu funnits i några år och jag har själv bevistad några av de
intressanta symposier som anordnats. De senaste
ägde rum den 26 oktober i år och hade temat ”Ljud i
historien”. Vid detta tillfälle berättade och demonstrerade Jens Holger Rindel från Danmarks Tekniska
Universitet om akustiken i romerska teatrar och hur
man med hjälp av datorsimuleringar kan återskapa
arkitektur och ljudmiljöer på ett autentiskt sätt. Musikarkeologen Cajsa Lund gav oss vid samma tillfälle
några exempel på hur stenålderns ljudlandskap kan
ha låtit genom en livfull demonstration av diverse
”musikinstrument”. Den tvärvetenskapliga ambitionen för symposierna speglas också i tidigare teman
som haft rubrikerna: Buller och hälsa, Förföriska ljud,
Operativa ljud, , Skadliga ljud, Ljud och inlärning.
Föreläsningarna från seminarierna finns utgivna i en
rapportserie som kan laddas ned från centrets
webbsida www.ljudcentrum.lu.se.
Lyssnande Lund-Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet bildades i mars 2005 efter beslut av Lunds
Universitets rektor Göran Bexell. Centrum leds av
en styrelse och tio ledamöter. Ordförande är
Greger Andersson som är professor vid institutionen för konst- och musikvetenskap, Lunds universitet.
Ljudmiljöcentrum i Lund är nytt initiativ som kommer
att bidra till att ljudfrågor i alla möjliga sammanhang
finns med på agendan. Dess tvärvetenskapliga karaktär bör också bidra till ett intresse från allmänheten i stort. För LjudBladets läsare följer har en presentation av centrat baserat på material som Frans
Mossberg så välvilligt tillhandahållit.
6
Lyssnande Lund - Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet är en centrumbildning med
forskarföreträdare från ett flertal ämnen och har som
uppgift att studera ljudet som fenomen samt ljudvärldar
och ljudmiljöer ur mång- och
tvärvetenskapliga perspektiv. Genom att vara ett centrum underlättas gränsöverskridande samverkan vad
gäller initiering av breda forskningsperspektiv. Centret
åstadkommer kraftsamling på ljudmiljöområdet för att
skapa synlighet och överblick för ljudmiljörelaterad
forskning och kompetenser vid universitetet och på
andra håll. Detta inbegriper samordning, stimulerande
och initierande av interdisciplinära forskningsprojekt
runt ljud och ljudmiljöfrågor, utvecklande av kontakter med näringsliv och miljömyndigheter samt planering av kursprogram och symposier. Centret tar konkret utgångspunkt i hur människan påverkas av ljud
och ljudmiljöer, inte minst vad gäller hälsa och välbefinnande, och vill genom högt kvalificerad forskning
empiriskt belysa sambanden emellan dem.
Centret är ett universitetsgemensamt organ för utbildning, forskning och samverkan med samhället i
frågor rörande ljud och ljudmiljöer.
Förankringen i teori och metodologi är solid genom
att utgå från kompetenser i universitetets enskilda
discipliner såsom bl.a. yrkes- och miljömedicin, audiologi, akustik, psykologi, geografi, landskapsplanering, informatik och musikvetenskap. Verksamheten koncentreras kring väldefinierade problemfält
som studeras i separata, men koordinerade projekt
sammansatta av relevanta discipliner och
expertgrupper.
Ljudmiljöcentrums publikationer publiceras i en skriftserie. Publicerade arbeten är bland annat förstudien
”Lyssnande Lund”, seminarievolymer och forskningsrapporter. Information om publikationer, utgivning och
beställning presenteras löpande på denna plats.
Texterna i rapportserien är tillkomna i samband med
tvärvetenskapliga seminarier arrangerade av centret
runt frågor om ljud och ljudmiljöer i vårt samhälle.
De kan laddas ned från centrets webbsida och dessutom beställas i tryckta utgåvor direkt från centret.
Symposierna i serien har hittills haft rubrikerna: Buller och hälsa, Förföriska ljud, Operativa ljud, Ljud och
inlärning, Ljud i historien.
Svenska LjudBladet 3.07
Bland exempel på tvärvetenskapliga projekt kan nämnas
Trafikbuller, positiva rekreationsvärden och
hälsa
Projektet studerar sambandet mellan exponering för
trafikbuller i bostaden samt positiva rekreationsvärden i närområdet och hälsa. Projektledare: Maria
Albin, Institutionen för yrkes- och miljömedicin tillsammans med Erik Skärbäck, SLU, Jonas Brunskog,
DTU
Talakomfort och rumsakustik
Ett av de vanligaste bullerrelaterade och arbetslivsrelaterade hälsoproblemen är lärares röstproblem.
Detta projekt som leds av dr Jonas Brunskog undersöker hur dessa problem är relaterade till den arbetsmiljö där läraren befinner sig med fokusering på
skolsalens rumsakustik.(Finansiering AFA)
Tågbuller i Skåne-befolkningens exponering
Klara Liljewalch-Fogelmark ”Tågbuller i Skåne-befolkningens exponering” (examensarbete i Naturgeografi). Arbetet beskriver skattningar av buller från
tågtrafik i Skåne sant skåningars exponering för tågbuller och bygger på ett framtaget program som beräknar bullerzoner kring järnvägssträckor, vilka
approximerats som linjekällor.
Svenska LjudBladet 3.07
Animerad film - Öronbanditerna
Ett projekt vars tema är analogt med de gamla
Tandtrollen. Avsikten är att för förskolebarn och deras föräldrar påpeka riskerna med ljud och oljud i tid
och otid. Framför allt höga ljud och deras fördärvliga
påverkan på snäckan, centrum för hörseln. Finansiering av en förstudie till projektet ges av Sparbanksstiftelsen Skåne
Ögonrörelse och kognition vid ljudstörning respektive stimuli
Projektet avser att mäta hur läsning hos studenter
och ungdomar påverkas av samtidig musiklyssning
(självvald eller inte) eller exponering för bakgrundsljud av olika slag. Genom att mäta läsprocessen med
ögonrörelsemätare (eye-tracking), läsförståelsetester
m.m. vill undersökningen skapa förståelse för
ungdomars och studenters läsbeteende.
För mer information besök centrets hemsida
www.ljudcentrum.lu.se.
Hyllinge 071206
Erling Nilsson
7
Musiker och risk för hörselskador
På uppdrag av
Arbetsmiljöverket
har en arbetsgrupp
(Stig Arlinger,
Johanna Bengtsson,
Björn Hagerman,
Anders Kjellberg,
Kim Kähäri, Ulf
Landström och
Torben Poulsen)
genomfört en
litteraturstudie
avseende risker för hörselskador bland musiker och andra yrkesgrupper inom
underhållningsindustrin. Uppdraget har sin
grund i EU:s bullerdirektiv från 2003, som
säger att alla medlemsländer ska utarbeta en
uppförandekodex med praktiska riktlinjer för
dessa yrkesgrupper. Den första rapporten
kommer att publiceras på Arbetsmiljöverkets
hemsida.
Allmänt
Hörselskada ses som ett överordnat begrepp som
kan innebära hörselnedsättning, dvs. försämrade
hörtrösklar, tinnitus, överkänslighet för ljud
(hyperakusis), dubbelhörande (diplakusis) och olika
former av förvrängning av ljudbilden. De olika
skadeformerna kan vara tillfälliga och därmed försvinna en tid efter exempelvis exponering för starkt
ljud eller kan vara permanenta.
Vid bedömning av huruvida en yrkesgrupp drabbats
av hörselnedsättning eller annan form av hörselskada på grund av sin yrkesmässiga exponering
måste resultaten från hörselundersökningarna jämföras med en relevant referensdatabas. En sådan
ska redovisa förekomsten av den aktuella
skadeformen som funktion av ålder (och helst
också kön) hos en tillräckligt stor grupp människor
som representerar alla tänkbara orsaker till hörselskada utom just yrkesmässig bullerexponering. I
vissa studier av hörselnedsättning har databasen i
den internationella standarden ISO 7029 utnyttjats
som referens, men den visar alltför bra hörtröskelvärden eftersom den enbart representerar det biologiska åldrandet men inte övriga faktorer. Johansson
& Arlinger (2002) presenterade en svensk databas,
framtagen just med syftet att representera allt utom
yrkesmässig bullerexponering.
8
Musiker, ljudtekniker och flera andra yrkesgrupper
inom musik- och underhållningsbranschen är speciella med avseende på hörseln genom att normal
funktion hos detta sinne är väsentligt för yrkesutövandet. En hörselskada kan få förödande konsekvenser för det fortsatta yrkesarbetet. Förebyggande av hörselskada är därför av fundamental
betydelse. Yrkesgrupper som berörs är framför allt
musiker med klassisk resp. rock/pop/jazz-musik på
repertoaren, sångare, musiklärare, ljudtekniker
samt i vissa miljöer serveringspersonal.
Musikbranschen är också speciell jämfört med
annan yrkesverksamhet med höga ljudnivåer genom att musiken är den primära och avsedda produkten av pågående aktivitet medan i andra branscher höga ljudnivåer oftast är mer eller mindre
oönskade bieffekter av aktiviteten. Detta innebär
att speciella strategier ofta är nödvändiga för att
kontrollera ljudnivåerna vid musikverksamhet.
Exponering
Av publicerade rapporter framgår att de allra flesta
yrkesmusiker och andra som utsätts för musik i sitt
yrke åtminstone ibland exponeras för ljudnivåer
som överskrider gränsvärdet för bullerexponering.
Det är dock svårt att bedöma om de gör det tillräckligt ofta och under tillräckligt lång tid för att
risk för hörselskada verkligen skall föreligga.
Till de särskilt utsatta hör hårdrockmusikerna.
Slagverkare, trumpetare, trombonister och flöjtister (framför allt piccolaflöjt) tycks också något
mer utsatta än andra. Serveringspersonal och
diskjockeyer vid diskotek med elektroniskt förstärkt musik är exempel på andra yrkeskategorier
som riskerar hörselskada av musik med hög ljudnivå.
Merparten av rapporterade ljudnivåer från musicerande representerar mättider från några minuter till
någon-några timmar men ytterst sällan finns data
motsvarande ekvivalentnivåer för 8 timmars exponering per dag. Eftersom ljudnivån och
varaktigheten vid musikframföranden kan vara
mycket varierande från gång till gång, från dag till
dag, från vecka till vecka etc. är det svårt att på
förhand bedöma den totala exponeringen och därmed hörselskaderisken.
Svenska LjudBladet 3.07
Familjen PULSE
PULSE™, vårt bästsäljande Multianalys-system, är resultatet av mer
än 60 års innovationer och erfarenheter. PULSE familjen kan tack vare
valmöjligheterna med mjukvara
och hårdvara anpassas till en
mängd olika tillämpningar inom
ljud och vibrationsanalys.
• Windowsmiljö och helt PC-baserad
(dvs inga DSP-kort)
• Från små portabla system upp
till hela nätverk
• Modulärt system från 0 upp till
mer än 200 kanaler
• Batteridrivet och/eller
nätdrivet
• Supporterar TEDS-givare
(Transducer Electronic Data
Sheet)
• Enastående dynamik tack vare
24-bitars A/D-omvandling
• Standard LAN-anslutning mellan
dator och mätenhet, möjlighet
till trådlös överföring
• Rapport i Word/Excel med
aktiva diagram
För mer information titta in på
www.bksv.se och www.bksv.com
eller kontakta ditt lokala
Brüel & Kjær kontor.
Huvudkontor: DK-2850 Nærum · Denmark
Telefon: +45 45 80 05 00 · Fax: +45 45 8014 05
www.bksv.com · info@bksv.com
Brüel & Kjaer Sverige · seinfo@bksv.com
Boråskontoret: Tel: 033-22 56 22 · Fax: 033-12 31 40
Huddingekontoret: Tel:08-449 86 00 · Fax: 08-449 86 10
PULSE i olika former
. Det är alltså inte helt lätt att avgöra när åtgärder
måste vidtas för att inte riskera hörselskada av musiken. Vid minsta osäkerhet huruvida ljudnivån är
hörselskadlig eller inte bör hörselskydd användas
eller andra åtgärder vidtas för att minska ljudexponeringen. Ljudnivåer vid enskild övning i litet
rum skiljer sig inte väsentligt från ljudnivåer vid
konsert med symfoniorkester.
Hörselnedsättning
Bedömning av hörselskaderisken kan i princip ske
på två sätt. Det ena är att undersöka förekomsten,
prevalensen, av hörselnedsättning hos aktuella yrkesgrupper i förhållande till hörselnedsättning hos
en referenspopulation som inte exponerats yrkesmässigt för potentiellt hörselskadliga ljud. Den andra vägen är studier av temporär hörselnedsättning, TTS (Temporary Threshold Shift), efter
kortvarig exponering för musik av relevant typ och
ljudnivå. Om TTS uppstår efter en viss exponering
kan detta indikera risk för permanent hörselskada, PTS (Permanent Threshold Shift), vid
upprepad exponering. En exponering som inte ger
upphov till TTS ger med största sannolikhet inte
heller upphov till PTS. På ett individuellt plan kan
dock inte bedömning av TTS användas som en tillförlitlig indikation på risken för PTS.
exponering ger mindre TTS än kontinuerlig. Ofta
har anförts att attityden till musiken skulle påverka
risken för hörselskada, men allt tyder på att den
saknar betydelse.
Permanent hörselnedsättning, PTS
För musiker i symfoniorkestrar visade de flesta
rapporterna inga eller endast små statistiskt säkerställda skillnader jämfört med relevant referensmaterial. Några studier indikerar större spridning i
hörtröskeldata från musiker, d.v.s. de sämsta hörtrösklarna var sämre än förväntat enligt referensmaterialet. Som regel förelåg inga skillnader relaterade till instrumenttyp, möjligen med undantag för
slagverkare. Normalt var uppmätta
hörselnedsättningar symmetriska, men en studie
rapporterade sämre vänsteröron hos violinister.
För rock/pop/jazz-musiker tycks lätt diskantnedsättning förekomma i något större utsträckning
än hos symfonimusiker. Relationen mellan hörselnedsättning och musikexponering uttryckt i antal
aktiva år och/eller antal speltimmar per vecka eller
instrument är dock delvis motstridig i olika studier.
Även bland rock/pop/jazz-musiker tycks slagverkare uppvisa något sämre hörtrösklar. En delgrupp
som använde hörselskydd enligt en studie uppvisade bättre hörsel än de som inte använde skydd.
Vissa fynd tyder på att musiker kan skilja sig från
icke-musiker avseende hörselskaderisk efter en
given ljudexponering. Dessa skillnader
avser neurofysiologiska egenskaper i
hörselbanorna som påverkar hur innerörats känsliga hårceller reagerar på ljudbelastningen. I vilken utsträckning detta
har väsentlig betydelse för skaderisken är
dock inte kartlagt.
Temporär hörselnedsättning, TTS
Den exponering som sker i samband med
framförande av musik kan uppenbarligen
ge upphov till temporär hörselnedsättning.
Detta gäller framför allt rock- och popmusik men även klassisk musik.
Ekvivalentnivåer över storleksordningen
90-95 dB(A) under en typisk konsert om
någon-några timmar orsakar TTS på mer
än storleksordningen 5 dB. Intermittent
10
Svenska LjudBladet 3.07
Ljudtekniker och diskjockeys arbetar främst i miljöer med rock/pop/jazzmusik. De två rapporter som
gäller dessa yrkesgrupper visar att de löper en viss
risk för hörselnedsättning i likhet med musikerna i
samma musikkategori. Dock tycks inte heller här
någon säker relation föreligga mellan hörselnedsättning och antal år i musikexponeringen. En del men
inte all serveringspersonal i dessa arbetsmiljöer har
en mera intermittent exponering förutsatt att de rör
sig mellan musiklokalen och kökslokaler med en
förmodad lägre ljudnivå. De har å andra sidan ett
problem med taluppfattning i höga musiknivåer när
de ska försöka uppfatta beställningar korrekt och
därav följande stress i arbetssituationen
Otoakustiska emissioner, OAE
Otoakustiska emissioner genereras i innerörats
yttre hårceller, och skada på dessa påverkar således emissionerna. Bullerskada innebär typiskt yttre
hårcellskada. En begränsning i OAE-metoderna är
att vid hörselnedsättningar överstigande 30-40 dB
är sannolikheten liten för att kunna registrera några
emissioner. Publicerade studier indikerar inte att
OAE erbjuder större känslighet än tonaudiometri
för att detektera skadeverkan på hörselorganet från
bullerexponering.
Subjektiva värderingar av hörselproblem
Subjektiv bedömning av hörselnedsättning är av
naturliga skäl svårt att värdera eftersom de tillfrågade inte har någon säker referens och de flesta
rapporter saknar kompletterande mätningar av hörselnedsättning. Dock kan resultaten ge en indikation av problemets omfattning, och jämförelser mellan grupper kan också ge intressanta fakta.
På frågan till olika yrkesgrupper om upplevd hörselnedsättning svarar mellan 20 och 50 procent ja. För
22 (3,5 %) musiklärare i Sverige ur en grupp om
626 som besvarat enkäten har faktisk hörselskada
inneburit att de antingen fått förändrad tjänstgöring
eller varit sjukskrivna. Musiker som spelade mer än
20 timmar i veckan svarade betydligt oftare ja på
frågan, och stråkinstrument var oftare representerade i denna grupp än piano och keyboard som
huvudinstrument. 21 (5 %) musiker av 407 svarande angav att de varit sjukskrivna eller slutat
spela på grund av hörselproblem (tinnitus och/eller
hörselnedsättning).
Svenska LjudBladet 3.07
En amerikansk undersökning visade att rock/popmusiker oftare angav problem med hörselnedsättning än musiker inom området klassisk musik eller
opera. Bland serveringspersonal och ljudtekniker
vid musikklubbar i New York angav 55 procent att
de ansåg sig höra sämre sedan de börjat arbeta på
den aktuella arbetsplatsen.
Risk för skador på foster
Hos gravida som exponeras för musik på hög nivå
reagerar fostret med ändrad hjärtfrekvens och rörelse under graviditetens senare del när fostrets
hörsel fungerar. Den akustiska dämpning som moderns vävnader och fostervätskan ger tillsammans
med att fostrets ytter- och mellanöron är
vätskefyllda torde dock innebära försumbar risk för
hörselskada eller annan påverkan på fostret när
gällande gränsvärden för yrkesmässig bullerexponering ej överskrids.
Tinnitus, överkänslighet för ljud, dubbelhörande, förvrängning
Enligt svenska undersökningar har cirka 10-20 procent av den svenska befolkningen ofta/ alltid
tinnitus och av dessa har ca 1 procent svåra besvär. Flera studier har visat att förekomsten av
tinnitus ökar med stigande ålder samt att förekomst
av tinnitus är vanligare bland män.
Den normala definitionen av hyperakusis är en abnormt ökad känslighet för ljud som normalt inte
upplevs som obehagliga. Det finns få epidemiologiska studier där prevalens rapporteras. En svensk
undersökning via frågeformulär resp. Internet-enkät indikerade en prevalens av storleksordningen 69% med ökande förekomst vid högre ålder.
De olika forskningsmetoder som använts vid genomförandet av olika studier kring tinnitus och
hyperakusis utgör ett problem då man sammanställer och tolkar data. De flesta studier visar dock att
musiker och andra yrkesgrupper som är exponerade för stark musik är en grupp där tinnitus,
hyperakusis och även i viss mån distorsion och
diplakusis förekommer i förhållandevis hög utsträckning. Orsaken till detta är med stor sannolikhet de höga ljudnivåer som denna grupp periodvis
är exponerade för.
11
Psykologiska aspekter
Sedan länge har det hävdats att om man gillar musiken löper man inte risk att skadas av den. För
detta finns inget stöd, men däremot finns visst stöd
för att ljud som upplevs som obehagliga leder till
större temporär hörselnedsättning än emotionellt
neutrala eller positiva ljud. Att man tycker att ett
ljud är obehagligt skulle alltså möjligen kunna öka
risken för hörselpåverkan. Detta skulle i så fall
kunna vara en effekt av att den fysiologiska stressreaktionen ökar känsligheten hos hörselorganet.
mens baksida bör vara försedd med ljudabsorberande material för att reducera ljudreflexion
i skärmen.
Många aspekter av musikers arbetsförhållanden
kan bidra till att göra arbetet stressande, men
arbetsvillkoren skiljer sig mycket mellan olika
musikergrupper. Inga studier har påvisat att risken
för permanent hörselnedsättning påverkas av attityd till ljudet eller av stress.
Skaderisken är vanligtvis högre i samband med
framträdanden än under övning och repetition, påverkat inte minst av förutsättningarna för pauser
och hörselvila.
Samband har påvisats mellan psykiatriska symptom
och förekomsten av tinnitus och besvärens styrka,
och besvären är ofta mest påträngande i stresstillstånd. Inga studier har dock kunnat påvisa att psykologiska förhållanden har betydelse för uppkomsten av tinnitus.
Hörselskydd, skärmar, rumsakustik
Hörselskydd påverkar hörbarheten av svaga ljud,
upplevelsen av den egna rösten och i viss utsträckning förmågan att lokalisera ljudkällor. Tillvänjning
till den förändrade ljudbilden erfordras därför.
Hörselgångsproppar speciellt avsedda för musiklyssning finns tillgängliga med olika grad av dämpning, som är relativt likformig över hela frekvensområdet, vilket medger normal balans mellan bas
och diskantljud. Såväl standardmodeller som individuellt gjutna proppar finns; de senare medger varierbar dämpning från ca 9 till ca 25 dB, bestämt av
det inbyggda utbytbara akustiska filtret.
Repertoar, arbetsplanering, organisation
Musikens karaktär är av avgörande betydelse för
exponering och riskförhållanden. Skaderisken är
vanligtvis högre vid musicerande i större grupper
och vid nyttjande av elektronisk förstärkningsteknik
och kraftfulla högtalarsystem.
Skaderisken vid musicerande berör förutom enskilda musiker även ett antal andra yrkesgrupper,
bl. a. ljudtekniker, diskjockeyer, serveringspersonal,
musiklärare samt instruktörer i motionslokaler. De
förhöjda skaderiskerna hos dessa grupper förklaras
ofta av omgivningens verkliga eller förmodade krav
på höga ljudnivåer och därmed bristande möjligheter att kontrollera musikens nivåer samt behoven av
närhet till musiken.
Skaderisken vid musicerande påverkas av ett antal
enskilda och samverkande faktorer. Till dessa skall
räknas lokalens utformning, placering i lokalen,
exponeringstider samt hur spelningar, pauser och
kontroller organiseras.
Stig Arlinger
e-post: stig.arlinger@inr.liu.se
Användning av hörselskydd i bullrig miljö, framför
allt hörselskydd av musikertyp med likformig dämpning i hela frekvensområdet, ger inte sällan bättre
taluppfattning för normalhörande i starkt buller än
vad som erhålls utan hörselskydd. Detta bör vara
aktuellt för t.ex. serveringspersonal.
Skärmar kan användas för att minska ljudutbredningen från en ljudkälla. Graden av ljuddämpning är relaterad till skärmens storlek och är
generellt större för diskant- än för basljud. Skär
12
Svenska LjudBladet 3.07
Under 2005 bedrev Socialstyrelsen ett nationellt
tillsynsprojekt om höga ljudnivåer från musik. Projektet fick stor uppslutning, 134 kommuner deltog
och sammanlagt nästan 500 mätningar redovisades.
Inför projektet togs mätmetoden SP-INFO 2004:45
fram av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
som också höll kurser i hur mätningarna skulle utföras och redovisas. Baserat på den feedback som
samlades in under utbildningen samt på erfarenheter från mätningar i fält har nu metoden daterats
upp för att bli enklare och tydligare.
De viktigaste nyheterna är i korthet:
·
Anvisade mättider för ekvivalentnivå är omarbetade. Tidigare fanns en viss risk att kommunens kontrollanter kunde få ett annat mätresultat
än den som gjorde egenkontroll eftersom de ofta
inte använde samma mättider. Vid arrangemang
där besökare befinner sig på samma plats (konserter, biografer, spinningpass etc) utvärderas
numera LAeq,1h och LAeq,ARR, d v s ekvivalentnivån för alla de 60-minutersperioder som ar-
rangemanget omfattar samt ekvivalentnivån för
hela arrangemanget. Vid arrangemang där besökare rör sig omkring (pubar, diskotek och liknande) används LAeq,15min där 15-minutersperioden skall starta vid helt klockslag, kvart
över, halv eller kvart i.
· Mätosäkerhetsbudgeten har korrigerats med
avseende på repeterbarhet vid val av mätposition och för att stämma med den nya definitionen av ekvivalentnivå.
· Texten är allmänt uppdaterad med ett antal förtydliganden samt fler exempel och kommentarer. Den är numera uppdelad i separata dokument för operativ tillsyn respektive egenkontroll.
· Mätprotokoll och excelfiler har uppdaterats.
Metoden finns att ladda hem från www.sp.se/akustik.
Ny standard för mätning av buller i arbetsmiljön
Bengt Johansson, Arbetsmiljöverket
Standarden
Föreslagen titel på den nya standarden är
”Acoustics — Measurement and calculation of
occupational noise exposure – Engineering
method”. Följande fem grundläggande steg ingår i
standarden:
I januari 2004 påbörjades en revidering av den internationella standarden ISO 9612:1997 om mätning
och bedömning av bullerexponering i arbetsmiljön.
Efter i det närmaste fyra års arbete, 10 möten och
ett 160-tal arbetsdokument är nu den reviderade
standarden färdig för slutlig omröstning i början av
2008. Omröstningen kommer då att göras parallellt
inom ISO och CEN. Den färdiga standarden beräknas bli publicerad senast under augusti 2008.
När standarden, som blir både ISO- och EN-standard, träder i kraft i Sverige kommer den nuvarande svenska mätstandarden SS 25400 att dras
tillbaks.
Aktiva medlemmar i arbetsgruppen ISO TC 43/SC
1/WG 53 med norsk ordförande och sekreterare
har varit Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Danmark, Sverige, USA, Canada och Japan. Passiva
medlemmar har varit Tjeckien, Finland, Sydkorea
och Nya Zeeland. Arbetet i gruppen har varit engagerande och bedrivits i en mycket positiv anda och
rimliga kompromisser har kunnat nås utan större
problem.
Underlaget vid revideringen har varit den befintliga
ISO-standarden samt ett flertal nationella standarder och en nordteststandard vilka innehållsmässigt
skiljer sig åt på flera punkter. Resultatet har blivit
en i det närmaste helt ny och betydligt mer omfattande standard.
14
1. Analys av arbetet
2. Val av mätstrategi
3. Mätning och beräkning
4. Hantering av felkällor och mätosäkerhet.
5. Beräkning och redovisning av mätresultat och
mätosäkerhet.
Analys av arbetet ska alltid göras bl.a. för att
kunna beskriva arbetstagarnas jobb och vilka aktiviteter som förekommer i verksamheten, identifiera
bullerexponerade arbetstagare och grupper av arbetstagare, identifiera bullriga arbetsuppgifter och
huvudsakliga bullerkällor, välja mätstrategi och
upprätta en plan för mätningarna.
Tre mätstrategier
Tre olika mätstrategier kan användas; uppgiftsbaserade mätningar, jobb-baserade mätningar och
heldagsmätningar. Genom möjligheten att kunna
välja mätstrategi utifrån den aktuella situationen
kan mätinsatsen resursoptimeras med bibehållen
kvalitet hos mätningarna. Det är också möjligt att
kombinera de olika mätstrategierna.
Vid uppgiftsbaserade mätningar delas arbetet under
arbetsdagen upp i ett antal representativa arbetsuppgifter som sedan mäts separat. Med information
om hur länge de olika arbetsuppgifterna varar under arbetsdagen beräknas sedan den dagliga bullerexponeringen.
Principen för den jobb-baserade strategin är att
mätningar görs slumpvis på ett specificerat antal
arbetstagare med jobb som identifierats vid
arbetsanalysen. Strategin är speciellt lämplig
när det är svårt att dela upp jobben i specifika arbetsuppgifter och vid mätningar på större grupper
av arbetstagare med samma typ av jobb.
Svenska LjudBladet 3.07
Vid heldagsmätningar mäts bullerexponeringen
kontinuerligt under hela arbetsdagen. Denna strategi kan vara lämplig när typiska arbetsmönster
och arbetsuppgifter är svåra att beskriva men även
som komplement till uppgiftsbaserade mätningar
för att kontrollera att alla väsentliga ljudbidrag tagits med.
diskreta punkter alternativt hålls i handen när mätningar görs för en rörlig arbetstagare. Standarden
anger bl.a. också vilken typ av instrument som är
att föredra i olika mätsituationer samt krav och
rekommendationer beträffande mikrofonpositioner
och mätningarnas genomförande enligt de olika
strategierna.
I standarden finns även en detaljerad guide som
underlag till val av lämplig mätstrategi. Exempel
på beräkningar enligt de olika strategierna redovisas också.
Felkällor och mätosäkerhet
Standarden tar upp ett flertal källor till mätosäkerhet och hur inverkan av dessa kan
minimeras. Osäkerhetskällor kan t.ex. vara variation i det dagliga arbetet och driftsförhållanden
(samplingsosäkerhet), instrument, mikrofonposition,
falska bidrag från vind och slag mot mikrofonen
samt bidrag från icke typiska bullerkällor som tal,
musik (radio) och varningssignaler.
Mätinstrument och mätningar
Den grundläggande mätstorheten är ekvivalent
kontinuerlig A-vägd ljudtrycksnivå LpAeqT som utgångspunkt för beräkning av den dagliga bullerexponeringsnivån LEX,8h. Om det är relevant ska
även det C-vägda toppvärdet för ljudtrycksnivån
LpCpeak mätas. Instrument i klass 1 och 2 kan användas men enligt standarden är klass 1 instrument att
föredra och bör användas när mätningar görs vid
mycket låga temperaturer eller när bullret domineras av höga frekvenser.
Mätningar kan göras med personlig ljudexponeringsmätare (dosimeter) som bärs av
arbetstagaren eller ljudnivåmätare som placeras i
Svenska LjudBladet 3.07
Bestämning av mätosäkerheten baseras på ISOguiden 098 (Guide to the expression of uncertainty
in measurements (GUM)). I beräkningarna ingår
osäkerhetsbidrag från sampling, mätinstrument och
mikrofonpositioner. Beräkningarna för de olika
strategierna är i många stycken ganska komplicerade med ett omfattande formelbatteri som kan
verka avskräckande. För att underlätta användningen och förenkla beräkningsarbetet kommer
därför ett elektroniskt kalkylark att följa med standarden.
15
CHALMERS University of Technology, Dpt. of Applied Acoustics
Göteborg, Sweden.
Plucked Instrument Strings:
A Combined Frequency – Time Domain Wave Approach to Investigate
Longitudinal Forces at the Bridge Support
Master´s Thesis in the Masters programme in Sound and Vibration
Matthew David Tuttle Master´s Thesis 2007:7
Abstract
The transverse wave motion of strings in musical
instruments is the predominant influence on the
instrument´s radiated sound. However, longitudinal
waves, generated by their coupling to transverse
waves, can also give a noticeable contribution. The
main goal of this thesis is to develop a computer model
to help investigate and understand how longitudinal
waves are generated and then juxtapose the obtained
information with measurements made on a unique
single stringed instrument. The model uses a
frequency domain transverse wave approach
followed by a time domain calculation of the transverse
to longitudinal wave coupling. The instrument
apparatus is made of wood and contains one single
string stretched between two bridge points. The string
and its base are completely separate from the
plectrum, jack and key. This prevents measuring
vibrations other than those of the string´s. A
supplementary goal of the thesis is investigating
plectrum, jack and string interaction during excitation.
The transverse wave model appears to be accurate
in comparison to measurements made on the
measurement apparatus. Unfortunately, the same
statement cannot be made about the longitudinal wave
model because of a lack of good measurement data.
Observations of transversal to longitudinal wave
coupling and subsequent longitudinal wave forces are
made by testing different inputs into the model.
Ljud från vindkraftverk
Mathieu Boué och Mats Åbom
matsabom@kth.se
Marcus Wallenberg Laboratoriet för Ljud och Vibrationsforskning
KTH
100 44 Stockholm
Vindkraft är idag mer aktuellt än någonsin och vi
kommer under de närmaste 5-10 åren att få se en
kraftig utbyggnad av framförallt större vindkraftverk med rotordiametrar omkring 100 meter och
effekter i MW klassen. En aktuell fråga när det
gäller vindkraft är det ljud som skapas. För att bedöma hur mycket ljud som ett vindkraftverk kommer att ge på en viss plats behövs beräkningsmodeller. En sådan modell är den som Naturvårdsverket rekommenderar för bedömning av ljudimmission från vindkraft [1]. En avgörande skillnad
mellan denna modell och modeller i andra länder är
att i Naturvårsverkets modell antas ”cylindrisk”
ljudutbredning för havsbaserad vindkraft. Det normala är att förenklade modeller av denna typ antar
”sfärisk” utbredning utomhus d.v.s att ljudet sprids
jämnt i alla riktningar. En ”cylindrisk” utbredning
innebär att ljud som utreder sig i medvind böjer av
nedåt och därför kommer att stanna under en viss
maximal höjd. Detta innebär ett ljudet inte sprids i
alla riktningar utan blir kvar inom ett skikt i atmosfären vars höjd bestäms av meteorologiska faktorer
såsom vind och temperaturprofil. Höjden på detta
skikt [2] kan även tolkas som det avstånd där man
skall byta från en ”sfärisk” utbredningsmodell till en
”cylindrisk”. I Naturvårdsverkets model [1] för
ljudutbredning över hav antas det att ett representativt värde på skikthöjden är 200 m. Varför är det då
viktigt att skilja mellan ”sfärisk” respektive ”cylindrisk” ljudutbredning? Svaret har att göra men den
stora skillnad som dessa bägge antaganden ger för
ljudets dämpning med avståndet. En ”sfärisk” modell innebär att ljudets styrka minskar med en faktor 4 (6 dB) per avståndsfördubbling men enbart
med en faktor 2 (3 dB) för en ”cylindrisk” modell.
Detta ger avsevärda skillnader i den förväntade
ljudnivån på stora avstånd (5-10 km) vilket har stor
konsekvens för bedömningen av möjligheten att
etablera havsbaserad vindkraft.
Svenska LjudBladet 3.07
Naturvårdsverkets modell [1] har därför sedan den
lanserades varit mycket omdebatterad. Ett problem
med modellen är också att den bygger på ett ganska litet urval av äldre mätningar [3]. Med syfte att
bl.a. skapa bättre underlag för att bedöma giltigheten hos Naturvårdsverkets modell [1] har ett projekt finansierat inom Energimyndighetens
vindforskprogram genomförts. Projektet har dels
utvecklat nya metoder för att mäta ljud på stora
avstånd (> 5 km) samt genomfört långtidsmätningar
i Kalmarsund. Med hjälp av ljudkällor installerade
på Utgrundens fyr, idag ombyggd till en mätstation,
skickades ljud i riktning mot Öland, se Figur 1 och
2. På Öland (Hammarby) installerades en akustisk
antenn som förstärkte infallande ljud i riktning från
Utgrunden, se Figur 3. Eftersom det på grund av
den dämpning som förekommer i atmosfären enbart är lågfrekvent ljud som kommer att kunna vara
hörbart på stora avstånd genomfördes mätningen
enbart för frekvenser upp till 400 Hz. Den totala
dämpningen på sträckan (9750 m) mellan
Utgrunden och Öland (Hammarby), kompenserad
för atmosfärens dämpning, kan uttryckas som olika
statistiska fördelningar t.ex en kumulativ. I Figur 4
visas den resulterande utbredningsdämpningen
sammanvägt för de tre frekvenser (80, 200 samt
400 Hz) för vilka mätningar genomfördes. De lodräta linjerna vid 80 respektive 63 dB svarar mot
den dämpning som en ”sfärisk” modell respektive
en ”cylindrisk” modell [1] ger. Som framgår av
Figur 4 uppvisar utbredningsdämpningen en mycket
stor variation som sammanhänger med de meteorologiska förhållandena på sträckan. Detta är viktigt
att komma ihåg i samband med förenklade modeller
av ljudutbredning såsom Naturvårdsverkets modell
[1]. I dessa modeller används vanligen ett så kallat
energimedelvärde för att beskriva den förväntade
dämpningen.
17
I tabell 1 sammanfattas olika mått på
utbredningsdämpningen baserat på mätningarna under detta projekt. För medelvärdet av den dämpning
som uppmättes under perioden Juni 2005/2006 erhölls värdet 68.4 dB.
Figur 1 Karta som visar mätplatsen i Kalmarsund. På
Utgrundens fyr idag en mätstation som drivs av E.ON.
monterades ljudkällor, se Figur 2. Ljudet fångades
sedan upp på Öland vid Hammarby, se Figur 3.
Avståndet ljudkälla-mottagare var 9750 meter.
Figur 2: Ljudkällor monterade på plattformen överst på Utgrundens fyr (30
meter ö.h). Den övre källan är en tryckluftsdriven siren från Kockums som
alstrar en grundton på 200 Hz samt en överton på 400 Hz. Den undre källan
är en bashögtalare monterad till ett avstämt rör som ger en ton vid 80 Hz.
18
Svenska LjudBladet 3.07
Figur 3: Mikrofonantenn med 8 mikrofoner på Öland
(Hammarby) för att fånga upp och förstärka ljud i
riktning från Utgrundens fyr.
Jämfört med det värde på 63 dB som Naturvårsverkets modell [1] ger innebär detta att det avstånd
från vilket ”cylindrisk” utbredning skall tillämpas
inte är 200 m utan 700 m. Konkret betyder detta att
de nya mätningarna tyder på att Naturvårsverkets
modell [1] överskattar det ljud som uppstår från
vindkraftverk till havs med c:a 5 dB. Eller annorlunda uttryckt kan avståndet till en vindkraftspark
till havs minskas med en faktor 3.5 för ett givet
krav på ljudimission från parken.
Detta är förstås en signifikant skillnad men det
måste påpekas att resultaten bygger på mätningar
från ett område (Kalmarssund) samt en viss period
av året (Juni). Det är svårt att uttala sig om hur
allmängiltigt resultatet är. Här kräves mätningar på
fler platser vilket är både tidsödande och kostsamt.
Ett alternativ vore att nyttja moderna
simuleringsmetoder, till exempel så kallade
strålgångsmetoder utvecklade hos FOI, för ljudutbredning i atmosfären kombinerat med den rikstäckande vinddata statistik som idag finns hos Meteorologiska institutionen i Uppsala (MIUU).
Figur 4: Kumulativ fördelning för utbredningsdämpning
TL baserat på mätningar i Kalmarsund Juni 2005/2006.
Fördelningen visar hur ofta (i %) som ett viss TL värde
överskrids. De lodrära linjerna vid 80 respektive 63 dB
svarar mot den dämpning som en ”sfärisk” modell
respektive en ”cylindrisk” modell [1] ger.
Tabell 1: Medelvärden av utbredningsdämpning TL
samt TL10 och TL90 baserat på data från mätningar i
Kalmarssund Juni 2005/2006. TLX är den dämpning
som överskrids X% av mättiden. Det kan noteras att
TL90 värdet (medelvärde alla frekvenser) är ganska
nära det värde på 63 dB som Naturvårsverkets modell
[1] ger.
Referenser
De detaljerade data som samlats in under detta projekt kan först användas för att verifiera att det går att
prediktera statistik för ljudets dämpning för en viss
plats. Om detta kan verifieras kan sedan dämpstatistik
för nya platser beräknas genom att utnyttja vinddata
från MIUU. En sådan fortsättning av detta projekt
är redan planerad och beräknas starta kring årsskiftet 2007/2008. För en fullständig rapport av arbetet i
detta projekt hänvisas till Ref. 2 som kan beställas
från KTH.
Svenska LjudBladet 3.07
Ljud från Vindkraftverk. Naturvårdsverket Rapport
6241 , Dec 2001.
M. Boué “Long-range sound propagation over the
sea with application to wind turbine
noise”, Technical report MWL/KTH, TRITA-AVE
2007:22, ISSN 1651-7660.
S. Ljunggren “Ljudutbredning kring havsbaserade
vindkraftverk. Resultat från en litteraturstudie”,
Arbetsrapport 1999:6, KTH, Augusti 1999.
19
Låg ljudmedvetenhet hos svenska designers
-men en förbättring tycks vara om hörnet!
I en uppsats vid Stockholms universitet framkommer att ljudmedvetenheten hos fem intervjuade
svenska produktdesigners är låg. Detta trots att de
alla valts ut för att de formgivit en produkt med en
tydlig ljudfunktion. Det finns dock tecken som visar
att en förbättring – på bred front - är på gång.
Idag ska allt vara ”designat”. Produkter – och interiörer – förses med allt mer fantasifulla färger, former och material. Främst handlar det om visuella
egenskaper, tycks det, gärna sådana som passar
prylsidorna i tidningar och magasin. Men man ska
ju i regel inte bara titta på sakerna. Man kommer
ofta även att höra dem. Den dimensionen verkar
såväl konsumenter som designers mer eller mindre strunta i. Eller, så kändes det i alla fall när
jag började intressera mig för hur fysiska produkter egentligen låter – och varför.
omger vi oss ändå med så mycket dåliga ljud?
Den utbildning jag nyss avslutat heter Multimedia:
pedagogik – teknik. Där studeras olika aspekter av
användbarhet, med fokus på IT och tekniska medier. Utbildningen består till stora delar av praktiska
grupparbeten, vilket gjorde mig intresserad av
själva processen – designprocessen - bakom en
kreativ produktion. I kombination med mina funderingar kring ljud, formulerade jag så småningom
Under min föräldraledighet 2003-2004 studerade
jag detta med produktljud allt mer ingående. När
jag sedan återvände till universitetet skrev jag en
uppsats i ämnet, som avslutning på min utbildning. Mer specifikt intervjuade jag designers om
hur de jobbar med ljudet. Något tillspetsat blev
svaret: det gjorde de inte alls… Men låt mig ta
det från början.
Tänk dig en lunchrestaurang. Vilka ljud hör vi
där? Förutom röster hör vi bestick mot porslin,
glas som ställs ned på bordet (eller tappas i golvet), stolar som skrapar mot golvet, diskhantering
i köket, ljudet från kylaggregat och ventilation,
dörrar som gnisslar och genom ytterdörren som
står på glänt hör vi bilar, en buss som bromsar,
gatuarbetet tvärs över gatan, och så vidare…
Var vi än befinner oss omges vi av produktljud både sådana som vi själva väljer att omge oss
med och ljud som vi helst skulle slippa. Vissa ljud
är uttryckligen skapade för att märkas: musik,
uppspelade meddelanden, varningssignaler,
feedbackljud, med mera. Vissa andra är mer
eller mindre en bieffekt av andra designbeslut:
slammer, gnissel, brummanden, vinande och så
vidare. Alla dessa ljud påverkar oss, även om vi
inte alltid tänker på det. Studier visar exempelvis
både att produktiviteten sjunker och att hälsan
kan bli lidande av olämpliga ljudmiljöer. Så varför
20
Svenska LjudBladet 3.07
Ganska snart såg jag ett tydligt mönster i svaren:
det var svårt att tala om ljud i en designkontext!
Några av de medverkande utbrast förvånat att de
aldrig ens tänkt på ljudegenskaperna, utöver själva
ljudfunktionen, hos den produkt vi talade om, exempelvis ljud som uppkommer när produkten hanteras.
Och när jag förde dessa ljudegenskaper på tal blev
ofta det spontana svaret att de ju inte går att påverka. Men naturligtvis gör de det, eftersom bara
materialval och tredimensionell form i hög grad inverkar på ljudet.
En av de medverkande hänvisade, när jag ville tala
om produktens ljudegenskaper, till den ljudtekniker
som varit involverad i arbetet - trots att jag påpekade att det gällde ljudegenskaperna generellt - och
inte enbart de ljud som hade en bestämd funktion.
Han kunde inte identifiera några andra ljud än
själva ljudfunktionen.
Någon annan menade också att det fanns vissa produkter som är helt tysta. Som exempel togs en stol.
När jag påpekade att en stol kan låta väldigt
mycket, till exempel när den dras över ett golv,
justerade personen exemplet till en soffa. Men
även en soffa kan ju knarra, till exempel. Inte en
enda produkt som hanteras eller används - där det
inte råder vacuum förstås - kan rimligtvis kallas
”tyst”.
När det gällde produkter formgivna av andra verkade de medverkande lättare kunna identifiera
produktljud utan funktion. Av det drog jag slutsatsen att de betraktar och tolkar en produkt på olika
vis beroende på om de har rollen som designer
eller som användare. Eller med andra ord: när de
agerar designers kanske de inte alltid ser
användarperspektivet fullt ut.
Svenska LjudBladet 3.07
De medverkande ombads även att ge exempel på
”bra” och ”dåliga” produktljud. Här visades en förvånansvärd likriktning i svaren: bra ljud var lyckade
formgivna ljud med en avsedd funktion. Dåliga ljud
var, med ett enda undantag, obehagliga eller onödiga ljud utan någon avsedd funktion. Vad dessa
likheter beror på är svårt att uttala sig om, men det
är intressant att ingen av de medverkande uppmärksammade något positivt icke-funktionellt ljud.
För naturligtvis kan även ljud utan någon egentlig
funktion vara utformade på ett sätt så att produkten
känns gedigen eller på annat sätt inger en positiv
känsla. Men kanske är man i det fallet inte medveten om att det är de icke-funktionella ljuden som
ger upphov till den positiva känslan.
Några av de medverkande återkom efter intervjutillfället via e-post. De uttryckte samtliga funderingar om en ovana hos designers att formulera sig
när det kommer till ljudaspekter eller ljudegenskaper i designarbetet. Två uttryckte i efterhand dessutom att det saknas hjälpmedel för att
kunna representera och kommunicera ljudaspekter
under designprocessen. De medverkande kunde
inte heller dra sig till minnes att de någonsin studerat vare sig produktljud eller ljud generellt under
utbildningstiden, vilket sannolikt spelar in för vilken
prioritet ljudet tilldelas i deras efterföljande yrkesliv.
Ljudmedvetenheten kan, med undersökningen som
underlag, anses vara låg hos de som formger våra
produkter. Då är det inte så konstigt att den ljudbild
vi möter ofta inte är behaglig. Ändå skulle jag vilja
säga att vi antagligen kan vänta en förändring till
det bättre med början under de närmsta åren.
Under det senaste året har flera av de stora dagstidningarna publicerat artiklar om ljud: ”buller” som
skapar stress och leder till hjärt- och kärlsjukdomar,
ljud som skapar upplevelser av mat och restaurangmiljö, den höga ljudnivån i skola och förskola,
akustikarbete m.m. Även i mer specialiserade
branschtidningar verkar ljudet få större utrymme.
21
Det finns även idag en rad stipendier och utmärkelser inom området. I år har Guldsyrsan, Mossenmarkska Ljudstipendiet och Stockholms-Snäckan
delats ut till ljudrelaterade projekt eller personer
som utför ljudrelaterat arbete.
Julian Treasure, grundare av The Sound Agency i
London, förutspådde när vi sågs för en månad sedan att 2008 kommer att innebära en kraftig ökning
av efterfrågan på ljudrelaterade tjänster. Låt oss
hoppas att han har rätt.
Under RestaurangExpo 2007, på Sollentunamässan
i Stockholm, var jag inbjuden av Berghs Ljudkommunikation för att leda en informell ljud-workshop. Ljudets betydelse för restauranggästens upplevelse är självklar, men utnyttjas sällan. Under
mässdagarna märktes ett stort intresse från branschen.
Förutsättningarna för en ökad ljudmedvetenhet
växer i takt med att ljudet ägnas mer uppmärksamhet i media och samhällsdebatter. De ljud vi omges
av – och omger oss med – är viktiga för vårt välbefinnande och det är på tiden att fler tar hänsyn till
detta.
Ljudinstallationer förekommer i allt fler offentliga
miljöer – glädjande nog i allt mer sofistikerade former: Större vikt verkar läggas vid att man måste
kunna välja att ”gå in” i ljudet, eller att gå ur det,
för att inte riskera att utestänga vissa målgrupper.
En av Gallerians ingångar och Nordic Walk på Arlanda är två färska exempel på offentliga miljöer
som försetts med permanenta ljudinstallationer.
22
Hanna Prage
http://www.smoothear.com/blog
e-postadress: hanna@prage.se
tel 0709-18 56 36
uppsatsen går att ladda ned från min blogg
Svenska LjudBladet 3.07
CHALMERS University of Technology, Dpt. of Applied Acoustics
Göteborg, Sweden.
Master’s Thesis in the Master’s programme in Sound and Vibration
Henrik Johansson
Thermoacoustic heat pump as a possibility to increase the efficiency of a tumble dryer
ABSTRACT
The purpose of a thermoacoustic heat pump in a
tumble dryer application is to increase the energy
efficiency of the dryer. An increment of the energy
efficiency of the dryer means an improvement of
the energy mark, during drying of a standardized
test load. To improve the energy mark from C to B
the thermoacoustic heat pump has to give a net
power contribution of 250W.
A prototype was designed to verify the calculated
performance of the thermoacoustic heat pump. The
results suffers from low electroacoustic efficiency
in the driver and also low efficiency of the heat
transfer in the heat exchangers. Without further
development of the driver and heat exchanger it is
hard to determine the possible performance of the
thermoacoustic heat pump.
Keywords: Thermoacoustic, Heat Pump, Tumble
Dryer, Efficiency, Resonance, Stack, Heat
Exchanger, Drive Ratio
Vibrationer stör.
-Vi vet.
Vi hjälper dig att bygga in lösningen.
Investeringen måste hålla många år,
-Använd etablerade lösningar!
CHRISTIAN BERNER AB är ett av Nordens ledande teknikhandelsföretag. Företaget grundades 1897.
Vi hjälper våra kunder att finna bästa möjliga lösning i varje given situation. Vi är ca 200 medarbetare
i Sverige, Norge, Finland och Danmark.
CHRISTIAN BERNER AB • Box 88, 435 22 Mölnlycke • Tel 031 33 66 900
Fax 031 33 66 999 • infose@christianberner.com • www.christianberner.com
Vad har Försvarsmakten gjort för att minska hörsel-skadorna
hos värnpliktiga och anställda
under perioden 2000 - 2005?
Under åren
1999 – 2000
genomfördes
Projekt hörsel
som ett
skadereducerande
projekt i syfte
att reducera
antalet hörselskador inom
FM. Ett handlingsprogram
fastställdes med
en tidsram på 5
år. Målet var att
halvera antalet hörselskadeanmälningar under
denna tid.
Hur skulle detta vara möjligt och hur gick det?
En central fråga att svara på var – vilka är de
värsta bullerkällorna och vad är de vanligast förekommande orsakerna till bullerskador. Eftersom
kunskapen om bullernivåer från maskiner, fordon
och vapen var bristfällig, tog vi fram en prioriteringslista över samtliga vapensystem, strids- och
hjulfordon, flygplan, helikoptrar och fartyg. Parallellt med detta påbörjades arbetet med statistisk
bearbetning av hörselskadeanmälningar några år
tillbaka i tiden. Tio miljoner kronor avsattes för
mätning av ljudnivåer under tre år och därefter
budgeterades 2 miljoner per år för kommande år.
Den statistiska analysen av tidigare års bullerskador visade på en majoritet av händelser där
man lyft på kåporna för att höra vad någon säger.
Motsvarande rapporterades även från civil verksamhet.
Befintliga hörselskydd inventerades och beslut
fattades att upphandla modernare hörselskydd
anpassade för verksamheten. Ljudnivåberoende
hörselskyddskåpor (elektroniska skydd med mikrofoner och högtalare) upphandlades för 30 miljoner kronor. Under perioden fram till år 2005 har
sådana hörselskydd upphandlats för ytterligare 15
miljoner.
Kunskapen om bullerskaderisker bland värnpliktiga och anställda var mycket låg varför ett utbildningsprogram togs fram. Utbildnings- och
säkerhetsofficerare utbildades på samtliga förband och därefter utbildas numera alla anställda
och värnpliktiga innan de började sin bullriga verksamhet.
24
Efter hand som mätresultat från olika vapen- och
ammunitionstyper levererades, infördes nya regler
för användning av hörselskydd. I dag delar vi in
och kåpa. Utanför detta områdes gränser gäller
enkla hörselskydd, propp eller kåpa (normalt kåpa).
Detta områdes yttre gräns kan vara allt ifrån 20 m
till en kilometer. För vissa vapen har vi även infört
begränsning av antalet tillåtna skott att få skjuta per
dag och vecka.
Motsvarande skedde då mätresultat fanns tillgängliga från t ex stridsfordon. I stridsvagnshjälmarna
sitter inbyggda hörselskyddskåpor. Dessa hörselskydd var inte tillräckliga vilket ledde till inköp av
nya hjälmar. De nya hjälmarnas hörselskyddskåpor
förseddes även med aktiv bullerreducering i avsikt
att reducera det extremt höga nivåerna med
lågfrekvensbuller. Med aktivt bullerreduceringssystem menas att man släcker ut ljud med likadant
ljud, men med motsatt fas. Detta styrs av en dator i
varje hörselskydd.
Under perioden har även ett antal studier genomförts för att säkerställa att genomförda åtgärder har
haft avsedd effekt eller om ytterligare åtgärder
måste sättas in för att eliminera hörselskador på
grund av buller.
De statistiska analyserna av bullerskador har fortsatt under perioden. Dessa visade bl.a. att hörselskadorna inom Marinen dominerades av larmsignaler. I fartyg är det trånga utrymmen och om man
råkar vistas intill en akustisk signalgivare när larmet
går är risken mycket stor för att få en bestående
hörselskada. Av denna anledning har vi infört regler
för högsta och lägsta tillåtna ljudnivåer från larmsignaler inom Försvarsmakten.
Hur blev resultatet av alla satsningar?
Med facit i hand har det visat sig att vi med råge
klarat det uppsatta målet för värnpliktig personal!
Den relativa frekvensen av anmälda hörselskador
år 2000 var ca 16,5 st per 100.000 tjänstgöringsdagar. Målet var att nå nivån ca 8st år 2005. Resultatet visar att vi nådde ner till ca 6,5 st (se figur 1).
I verkliga tal innebär detta att år 2000 var det 733
anmälda bullerskador medan det år 2005 var 205
st. Ett mycket optimistisk uppsatt mål kunde ändå
nås, men det var inte gratis.
Svenska LjudBladet 3.07
Figur 1. Bullerskadeutvecklingen hos värnpliktiga under en femårsperiod.
Vad gör Försvarsmakten nu när målet är uppfyllt?
Arbetet med att minska hörselskadorna hos värnpliktiga fortsätter. Det viktigaste är att bibehålla den
nu relativt låga nivå på skador. Vi har dock satt upp
ett nytt mål, som kanske är omöjligt att nå, men det
är värt ett försök. Målet är att minska skadorna
med ytterligare 25% till år 2010 jämfört med 2005.
En utökad satsning kommer att riktas mot anställda
inom Försvarsmakten under samma period.
En inventering har påbörjats för att finna eventuella
interagerande faktorer som ökar risken för bullerskador. Exempel på sådana är; hand/arm- och helkroppsvibrationer, vissa lösningsmedel, flygbränsle,
rök- och krutgaser.
Svenska LjudBladet 3.07
Hur hörselskadlig är Försvarsmaktens verksamhet jämfört med den civila?
I en nyligen utförd studie visade det sig att antalet
bullerskador under perioden mönstring till inryckning var betydligt fler än under perioden inryckning
till utryckning. Fritidsexponeringen för höga ljudnivåer är med andra ord värre än den som Försvarsmakten orsakar. Studien kommer att upprepas på
ett större material för att säkerställa dessa mycket
intressanta fynd. Kan dessa resultat säkerställas, är
det därmed mer hälsosamt för hörseln att göra lumpen än att exponeras för det civila samhällets ljudmiljöer.
25
Kallelse tills årsmötet den 12 mars 2008 i Göteborg
Såsom aviserats på vår hemsida och i ledaren blir
årsmötet på seneftermiddagen den 12 mars i Göteborg. Exakt tid och plats kommer att anslås på
www.akustiska-sallskapet.org där också övriga
möteshandlingar läggs upp och det efterföljande
akustiska programmet anslås. Utöver de traditionella punkterna föreslås att stadgarna revideras
enligt nedanstående förslag. Avsikten är att klargöra vilka skyldigheter som styrelsen har och förslaget är en anpassning till den verklighet som gäller idag. Vi avser också att mejla kallelsen till alla
medlemmar. Är du osäker om vi har din aktuella
adress i vårt register skicka rätt adress via Kontakt
på vår hemsida.
FÖRSLAG TILL NYA STADGAR FOR
SVENSKA AKUSTISKA SÄLLSKAPET
(Ändringar är markerade med kursiv stil)
1 Ändamål
Sällskapet skall genom anordnande av föredrag,
diskussioner och andra åtgärder verka för akustikens utveckling.
Sällskapet skall:
•
Verka för en god akustisk utveckling i
Sverige och internationellt;
•
vara forum för diskussioner om akustiska
frågeställningar;
•
ta till vara medlemmarnas synpunkter
samt förmedla dessa;
•
genom egen tidskrift och egen hemsida
sprida akustiska nyheter;
•
vara landets representant i Nordiska
akustiska sällskapet, i European
Acoustics Association samt i andra internationella organisationer;
•
arrangera ”Akustikdagen” minst en gång
per år, företrädesvis i samband med årsmötet;
•
stimulera till och medverka i arrangemang av regionala akustikträffar;
•
arrangera Nordiskt akustiskt möte när
det är Sveriges tur;
•
utse mottagare av Sällskapets ljudpris
26
2 Medlemskap
1. Varje enskild person som har intresse för akustiken och dess tillämpningar kan upptas som medlem
i Sällskapet. Inval bekräftas av styrelsen.
2. Som stödjande medlemmar kan styrelsen invälja
företag eller personer som förklarar sig stödja Sällskapets syfte.
3. Styrelsen kan genom enhälligt beslut utesluta
medlem ur Sällskapet.
3 Årsmöte
1. Ordinarie årsmöte hålles senast i mars månad
året efter det verksamhetsår mötet avser. Extra
årsmöte hålles efter beslut av styrelsen eller efter
framställan hos styrelsen från minst 1/3 av medlemmarna.
2. Kallelse till ordinarie årsmöte skall innehålla föredragningslista, verksamhetsberättelse och
valnämndens förslag. Till extra årsmöte skall kallelsen innehålla föredragningslista. Kallelserna skall
utsändas eller anslås på hemsidan minst tre
veckor före mötet.
3. Vid omröstning och beslut i frågor som icke rör
ändring av Sällskapets stadgar eller Sällskapets
upplösning gäller enkel majoritet, Vid lika röstetal
för och emot ett förslag äger ordförande för sammanträdet utslagsröst.
Svenska LjudBladet 3.07
4 Styrelse och revisorer
1. Styrelsen utses vid ordinarie årsmöte. Den består av en ordförande och en kassör som väljs
direkt av årsmötet. Därutöver väljs ytterligare
2-4 ledamöter.
2. Styrelsen bör väljas så att akustikens viktigaste
tillämpningsområden är företrädda. Hänsyn bör
också tas till den geografiska täckningen avseende
medlemmarnas verksamhetsorter.
3. Ordförande väljs för en period om 1 år och övriga styrelseledamöter för en period om 2 år. Successiv förnyelse av Styrelsen skall eftersträvas.
4. Sällskapets revisorer, två till antalet, jämte en
suppleant väljs vid ordinarie årsmöte.
5. Val av styrelse och revisorer förbereds av en
valnämnd om två personer som utses vid årsmötet.
6. Sällskapet tecknas av ordföranden samt vald
kassör var för sig.
8 Sällskapets upplösning
1. För Sällskapets upplösande erfordras beslut
därom med minst 3/4 majoritet vid två på varandra
följande ordinarie årsmöten. Förslag om upplösning
skall utsändas med kallelsen till mötet. Vid omröstningen skall skriftligt votum från icke närvarande
medlemmar medräknas.
2. Vid eventuell upplösning överlämnas Sällskapets
tillgångar till en Sällskapet närstående sammanslutning. Beslut härom fattas av det andra av de i moment 1 nämnda årsmötena.
Sällskapets första stadgar fastställdes vid ett konstituerande möte 21 mars 1945. Senast införda ändringar fastställdes 1992.
5 Avgifter
1. Årsavgiften fastställs av årsmötet.
2 Styrelsen överenskommer med stödjande medlem
om dennes årsavgift.
6 Räkenskaper och revision
1. Sällskapets räkenskaper utgör kalenderår.
2. Revisionsberättelsen skall föredras vid ordinarie
årsmöte.
7 Ändring av stadgarna
Vid ändring av dessa stadgar erfordras enhälligt
beslut därom på ett årsmöte eller beslut därom med
minst 3/4 majoritet vid två på varandra följande
årsmöten.
Svenska LjudBladet 3.07
27
CHALMERS University of Technology, Dpt. of Applied Acoustics
Göteborg, Sweden.
Department of Civil and Environmental Engineering
Division of Applied Acoustics
Vibroacoustics Group
Nonlinear outdoor sound propagation
A numerical implementation and study using the nonlinear progressive
wave equation
Master’s Thesis in the Master’s programme in Sound and Vibration
THOMAS LEISSING
Abstract
This master’s thesis carried out at the CSTB
establishment in Grenoble (France) focuses on
nonlinear effects in sound propagation. This
restricts the kind of signals considered to high
amplitude waves, usually higher than 100 Pa (134
dB re 20 ìPa). Such acoustic pressures can come
from sonic boom, gunshots or explosion waves.
Nonlinearities in sound propagation will be
responsible for wave signature modifications and
the need to know exactly in which way the signal
will change can be crucial in some applications,
for example in the frame of military surveillance,
or to study buildings’ response to blast wave. A
time-domain numerical method that allows to
simulate nonlinear propagation in a realistic
environment is described and the validation of
results is presented. The model established is then
used to study the propagation of a blast wave. This
case study is inspired from the explosion of a
chemical warehouse that happened in the city of
Toulouse (south-west of France) in September
2001. The last part of this master’s thesis states a
methodology that allows to couple different
numerical models. This can be interesting for
instance for using boundary element methods to
study protection screen efficiency.
Keywords: nonlinear acoustics, outdoor sound
propagation, long-range sound propagation, finite
differences, explosion, blast wave, shock, N-wave.
CHALMERS University of Technology, Dpt. of Applied Acoustics
Göteborg, Sweden.
Department of Civil and Environmental Engineering
Chalmers Room Acoustics Group
Optimization of Bending Wave Loudspeakers
Master’s Thesis in the Master’s programme in Sound and Vibration
RODRIGO MARTêNEZ REDONDO
Master’s Thesis 2007:38
Abstract
The Distributed Mode and Bending Waves
Loudspeakers are recent developments that have
provoked much interest over the past few years.
The papers published on the subject have
highlighted the differences betweenthese classes of
loudspeakers comparing them to a conventional
pistonic radiator.
In this project, a flat Bending Wave Panel
Loudspeaker (BWL) was built. The aim of this
project is to combine a BWL with a passive
projection screen. Employing Hamada’s “Stereo
Dipole” we should be able to create veryconvincing
virtual images around a single listener for Virtual
Reality
applications.
First, an introduction into this technology will be
presented where some theoretical concepts will be
explained to provide in-depth understanding.
Secondly, all the measurements that have been
carried out to optimize the behaviour of the panel,
regarding different structures and excitation
methods will be presented showing the best solution
found. Damping mechanism will allow us to
simulate the desired infinite behaviour, which will
facilitate the “Stereo Dipole” technique. Finally, we
will introduce the final configuration of the panel.
Keywords: Bending Waves, Critical Frequency,
Virtual Source Imaging, Damping, Piezoelectric
sensor, NXT technology, Manger transducers,
Mechanical Impedance.
VIDIX – Visible Dynamics AB säljer mätinstrument, tillbehör och konsultation inom Akustik,
Strömningsmekanik, Optik och Höghastighetskameror.
Inom Akustik har vi mätinstrument till försäljning/uthyrning, konsultation och service till rimliga
priser. Vi representerar 01dB vars sortiment täcker behov från enkla ljudnivåmätningar till realtids
mångkanalsystem. Där finns utrustning för hand/arm- och helkroppsvibration, dosimetrar,
fjärrstyrda ljuddatainsamlare, programvara för byggakustik, frekvensanalys mm.
Välkommen att ringa, maila och besöka hemsidan.
VIDIX – Visible Dynamics AB
0733 – 50 33 66
www.vidix.se
info@vidix.se
Nyheter från standardiseringen
ISO 9612
Här har du Bengt Johanssons artikel. Sidan 14
SS 25268
SS 25268 har nu godkänts av SIS tekniska
nämnd och den kan fr.o.m. 071110 rekvireras från
www.sis.se . I standarden hänvisas till en SIS
Teknisk Rapport 15, se trumljud nedan.
Personnyheter
Trumljud
SIS TK 197 Byggakustik har nu färdigställt SIS
Teknisk Rapport 2007:15. Där ges rekommendationer för hur man kan mäta och bedöma stegljudsnivå i samma rum, trumljud. Rapporten innehåller
tre mätmetoder: En för mätning i laboratorium, en
teknisk metod för fältmätning samt en överslagsmetod för fältmätning. I ett annex ges förslag till
högsta stegljudsnivåer i samma rum för olika ljudklasser.
I förra numret blev det lite fel. Vi påstod att AnnaCarin Nilsson ersatte Eva Lind-Båth i både SIS
TK 110 och SIS TK 197. Detta var inte helt riktigt. Anna-Carin blir projektledare enbart för TK
197. TK 110 får Anna Ohlsson som projektledare, se bild.