UTDRAG
VEM är du som bedömer mig?
-
Vilka värderingar utgår personal som ska bedöma människors
psykiska hälsa ifrån?
Innehåll
Förord
7
Galenskapens gåta
9
Del 1
Forskningen om biogenetiska orsaker till
12
psykisk ohälsa är inte kontrollerad.
Analys av begreppet schizofreni
13
Psykisk ohälsa orsakas av psykosociala faktorer
15
-
Primär gemensam kommunikation
Psykiatrin ifrågasätter inte sina biogenetiska grundantaganden
16
Läkemedelsindustrin i symbios med läkare och forskare
17
Grundantagandena i den biogenetiska forskningen är felaktiga
och ger förödande konsekvenser för människor med psykisk
ohälsa
19
Barns naturliga utveckling
19
De anställda inom sjukvården och läkemedelsindustrin är inte
syndabockarna
20
Del 2
Forskningen om orsakerna till psykisk ohälsa måste
bygga på grundsynen att Gemensam kommunikation
tillhör våra primära behov
22
Ett bemötande som återger patienten värdighet
22
Stina berättar om sin bror Olle
22
Psykosocial miljö som kan framkalla symptom som lidande,
26
förtvivlan. förvirring och desorientering
- Kommunikationen mellan barn och vuxna som framkallar
”schizofrena” symptom
Olles och Stinas familj
27
En isolerad familj
28
Stinas värld öppnar sig
29
Varför bröts Olles psyke ihop?
29
Hur bemöts patienterna i psykiatrin?
31
Psykisk tortyr finns väl inte i Sverige?
33
Vilket bemötande ger patienterna möjlighet till förbättring?
34
Varför räcker det inte att få de sekundära behoven tillfredsställda
för att må bra?
35
Psykiatrin, socialtjänst och skola arbetar huvudsakligen sekundärt
36
Vad saknades i Olles miljö?
36
Mamman försökte tukta Stina
37
Vad såg människor i familjens omgivning?
38
Ett subtilt psykotiskt familjesystem
38
Olle på mentalsjukhus
39
Mamman försöker få in Stina på mentalsjukhuset
40
Stina försökte få hjälp till sin bror
41
Men det var ju så förr: mammorna var osäkra med dåligt självförtroende och papporna gick till arbetet
42
Olles och Stinas familj saknade gemensam kommunikation
42
Den psykosociala misären i familjen avslöjas till sist
43
Kan ett trauma lösa ut psykos?
44
Ett trauma i Olles och Stinas liv
44
Stinas och Olles förtvivlade kamp
47
Vad händer när barn skräms ut ur gemensam kommunikation?
50
Kyrkans kunskap om mellanmänskliga relationer
51
Ekonomismen slår sönder gemenskap
52
Människors psykiska ohälsa förvärras av brist på förståelse
55
Gemensam kommunikation tillhör de primära behoven
56
Vilken kunskap finns inom naturvetenskapen och psykologin om den gemensamma kommunikationens betydelse för psykisk hälsa?
57
Psykiatrin behöver förändras från grunden och huvudsakligen tillhöra friskvården
62
Rekrytering och utbildning av personal
64
Del 3
Hur kan vi förändra vården så att människor med
psykisk ohälsa får den hjälp som de behöver?
66
Ska vi gå på symptomen eller ska vi bota?
66
Varför går inte fler anställda i vården samman och uppmärksammar vanskötsel av patienter?
Varför anmäler man inte sig själva till Lex Maria?
67
Psykiatrin i Sverige bygger inte på gemensamma värderingar
68
Några synpunkter från personalen vid den första utflyttningen av
patienter från Beckomberga
69
Utflyttningen från mentalsjukhusen blev i många fall en
katastrof för patienterna
72
Forskning om psykisk ohälsa
72
Framtida forskning
75
Hur kan patienten få förtroende för personalen?
78
Hur behöver utbildningen för personal som arbetar
med psykisk hälsa utvecklas?
79
Primär gemensam kommunikation behöver vara en grundbult i utbildningen
80
Hur kan man lära ut ett bemötande?
81
Konkret patientarbete
81
Samhällsstrukturernas påverkan på personalens värderingar
81
Att förmå leva och inte bara överleva
82
Hur kan vi nå en primär gemensam kommunikation?
82
Vad är destruktiva försvar?
82
Ett framtidsscenario
85
Sammanfattning
87
Bilagor
89
Bilaga 1 Citat ur Galenskapens gåta; Read J m.fl
89
Bilaga 2 Utdrag ur föredraget ”Att skapa en plattform för
psykoterapi” Imre Szecsödy
93
Bilaga 3 Nackaprojektet mm
95
Bilaga 4 Utbildningsprogram för psykiatrin; Ögren K
96
Litteraturlista
98
Förord
Så äntligen kom boken. Som visade på det jag redan vetat genom egna
upplevelser i min barndom och genom 35 års arbete med människor med
psykisk ohälsa. Schizofreni är en ovetenskaplig diagnos, som bygger på
okunskap om hur familjen och samhället vi lever i påverkar oss.
Diagnosen bygger på att man tror att schizofreni är biogenetiskt
betingad. Boken heter ”Galenskapens gåta”.1)
Anledningen till att jag skrivit den här boken är att jag vill ge stöd till
dem som har samma erfarenhet som jag, att det går att bota även svår
psykisk ohälsa som s.k. schizofreni genom att frilägga de bortträngda
känslorna från barndomen, som gett destruktiva försvar (se nedan sid
97) och ersätta dem med konstruktiva försvar.
Varför fungerar inte vissa metoder som används i den gängse psykiatrin?
De är sekundära. De bygger inte på ett gemensamt arbete med den
utsatta att komma till klarhet med hur barndomen skadat denne och hur
han/hon kan bota dessa skador.
Hur är det möjligt att bearbeta barndomens bortträngda känslor?
Det kan ske med det jag kallar primär gemensam kommunikation, där
terapeuten/personalen möter patienten, så som den hade behövt mötas
som barn, direkt utan förbehåll. Det är en ansträngande ”resa” för
patienten, men orkar han/hon konfronteras med sanningen, står livet
och väntar.
1) En antologi som är redigerad av psykologerna John Read, Loren R Mosher och
Richard Richard P Bentall som 2004 utgavs på engelska under titeln "Models of
Madness: Psychological, social and biological approaches to schizofrenia (Brunn
Routledge), och finns i svensk översättning som ”Galenskapens gåta”.
För att förstå skillnaden till gängse behandling behöver personal i våra
samhällsinstitutioner förstå att det är ett sekundärt arbete att försöka
göra den utsatte till en fungerande samhällsmedlem i familj och arbete.
Först måste grunden vara lagd det vill säga de primära behoven kunna få
näring. Annars rasar vi till sist ihop, som hus med bräcklig grund, trots
alla samhälleliga ambitioner.
Jag beskriver i texten olika värderingar som finns idag på psykisk ohälsa
och hur smärtsamt det måste vara för patienterna att ständigt bli
bemötta med brist på förståelse för deras problem.
Till sist ger jag förslag på hur utbildningen skulle kunna se ut för
terapeuter/personal som på olika sätt arbetar med psykisk hälsa samt ger
ett framtidsscenario för ett samhälle där personal inom vård, omsorg och
skola är medvetna om de grundläggande värderingar, som måste styra
allt sådant arbete.
Del 1
Forskningen om biogenetiska orsaker till
psykisk ohälsa är inte kontrollerad.
Även i Sverige pågår försäljning av antipsykotisk medicin som är skadlig
för patienter.
Nyligen (september 2008) avslöjades i Sverige att den antipsykotiska
medicinen inte hjälper dementa det vill säga gamla med psykisk ohälsa.
Medicinen snarare förvärrar deras hälsotillstånd.
Svenska läkemedelsverket godkände år 1999 Risperdal som behandling
av dementa. Studiens främsta mål var att utreda huruvida Risperdal
kunde hjälpa fler dementa än vad man kunde göra med sockerpiller. Men
så är inte fallet. Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad i de doser
som går att mäta med acceptabla biverkningar. Risperdal har visserligen
en viss effekt på några så kallade underordnade mått enligt studien men
det är vetenskapligt inte tillräckligt för att belägga effekten.
Inför publiceringen i Journal of Clinical Psychiatry bytte författarna ut
det ursprungliga måttet på Risperdals effekt mot ett mått som verkade
mer fördelaktigt för läkemedlet. De ändrade också gränsen när en person
får ”effekt” så att resultatet visade en statistiskt säkerställd effekt. Detta
strider mot vedertagen forskningsetik.
Tre av sex författare bakom studien var anställda på läkemedelsföretaget
Janssen-Cilag.
Läkemedelsverket godkände Risperdal för dementa. Argumentet var att
den då mest använda behandlingen med Haldol inte hade några bevis
alls på positiv effekt, och dessutom fler och allvarligare biverkningar.
Detta berättar f.d. professorn Lars Gunne, som gjorde Läkemedelverkets
utredning, i en artikel i DN 11 september 2008
Han menar att patienter som är dementa och aggressiva skulle ha fått
antipsykotiska medel vare sig de hade godkänt Risperdal eller inte
eftersom doktorerna då skulle ha skrivit ut Haldol. ”Och det är inte så
lyckat eftersom vi vet att de gamla antipsykosmedlen ofta ger allvarliga
biverkningar. Här hade vi signifikanta resultat till fördel för Risperdal,
men inte på primärvariabeln. Skulle vi då säga att företaget fick göra om
alltsammans? Jag tycker inte det. De hade i alla fall försökt i motsats till
alla de andra som hade antipsykotisk medicin.”
Det är viktigt att notera att andra läkemedelsföretag inte ens har försökt
vetenskapligt pröva effekten och biverkningarna av antipsykotisk
medicin för dementa, enligt Lars Gunne.
Han menar således att medicinen kunde användas trots att den inte
utvärderats utifrån forskningsetiska principer.
Analys av begreppet schizofreni
Begreppet kan härledas till två av den moderna psykiatrins fäder, Emil
Kraepelin och Eugen Bleuler, som verkade under början av 1900-talet.
John Read menar att de två psykiatrerna uppfann schizofrenin genom att
sätta ett samlingsnamn på en mängd av beteenden som under deras tid
uppfattades som socialt oacceptabla. Reads sammanställning av
Kraepelins och Bleulers "symptom" ger vid handen att schizofrena bland
annat kunde vara homosexuella, avvika från fasta roller för män och
kvinnor, visa olydnad gentemot sina överordnade, visa en ovilja att
arbeta och klä sig i "märkliga" färgkombinationer. De kunde vidare
tänkas känna för mycket eller för lite, ofta bli alltför intresserade av nya
idéer, ibland skriva för mycket poesi eller spela för mycket musik och de
vill ofta förändra världen till det bättre. Dessa "symptom" som
psykiatriker diagnostiserat som schizofrena är lätt att idag avslöja som
psykiatrins/samhällets förtryck av sina medmänniskor.
Det är Kraepelins och Bleulers teorier som utgör grunden för
föreställningen att det finns en biogenetisk sjukdom som de kallade, och
som fortfarande kallas, schizofreni. Det var också deras idéer som banade
vägen för både tvångssterilisering (som Bleuler explicit
rekommenderade) och aktiv "dödshjälp" till psykiskt sjuka.
Psykiatriker är oense om hur schizofreni egentligen ska definieras och
diagnostiseras. I en av artiklarna i antologin framhåller John Read att
schizofrenibegreppet saknar reliabilitet*). Det betyder att begreppet har
en oklar innebörd. Symptomen har ändrats över tiden och olika
psykiatriker tolkar symptom olika. Fortfarande leder diagnosen till
förtryck för att inte säga tortyr av människor, men många biogenetiska
forskare verkar okunniga om de psykosociala orsakerna till de symptom
de laborerar med.
Begreppet ”schizofren” saknar också validitet*) eftersom man inte vet
vad man ska mäta: det beskriver i själva verket inte en definierbar
sjukdom eftersom man inte kan ange klara symptom på "sjukdomen",
avgöra vad som orsakar den, behandla den eller göra några säkra
prognoser avseende dess utveckling.
Read påpekar beträffande det sistnämnda att det också är ett märkligt
faktum att många schizofrena, särskilt i u-länder där man inte har råd
med psykiatriska behandlingar, blir kvitt sin "genetiskt betingade"
schizofreni helt utan psykiatrisk behandling.
Den viktigaste orsaken, menar Read, till psykiatrikernas problem att
avgöra vilka människor som är schizofrena är att den förhöjda
känsligheten, de ovanliga upplevelserna, lidandet, förtvivlan,
förvirringen och desorganisationen, det som allmänt kallas "schizofrent",
inte är symptom på en medicinsk sjukdom.
*)Med validitet dvs giltighet menas mätinstrumentets förmåga att mäta det som det
påstås mäta. Med reliabilitet, dvs pålitlighet, menas att en mätmetod är okänslig för
slumpens inverkan. Reliabiliteten är hög när testen ger samma resultat vid
upprepade mätningar.
Psykisk ohälsa orsakas av psykosociala faktorer
Psykisk ohälsa orsakas ofta av brist på primär gemensam
kommunikation i barndomen. Även andra psykosociala faktorer som
fattigdom, diskriminering och förtryck kan utveckla psykisk ohälsa.
Primär gemensam kommunikation
De psykosociala problem, som uppstår tidigt i barndomen, får allvarliga
konsekvenser eftersom barnets existens är helt beroende av hur barnet
bemöts av sina föräldrar och andra vuxna. Det behöver primär
gemensam kommunikation med någon vuxen.
Begreppet innehåller många olika delar men det helt avgörande är att
barnet har en levande mottagare i sin kommunikation. En mottagare
som reagerar och svarar ärligt utifrån sig själv. På så sätt kan barnet
pröva sig fram och få förtroende för sig själv, sin existens i världen, och
så småningom hitta sin integritet och förmåga till skapande tillsammans
med andra. Ordet Gemensam i begreppet är därför avgörande.
Kommunikation mellan människor består av
1.Varseblivning (i nuet eller minnet) via våra sinnen
Vi uttrycker med ord, ansiktsuttryck och kroppsspråk, vad vi känner, ser,
luktar och hör
2 Känslor
Vi reagerar med känslor: ilska, sorg och glädje etc.
3. Förståelse
Vi möter varandra i vad vi ser och reagerar på
4. Vi uttrycker vad vi vill/önskar i förhållande till det vi kommunicerar
till varandra
Detta är innehållet i en kommunikation som är förtroendeskapande och
ger barn och vuxna tillit till sig själva.
Alla dessa delar behöver den vuxna omgivningen möta och reagera på så
att barnet får förtroende för sina egna upplevelser.
Om detta system är stört på grund av exempelvis straff, rädsla och/eller
likgiltighet tappar barnet sin tillit till den vuxne och hamnar i ensamhet,
vakuum. Ibland hittar det kompensation i en annan person, och då blir
skadan inte lika stor, men helt utan gemensam kommunikation bryts
barnets psyke ner.
Psykiatrin ifrågasätter inte sina biogenetiska
grundantaganden
De flesta människor finner det knappast överraskande att brist på primär
gemensam kommunikation i kombination med diskriminering och
traumatiska upplevelser kan ge allvarliga psykologiska konsekvenser,
men psykiatrin idag ifrågasätter inte sina grundantaganden, att
orsakerna till psykisk ohälsa huvudsakligen är biogenetiska.
Den biogenetiskt inriktade psykiatrin har vägrat att godta psykosociala
förklaringar när det gäller svårare psykisk ohälsa. Den har i stället
ignorerat undersökningar som har psykosociala utgångspunkter eller
tolkat dem på ett sätt som lämnar de dominerande biogenetiska
utgångspunkterna intakta.
Endast någon procent av den samlade forskningen om schizofreni i
världen handlar om psykosociala orsaker till symptomen.
Forskningen, både när det gäller orsaker till och behandling av
schizofreni, fokuseras i stället nästan uteslutande på genetik, biokemi
och neuropsykologi. Forskningen verkar i många fall snarare vara
inriktad på att bekräfta vedertagna biogenetiska "sanningar" än att i
enlighet med god vetenskaplig praxis pröva dess reliabilitet och validitet.
Hur kan detta komma sig? Författarna i "Galenskapens gåta" hävdar att
orsaken står att finna i läkemedelsindustrins finansiering och
marknadsföring av den biogenetiska psykiatrin. Läkemedelsindustrin,
som tjänar hundratals miljarder kronor årligen på försäljningen av psykofarmaka, finansierar en stor del av forskningen inom psykiatrin och
flera av de vetenskapliga tidskrifterna på området. Vidare finansierar de
marknadsföring och lobbying riktad mot verksamma läkare, politiker och
medier. De forskare, terapeuter och psykiatriker som företräder andra
uppfattningar än de biogenetiska har inte finansiella medel att
konkurrera, och ignoreras eller misskrediteras systematiskt av sina
meningsmotståndare.
Läkemedelsindustrin har ett stort inflytande på psykiatrin. Det är mycket
skadligt för den oberoende forskningen.
Läkemedelsindustrin i symbios med läkare och
forskare
Läkemedelsindustrin är i symbios med läkare och forskare inom
psykiatrin skriver Read i Galenskapens gåta. De är beroende av
läkemedelsindustrin och bedriver tendentiös forskning. Vidare ignorerar
de och förvanskar fakta i avsikt att dupera allmänheten, psykiskt skadade
människor och dessa människors anhöriga. På så sätt har läkarna
bidragit till att diskriminerade människor och människor med trauman
stigmatiserats (stämplats) och medicinerats i onödan med allvarliga och
ibland kroniska biverkningar som följd.
Psykiskt skadade människor har svårt att ifrågasätta vården och de
anhöriga tas inte på allvar. En del anhöriga accepterar läkarnas
diagnoser att t.ex. deras son/dotter lider av en biogenetiskt betingad
sjukdom. På så sätt slipper de känna eget ansvar och därmed förknippad
skuld.
Socialstyrelsen reagerar först när anhöriga till dementa i DN tagit upp
debatten om antipsykotisk medicin, som ges till dementa människor:
”2008-09-12
Socialstyrelsen ser över föreskrifter om läkemedel till äldre
Frågan om läkemedelsbehandlingen av äldre uppmärksammas av Socialstyrelsen,
som nu inleder arbetet med att ändra sina föreskrifter och allmänna råd på området.
- Det ska i framtiden inte råda något som helst tvivel om vem som bär ansvaret för
läkemedelsanvändningen för de äldre patienterna, säger generaldirektör Lars-Erik
Holm.
Socialstyrelsen inleder nu arbetet med att
• tydliggöra att patientens fasta läkarkontakt i primärvården ska ha ett
samordningsansvar för patientens läkemedelsanvändning
• klargöra att det är vårdgivarens ansvar att organisera regelbundna
uppföljningar av läkemedelsanvändningen hos äldre inom kommunal vård och
omsorg samt hemsjukvård i landstingets regi • stärka den nationella uppföljningen av läkemedelsbehandling av äldre
Socialstyrelsen har under flera år pekat på att äldre felbehandlas med läkemedel samt
att det finns brister när det gäller förskrivning och uppföljning av läkemedel till äldre
personer. Det handlar till exempel om förskrivning av för höga doser, olämpliga
läkemedel, biverkningar av nyligen insatt behandling. Vården ser inte heller
regelbundet över den äldres läkemedel och omprövar om de verkligen behövs.
Förbättringar är på väg
Läkemedelgenomgångar är ett bra sätt att få kvalitet och säkerhet i behandlingen av
äldre. Det vill säga att man utifrån den enskilde patientens behov granskar de
läkemedel som patienten använder och kritiskt ifrågasätter om alla utskrivna
preparat verkligen behövs och ger effekt.
Och förbättringar är på väg. Socialstyrelsens genomgång av stimulansmedel riktade
till vård och omsorg om äldre personer för åren 2006-2008 visar att hälften av
kommunerna och nästan alla landsting har sökt bidrag för att kunna göra fler
läkemedelsgenomgångar.
Riktlinjer för demenssjukdom
Socialstyrelsen tänker även se över utformningen i sina egna riktlinjer. - Vi har i våra rapporter pekat på att de nationella riktlinjerna riskerar att driva fram
en alltför omfattande läkemedelhantering av äldre. En 85-åring som får hjärtinfarkt
ska inte alltid ha alla läkemedel som föreslås i riktlinjerna. Dessa tar sällan hänsyn till
att äldre ofta får både ändrad effekt och högre risk för biverkningar, säger Lars-Erik
Holm.
Samtidigt arbetar Socialstyrelsen med att ta fram särskilda riktlinjer för vård och
omsorg om personer med demenssjukdom. I dessa kommer läkemedelsfrågorna att
vara en del av Socialstyrelsens rekommendationer. Riktlinjerna kommer även att
vara ett stöd för att behandlingen ska anpassas på ett bättre sätt till individen. De
främsta behandlingsåtgärderna är här inte de farmacevtiska utan en god omvårdnad,
som utgår från behoven som varje personen med demenssjukdom har.
En preliminär version av riktlinjerna för vård och omsorg om personer med
demenssjukdom är klar 2009.”
Grundantagandena i den biogenetiska forskningen
är felaktiga och ger förödande konsekvenser för
människor med psykisk ohälsa.
Grundantagandena i nästan all psykiatrisk forskning idag är att psykisk
ohälsa är biogenetiskt betingad.
Dessa grundantaganden är felaktiga och ger förödande konsekvenser för
de psykiskt sjuka eftersom de biogenetiska metoderna i vården
upprätthåller förtrycket mot människor och ibland gör dem fysiskt sjuka.
Därmed förvärras deras möjligheter att komma ur sitt destruktiva
beroende av sin psykosociala omgivning.
Även om slutsatserna i Galenskapens gåta är trovärdiga efter
genomgången av den empiriska forskningen, saknas tillräcklig analys av
vad i den psykosociala miljön som ger de s.k. schizofrena symptomen.
Den psykosociala forskningen har inte alltid tydliga hypoteser.
Förklaringsgrunderna blandar biologiska och psykosociala faktorer på ett
sätt som inte gör skillnad på patienternas primära och sekundära behov.
De sekundära behoven blir därför lika viktiga.
Jag menar att det primära behovet av gemensam kommunikation är
förutsättningen för att vi människor ska kunna välja det som gagnar vår
naturliga utveckling till de stabila skapande människor, som vi är
ämnade att vara.
Mitt begrepp primär gemensam kommunikation är således centralt i allt
arbete med psykisk hälsa. För att nå gemensam kommunikation krävs
mycket kunskap och vilja till egen utveckling hos dem som arbetar med
psykisk hälsa.
Barns naturliga utveckling
Om barn har tillgång till vuxna, mogna människor som ger dem den
trygghet som behövs för att låta deras känslor vara ”kompassen” i livet
kommer de att ha tillit till sig själva och följa deras naturliga nyfikenhet,
kreativitet i och förbli autonoma.
Föräldrar eller andra vuxna som ockuperar barnens känslor genom att
styra dem efter sina egna behov hämmar den naturliga utvecklingen.
Barn som inte är traumatiserade behöver inte symbios. De behöver
bemötas med en primär kommunikation som bygger på barnets behov
inte på de vuxnas. Barn är från födseln autonoma.
Om föräldrar eller andra vuxna är känslomässigt omogna är det t.o.m
farligt med symbios. Den kan utveckla psykisk ohälsa. Detta fenomen
skildras nedan i Stinas berättelse om sitt och Olles liv samt i Laings
fallstudier av s.k.schizofrena kvinnor i boken ”Mentalsjukdom och
miljö”2)
Däremot behöver barn som av någon anledning blivit traumatiserade få
en gemensam kommunikation med mogna vuxna för att kunna utveckla
en inre tillit, som gör dem autonoma igen.
Detta arbete bör inte tillhöra sjukvården utan friskvården.
De anställda inom sjukvården och
läkemedelsindustrin är inte syndabockarna
De anställda inom sjukvården och läkemedelsindustrin är inte
syndabockarna.
Det grundläggande felet är att hela samhället outtalat har antagit att
människor med psykisk ohälsa ska behandlas inom sjukvården. De
anställda inom sjukvården försöker därför leva upp till att lösa den
psykiska ohälsans gåta.
Problemet är att människor med psykisk ohälsa inte behöver sjukvård
utan friskvård.
Ca 20% av som söker till sjukvården idag behöver kanske sjukvård och
ska få det. De andra borde få sin sjukpeng kopplad till sig själva så de kan
få den hjälp som de själva tror på. De skulle exempelvis kunna få
friskvård istället för sjukvård.
I boken ”Mentalsjukdom och miljö” R.D. Laing och A.Esterson 2) återges
kommunikationen mellan elva ”schizofrena” unga kvinnor och deras
respektive familjer. Kommunikationen i samtliga familjer visar tydligt på
hur kvinnornas upplevelser av verkligheten inte tas på allvar utan deras
olika familjemedlemmar anser sig veta vad som är ”rätt och fel” i deras
upplevelser. Det är sådan kommunikation som tar ifrån människor deras
psykiska hälsa.
Laing och Esterson skriver angående deras studier av den förvirrade
kommunikationen i de elva familjerna:
”Det är sådant vi funnit varje gång vi gjort oss mödan att söka (vilket vi nu gjort
över tvåhundra gånger). Motsvarar det vad vi redan visste?, väntade?, misstänkte?
Sker sådant i alla slags familjer? Förmodligen. Det sker i varje fall i dessa familjer,
och om man på vårt sätt betraktar upplevelsen och beteendet hos en person vars
upplevelse och beteende anses inadekvata ter dessa sig på ett sätt som vida skiljer sig
från vad som uppfattas från psykiaterns gängse kliniska utsiktspunkt, eller ska vi säga
utsiktsbegränsande position. De psykiatriker som inte är beredda att själva ta reda på
vad som sker utanför deras kliniker och sjukhus, vet helt enkelt inte vad som sker,
och de sociologer som tror att de kan få reda på vad som sker genom att analysera
medicinska journaler, försöker endast förvandla kliniska misstag till statistiska”
I ”Flodhästen i vardagsrummet” skriver Tommy Hellsten ”En av de allra viktigaste
kännetecknen för en person som lider av medberoende (=”psykisk ohälsa” min
kommentar)är att han styrs utifrån. Med att styras utifrån menar jag att personen har
lärt sig at anpassa sig till någonting som finns utanför honom själv i stället för att i
sina tankar och i sitt handlande styras inifrån, genom sina egna känslor, tankar och
behov. Han känner instinktivt de känslor och behov om finns i hans omgivning…(sid
56)
Trots flera böcker om vad som händer med människors psyke när de blir
invaderade av andras uppfattningar och inte får tänka själva har detta
inte tagits på allvar i sjukvården. Det beror på att psykisk ohälsa inte hör
hemma i sjukvården. De metoder som används där kan inte förklara den
gemensamma kommunikationens betydelse i den psykosociala miljön.
Det som behöver beskrivas och behandlas är det osedda fält
som handlar om hur kommunikationen ser ut i den
psykosociala miljön där människor med psykisk ohälsa
befinner sig.
Studier av detta fenomen hör inte hemma i biogenetisk-, i samhälleligeller social forskning - utan i socialpsykologisk forskning.
