Likabehandlingsplan och plan
mot kränkande behandling
2016-11-01 – 2017-07-31
Datum när planen antogs
samt för period den gäller
Planen antogs 2016-11-01 och gäller till 2017-07-31
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
Uppföljning av föregående plan
Mål för 2016/2017
2
5
1) Insatser och åtgärder
Medverkan av barn
Vision
Bakgrund
8
8
8
1) Krav
2) Definitioner
Främjande och förebyggande arbete
11
1) Målformuleringar
2) Insatser
Åtgärdande arbete
15
1) Rutiner för att upptäcka och kartlägga
2) Rutiner för att utreda och åtgärda
Förankring, hur görs planen känd?
Uppföljning och utvärdering
17
18
Bilagor
Dokumentation gällande diskriminering/kränkande behandling I
1
2
Uppföljning av föregående plan
Uppföljning av föregående målområden
Målet för 2015/2016 års arbete var att fokusera på hur vi skapar respekt och empati för varandra på
förskolan. Målet skrevs fram utifrån, att vi pedagoger på förskolan upplevde att det förekom
kränkningar i barngruppen. Vi såg också att åtgärder behövde göras bland oss pedagoger, för att
utveckla respekten för varandra och varandras arbetslag.
Mål för likabehandlingsarbetet 2015/2016
Årets mål är att öka respekten och empatin för varandra.
Analys:
I personalgruppen:
1) Reflektioner och situationer som uppstått i vår verksamhet kring respekt och empati har lyfts i
olika sammanhang.
2)
● Under reflektionstid i respektive arbetslag, har vi samtalat om vårt arbete med
likabehandlingsplanen.
● Arbetsmiljön med vårt värdegrundsarbete har under hösten skrivits in som en stående punkt
på vår dagordning vid förskolans husmöten. Vi diskuterat hur vi vill bli bemötta på ett
respektfullt sätt, i den dagliga verksamheten:
3
-
I stället för att gå in och störa en medarbetare/barn i pågående aktivitet, ska vi
skriva en post-it lapp och sätta på dörren (det visar respekt och förståelse för
barn/pedagoger)
-
När vi "lånar" rum och material ska vi ordningsställa miljöerna vi avslutad aktivitet,
därigenom visar vi respekt för varandras verksamheter och för material.
-
Att vi har ett respektfullt förhållningssätt där vi går fram till den person vi pratar
med och tar reda på information kring den aktuella händelsen, i stället för att gå runt
och högljutt skapa oro.
-
I samband med att vår förskola ansökte om statliga medel för att minska storleken
på våra barngrupper, fick vi i LKT en god inblick i varje avdelnings behov och
utmaningar då vi diskuterade våra förutsättningar. Informationen och den inblick vi
fick reflekterades över i samtliga arbetslag. Därigenom fick vi som medarbetare en
större empati och förståelse för varandras arbetslag och utmaningar.
● Vid stormöten har vår förskolechef samtalat om respektfullt bemötande i vårt dagliga
arbete, hur vi i vår professionella roll möter varandra på ett respektfullt sätt.
4
● På förskolans reflektionstid har vår förskolechef handlett samtal kring vad som förväntas av
oss pedagoger enligt vår läroplan (Lpfö-98/16) när det gäller att agera utifrån ett empatiskt
och respektingivande arbetssätt.
● Förskolechef och husansvarig har vid introduktion för nyanställda visat och berättat syftet
och innehåll i vår likabehandlingsplan.
3) Vi har i samtal på LKT och våra husmöten arbetat fram en rutin kring hur vi ska delge varandra
information om "hur dagen ser ut". Detta gör vi på förskolans morgonmöten. Det i sin tur har lett
till ökad förståelse kring arbetslagens arbetssituation. Vi i personalgruppen tycker att förståelsen
för våra utmaningar i arbetet har ökat, i samband med att förskolan har jobbat fram forum där vi i
personalen kan reflektera och informera varandra fortlöpande. Vi tror att större förståelse och
arbetet med våra relationer har ökar empatin för varandra och bidragit till att vi ser och möter
varandra med större respekt i dag.
I barngruppen:
● I samlingar har barn och pedagoger tillsammans pratat om hur vi vill vara mot varandra
exempelvis; hur är en bra kompis? Samtalen har utvecklat ett språk där förskolans barn kan
5
sätta ord på hur de vill bli bemötta och fler barn väljer att samtala vid konflikter, med hjälp
av pedagog.
● Vi pedagoger har förtydligat när man är en bra kompis genom att återkoppla till barnet/
barnen när de visat det genom handling i verksamheten, därigenom kan barnen använda
goda exempel när de ställs inför liknande situationer. Barnen får förväntningar på sig att
göra kamratliga och empatiska handlingar vilket ger en positiv identifiering.
●
Vi har utvecklat vårt arbete med att lyfta och återkoppla till barnet/barngruppen och
föräldrar när barn har visat empati och respekt med sin omgivning.
● Dagligen reflekterar vi tillsammans med barnen kring händelser där barnet/barnen har
lyckats, där finns ofta empati och respekt med exempelvis; att trösta någon när den är
ledsen, att respektera när en kompis säger nej osv.
● Genom litteratur och bokpromenader har barnen fått närma sig empatibegreppet.
I föräldragruppen:
Utifrån 2015 års attitydundersökning kommunkontoret skickar ut till vårdnadshavare som har barn
i åldrarna 2-5 år, behöver vi utveckla arbetet kring:
● Mottagandet av våra föräldrar, de skall i högre grad uppleva och känna trygghet genom att
de har någon pedagog att vända sig till, när de har frågor kring sitt barn.
6
● Vi behöver också utveckla hur vi på ett bättre sätt erbjuder våra föräldrar innehållsrika
utvecklingssamtal som är kopplade till våra styrdokument, Lpfö-98/16, Norrlandias
kvalitetsdokument, CARE och synliggöra det förändrade kunnandet i barngruppen med
hjälp av dokumentation och visuella hjälpmedel (foto, filmning, alster)
Mål för 2016/2017
Mål för likabehandlingsarbetet 2016/2017
1) Vad
1) Alla skall känna trygghet och trivsel på förskolan Lianen.
2) När
2)
a) På LKT enligt inplanerad uppföljning.
b) Varje arbetslag bokar in samtal och uppföljning under reflektionstid.
c) Under inskolnings och utvecklingssamtal med våra föräldrar berättar vi kring arbetet med vår
3) Hur
likabehandlingsplan.
3)
a) Förskolans LKT skriver in i gruppens dagordning likabehandlingsplanen som en punkt, det tas
upp till diskussion och protokoll skrivs som sedan skickas ut till samtliga medarbetare, för att följas
upp vid senare tillfälle.
7
b) Att lyfta målen i likabehandlingsplanen och reflektera över hur vi jobbar med trygghet och
trivsel i verksamheten, samt vad vi behöver förbättra. Protokollföra samtalet och följa upp vid nästa
avstämning.
4) Ansvar
c) Ansvarspedagogen till barnets föräldrar ser till att likabehandlingsplanen gås igenom vid
inskolnings och utvecklingssamtal.
4)
a) LKT gruppen
b) Arbetslaget
c) Ansvarspedagog
Alla har ett ansvar för vårt likabehandlingsarbete.
Insatser och åtgärder:
● Vi skall i ännu större utsträckning dela in förskolans barn i mindre grupper utifrån behov
och intresse.
● Barnen skall erbjudas berättelser och boksamtal som rör frågor som trygghet och trivsel,
därigenom skall vi skapa samtal kring våra mål.
8
● Vi skall genom drama och film erbjuda våra barn att uppleva andras erfarenheter kring
trygghet och trivsel, för att reflektera över vad det innebär att känna sig trygg och när man
känner trivsel.
● Vi skall erbjuda våra föräldrar fler forum där förskolans föräldrar kan mötas, för att bygga
upp en trygg och trivsam miljö. Genom att få större inblick i verksamheten men också lära
känna andra föräldrar och personal bättre, exempelvis bokkalas, drop-in- fika.
● Vi skall arbeta fram någon gemensam aktivitet vi på förskolan träffas i under veckan.
Syftet är att öka sammanhållningen och tryggheten för våra barn, genom att känna igen de
flesta vuxna och barn på förskolan exempelvis: fredagskul, dansstund, teater m.m.
● Vid lämning på morgonen har vi börjat med västar med olika färger, där färgen visar vilken
avdelning man tillhör. Föräldrar har gett oss positiv återkoppling och barn tycker det är en
trygghet eftersom man lättare kan se var respektive avdelning är.
● Vi skall arbeta vidare med att införskaffa västar till oss pedagoger. Syftet är att föräldrar
lättare skall kunna se var barnets avdelningspedagog finns.
● Samarbete sker ute på gården där alla avdelningar samlas, när en avdelning har
reflektionstid. Vi vill förtydliga för våra föräldrar och barn vilken pedagog som tar emot
under den tiden. En pedagog utses och bär avdelningens (de som har reflektionstid) färg på
västen.
9
● I dagliga samtal med våra föräldrar skall vi ta hjälp av visuella hjälpmedel, förtydliga de
lärande och aktiviteter vi upplever i verksamheten genom att visa fotodokumentation.
● Ta hjälp av bilder när vi vill informera föräldrar om verksamheten.
● Fortsätta ta stöd av våra tvåspråkiga kollegor när behov finns vid föräldrasamtal.
●
Låta barnen bli mer delaktiga och trygga med hjälp av bilder och tecken som stöd,
därigenom kan verksamheten och dess innehåll tydliggöras vilket kan leda till att val och
medbestämmande kan utvecklas.
Medverkan av barn
● Tillsammans med våra barn göra en "trygghet/trivsel promenad" för att lyssna in vad de
tänker om förskolans miljöer.
● I samtal med förskolans barn lyssna in hur de upplever trygghet/trivsel.
● Barnintervjuer
Vision
”Jag och mina medarbetare tar med bestämdhet avstånd från alla tendenser till diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling.
På vår förskola skall alla barn och vuxna känna sig trygga och behandlas med respekt. Ingen ska
känna olust eller vara rädd för att gå till förskolan på grund av diskriminering, trakasserier eller
annan
kränkande behandling. Verksamheten på vår förskola skall präglas av att alla har lika rättigheter
oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
10
funktionshinder.
Jag som förskolechef är ytterst ansvarig för att det inte förekommer någon form av kränkande eller
särbehandling. Alla som arbetar på förskolan har ett gemensamt ansvar”.
(Hasse Gustavsson, förskolechef)
Bakgrund
1) Krav
Kraven på likabehandlingsplan
Förskoleverksamheten ska enligt lag vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling. Från 1 januari 2009 finns det två lagar för likabehandlingsarbetet i förskolan. Reglerna
som rör diskriminering regleras av diskrimineringslagen (2008:567) och reglerna som rör annan
kränkande behandling av skollagen kapitel 14a.
Varje förskoleverksamhet ska varje år upprätta en skriftlig plan för likabehandlingsarbete. Planens ändamål är att
främja barns lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder. Den ska även skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Likabehandlingsplanen ska utifrån verksamhetens behov vara en beskrivning av det förebyggande, främjande och
åtgärdande arbetet på förskolan. Arbetet ska vara målinriktat och det ska framgå vilka åtgärder som ska genomföras det
kommande året.
Definitioner
De centrala begrepp som återkommer i likabehandlingsplanen har följande innebörd:
2) Definitioner
11
Diskriminering: När ett barn behandlas sämre än andra och det har samhörighet med diskrimineringsgrunderna.
Diskrimineringen kan vara direkt som innebär att ett barn särbehandlas. Den kan även vara indirekt som betyder att ett
barn missgynnas av de bestämmelserna eller de tillvägagångssätt som förskolan använder.
Trakasserier: Uppförande som kränker ett barns värdighet och som har samhörighet med diskrimineringsgrunderna.
Kränkande behandling: Ett uppförande som kränker barns värdighet men som inte har samhörighet med
diskrimineringsgrunderna.
Kränkande av barns värdighet kan vara:
-
Fysiska (ex. slag och knuffar)
-
Verbala (ex. hot, svordomar, öknamn)
-
Psykosociala (ex. grimaser, utfrysning)
-
Texter och bilder
Diskrimineringsgrunder
Kön: Är kopplade till könstillhörighet eller är av sexuell natur. De vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på när
barn inte frivilligt och inte av egen nyfikenhet blir utsatt för intresse av sin kropp.
Etnisk tillhörighet: När någon tillhör en grupp med samma nationella eller etniska ursprung.
Religion eller annan trosuppfattning: Att förskolan respekterar barns rätt till tankefrihet och religionsfrihet. Föräldrar
har rätt att uppfostra sina barn enligt sin tro.
Sexuell läggning: Är homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan ska i enlighet med samhällets
värdegrund förmedla likabehandling oavsett sexuell läggning.
12
Funktionshinder: Bestående begränsningar av en persons funktionsförmåga som är fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: Innefattar de flesta transpersoner som är ett begrepp som används om
människor som på olika sätt bryter mot människors föreställning om könsidentitet och könsuttryck.
Ålder: Särbehandling på grund av ålder får endast ske om det regleras av en förordning eller har ett välgrundat syfte.
Förskolan har skyldighet att arbeta förebyggande mot de fem de grunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. När det gäller de två grunderna könsöverskridande identitet
eller uttryck och ålder rekommenderar diskrimineringsombudsmannen (DO) att förskolan även där arbetar
förebyggande.
(Källa: DO, BEO & Skolinspektionen, 2009: Förebygga diskriminering - främja likabehandling i förskolan )
Främjande och förebyggande
arbete
Arbetet i barngruppen
Kön
1) Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan
1) Målformulering
begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Oavsett kön ska alla barn ha lika stort inflytande och utrymme i
verksamheten.
2) Vi arbetar främjande och förebyggande genom att
2) Insatser
● Vad ska göras
● Skapa en pedagogisk miljö och aktiviteter utan att bli hämmade av traditionella
könsmönster.
● Bemöta pojkar och flickor lika.
13
● Välja litteratur som inte bara förmedlar stereotypa könsroller.
Etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning
1) Alla på vår förskola skall känna sig välkomna och delaktiga. Vi tar hänsyn till kulturella, etniska och religiösa
skillnader. Vi behandlar alla familjer likvärdigt och respekterar allas rätt till tanke- och religionsfrihet.
2) Vi arbetar främjande och förebyggande genom att:
● Inbjuda till att ta del av varandras olika kulturer.
● Tillsammans med barnen jämföra likheter och olikheter i det vi gör, i språk, utseenden,
traditioner, seder, trosuppfattningar och vanor.
● Alla ska känna stolthet i sin identitet och samtidigt respektera andra.
● Uppmuntra barnets utveckling av sitt modersmål.
● Inte tillåta rasistiska ord och handlingar
● Anpassa verksamheten så att alla kan delta
● Anpassa maten så den passar alla
Sexuell läggning och könsöverskridande identitet/ uttryck
1) Vi behandlar alla lika oavsett sexuell läggning och könsöverskridande identitet/uttryck. Vi bejakar olika
familjekonstellationer så att varje barn känner stolthet över sin familj.
2) Vi arbetar främjande och förebyggande genom att:
● Arbeta för att inte förstärka de heterosexuella normerna.
14
●
Respektera könsöverskridande identiteter.
● Tänka på litteraturval när vi köper och lånar böcker så att vi har barnböcker som synliggör
olika typer av familjer.
● Samtala i barngruppen om hur olika familjekonstellationer kan se ut.
Funktionshinder
1) Alla i förskolan ska kunna vara delaktiga. Ingen på förskolan ska känna sig utanför eller åsidosatt p.g.a. sitt
funktionshinder.
2) Vi arbetar främjande och förebyggande genom att:
●
Anpassa miljön
● Anpassa verksamheten så att alla kan delta på sina villkor
● Samtala i barngruppen om barns olikheter och förutsättningar
● I samråd med vårdnadshavare informera barngrupp och andra föräldrar om
funktionshindret.
● Samverka med handikappsorganisationer och landstingets barnhabilitering.
Ålder
1) Alla barn på förskolan behandlas lika oavsett ålder. Ingen ska känna sig diskriminerad eller trakasserad p.g.a. ålder.
2) Vi arbetar främjande och förebyggande genom att:
● Se mer till barnets kompetens och mognad än till ålder.
15
● Anpassa verksamhetens innehåll efter barnens kompetens.
Annan kränkande behandling
1) Alla ska kunna vistas på förskolan utan att bli utsatt för någon form av kränkande behandling.
2) Vi arbetar främjande och förebyggande genom att:
● Vuxna är goda förebilder för hur man beter sig mot varandra.
● Vuxna talar inte illa om andra inför barnen.
● Samtala med barnen att vi kan uppleva olika saker som kränkande.
Insatser i personalgruppen
All personal på förskolan har under året återkommande samtal när det gäller:
●
Förskolans värdegrund
●
Barnsyn
●
Förhållningssätt
●
Kunskap och medvetenhet om likabehandlingarbetet
● Gemensamma spelregler och utveckling i arbetslaget
I samtalen ges tid för reflektion, men det är även tillfällen för att kartlägga behovet av personalens
kompetensutveckling.
16
● Vem är ansvarig
Insatser och ansvar
Förskolechefen ansvarar för att all personal på förskolan tar del av och arbetar efter
likabehandlingsplanen. Ansvaret för att förskolan ska vara fri från diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling är all personals ansvar. Tillsammans har de ett gemensamt ansvar för alla
barn i verksamheten.
Följande rutiner sker årligen för att säkra likabehandlingsarbetet:
● Målen för läsårets främjande och förebyggande arbete formuleras i augusti på ett stormöte.
Förskolechefens ansvar.
● Likabehandlingsplanen utvärderas av varje avdelning och i lokalt kvalitetsteam för
Norlandias förskolor i Linköping genom det systematiska kvalitetsarbetet konturnerligt
● Hur och när utvärderar vi insatsen
under året.
● Slutlig utvärdering av årets arbete sker i maj/juni månad. Arbetet med
likabehandlingsplanen redovisas av pedagogerna på varje avdelning och sammanställs av
husansvarig i juni. Det följs av en revidering av likabehandlingsplanen.
Åtgärdande arbete
För att upptäcka och kartlägga diskriminering och kränkande behandling finns följande rutiner:
● Personalen skapar en god kontakt med barnen så att de känner förtroende och vågar säga
1) Rutiner för att upptäcka och
kartlägga
till om någon diskrimineras eller kränks. - Kontinuerligt
17
● Det finns alltid personal där barnen befinner sig – Kontinuerligt
● Barnobservationer. - Kontinuerligt
● Regelbundna samtal med föräldrarna – Kontinuerligt i den dagliga kontakten
● Samtal i barngrupp om värdegrund och hur vi är mot varandra. - Kontinuerligt och när det
uppstår konflikter.
● Frågor hem till föräldrar inför utvecklingssamtal om hur barnet och föräldern upplever
vistelsen på förskolan. -1 ggr/termin
● Barn som är äldre än tre år har regelbundna samtal i barngruppen. - Kontinuerligt
● Barnintervjufrågor för barn som är tre år och äldre om vad som gör dem glada, ledsna och
vad de är rädda för när de är på förskolan samt vilka kompisar de leker med. – 1 ggr/år
● Uppföljningssamtal efter inskolning. – 1 ggr (sök i TQM)
● Avdelningsreflektioner – Kontinuerligt
● Attitydundersökning, föräldrar– oktober/november
● Medarbetarenkät - oktober (SKPT)
● Intervjufrågor (sök i TQM)
2) Rutiner för att utreda och åtgärda
18
Rutiner för att utreda och åtgärda fall av diskriminering och kränkningar
Barn - barn
●
Den vuxne som uppmärksammar situationen bryter beteendet och samtalar med berörda
barn direkt. I första hand får det kränkta barnet stöd.
●
Tydliggör att det inte är tillåtet att diskriminera/kränka andra. Det är viktigt att den vuxne
ger barnet stöd att reflektera över och rätta till situationen. Ställ frågor som:
Hur tror du att din kamrat känner sig?
Hur kunde du gjort istället? Hur ska du göra för att ”Kalle” ska må bra?
● Vi informerar alla i arbetslaget om vad som har hänt – vid behov informeras övrig personal.
● Vid upprepade diskrimineringar/kränkningar – informera och samtala med berörda föräldrar
om situationen. Förskolechef informeras. Berörd personal ansvarar för att händelseförloppet
dokumenteras samt att tidsbestämda uppföljande åtgärder utformas och skrivs ner enligt
bilaga.
● För stöd vid upprättandet av handlingsplan kontakta specialpedagog och förskolechef.
Vuxna – barn
● Den vuxne som uppmärksammar situationen bryter beteendet och samtalar med berörda så
fort som möjligt.
● Klargör om hur du/ni upplevt situationen och tolkat barnets reaktion.
19
● Kontakta förskolechef som ansvarar för fortsatt utredning och uppföljning.
● Vid upprepande diskrimineringar/kränkningar – förskolechefen ansvarar för att
händelseförloppet dokumenteras samt att tidsbestämda uppföljande åtgärder utformas och
skrivs ner enligt bilaga.
● Stöd ska erbjudas till berörda om det finns behov.
Vuxna – vuxna
● Alla anställda i företaget har personligt ansvar att rapportera upptäckt till förskolechefen
● Förskolechefen i samråd med personalchefen ansvarar för samtal, utredning, dokumentation
och uppföljning
● Förskolechefen arbetar efter arbetsmiljöverkets föreskrifter om åtgärder mot
kränkande särbehandling i arbetslivet, AFS 1993:17.
Förankring, hur görs planen känd
● Vad ska göras
Förankring
● Årets likabehandlingsplan förankras med samtliga pedagoger på studiedag i November
2016 av förste förskollärare och förskolechef.
● Nyanställda får ta del av likabehandlingsplanen när de börjar på förskolan.
● När ska det göras
● Timvikarier får information om vår likabehandlingsplan när de anställs.
● För föräldrar läggs likabehandlingsplanen ut på hemsidan senast i November 2016.
20
● Nya föräldrar i verksamheten får information om likabehandlingsplanen under
inskolningen.
Utvärdering och uppföljning
1) Vad
2) När
3) Hur
4) Ansvarig
21
Bilaga
Dokumentation gällande diskriminering/kränkande behandling
Datum ____________________ Ansvarig:_________________________________________________________
Utsatt:________________________________ Förskola: _____________________________________________
Vem har uppmärksammat problemet:____________________________________________________________
Person/personer som har utfört kränkningen: _____________________________________________________
Händelseförlopp: ___________________________________________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________________________________________________
Åtgärder (verksamhets- och individnivå):
____________________________________________________________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________________________________________________
22
Datum för uppföljningssamtal:_____________________________________________________________________
Datum: _______________________ Ansvarig: _____________________________________________________
Personer som deltar i samtalet__________________________________________________________________
Uppföljningssamtal och nulägesbeskrivning:
____________________________________________________________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________________________________________
Utvärdering:
____________________________________________________________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________________________
23
Boka datum för nytt uppföljningssamtal: _____________________________________________
Ärendet avslutas datum:___________________________________________________________
24
