KOLUMN
Jussi Simpura
Sociala problem och identiteter
V
arför är det så lätt att förstå andras sociala problem och
ge dem goda råd men så svårt att förstå våra egna? Och
varför är det så svårt att få andra att förstå varför våra problem
är så viktiga för oss? Vi nordbor, svenskar och finnar i synnerhet, står inför frågor av den här typen när vi försöker anpassa
oss till EU-Europa, inte minst när det gäller alkohol- och
drogproblem.
I maj 1998 deltog jag i ett möte om ett internationellt forskningsprojekt, som heter ”Identity formation and social problems in Estonia, Ukraine and Uzbekistan” (University of
Michigan Center for Russian and East European Studies,
projektledare Michael Kennedy). Projektet har två enkla
grund­frågor att besvara: På vilket sätt strukturerar de sociala
identiteterna vår syn på sociala problem? På vilket sätt är konstruktionen av sociala problem inblandad i uppkomsten av
identiteter? Projektet handlar om tre ex-sovjetiska transitionssamhällen, där sociala problem lätt får en stark etnisk betoning. I många hänseenden liknar detta projekt det arbete som
Mikko Lagerspetz har gjort om Estland. Han visar ju i sin
avhandling hur olika sociala problem har skapats och slopats,
och hur de har utnyttjats som politiska verktyg under olika
faser av den pågående omstruktureringen.
Även om utvecklingen har varit mindre dramatisk här i
Norden har vi nog haft tillfällen att märka att våra sociala
problem kan te sig helt annorlunda för världen utanför. ”Våra”
problem är sådana vars närvaro eller frånvaro vi anser vara
kännetecknande för just våra länder. ”Våra” problem kan
också vara sådana som de övriga ser som typiska för våra länder. På motsvarande sätt kan vi definiera två kategorier av
”deras” problem: för det första sådana som är typiska för de
övriga, eller som de övriga kan beskyllas för, och för det andra
sådana som de övriga själva anser vara typiska eller viktiga.
Och sedan finns det en femte kategori: våra och deras problem, dvs. sådana som diskuteras just därför att vi och de råkar bo i samma land.
Här några exempel, må vara hur ytliga som helst. Alko­
N O R D I S K A L KO H O L- & N A R KOT I K AT I D S K R I F T VO L . 1 5 , 1 9 9 8 ( 3 )
131
holproblemen har länge varit typiskt ”finska”,
”norska” och även ”svenska” sociala problem,
som redan danskarna ser på ett annat sätt.
Höga skatter, deras negativa incentiveffekter
och befolkningens tysta lidande under skattebördan är något som ­många utomnordiska
observatörer skulle identifiera som ett exempel på den andra typen av ”våra” problem.
Narkotikafrågan har än så länge varit ett paradexempel på den tredje kategorin: något
som är mycket mera omfattande utomlands
än i Norden och som hotar bli importerat hit
av de övriga. De övriga kan å andra sidan anse
att vi inte förstår deras åsikter i jämlikhetsfrågor utan försöker exportera våra synpunkter
på ett fräckt och mot­bjudande sätt. Fientlighet mot invandrarna är slutligen ett exempel
på den femte typen, dvs. problem som är gemensamma för både oss och dem.
Åsikter om sociala problem förändras hela
tiden, och ofta oberoende av problemens socio-epidemiologiska omfattning. Mikko Lagerspetz visar hur alkoholproblemen nästan
försvunnit från dagordningen i den estländska
offentligheten på 1990-talet, även om de
knappa statistiska indikatorer som är tillgängliga tyder på att deras prevalens inte har minskat. Det problem som definierades som ett
hot mot samhället under sovjettiden duger
inte för den nuvarande debatten i Tallinn.
I Norden har EU-medlemskapet startat
många processer av omdefiniering av sociala
problem. Vi har till exempel fått lära oss att en
alltför stark statlig närvaro i näringslivet eller i
produktionen av social-och hälsovårdstjänster
kan vara ett problem, och inte längre den välsignelse som vi ansåg den vara under den
nordiska välfärdsregimens gyllene år.
Särskilt svårt har det varit att få övriga EUeuropéer att förstå monopol-nordiska synsätt
på alkoholproblemen. För dessa äldre EUeuropéer är de nordiska alkoholproblemen de
övrigas problem, och vi stackars nordbor hör
till kategorin övriga. Från vår sida har vi svarat
till exempel med att försöka exportera vår
132
nordiska syn på alkoholproblem via Världshälsoorganisationen och även via EU-organ,
så snart som vi fått fotfäste inom dessa. Om
detta lyckades, skulle våra problem småning­
om bli deras problem, såvida inte den motsatta processen hinner förstöra det som finns
kvar av nordiska tänkesätt. Tyvärr har vårt
rykte i Västeuropa skamfilats av nordiska turister vars berusade beteende tagits som bevis
för att vår alkoholpolitik har misslyckats.
Hemma hos oss är det intressant att se hur
snabbt och genom hurdana processer invandrarna utvecklar ”våra” problem istället för ”deras” problem. Det finns undersökningar som
visar att en sådan kulturell anpassning också
är möjlig.
Ett av de största bekymren för oss nordbor
är att vi på något sätt skulle visa oss vara dåliga
européer. Vi är på väg att byta ut våra nordiska
identiteter mot allmäneuropeiska eller EUeuropeiska. Då tycker många att vi måste avstå
från ett antal av våra tidigare problemdefinitioner. Och eftersom vi är de enda lydiga EUmedlemmarna, och gärna vill vara de duktigaste eleverna i klassen, har vi varit sär­skilt
ivriga med att följa den vägen. Självre­spekten
i fråga om våra egna tänkesätt fördelar sig
ojämnt över olika aktivitetsformer i EU-europeiska sammanhang. I vissa frågor är vi färdiga
att omedelbart ge upp våra traditionella definitioner och identiteter, medan vi i andra frågor blir närmast naiva i våra ansträngningar
att exportera vår syn på ett bättre Europa.
I Finland är följande A.I. Arwidsson tillskrivna ord från början av 1800-talet välkända: ”Svenskar är vi inte längre, ryssar vill vi
inte bli, låt oss alltså vara finnar”. De nordiska
länderna måste nu hitta sin egen formulering
av detta slag­ord. Den nuvarande versionen
tycks låta ”Européer är vi redan nu, ”européer”
vill vi inte bli, låt oss alltså inte förbli nordbor”. Frågan är om det ännu finns plats för
alternativa formuleringar.
N O R D I S K A L KO H O L- & N A R KOT I K AT I D S K R I F T VO L . 1 5 , 1 9 9 8 ( 3 )
