Kroppsideal och mode
genom tiderna
• Människor har i alla tider och samhällen velat uttrycka sin identitet och sin
samhällsposition med hjälp av kläder, smink och kroppsspråk. Man har
ägnat sig åt sin kropp och sitt utseende; förskönat, dekorerat och förändrat
den.
• Att formulera ett skönhetsideal har i alla tider handlat om ordning och
kontroll.
• Kläder, utseendet har varit och är viktiga för att markera och upprätthålla
sin sociala status.
• Hur viktigt är utseende, mode och uttryck/stil för dig? Tror du att det finns
olika krav och förväntningar inom olika grupper i samhället?
Antiken
• En sund själ i en sund kropp.
• Den som lyckades behärska och
kontrollera sin kropp ansågs också äga
en stark själ.
• Där skönhet ansågs som något
gudomligt.
• Symmetri och proportion
• Manskroppen var normen
• Kvinnan och hennes kropp ansågs
under antiken vara en ofullbordad
människa. Kvinnan kopplades till
kroppsliga, jordbundna och passiva;
formbar, underlägsen och omoralisk.
Renässansen
Konstnären Cennino Cenni skrev i sin bok om
målarkonsten från 1437 ”Lägg märke till
människo-kroppens exakta mått (…) Om
kvinnans mått skall jag icke tala, hon har intet
fullkomligt mått.” Ur Kroppen, konst
vetenskap.
• Antikens skönhetsideal återupptäcktes.
• Föreställningen om den ideala och
matematiskt beräknade kroppen. Da
Vinci och proportionsläran.
• Manskroppen fortfarande norm.
• Trender, könsnormer och smak verkar
ha styrt mer.
• Skönhetsidealet som rådde för män
inom överklassen var puffbyxor och
silkesstrumpor. Benen och vaderna
tecken på manlig styrka. Kvinnor ses
ofta avbildade med platt byst, långsmal
kropp och med en rund mage.
Både män och kvinnor skulle ha så ljus
hy som möjligt.
• Kläder för män och kvinnor
relativt lika trots att viss
könsnorm kunde anas. Kläderna
signalerade med social roll än
kön.
• Funktion viktigt
• Könsrelaterade markörer
började synas tex. Blygdkapseln
& korsetten.
1600-tal
• Barockens överlastade, pampiga
och dramatiska stil genomsyrar
både arkitektur och inredning, men
också adelns kläd- och livsstil.
• Kroppsidealet var också stort, runt
och kraftigt och motsvarade tidens
stilideal.
• I Sverige, precis som i Europa, på
1600-talet gällde kläderna som
statussymbol. Den utgick från
samhällets ståndsindelning i adel,
präster, borgare och bönder.
1700-tal
• På 1700-talet var modet främst en
ståndsmarkör mer än en könsnorm. Både
män och kvinnor, de som hade möjlighet
och tillhörde det övre skiktet i samhället,
smyckade sig, bar färggranna, dekorerade
dräkter i siden och sammet.
• Ett komplicerat system av sociala ritualer
och ett utstuderat rörelsemönster skulle
visa på den sociala statusen. Danslärare
lärde ut de rätta rörelserna.
• Det var sociala och ideologiska förändringar
i samhället mot slutet av perioden (fr. rev.).
Korsetterna försvann tillfälligt ur modet för
kvinnorna.
1800-tal
• Under slutet 1800-talet slog gradvis
ett nytt synsätt på könen igenom som
motsatser och biologiskt olika. Innan
dess hade den sociala hierarkin varit
viktigare än de biologiska skillnaderna.
• Den manliga kostymen dyker upp och
färgskalan för mannen begränsas till
mörka färger
• Färgen blir genusladdad.
• Massproduktionen gjorde det möjligt
till en större konsumtion för fler antal
människor. Gamla statussymboler blev
tillgängliga för en större grupp.
1900-tal
• Framhävde kroppslig olikhet mellan
könen
• Människor hade en garderob,
kläder för olika tillfällen
• Kläder inte bara status utan även
identitet
• Idag mer lika kläder mellan kön –
dock skillnader i snitt.
• Könsöverskridande rebeller
provocerar (Lasse-Maja, Bowie,
Morrissey. Dock redan Jeanne
d´arc)
• ”Fast food-fashion”
Kommande veckor ska vi djupdyka i detta
spännande tema. All information hittar ni på
följande portal:
• www.modeochkroppsideal.wordpress.com
