Projektmedel för regional tillväxt. Vems arbetsmarknad gynnas?
Elisabeth Holm Region Dalarna/Winnet Dalarna 2012
Inledning
Region Dalarna har i uppdrag att stärka länets tillväxt och att utveckla länet inom en rad områden. I
det ansvaret ingår att besluta om medel till regionala utvecklingsprojekt, med syfte att uppnå målet
för den regionala tillväxtpolitiken.
Målet med tillväxtpolitiken är formulerat av regeringen: ”Utvecklingskraft i alla delar av landet med
stärkt lokal och regional konkurrenskraft”1. I den nationella strategin för regional konkurrenskraft,
entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013, nämns att ”ju fler regioner som har en stark och
expansiv ekonomi, desto bättre för Sverige och dess svagaste regioner”, uppdraget handlar alltså om
att stärka regioners ekonomier. I strategin beskrivs också att åtgärderna inom tillväxtpolitiken ska ha
starkt och tydligt fokus på en långsiktigt hållbar utveckling. Uppdraget beskrivs bland annat vara att:
Skapa tillväxt, en hållbar utveckling och en god servicenivå för kvinnor och män
Förutse och förebygga strukturproblem samt skapa förutsättningar för konkurrenskraft
Prioriteringen av vilka projekt som ska beviljas pengar styrs också av dokumentet Dalastrategin, och
de handlingsprogram som är kopplade till dem. I dokumentet länsuppdraget, som beskriver Region
Dalarnas prioriteringar till näringsdepartementet, utpekas följande områden som prioriterade:
Tillgänglighet
Kompetensförsörjning och arbetskraftsutbud
Innovativa miljöer och entreprenörskap
Grön tillväxt
Regeringen har också, i sin nationella handlingsplan för jämställd regional tillväxt, uttalat målet att
kvinnor och män ska ha likvärdiga förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och
likvärdiga förutsättningar att få tillgång till tillväxtresurser.
Syfte
Regeringen har gett de aktörer som är ansvariga för den regionala tillväxtpolitiken (i Dalarnas fall
Region Dalarna) i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur tillväxtarbetet ska
jämställdhetsintegreras. I samband med detta initierade samarbetet Winnet Dalarna denna
undersökning för att ta reda på hur fördelningen av projektmedel ser ut idag – med huvudfrågan
vems arbetsmarknad som gynnas. Det fanns en hypotes om att största delen pengar gick till de
branscher som traditionellt sett sysselsätter främst män. Tanken hade sitt ursprung i det faktum att
de flesta av de kluster Region Dalarna stöttar, verkar inom mansdominerade branscher, samt i att
man på nationell nivå kunnat se ett tydligt sådant mönster. 2
1 Förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken
2
”Samverkansnätverk för innovation. En interaktiv och genusvetenskaplig utmaning av innovationspolitik och
innovationsforskning” Lindberg, M, 2010
Definitioner
Undersökningen handlar om att se hur mycket av utvecklingsmedlen som går till könsbalanserade,
mans- respektive kvinnodominerade branscher. Vi har använt oss av samma definitioner av dessa
som genusforskaren Malin Lindberg vid Luleå Tekniska Universitet använde sig av när hon gjorde sin
avhandling ”Samverkansnätverk för innovation - en interaktiv och genusvetenskaplig utmaning av
innovationsforskning och innovationspolitik”. I den avhandlingen tittade hon bland annat på hur
fördelningen av de statliga innovationspolitiska medlen fördelades.
Tabell: Könsfördelning i branscher och näringsgrenar (anställda och ledning) i Sverige
Könsfördelning
Branscher/näringsgrenar
Mansdominans
IT, Fordon & maskin, Gruva & metall, Kemi, Skog, Telekom,
Transport, Övrig industri, Jordbruk, Tillverkningsindustri, Stål,
Bioteknik, Trä, Datateknik, Elektronik, Tele/bild/ljud-teknik
(mer än 60 %
män)3
Könsbalanserad
(60/40)4
Konsumentvaror/Handel, Media och underhållning, Tjänster,
Teko-industri, Hälsovård, Rekreation, restaurang och hotell
Kvinnodominans5 Biomedicin, Vård och omsorg, Hälso- och sjukvård, Personlig
service, Utbildning och forskning, Detaljhandel
(mer än 60 %
kvinnor)
Metod
Vi begärde ut en förteckning av de projekt som beviljats medel från 2008 till och med september
2012. Där kunde vi se projektets titel, projektägare och beviljad summa. I de fall vi inte av projektets
titel kunde avgöra vilken bransch som berördes, läste vi på projektens hemsidor för att få en
uppfattning. Ett fåtal projekt har kategoriserats som oklar branschtillhörighet, då de saknat hemsidor
eller när det har varit svårt att klart avgöra vilken bransch de riktar sig mot.
Branscher som beviljats medel
Vi började med att dela upp projekten branschvis, för att få en fingervisning om vilka områden som
oftast prioriteras. Tanken var att utifrån det kunna uttala oss om fördelning på kön.
Vi gjorde kategorier för varje bransch som beviljats medel. Några av projekten riktar sig till generell
näringslivsutveckling, utan att peka ut någon specifik bransch. Dessa har vi benämt ”ej
branschinriktade näringslivsfrämjande insatser”. Några projekt riktar sig till flera branscher, både
3
www.folksam.se/testergodarad/jamstalldhetsindex 2 nov 2007. Dag Balkmar och Ann-Christin Nyberg;
Genusmedveten tillväxt och jämställd vinst, Centrum för genusstudier, Stockholms Universitet 2006, s 24-26.
På tal om kvinnor och män Statistiska Centralbyrån 2006, s 64-65. Dag Balkmar: Vinnovas FoU-verksamhet ur
ett jämställdhetsperspektiv, Vinnova rapport 2006:02, s 54.
4
I större företag gäller den jämna könsfördelningen enbart andelen anställda, ej andelen i ledningar och
styrelse.
5
Här gäller uppgifterna enbart andelen anställda, ej andelen i ledningar och styrelser. Endast inom personlig
service finns en kvinnodominans inom företagande.
mansdominerade och könsbalanserade. Dessa kallar vi ”branschövergripande”. Ett fåtal projekt hade
som huvudsyfte att stärka kvinnor på olika sätt, dessa har vi kategoriserat ”särskilda insatser för
kvinnor”.
De branscher som beviljats medel var:
Besöksnäring – könsbalanserad bransch
Bygg – mansdominerad bransch
Handel – könsbalanserad bransch
Industri – mansdominerad bransch
Infrastruktur - mansdominerad bransch
IT – mansdominerad bransch
Kulturella och kreativa näringar – könsbalanserad bransch
Miljöteknik – mansdominerad bransch
Omsorg – kvinnodominerad bransch
Skog – mansdominerad bransch
Transport – mansdominerad bransch
Det bör tydliggöras att en del av projekten som kategoriserats som mansdominerade, haft
delaktiviteter som syftat till att gynna kvinnor i en mansdominerad bransch. Detta har inte gått att
utläsa från projektlistan och syns därför inte i denna undersökning.
Resultat
Antal projekt
Här redovisas fördelning branschvis, för antal projekt (inte hur många kronor som beviljats
branscherna). Totalt beviljades 259 projekt medel under 2008- september 2012.
bransch antal projekt Procentuell andel
Besöksnäring
71
27
ej branschinriktad näringslivsfrämjande insats
59
23
Infrastruktur
32
12
kulturella och kreativa näringar
23
9
Industri
24
9
Miljöteknik
15
6
Bygg
10
4
Oklart
7
3
branschöverskridande insatser
5
2
särskild insats för kvinnor
4
1,5
Transport
4
1,5
IT
2
0,8
Skog
1
0,4
Handel
1
0,4
Omsorg
1
0,4
Det visade sig att flest projekt riktas mot besöksnäringen – en könsbalanserad bransch. Nästa stora
grupp är de som riktar sig mot näringslivsutveckling generellt, utan att rikta sig mot någon särskild
bransch, 23 procent.
Det här är ur ett jämställdhetsperspektiv ett gott resultat – att Region Dalarna valt att satsa så
mycket på besöksnäringen de senaste åren betyder troligen att både mäns och kvinnors
arbetsmarknad gynnats. Att Region Dalarnas medel till största delen går till en könsbalanserad
bransch är unikt, om man jämför med könsfördelningen i andra utvecklingsstöd. Till exempel går
länsstyrelsens företagsstöd till allra största delen till den mansdominerade tillverkningsindustrin (75
procent), och i Malin Lindbergs undersökning av de statliga innovationspolitiska medlen visade det
sig att 80 procent gick till de mansdominerade branscherna.
Antal projekt, fördelning på kön
Det var bara ett projekt som riktade sig mot en bransch som främst sysselsätter kvinnor, ett projekt
kallat ”grön omsorg”. I gruppen ”kvinnodominerade branscher” har vi också räknat in de 4 projekt
som uttalat satsar på kvinnors arbetsmarknad, så kallade särskilda insatser för kvinnor. 88 projekt
riktade sig mot branscher som främst sysselsätter män.
Antal projekt
5 5 7
könsbalanserade branscher
mansdominerade branscher
59
95
ej branschinriktad
näringslivsfrämjande insats
branschöverskridande
insatser
kvinnodominerade
branscher
oklart
88
Storlek på beviljad summa (kronor)
Här har vi istället tittat på hur stora summor som går till insatser riktade mot mans- respektive
kvinnodominerade branscher samt könsbalanserade branscher. Den totala summan som beviljades
under perioden var 289 821 431 kronor. Diagrammet visar fördelning i procent.
Andel i procent av totalt beviljade medel
1
6
könsbalanserade branscher
36
22
mansdominerade branscher
ej branschinriktad
näringslivsfrämjande insats
branschöverskridande
insatser
kvinnodominerade branscher
33
Återigen kan vi notera att könsbalanserade branscher tar en stor del av kakan. Skillnaden mellan
summorna som går till mans- respektive kvinnodominerade branscher är stor. 33 procent av våra
medel gick under perioden till branscher som främst sysselsätter män, och bara 1,2 procent till
kvinnodominerade branscher, dessutom är större delen av den procenten så kallade särskilda
insatser för kvinnor. Bara 50 000 kronor cirka 1,7 promille av de cirka 290 miljonerna gick till en
bransch som främst sysselsätter kvinnor. Målet att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar
att ta del av regionala utvecklingsmedel är troligen inte uppnått i nuläget. Orsakerna till
snedfördelningen bör diskuteras vidare inför skapandet av nya Dalastrategin, och förslag till åtgärder
för att nå bättre måluppfyllelse krävs.
