aaxxTsililrru{ff&
I
\
I
I
I I
ar ettondeldrare har
allvarligaprobiem med
rdsten,visar forskning
frAn Lunds universitet.
Det skrev vi i novembernumret av Skolvirlden. Da det gett sa
lingt behiivs sannolikt behandling.
Men rdstproblemgar att ftirebygga.
Det sdgerAgneta Stolpe,som dr logonom, vilket innebdr att hon bland annat arbetarmed friskvird ftir rosten.
ATT
GERtISTEN
en god arbetsmiljd handlar till viss del om llimplig luftfuktighet, hur lokalerna 5r beskaffademed
mera.Detta dr sidant som man bdr ta
upp med skolansskyddsombudoch,/
eller arbetsgivaren.
-Men om du sjilv anvdnderrdsten
pi ett slitt som sliter pil den, hjiilper
det inte med en bra arbetsmiljd,
siger Agneta Stolpe.
Fiir att kunna f6rdndra sitt rdstbeteende miste man forst och fr6mst
bli medvetenom hur man anvlnder
sin r6st i dag.
-Det kan du gdragenomatt prova
dig fram, leka med rristen - understika vad som hlnder och hur det kdnns
2010
22 Sl(ow*eiil!'e|#1 JANUART
I
I
,,
Precissom
med annat
muskelarbete
tycker
rosten om
variation.
e
Agneta Stolpe,
logonom,
)
\
di du talar pressat, knarrigt, djupt,
pipigt, starkt och svagt.
ilARAcilETA
slot PEhiller kurser i rostbehandling,for bland annat ldrare,
arbetar hon bide i grupp och individuellt med olika sorters civningar.
-Rdsten kommer ur kroppen. Om
du anvdnder kroppen pi rdtt sitt
ndr du talar fir du pi kdpet en mer
klangfylld och avspind r6st.
En viktig biirjan dr en funktioneli
andning och bra hillning.
Ett satt att fA koll prl sin andning dr
att f6rst blisa ut all luft, och 6ppna
upp for att lita kroppen automatiskt
fylla pi med ny luft. Hiller du samtidigt en hand pi magen kdnner du hur
den vidgas nlr luften flddar in.
0M DUAilv[ilDERrdsten mycket i jobbet
beh6ver du ocksi tdnka pi att anvdnda den skonsamt pi fritiden och
girna ge den en daglig triningsdos.
- Precis som med annat muskelarbete tycker rcisten om variation.
Diritir mir den bra av att vi varierar
tonhdjd, tempo och styrka under
dagens lopp. *
Fiirebygg och var med och Sndra p5
statistiken - i dag 5r ldrare den yrkesgrupp som oftast stiker medicinsk
hjelp pi grund av rtistproblem.
Samla dig och sdk en aktiv,men avspdnd
hSllningmed l5g tyngdpunkt.
Blis ut luften (pust!) och l8t ny luft fkSda
in. Du vidgaskring b5len,brostkorgenvilar
och inga spanningarkannskring struphuvudet.Srik"st<id"i andningsmuskler
kring bilen.
Viirm insidan av handen, som d5 du giir
"imma pi en spegel".Ovningenfir fart pi
luften och ger en avspendvidgningi strupen.Behill den kiinslani nastaovning!
SEg vo-o, vi-i, jo-o,j5-5,ho-o,h5-5.
"Puffa" p5, med hjiilp av bukensandningsmusklerp6 vokalen.
Grimasera med ansiktet. Massera kiiken
lAngoch r<irlig.Sig ja-ja,i5-je,havavava.
Hitta "m-ord" (humla,mumla,rumla,
fumla, mumma,m51...).
Smakapi m:en och
sok en avspenningkring struphuvudet.
Lis mer eller s6k en logonom pd din ort:
www.looonom.se
pa
din
ro s t
- Tysta ska ni inte {i vara ikviill! sdger
Agneta Stolpe ndr hon trdffar pedagoger
frin {iirskola, grundskola, gymnasium
och siirskola i Solleftei.
Kvilllen har rubriken "R<!sten som pedagogiskt verktyg" och handlar om nisten som arbetsredskap och hur man anvinder rdsten sA skonsamt och efektirt
som mojligt.
- I ert yrke stdlls stora krav pi era rdster vad gdller hillbarhet och kvalitet, har
ni nigon gAng gitt till jobbet utan att ha
haft r<isten med erl Hillbarhet iir att ni
ska orka gi pi kordming eller vara fotbollstrzinare pi kvdllen dven om ni har
pratat hela dagen. Kvalitet dr att folk ska
orka lyssna pi er. Ni ska kunna Ih bide
barn och vuxna att lyssna, att bli intresserade av det ni sdger och kunna behilla deras intresse. De ska till och med
komma ihig en del av vad ni har sagt.
Agneta ber?ittar hur viktigt det ?ir att
hela kroppen sdger samma sak, det
handlar alltsi inte bara om VAD man sdger utan i nn h6gre utstriickning om
a1
HUR.
Albert Mehrabian, professor emeritus
i psykologi vid UCLA i USA har genom
studier kommit fram till att det viktigaste i all form av kommunikation, oga mot
6ga, iir kroppsspriket. Det svarar for 55
procent av vad vi kommunicerar. 38
procent av kommunikationen 6r betoning och tonl?ige och endast 7 procent
dr sjiilva orden.
- R6sten, talet och kroppsspriket zir
de bdsta pedagogiska redskapen ni har.
Samarbetar tanke, rcist, kroppssprik
med orden vi siiger blir vi trovirdiga. Alla har slker mcitt mdnniskor som sdger
en sak i sina ord, negot annat i sin rcist
och i vdrsta fall dnnu nigot annat med
sin kropp. Str2iva e{ier att saga samma
sak med hela dig.
A N oN tN crN
vl xr tc
Man har inte en r<ist frin fodseln, man
har skafat sig en rcist. R<ist handlar
mycket om vana. Man kan inte l?imna in
sin rrist och {h en ny, men man kan utveckla dess nyanser och liira sig att hantera rdsten pi otroligt mfrnga olika siitt.
Med rdtt andning {br man biittre kontroll dver sin r6st och biittre kontakt
med dem man vill ni. Ddrfbr fokuserade
Agneta mycket pi sjiilva andningen och
ftir att underliitta
riitt kroppshillning
{W ffifrrn
rffis*ffirdH*€
andningen.
- Tiink pi bilstabiliteten, den dr ert
talst<id. Ni ska Ib muskulaturen i kroppen att jobba kollektir,t, ingen del av
kroppen skajobba mer dn andra och in-
ffitrb#tstredskmp
"Gncillaochgnb:la,gnabbasocltgnata,gnida ocltgnettr,gny ocltgno."
dhteslastdet lefrsafrsbfl,
Anirtulationen tninadesupp ochsedanhbVdes
Nar logonom
ochgcispades.
nedfi| hullerstensgator
bt\"sfuhstuiende
AgnetaSnPe hdllerjbrelawng surrar rummetazthumlor
1 O KU L T U RS MOGK A N
IVIAR 09
gen del dr kompledig.
En funktionell andning ger fylligare
rcist, motverkar knarr, avlastar press och
stodjer artikulationen. Rosten tycker
ocksi om r<irelse och diirlor sliter en dynamisk och varierad r<ist mindre pA
stdmbanden - och dessutom sliter den
mindre pi dem som ska lyssna pi dig.
Ett avsp2int struphuvud ger r6rlighet
och dynamik, r<isten llr en god arbets-
I
miljd och stiimbanden ges m6jlighet att
svdnga mjukt och regelbundet. En god artikulation gor att du hdrs, att du {hr fin vokalklang, liter mer nyanserad och mer engagerad.
- Din rcist 5r unik och med r<isttrdning
iir vi ute efter att du ska fi ut mer av din
egen rdst. Du har si minga nyanser i din
r6st, men vilket budskap nir lyssnaren?
Tiink pi att det alltid dr lyssnaren som
har tolkningsftiretriide.
Agneta tog ocksa upp olika form av
rostproblem, sivdl organiska som funktionella, diir de funktionella - som fonasteni (r6sttr6tthet), heshet och ovarsam
r6stvana - kan utvecklas till organiska
problem, som knutor pi stdmbanden.
- Vi har olika rdsttilighet men ocksi
ett eget ansvar hur vi hanterar rdsten.
Ndr du iir stressad och mar defigt sa setter det sig lett pe r6sten. Rdkning och
alkohol piverkar ocksi rdsten. I en
pressad situation 6r det guld viirt att veta viika verktyg du har att tillgi.
F A M AN o cH
KUL T URS
KOL EPEDAGOG
ER
Agneta Stolpe dr egen{iiretagare och
bland annat konsult it Lerarfortbildning AB (L:irarftirbundets fortbildnings AB) och triiffar dfigenom liirargrupper runt om i landet. I Solleftei
trdffade hon flera olika typer av pedagoger men diiremot var ingen ldrare
fiin musik/kulturskolan pi plats.
- Jag var pi kulturskolan Miranda i
Mora i samband med skolstarten i
hdstas och de bekriiftade att aven musik- och kulturskolans liirare behdver
kunskap om rcisten for att den ska
hAlla i ljudstarka miljder och vara behaglig att lyssna pd i undervisning.
vid konserter med mera. Men vid sAdana hiir till{iillen brukar det siillan
komma nAgra lzirare frin musik&ul-
turskolor, de kanskejobbar pi kviillarna.
En annan sak att notera var att det
i Solleftei var enbaft kvinnor pi
plats. Varfiir? Tior mdn att de inte
behdver hj:ilp med hur de ska anviinda sin nist?
Agneta h6ll i alla fall en mycket
ffingslande och underhillande {tireldsning och sammanfattade kv?illen
med grundftirutsiittningarna fiir en
bra rdst - hillbarhet och kvalitet.
- Den hillbara rdsten dr biirande
och dynamisk. Tiink pi att rdsten
ska ha en riktning, det finns alltid
ndgon l?ingst bak. Skidespelerskan
Stina Ekblad sa en ging: "det fantastiska med r6sten 2ir inte att den
dr i mig, utan att den ska ur mig".
- En r<ist med kvalitet nir fram
och ber6r. Samarbetar tanken, attityden, kroppssprAket, rcisten och
dess nyanser med det du faktiskt
siiger i ord si behdver du inte ta i
si mycket. Anviind hela dig som
pedagog.
Text och foto: Nils Agren
fry
