GISLAVEDS ASTRONOMISKA SÄLLSKAP ORION
NYHETSBREV
Observationer, nyheter från rymden, tips och idéer
Nummer 9-10, december 2014 - januari 2015
Viktig information, aktualiteter!
Glöm inte vår nästa träff på industrimuséet
Tisdagen, den 13 januari kl. 19.00
I solsystemet
Månens faser: full den 5 januari, halv avtagande den 13 januari, nymåne den
20 januari, halv kommande den 27 januari.
En dryg vecka i januari blir Merkurius synlig i skymningen lågt i sydväst till
sydsydväst. Planeten står högst över horisonten omkring den 18 januari, men
syns lättast något dygn tidigare eftersom deras ljusstyrka avtar.
Kring årsskiftet blir Venus synlig i skymningen lågt i sydsydväst till sydväst.
Planeten står allt högre när mörkret faller.
Vid årsskiftet befinner sig den brandgula planeten Mars i stjärnbilden
Stenbocken. Mars lyser som en någorlunda ljusstrak stjärna och rör sig snabbt.
I januari står Mars en bit över horisonten i sydsydväst till sydväst i skymningen
och går ner i västsydväst ett par tre timmar senare.
I januari går den gulvita Jupiter upp i ostnordost till nordost en stund efter
skymningen, står högt i söder efter midnatt och en bit över horisonten i väster
till västnordväst i gryningen. Saturnus går upp i sydost några timmar före
gryningen och står en bit över horisonten i sydsydost till söder när det ljusnar.
Det krävs kikare eller ett teleskop för att se de yttersta planeterna. Efter mitten
på januari passerar den betydligt ljusstarkare Mars nära Neptunus, som då blir
lättare att hitta än vanligt.
Stjärnfall - Kvadrantinerna
Nätterna kring den 3-4 januari kommer stjärnfall från norra delen av
stjärnbilden Björnvaktaren. Här låg tidigare stjärnbilden Mur-kvadranten. Den
står lågt i nordost vid midnatt, senare högre i öster och sydost. Antalet
stjärnfall varierar från år till år. Med lite tur kan det bli 20 per timme.
Stjärnfallen syns var som helst på himlen, men förlänger man stjärnfallspåret
bakåt över himlen, hamnar man i norra Björnvaktaren. Månen är full den 5
januari och lyser praktiskt taget hela natten. Dess ljus stör, tyvärr.
Jorden närmast solen
Jordens bana runt solen är oval, så avståndet till solen varierar. Kortaste
avståndet är 3 % kortare än det längsta. På söndag, den 4 januari, kl. 8 är
jordens avstånd till solen minst. Det råkar vara vinter nu, men årstiderna beror
inte på avståndet till solen utan på hur högt solen står mitt på dagen. Dessutom
är det ju mitt i sommaren nu på södra halvklotet.
GAS Nyhetsbrev
1
Nr. 9-10
Nyheter från rymden och rymdforskningen
ROSETTA UTSES TILL ”ÅRETS VETENSKAPLIGA GENOMBROTT ”
Projektet med den europeiska rymdsonden Rosetta som i november satte ner en landare på en
kometkärna har utsetts till ”årets vetenskapliga genombrott” av den ansedda tidskriften Science.
Forskarna är glada åt att så mycket fungerat – men det är fortfarande oklart exakt var landaren blivit
av.
Rosetta-landarens studsande under några timmar ledde till att den hamnade någonstans där nästan
allt solljus skymdes. Kanske i en grop, kanske bakom en hög klippa. Landaren fick på tok för lite
solenergi och batterierna tog slut efter knappt tre dygn. Men under den tiden hann den ändå
signalera en hel del, och Björn Davidsson, astrofysiker vid Uppsala universitet, beskriver resultaten
hittills så här:
– Vi har fått bilder med väldigt hög upplösning, vi kan se väldigt små föremål runt landaren och så här
bra bilder från en komet har aldrig tidigare skådats. Vi kan räkna ut med hjälp av landarens
studsande hur kompakt ytmaterialet är, och det är förvånansvärt kompakt. Det verkar vara is
blandad med sten, vilket förvånar oss eftersom vi tidigare räknat ut att kometen inuti är väldigt porös
och fluffig, nästan som sockervadd.
Den andra nyheten gäller vattnets sammansättning på kometen: Den skiljer sig från vattnet här på
jorden.
– Vi vill gärna mäta andelen så kallat tungt vatten (där en av väteatomerna har en extra neutron i
kärnan) eftersom det kan säga något om varifrån jordens vatten kom. Kometen 67P som Rosetta
besöker har cirka tre gånger högre andel tungt vatten än på jorden. Det gör att vi inte tror att den
typen av kometer kan ha bidragit till jordens vattenförråd. Det finns andra kometer med vattenkemi
mer lik jordens, och även asteroidernas vatten kan ha bidragit.
Källa: http://www.svt.se/nyheter/varlden/rosetta-utses-till-arets-vetenskapliga-genombrott
MYSTISK GASLÄCKA HITTAD PÅ MARS
Landfarkosten Curiosity har hittat en metangaskälla på den röda planeten.
Forskare från California Institute of Technology presenterar nu en studie baserad på data som
Curiosity samlat in från Mars yta sedan landningen på planeten år 2012.
Datan, som publiceras i tidskriften Science, tyder på att det någonstans produceras eller släpps ut
metangas från ytan i nära anslutning till Gale-kratern där Curiosity befinner sig.
Bo Galle, professor i optisk fjärranalys vid Chalmers universitet, säger att resultaten gör honom
konfunderad.
– Det låter intressant att det fluktuerar på det sättet. Det får en att tänka på något biologiskt
nedbrytbart, som sumpgas. Vad man vet finns det inte mycket sump på Mars...
– Det kan också vara geologiskt förekommande metangas, som sipprar ut ur en spricka och sedan
sprids med vinden, säger han.
Källa: http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/mystisk-gaslacka-hittad-pa-mars
GAS Nyhetsbrev
2
Nr. 9-10
NEW HORIZONS NÅR PLUTO I JULI 2015
Rymdsonden New Horizons sköts upp den 19 januari 2006 för att som första sond studera
himlakropparna runt dvärgplaneten Pluto. Sonden New Horizons kommer att revolutionera vår
kunskap om Kupierbältet genom att utforska på plats av objekt bortom Neptunus bana när den når
Pluto i juli 2015. New Horizons har med sig sju mycket sofistikerade instrument. Bland dem svartvit
och färgkameror, sensorer för ultraviolett och infraröd strålning, spektranalysator samt
stoftinsamlare. New Horizons ska utforska en ny kategori kroppar i solsystemet, dvärgplaneterna.
Flera har olika flyktiga ämnen på ytan, atmosfär som försvinner och nybildas, och några har också
egna månar.
De viktigaste uppgifterna för New Horizons:
- Mätning av atmosfären: sonden ska undersöka Plutos atmosfär, genom att mäta mängden
kväve, koldioxid, metan och argon. Den ska också mäta atmosfärtemperaturen relativt
höjden över ytan samt interaktionen mellan atmosfären och de inkommande
solvindspatriklarna.
- Geologi och morfologi: New Horizons ska dokumentera geologin och landskapet hos Pluto,
och dess måne Charon på pankromatiska kartor med upplösning bättre än 1 kilometer och
färgkartor med upplösning ned till 10 kilometer.
- Analysera ytan: instrumenten ombord ska kartlägga sammansättningen av den synliga ytan
på Pluto och Charon och dokumentera ytfördelningen av is som antas bestå av väte, metan
och andra grundämnen.
Källa: Allt om rymden nr 5/2014
Det finns en annan intressant artikel av Karl Wahlberg Jansson om resan till Pluto som jag
rekommenderar att läsa – ”Nu når vi äntligen Pluto” Populär Astronomi Nr 4 2014.
DU KAN NOMINERA 2014 ÅRETS BÄSTA SVENSKA ASTRONOMIBILD
Du får nominera upp till 5 bilder, tagna av andra eller dig själv. Kriterier för vad som är en bra bild
bestämmer du själv.
Skicka dina nomineringar till adressen astrobild@popast.nu. Ta gärna med länkar till bilderna, och
gärna även motivering. Självklart går det bra att diskutera valen i Astronet:s forum.
Reglerna då: bilderna ska vara tagna under 2014. Bilden ska vara svensk i den mening att den togs i
Sverige eller av någon stadigvarande i Sverige bosatt person. Nomineringarna vill vi ha senast
fredagen 2 januari 2015. Målsättningen är att samla en expertjury och utse vinnarna strax efter det.
Var hittar du bilderna då? Framförallt i Astronet:s galleri, men också på bloggar, fotosidor och
Facebook-grupper.
Ytterligare information finns på Populär Astronomins hemsida:
http://www.popast.nu/2014/12/nu-kan-du-nomerina-arets-basta-svenska-astronomibild-2014.html
GAS Nyhetsbrev
3
Nr. 9-10
Tips och idéer
Discovery Channel
NASAs Unexplained Files
Oräkneliga mystiska föremål har genom åren fångats av NASA’s kameror. I den
här specialserien avslöjas NASA’s topplista över olösta mysterier. Tio fall av
svårförklarade fenomen gås igenom och genom originalbilder och intervjuer
med astronauter och forskare försöker de olösta incidenterna förklaras. Kan
vetenskapen och vanligt polisarbete lösa dessa gåtor eller har NASA’s kameror
fångat något på bild som är hittills okänt för människan.
Serien startar i december, episoderna visas i olika tidpunkter på Discovery
Channel i december och januari.
Böcker:
Svenska rymdäventyr - många fler än du anar
är en sprillans ny bok med massor av bilder och intressanta historier om och
från "Rymdsverige". Författaren och journalisten tillika rymdentusiasten Börje
Lundberg har på uppdrag av Rymdstyrelsen skrivit den
här populärvetenskalpliga boken där du får veta vad som krävs för att bli
astronaut, hur det kommer sig att en svensk kamera fick följa med till
månen och där svenska rymdforskare och ingenjörer fått berätta om sina
bedrifter. Det och mycket annat! Börje bjuder också in läsaren till att kika på
stora delar av hans fina rymdsamling! Boken finns hos bokhandlare runt om i
landet och på nätet.
Boken är utgiven av Trafik-Nostalgiska Förlaget. ISBN 978-91-86853-61-7
Källa: http://www.rymdkanalen.se/blogg/2014/11/vinn-v%C3%A5r-nyarymdbok
Stjärnklart
av Lars Wilderäng, utgiven av Massolit förlag.
Stjärnklart är en dystopi, en bok om samhällets sönderfall. Det är en ganska
vanlig genre genom historien, som tycks ha fått ett uppsving i vår tid. Inte så
konstigt med tanke på miljöfrågan samt det instabila politiska världsläget.
Vi får följa några personer när samhället som de lever i, Sverige, bryts ner och
försvinner. Orsaken är att någon/något har fört in ett virus i mobiltelefonerna.
Författaren beskriver rätt trovärdigt både vad som händer och hur människor
reagerar.
(från recensionen av Maria Ehrenberg, Populär Astronomi Nr4 2014)
Film:
Interstellar
Regissör: Christopher Nolan
Interstellar utspelar sig i en inte alltför avlägsen framtid. Jorden är inte längre
en välkommande plats och det börjar bli dags att hitta ett nytt hem. Vi får hjälp
från oanat håll då en okänd högre entitetskapar ett maskhål vid Saturnus, till
ett planetsystem i en annan galax. Ingenjören och testpiloten Cooper får i
uppdrag att leda en grupp forskare genom maskhålet för att hitta en beboelig
planet.
GAS Nyhetsbrev
4
Nr. 9-10
Filmen blev inte bara ett mästerverk av Christopher Nolan, men innehåller även
dagens mest korrekta simulering av ett svart hål, i samarbete med den kände
astrofysiken, Kip Thorne.
(från recensionen av Mitra Hajigholi, Populär Astronomi Nr 4 2014)
Jag tittade på filmen, och jag rekommenderar att inte missa den!
Jag önskar Er God Jul och Gott Nytt År med många klara nätter och spännande observationer!
REDAKTÖREN SKRIVER: Jag hoppas att Ni inte glömmer att kolla och följa vårt sällskap på internet:
http://www.astronomi-gislaved.se/index.html, eller på Facebook:
https://www.facebook.com/Lunaborg.Bararyd?fref=ts
KONTAKTUPPGIFTER:
Andrea Borhidai
Mobil: 0730805375
E-mail: andi.b@telia.com
GAS Nyhetsbrev
5
Nr. 9-10
