Exempel 14, sid 5.
Utanförskap
Abstract
Utanförskap is a politically charged concept recently introduced by the Swedish government
and one of the main keywords in the political debate. It has been used by the present
government as one of the most common concepts concerning employment policy since the
election campaign 2006 and onwards. The concept bears a highly political significance in
which the broad official meaning is to stand outside the labour market, which covers both
people living on welfare payments, who are unemployed as well as home sick for a short
time. It has been only vaguely defined. Utanförskap is related to the term social exclusion but
a translation to English would rather be “to stand outside society”. This study focuses at the
people affected, their definition of the concept and how they experience utanförskap as well
as the privilege of some people to have priority to interpret who is in utanförskap and how
that influences utanförskap for the affected. I will use Robert Chambers theory about
“professionals” and “average people”, “uppers” and downers”, take his theory from its
territory and apply it on the Swedish society to do so. Robert Chambers approach is that the
world is divided into center and periphery acting where “professionals” dominate the
“average people” on the basis of their norms and how they experience the reality. The
“professionals or “uppers” in this study represents those in power in the Swedish society and
the “average people” or “downers” represents the group of Somalis in Sweden ascribed as
utanför. The aim of this study is to see if there are different ways of experiencing utanförskap
than the politically, or “professionally” constructed and to what extent being seen as in
utanförskap have impact on the experience of utanförskap as well as how distinct groups in
society discern one another.
The questions I intend to answer are:
Who have the priority to decide who is in utanförskap, and how does that influence
utanförskap itself?
What does utanförskap mean to distinct groups of society?
1
Innehållsförteckning
Inledning .................................................................................................................................................. 1
Teori......................................................................................................................................................... 2
Begreppet Utanförskap ....................................................................................................................... 2
Social kategorisering ........................................................................................................................... 3
Företräde att tolka .............................................................................................................................. 3
Syfte och frågeställningar ........................................................................................................................ 5
Metod ...................................................................................................................................................... 6
Urval .................................................................................................................................................... 6
Tillvägagångssätt ................................................................................................................................. 6
Metoddiskussion ................................................................................................................................. 7
Diskussion och slutsats ............................................................................................................................ 8
Referenslista ............................................................................................................................................ 9
0
Inledning
”Det är inte korrekt att beskriva Sverige som i ett läge med massarbetslöshet. Om man tittar
på etniska svenskar mitt i livet så har vi mycket låg arbetslöshet.”( Reinfeldt, 2012)
Från början ville jag undersöka huruvida arbetarklassen i Sverige har blivit rasifierad. Under
själva förstadiet till hur jag skulle gå tillväga med denna fråga visade sig ett specifikt begrepp
väldigt påtagligt vara i behov av att definieras och problematiseras; utanförskap. Utanförskap
är ett relativt nytt politiskt begrepp och den officiella definitionen i den politiska debatten är i
stora drag en människa i arbetslöshet. En vanlig förklaring till att den borgerliga alliansen
vann valet 2006 är att arbetslöshetsproblemet och lösningen på det inte formulerades
tillräckligt tydligt av socialdemokraterna. Fredrik Reinfeldts retorik i denna fråga tycktes
tydligare se till arbetslösas och andra utsatta gruppers intressen. Nyckelorden var utanförskap
i samhället och motsatsen, inkluderande samhälle vilket betyder att ingen eller färre hamnar i
utanförskap (Malmgren, 2006). Man kan ha olika åsikter om Fredrik Reinfeldts uttalande
angående massarbetslöshetens frånvaro i Sverige beroende på hur man tolkar hans ord.
Eftersom begreppet utanförskap används så flitigt i den politiska debatten och i dagspressen
så anser jag det vara viktigt att undersöka om och i så fall hur definitionen av det skiljer sig åt
beroende på vem som definierar det, dvs. mellan olika grupper och samhällsklasser. För att
kunna urskilja vad det betyder för individen att vara i utanförskap och huruvida man kan
hävda att någon specifik position i samhället är ett sådant och i så fall vilken definition, om
någon, som är universell för begreppet, ska jag titta på om det existerar gemensamma
uppfattningar eller inte om utanförskapet i olika sammanhang. Jag ska alltså låta de berörda
själva få ge sin syn på var de befinner sig i förhållande till att vara inkluderad och låta dem
definiera sin känsla av utanförskap, om och till vilken grad någon sådan existerar.
1
Teori
Begreppet Utanförskap
Utanförskap betyder enligt nationalencyklopedin; det att stå utanför en viss gemenskap i hem,
arbets, kultur eller samhällsliv, mellan medlemmar av ett land, folk etc. Synonymt med
utanförskap i nationalencyklopedin är alienation, ensamhet, främlingskap. Begreppet finns
inte att finna Svenska akademiens ordbok, vilket är ett etymologiskt uppslagsverk över det
Svenska språket, men gör så i Svenska akademiens ordlista, dock utan betydelse. Social
exkludering är ett annat begrepp som är besläktat med utanförskap; att vara utestängd från
rådande sociala system och dess rättigheter och privilegier, främst på grund av fattigdom eller
att man tillhör en minoritet i samhället (Oxford Dictionaries). Skillnaden mellan begreppen
kan tyckas ligga i ett mer aktivt handlande i att utestänga en person eller grupp i det senare.
Enligt europeisk forskning dominerar två dimensioner begreppet social exkludering. Det ena
är ekonomisk fattigdom. Det andra är bristande anknytning till arbetsmarknaden (Nilsson,
2011). Arbetsmarknadsanknytning är således en av de mest centrala aspekterna när man talar
om social exkludering och dess olika definitioner. Arbete ses som den viktigaste inkörsporten
till delaktighet i samhället. Forskning i detta sammanhang visar att individens känsla av
utanförskap och tid i arbetslöshet är kopplade till varandra, arbetslöshet och tid interaktion
med varandra försämrar känslan av sammanhang och förstärker känslan av utanförskap (ibid).
Att man inte talar om social exkludering i den politiska debatten kan tyckas indikera att man
endera inte vill benämna den samhälleliga utsatthet som finns bland vissa grupper som en
konsekvens av aktivt utestängande strukturer utan snarare som att dessa har hamnat utanför,
eller att man syftar på ett vidare utanförskap. Innebörden är oklar. Begreppet utanförskap
lanserades likväl av den borgerliga alliansen inför valet år 2006 som ett
arbetsmarknadspolitiskt begrepp. Folkpartiets första utgåva av Utanförskapets karta
presenterades dock redan 2004 för att visa på utanförskapets omfattning i Sverige (Folkpartiet
Liberalerna, 2004). Ett år senare publicerar folkpartiet sitt första bryt utanförskapet, ett
integrationsprogram med 25 punkter för ändamålet (Folkpartiet Liberalerna, 2005). Att bryta
utanförskapet kom alltsedan dess att prägla den politiska debatten och, som nämnts innan, att
ses som en anledning till att alliansen vann valet 2006. Att minska utanförskapet blev det
huvudsakliga sysselsättningspolitiska målet. Regeringen valde också att använda begreppet
utanförskap som målvariabel i redovisningen till Riksdagen och på grund av detta har
Riksrevisionen granskat om utanförskap som begrepp, då de anser det kan vara problematiskt
att mäta om det uppnås eller inte under en viss tid, är lämpligt som målvariabel
(Riksrevisionen2008:26). I analysen framgår det att Regeringen inte etablerat någon entydig
definition av begreppet utanförskap. Den indikator på utanförskapet man oftast använder är
antalet individer som av vissa ersättningssystem får sin försörjning. De ersättningsystem man
räknar in är, förutom ålderspensionen, de fem största trygghetssystemen, alltså; ekonomiskt
bistånd, arbetsmarknadsåtgärder, sjuk- och aktivitetsersättning, sjukpenning och arbetslöshet.
Dessa räknas sedan om så att exempelvis tolv personer som varit sjukskrivna i en månad blir
en helårsekvivalent, vilket innebär att korttidssjukskrivna ingår i den grupp som är i
utanförskap(ibid).
2
Social kategorisering
År 1997 kom invandrarpolitiken att ersättas med en ny benämning; integrationspolitik. Dess
mål och riktlinjer är lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk eller kulturell
bakgrund. Samhällets mångfald skulle ligga till grund för den samhälleliga gemenskapen
vilken skulle komma att utvecklas ur ömsesidig tolerans och respekt. Den myndighet som
upprättades för att förverkliga dessa mål var integrationsverket. I propositionen kan man läsa
att människor inte skall påtvingas svenskhet men att det på individnivå är nödvändigt att
anpassa sig till det svenska. I en rapport från Integrationspolitiska maktutredningen kan man
dock läsa att invandrare som term i realiteten är en befolkningskategori som utifrån
föreställningar om etnicitet och kultur antas skilja sig påtagligt från majoritetsbefolkningen,
etniska svenskar (SOU 2004:48). Vidare kan man läsa att beteckningarna invandrare och
flyktingar i den offentliga politikens beslutsunderlag, massmedial rapportering samt offentlig
debatt i första hand förknippas med olika slags problem och att de i samtliga lokalsamhällen
beskrivs som stereotyper för hot och belastning för majoritetssamhället, vilket visar på
kategoriseringars makt över våra tankar(ibid). Håkan Thörn menar i sin bok Globaliseringens
kulturer(2004) att andrafieringen av kulturer bortom den västerländska kultursfären är en
förutsättning för den senare att upprätthålla föreställningen om den västerländska kulturen
som normen för det mänskliga. Särskilt muslimer och således muslimska migranter tycks vara
utsatta för en negativ mediabild inom ramen för postkolonial teori, där de förknippas med
krig, kriminalitet, kvinnoförtryck etc. och på så vis formar vårt sätt att se på invandrare och
andra delar av världen (Sjödin, 2011). Såväl kategoriseringar och gränsdragningar som de
ideer som ligger till grund för dikotomierna Vi och Dom kan påverka ramarna för såväl den
politiska debatten som det politiska beslutsfattandet för avsevärd tid, kan så bidra till att
upprätthålla en hierarkisk samhällsordning och göra den legitim, samt befästa ett synsätt
genomsyrat av diskriminering och stigmatisering (SOU2004:48). Detta står att läsa i statens
offentliga utredningar (SOU 2004:48 s.24): ”De sociala kategoriseringarna och stereotyperna
kan begränsa vad som är möjligt att tänka, säga och göra i utredningar och i forskning, vilket
ytterligare understryks av tolkningsföreträdet, makten att definiera vad som utgör relevanta
kunskaper och egenskaper i samhället”.
Företräde att tolka
Roger Anderssons analys av 1990-talets etniska och socioekonomiska segregation ledde till
en del viktiga slutsatser. Överlag så ökar segregationen under 1990-talet och den trenden har
hållit i sig sedan dess (Andersson 2000). Samtidigt som boendesegregationen och den
ekonomiska segregationen överlappar varandra finns det i boendesegregationen en tydlig
etnisk karaktär vilken rymmer en etnisk hierarki. Vidare menar Andersson att
Socioekonomisk fattiga människor har ett mindre politiskt engagemang, som exempel att de
är mindre benägna att delta i allmänna val(ibid). Att utifrån detta anse människor i
socioekonomiskt fattiga områden vara i politiskt utanförskap kan tänkas vara lite väl snävt
och hastigt om vi, samtidigt som vi har i åtanke att dessa områden ofta visar ett motstånd
genom demonstrationer och upplopp, drar en parallell till Robert Chambers. Chambers menar
att professionella skapar och upprätthåller sina egna verkligheter i vilka särskilda ideer,
värderingar, metoder och uppföranden accepteras (Chambers 2000). De har gemensamma
preferenser; fysiska, finansiella, sociala, psykologiska. Tre karaktärsdrag skiljer professionella
3
från andra människor (1) utökad utbildning, sent ansvarstagande och fördröjd insyn i den
verkliga världen, för att senare (2) förtjäna sitt uppehälle bland likar med samma värderingar,
och (3) att i resten av livet ha ambition att göra bra ifrån sig, bra betyg, höja sin status inom
sitt område, sin profession eller organisation. De professionella är isolerade från dem de
kontrollerar. De har ingen direkt kontakt med de individer, familjer och samhällen de
analyserar, likväl har de makten att smida planer för och vara experter på andra vilket
manifesteras i ordinationer till dessa. Vidare menar Chambers att utöver den fysiska
verkligheten där saker mm. befinner sig så finns en personlig verklighet som avgör hur man
tolkar, förutom den fysiska verkligheten, människor och relationer etc. På grund av att hur
man uppfattar något alltid är selektivt och subjektivt, baserat utifrån vad man är i kontakt
med, hur man är van att tänka om något eller hur man väljer att uppfatta något så består
världen av flera olika personliga verkligheter där den som avgör hur man uppfattar och tolkar
andra människor är en personlig social verklighet(ibid). Det finns en hierarki i vem som har
tolkningsföreträde över vem. De som har en överordnad maktposition kallar Chambers
”uppers” vilka förnekar och försöker överföra sin verklighet på dess motsatts, ”downers”. I
differentieringen av olika kategorier där man kan urskilja ”uppers” dominans över ”downers
kan man applicera nästan alla på frågan om utanförskapets, enligt den officiella definitionen,
vara eller inte vara i upplevelsen hos dem det berör. Dessa kategorier är: Biologisk (etnicitet),
Socialt arv (över/underklass), hierarki (position i den politiska hierarkin), personlig (fysiska
karaktärsdrag, uppförande), yrkesmässig (vilken status man har genom sitt yrke).
Centraliseringen av de som sitter på makten, det långa avståndet mellan ”uppers och
”downers”, menar Chambers, skapar illusioner hos de som är högt upp i hierarkin om de som
är långt ner och deras verklighet. Utifrån detta kan vi anta att känslan av att vara i utanförskap
inte är densamma för vitt skilda grupper i samhället. Vi kan också anta att de som enligt
Anderssons(2000) analys befinner sig i ett politiskt utanförskap kanske istället är politiskt
delaktiga i högsta grad, med reservationen att de gör något, exempelvis motstånd eller
demonstrerar. De som inte lever i fattigdom eller utanförskap eller på samhällets botten kan
inte tala för de som gör det.
4
Syfte och frågeställningar
Vi kan slå fast att det utifrån regeringens oklara definition av begreppet är svårt att fastställa
vilka som befinner sig i utanförskap, och i så fall till vilken grad, då det inte finns någon
tydlig avgränsning för problemet och därför utrymme för att tolka kring det. Regeringen
lämnar också art- och gradskillnader därhän, liksom olika resursdimensioner såsom bostad,
vänner, hälsa etc. där arbete endast utgör en dimension. Om arbetslöshet är normen, vad är då
utanförskapet? Syftet med denna studie är således att undersöka om upplevelsen och
definitionen av utanförskap skiljer sig åt mellan skilda grupper i samhället.
För att precisera syftet har jag valt att söka svar på två frågeställningar;
*Vem har företräde att bestämma vem som är i utanförskap och hur påverkar det
utanförskapet?
*Vad betyder utanförskap för olika grupper i samhället?
5
Metod
För att besvara mina frågeställningar har jag valt att göra en kvalitativ undersökning. Det som
skiljer en kvalitativ utgångspunkt från en kvantitativ är att det i den senare finns en strävan att
det insamlade data ska kunna generaliseras till en specifik population, medan det i kvalitativ
forskning handlar om att försöka förstå åsikter, värderingar och beteenden utifrån
respondenternas kontext(Bryman2002)
Urval
I min studie har jag valt att undersöka hur somalier i exil i Sverige upplever utanförskap i
förhållande till regeringens officiella definition. Detta på grund av att de är en stor grupp som
förväntas öka och som anses vara de mest svårintegrerade, samt att arbetslösheten bland
somalier är väldigt hög(Bornhäll, Westerberg 2009). Mängden respondenter kommer att bero
på vilka förutsättningar jag har att utgå ifrån men jag har tänkt mig att utföra intervjuerna i en
specifik kontext för att lättare ha möjlighet att urskilja dolda nyanser och informella
strukturer, exempelvis i Borlänge där antalet somalier är stort. Invandrare som grupp skulle
bli för svårdefinierat och svårt att dra några som helst slutsatser ur, varför jag avgränsar mig
till en grupp invandrare. Det finns mycket lite samhällsvetenskaplig forskning utifrån denna
grupps inifrånperspektiv, hur somalierna själva hanterar och ser på sitt utanförskap. En annan
anledning till att jag valt just somalier är det stora avståndet mellan Somalier och de som
myntat begreppet, politikerna eller de professionella, av vilka bland andra somalierna
tillskrivs utanförskapet. Jag hade kunnat välja en annan grupp, exempelvis korttidssjukskrivna
svenskar, vilket skulle vara intressant endast i relation till exempelvis korttidssjukskrivna
somalier, då hade jag troligtvis fått olika svar som jag sedan kunnat dra vissa slutsatser från.
Huruvida dessa två grupper skulle ge skilda svar vore dock inte så märkvärdigt då vi har en
officiell definition av begreppet utanförskap i Sverige. Det intressanta är inte huruvida man
handskas med utanförskapet som Svensk och korttidssjukskriven, om man då överhuvudtaget
känner ett utanförskap. Det intressanta är hur man upplever och handskas med utanförskapet
om man tillhör en grupp som det syns på befinner sig i marginalen, dvs. det finns synliga och
icke synliga invandrare, och i relation till integration och social stigmatisering.
Tillvägagångssätt
Jag började med att söka på nätet och i biblioteket efter litteratur om utanförskap. Det finns en
hel den på nätet, främst debattartiklar och diverse partipolitiska publiceringar. Jag har hittat
mycket lite relevant forskning kring utanförskapet som begrepp då det inte varit aktuellt
särskilt länge, även om Tobias Davidsson(2009) gör en diskursanalys av begreppet i sin Duppsats i vilken han analyserar begreppet endast utifrån riksdagstryck. Ingrid Sahlin och Nora
Machado(2008) rör lite vid begreppet i ett temanummer om diskriminering och exkludering i
Socialvetenskaplig tidskrift. Men ingenting om hur just somalierna själva ser på sin situation i
relation till begreppet utanförskap. Som grundteori använder jag mig av Robert Chambers
teori och ställer den, samt fenomenet social kategorisering, mot den officiella definitionen av
begreppet utanförskap. Jag får sedan se under vilken av mina teoretiska utgångspunkter deras
upplevelse av utanförskap passar in, om utanförskapet tillskrivits dem eller inte, om den
6
officiella definitionen bekräftas av de berörda eller om vi finner ett alternativt utanförskap,
om något alls.
Jag tänker genomföra semi-strukturerade intervjuer då jag innan inte vet vilka ämnen och
definitioner frågorna och svaren kommer att leda in på och för att jag finner det värdefullt för
studien att ha utrymme till att ställa uppföljningsfrågor. Intervjuerna kommer att spelas in för
att sedan transkriberas, detta för att inte gå miste om något som intervjupersonerna säger samt
att jag inte vill behöva anteckna under intervjuerna (Bryman, 2004). Jag har den officiella
definitionen av begreppet som grund men tänker låta respondenterna associera fritt över
begreppet utanförskap inledningsvis för att inte leda in dem på ett givet spår och sedan ställa
följdfrågor som kan hjälpa till att utveckla deras definition och gå djupare in på dess
karaktäristika. Jag tycker det är lämpligt för ändamålet att ha öppna frågor och att inte vara
låst vid en på förhand utarbetad intervjuguide.
Metoddiskussion
Istället för att göra en kvalitativ undersökning hade jag kunnat välja att göra en kvantitativ
undersökning, exempelvis en surveyundersökning genom att utskick av enkäter och på så vis
få ett större urval., då hade jag kunnat söka svar på mina frågeställningar utifrån attitydskalor
för att se omfattningen av vissa attityder. Den variation detta skulle ge i hur människor
upplever utanförskap skulle vara värdefull i sig. En undersökning av sådan art riskerar dock
att styra respondenterna i större utsträckning än djupa kvalitativa intervjuer där frågorna inte
behöver vara formulerade och oföränderliga, men med utrymme att anpassas till de teman
intervjuerna leder in på, samt med möjlighet att ändra frågornas ordningsföljd och ställa
följdfrågor utifrån respondenternas svar.
I min studie följer jag de riktlinjer för forskningsetik som Svenska vetenskapsrådet har ställt
upp; I enlighet med informationskravet och samtyckeskravet kommer jag att informera
respondenterna om studiens syfte och innehåll samt att deras deltagande är frivilligt och att de
har rätt att dra sig ur studien när som helst. I enlighet med nyttjandekravet blir respondenterna
informerade om att det enbart är jag som kommer att ha tillgång till det inspelade materialet
och så kommer jag att informera respondenterna att de inte kommer att kunna identifieras i
den färdiga studien, i enlighet med konfidentialitetskravet (Bryman, 2004).
7
Diskussion och slutsats
Föreställningar om skillnader mellan människor skapas, återskapas och upprätthålls av mer än
en part. Majoritetssamhället liksom de som avviker från det är båda del i att bevara
dikotomierna innanför respektive utanför i det de förstärker (upplevelsen av) sin egen identitet
och ställning i samhället i olikheten hos den som står på innan respektive utsidan. Enda sättet
att komma tillrätta med utanförskapet bör så vara att avlägsna innanförskapet (ett ord som
lyser med sin frånvaro i debatten), att bara låta alla, oavsett etnisk eller kulturell bakgrund, ha
lika rätt och möjligheter såsom integrationspolitikens riktlinjer lyder. Integrationspolitiken
kan dock tyckas ha misslyckats på grund av att den i sig själv är kontraproduktiv, då den
kategoriserar människor i en hierarkisk ordning utifrån etnicitet vilket förstärker
föreställningen om ett vi och de andra och återskapar ojämlika maktrelationer där i mellan,
disintegrerade invandrare eller ”de andra” som behöver integreras i ett överordnat ”vi” och
vårt samhälle. Detta särartstänkande gör att den goda intentionen integration tycks sätta
krokben på sig själv då den institutionella handlingen, integrationen, har sin utgångspunkt i
majoritetssamhället där svenskheten och dess egenskaper är normen. Ju närmre
majoritetssamhället en grupp befinner sig desto mer makt och inflytande har den. Denna
strukturella eller institutionella diskriminering som har som följd att invandrare inte får
tillgång till de lika rättigheter som integrationspolitiken strävar efter att förverkliga, men i sig
själv tycks omöjliggöra, kan vara en bidragande faktor av större vikt till utanförskap än
arbetslösheten specifikt. Om arbete lyser med sin frånvaro hos vissa grupper i samhället och
bidrar till att människor hamnar i utanförskap så gör det postkoloniala tänkandet i
integrationspolitiken inte det men bidrar likväl till samma problem. Och även om invandrare
generaliserar kraftigt om hur majoritetssamhället ser på dem så kan också deras
föreställningar om majoritetssamhällets syn ha konsekvenser på det upplevda utanförskapet,
oavsett till vilken grad majoritetssamhällets faktiska syn överensstämmer med vad som
upplevs. Och att invandrare har svårt att få arbete i Sverige, så till vida de är beredda att göra
avkall på dess högre levnadsstandard, flytta ifrån trygghetssystemen som välfärden har att
erbjuda, socialbidraget etc. för jobb i exempelvis Storbritannien, är ett faktum som kan tolkas
som ett bevis på strukturell diskriminering och som torde ogiltigförklara det stigmata denna i
sin tur är upphov till.
Det resultat jag förväntar mig att få av denna studie är en mer komplex och mångdimensionell
definition av begreppet utanförskap. Det kan röra sig om identitet, att inte bli sedd eller att bli
sedd för något man inte är. Det kan röra sig om acceptans, att till exempel inte kunna utöva
sin religion fritt. Det kan röra sig om boende, hälsa, missbruk, bristande språkliga kunskaper,
brist på vänner, förståelse, människor med samma referensramar, preferenser, makt, vilja att
inkluderas i det svenska samhället, ogiltiga tidigare meriter från hemlandet, diskriminering,
arbetslöshet. Det kan också röra sig om en känsla av att inte tillhöra samhället. Eller tvärtom
tillhörighet i diasporan, Svensk eller Europeiskt förankrad, och därmed möjligen ingen känsla
av utanförskap alls.
8
Referenslista
Andersson, R. (2000). Etnisk och socioekonomisk segregation I Sverige 1990-1998, i Fritzell,
J (red), Välfärdens förutsättningar. Antologi från Kommittén Välfärdsbokslut. SOU 2000:37,
Stockholm: Fritzes
Bornhäll, A. & Westerberg, H. (2009). Fattigdomsfällan slår igen. Stockholm; Timbro
Bryman, A. (2004). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö, Liber
Borevi, K. & Strömblad, P. (red.) (2004). Kategorisering och integration- om föreställda
identiteter i politik, forskning, media och vardag. Rapport från integrationspolitiska
maktutredningen. SOU 2004:48, Stockholm, Fritzes
Chambers, R. (2000). Whose Reality Counts? Putting the first last. Indien; Practical action
publishing
Davidsson, T. (2009). Utanförskapandet- en diskursanalys av begreppet utanförskap.
Göteborgs universitet
Folkpartiet Liberalerna 2004: Utanförskapets karta. En kartläggning över utanförskapet i
Sverige
Folkpartiet Liberalerna 2005: Bryt utanförskapet! Integrationsprogram antaget av folkpartiet
liberalernas landsmöte augusti 2005
Machado, N. & Sahlin, I. (2008) Diskriminering och exkludering. En introduktion.
Socialvetenskaplig tidskrift
Malmgren, S G. (2006). Nationalencyklopedin
http://www.ne.se.till.biblextern.sh.se/rep/aktuella-ord-2006?i_h_word=utanf%C3%B6rskap
(senast kontrollerad 2012-06-07 16.44)
Nilsson, A. (2011). Utanförskap. Falun; Scandbook
Oxford Dictionaries.
http://oxforddictionaries.com/definition/social%2Bexclusion?q=social+exclusion
Riksrevisionen. (2008) Utanförskap och sysselsättningspolitik- regeringens redovisning.
Stockholm; Riksdagstryckeriet
Sjödin, D. (2011). Tryggare kan ingen vara – Migration, religion och integration i en
segregerad omgivning. Lund: Media-Tryck, Lunds Universitet
Thörn, H. (2004). Globaliseringens dimensioner. Avesta; bokförlaget Atlas
9
