>> TEMA: PROTEIN
Protein, mättnad
och viktnedgång
Övervikt är ett stort hälsoproblem och nya effektiva förebyggande och behandlande strategier
behövs. En kost med relativ hög andel protein har visat sig vara effektivt vid bantning, liksom
för att behålla vikt efter viktminskning. En förklaring kan vara att proteinrik
kost underlättar både ett lägre energiintag genom ökad mättnadskänsla och
bidrar till ökad energiförbrukning. Frågan som för närvarande intresserar många
forskare är hur proteiner kan bidra till att öka mättnadskänslan och om denna
egenskap gäller för alla proteiner.
>> text: Robert Brummer, professor i Gastroenterologi och Klinisk Nutrition, Örebro Universitet. robert.brummer@oru.se
I
nyligen genomförda studier har
vi visat att en proteinrik frukost
med kasein eller soja ökar
mättnad jämfört med normala
halter av dessa proteiner (1). I andra
studier har vi funnit att alfa-laktalbumin, gelatin och gelatin med tillskott
av tryptofan minskar hungerkänsla
betydligt och kan minska energiintag
vid en följande måltid med cirka 20
procent (2).
Foto: iStockphoto.com
Aminosyror en hypotes
Den mättande effekten av protein
skulle kunna förklaras av en ökad
halt av vissa aminosyror i blodet.
En hypotes är den så kallade essen­
tiella aminosyrabrist-hypotesen.
Enligt denna hypotes leder en ökad
blodnivå av icke-essentiella amino­
syror, i kombination med relativ
låga halter av essentiella amino­
syror, till signaler som får oss att
äta vidare minskar. På så vis hämmas hungern.
Intag av alfa-laktalbumin och
vassle medför också ökad koncentration av ketogena aminosyroror, som
leucin och lysin, vilket har en aptithämmande effekt. Effekten förstärks
om ett högt proteinintag kombineras
med ett mycket lågt intag av kolhydrater, och man kan samtidigt iaktta
en betydande ökning av ketonkroppen beta-hydroxybutyrat.
24 Nordisk Nutrition 1 • 2010
Mättnadshormon ej bekräftat
En annan möjlig förklaring för hur
proteiner kan öka mättnad är att
proteiner bidrar till att specifika så
kallade mättnadshormoner produceras av kroppen och frisätts. Typiska
mättnadshormoner är insulin, GLP-1
(glukagonlik peptid-1) och ghrelin.
Dessa hormoner påverkar hjärnan så
att aptiten hämmas.
Mot förväntan har vi dock inte
i våra studier kunnat påvisa något
samband mellan koncentrationen av
dessa hormon efter proteinintag och
mättnad.
Ökad energiförbrukning
En proteinrik kost ökar energiförbrukningen, oavsett övriga makronutrienter i kosten (3). Nästan hälften
av den effekten kan förklaras av en
ökad glukoneogenes, som följd av
ökad proteinintag.
Sammanfattningsvis finns det nu
kunskap om hur proteinintag kan
påverka energibalansen och viktkontroll. Nästa steg bör vara att översätta
detta till praktiskt kostråd. ••
Referenser
1. Veldhorst MA, et al. Dose-dependent
satiating effect of whey relative to casein or soy.
Physiol Behav 2009; 96: 675-82.
2. Veldhorst MA, et al. A breakfast with
alpha-lactalbumin, gelatin, or gelatin + TRP
lowers energy intake at lunch compared with
a breakfast with casein, soy, whey, or wheyGMP. Clin Nutr 2009; 28: 147-55. Epub
2009 Jan 31.
3. Veldhorst MAB, et al. Gluconeogenesis
and energy expenditure after a high protein,
carbohydrate-free diet. Am J Clin Nutr 2009;
90: 519-526.
