KVARNBYSKOLANS KVALITETSREDOVISNING
AV LÄSÅRET 2006/2007
FÖRUTSÄTTNINGAR
Organisation
Kvarnbyskolans verksamhetsområde består av förskoleklasser, grundskola år 1-6, grundsärskola år 16, skolbarnsomsorg år f-3 och öppen eftermiddagsverksamhet (fritidsklubb) för år 4-6. All anställd
personal är uppdelad i arbetslag med stort ansvar och kompetens. I varje arbetslag finns en
arbetslagsansvarig
Verksamhet - elever och personal
Kvarnbyskolan har 452 elever och 230 barn i fritidshemsverksamhet (2006-09-30). Av dessa studerar
22 elever i grundsärskolan och 18 i förberedelseklass. 99 % av eleverna talar minst två språk och
undervisning sker i drygt 20 modersmål. Antal elever per lärare i grundskolan är 7,4. I förskoleklassen
(heldag inklusive skolbarnsomsorg) är antal barn per vuxen 5,3. Antalet barn per vuxen inom
grundskolans skolbarnsomsorg är 11,6.
106 personer arbetar i verksamheten motsvarande 104,5 heltidstjänster. 94 av dessa (88 %) arbetar
direkt med elevernas lärande: 56 personer är grundskollärare, 10 specialpedagoger, 16
förskollärare/fritidspedagoger och 12 barnskötare/elevassistenter. Dessutom tillkommer undervisning i
olika modersmål i form av köpta timmar motsvarande 4 heltidstjänster. 98,4 % av grundskolelärarna
lärarna har formell lärarbehörighet och 72,4 % av personalen inom skolbarnsomsorgen för år f-3 är
utbildade förskollärare, fritidspedagoger eller lärare.
Elevhälsans organisation
Vid skolan finns ett elevhälsoteam. Här ingår rektor, skolsköterska, skolkurator och skolpsykolog.
Specialpedagogerna organiseras direkt i de pedagogiska arbetslagen och ansvarar för elever i behov av
särskilt stöd i var sitt skolår (f - 6). En ekonomisk prioritering av skolhälsan har gjort att
skolsköterskor, kuratorer och psykologer har haft tidsutrymme för förebyggande hälsoarbete och ingått
som ett stöd i skolans verksamhet.
Ledning
Skolan leds av rektor, som biträds av två studieledare, en skolintendent, en fritidshemsansvarig och
ansvariga för de olika arbetslagen.
Förskoleklass
Förskoleklassen är integrerad i skolan. Sex förskollärare, två barnskötare, en specialpedagog och tre
grundskollärare ansvarar för verksamheten. Grundskollärarna följer med eleverna till skolår 1.
Skolbarnsomsorg
Skolbarnsomsorgen är lokalmässigt integrerad med skolan. Utveckling mot en allt större
verksamhetsintegrering sker på olika sätt. Under skoldagen samverkar fritidshem och skola kring
eleverna. Fritidshemspersonalen ingår då i de olika lärarlagen. Arbetet sker mot målen i kursplanerna
och genom att personalens olika kompetenser tas till vara.
Grundsärskola
Grundsärskolan är lokalmässigt integrerad med grundskolan och deltar i den reguljära
skolverksamheten. Eleverna i grundskolan och särskolan har olika kursplaner, men arbetar i övrigt
efter gemensamma styrdokument. Kvarnbyskolan strävar efter att öka integreringen mellan särskola
och grundskola i den dagliga verksamheten. Integrering mellan sär- och grundskola sker i elevernas
fackämnen och på skolgemensamma aktiviteter.
Skolbibliotek
Kvarnbyskolan har en heltidsanställd bibliotekarie och skolbiblioteket håller hög standard.
Tillsammans med pedagogerna arbetar bibliotekarien speciellt med att stimulera elevernas läslust och
göra dem till goda läsare.
Kompetensutveckling
Personalens individuella behov av kompetensutveckling diskuteras och fastställs under
medarbetarsamtalen. Verksamhetens prioriterade inriktningar och personalens gemensamma
kompetensutveckling fastställs i samverkan. All personal uppmanas att aktivt söka sin
kompetensutveckling.
Inriktning - profil
Kvarnbyskolan står för ett interkulturellt synsätt och personalen arbetar mycket med språkutveckling.
Skönlitteratur används frekvent i undervisningen liksom datorer. Kvarnbyskolans profil är ”Språk- och
skrivutveckling” vilket innebär att personalen arbetar med ett skriftspråksutvecklande arbetssätt efter
Nya Zeeländsk modell. Barnen lär sig läsa tidigt med hjälp av helordsmetoden, använder rikligt med
skönlitteratur i undervisningen, stärker sin självkänsla och får känna sig duktiga. Höga krav och
förväntningar ställs på eleverna och skolarbetet ska vara roligt.
KVALITETSARBETET
Kvarnbyskolan arbetar engagerat för att uppnå de mål, som är uppsatta för verksamheten. De
viktigaste målen är de, som finns för lärandet och språkutvecklingen. Målet för kvalitetsarbetet är att
alla kontinuerligt ska följa upp, värdera och förbättra kvaliteten i verksamheterna och arbete pågår
med att utveckla systemet för uppföljning och utvärdering. Detta innebär också att de planer och
dokument, som upprättas ska vara levande och användas i verksamheterna.
Frågeställningar från förvaltningsledningen kommuniceras ut i skolornas arbetslag av rektor och
återredovisas i form av sammanfattningar. Information från skolledningen ges både muntligt och
skriftligt. Före beslut inhämtas arbetslagens åsikter. Beslut av MBL-karaktär fattas i
samverkansgrupperna, medan beslut som rör ett arbetslag fattas på arbetsplatsträffar (Apt). Vikten av
analys, reflektion och diskussion av det utförda arbetet betonas. Formella samrådsorgan där eleverna
medverkar är elevråd, matråd och arbetsmiljöråd.
Denna kvalitetsredovisning är en sammanställning/sammanfattning av de utvärderingar, som varje
arbetslag gjort under läsåret tillsammans med föräldrar och elever och utgör basen i
kvalitetsredovisningen. Personalen har också kunnat lämna synpunkter på arbetsmaterialet.
SAMMANFATTNING
Kunskap och lärande
Kvarnbyskolans viktigaste arbete sker kring elevernas språkutveckling. 99% av eleverna studerar
svenska som andra språk och många har bara varit i Sverige en del av sitt liv. Eftersom Kvarnbyskolan
inte sätter betyg är Nationella proven i år 5 av stor betydelse vid utvärdering av verksamheten. De
senaste två årens resultat är sämre än tidigare. Vi ville gärna tro att resultatet 2006 var en tillfällig
nedgång, men måste nu undersöka om resultaten är en tendens och ta reda på orsakerna samt planera
åtgärder. Kanske har t.ex. eleverna varit kortare tid i Sverige än tidigare års elever.
Att använda läsutvecklingsscheman är en stor fördel eftersom man mäter läsförmågan vid läsårets
början och slut. Det är viktigare att se till elevernas utvecklig än till faktisk kunskap. Kvarnbyskolans
elever ges förutsättningar till måluppfyllelse, men det kan ta längre tid. Med tanke på våra elevers
utgångsläge är det strålande, att så många uppnår de uppsatta målen!
Normer och värden
Kvarnbyskolans arbete med normer och värden är enligt Skolverkets inspektion bra och även
likabehandlingsplanen godkändes. Dock är inte måluppfyllelsen tillfredställande kring mobbing, vilket
gör att arbetet med mobbing blir klart prioriterat inom området kommande läsår.
Ansvar och inflytande
Vid arbetslagens senaste självutvärdering ansågs ett reellt elevinflytande vara ett område, som behöver
utvecklas. Viktigt är att koppla ihop inflytandet med ansvar. De flesta eleverna tycker att de får vara
med och påverka.
Bedömning och betyg
Sett över tid har elevernas resultat i år 9 förbättrats. Kvarnbyskolan har under många år haft de bästa
resultaten i Rinkeby. Detta får tillskrivas vårt skriftspråksutvecklande arbetssätt ”Listiga räven” och de
engagerade, duktiga och flexibla pedagoger som Kvarnbyskolan har. Resultaten är fortfarande
jämförelsevis bra, men vid nationella proven 2006 var Kvarnbyskolans elever inte bäst i alla ämnen.
Detta kan bero på en tillfällig nedgång eller på att andra skolor förbättrat sina resultat. Kvarnbyskolans
delmål till större måluppfyllelse är fortfarande att ha de bästa resultaten i Rinkeby.
Samverkan och övergångar
Samarbetet kring övergångar mellan olika verksamheter fungerar väl. Vårens utvärdering av
samverkan mellan skola och fritidshem pekade också på god kvalitet. Även schemalagd eller spontan
samverkan har också fått positiva omdömen vid utvärderingen.
UPPFÖLJNING AV LÄROPLANENS ÖVERGRIPANDE MÅL
Huvudsakliga styrdokument
Skolplan för Stockholms stad (KF 2000-06-0)
Strategi för elevhälsa i Stockholms stad (KF 2004-09-20)
Kommunfullmäktiges mål, relevanta för verksamhetsområdet
Skolans huvuduppgift ska vara att förmedla kunskap
Andelen elever som lämnar grundskolan och har uppnått kunskapsmålen ska öka jämfört med
föregående år
Skolket i skolan ska minska jämfört med föregående läsår
Alla elever i skolår F-6 ska erbjudas en stimulerande och trygg skolbarnsomsorg
KUNSKAP OCH LÄRANDE
Verksamhetens åtagande
Vi åtar oss att varje barn, efter nioårig skolgång, varav sju år i Kvarnbyskolan, uppnår
kunskaper, som minst motsvarar betyget godkänt i samtliga skolämnen under förutsättning att
barnet deltagit i skolarbetet på ett seriöst sätt minst 90 % av undervisningstiden.
(Kvarnbyskolan omfattar år F – 6 och kan därför endast ge eleverna förutsättningar att uppnå
det, som står i det skolgemensamma åtagandet).
Vi åtar oss att varje barn uppnår hög mellannivå i sin svenska språkutveckling efter 7 år i
Kvarnbyskolan, under förutsättning att eleven haft en nioårig skolgång och deltagit i
skolarbetet på ett seriöst sätt minst 90 % av tiden. (Kvarnbyskolan omfattar år F – 6 och kan
därför endast ge eleverna förutsättningar att uppnå det som står i det skolgemensamma målet).
Vi åtar oss att varje barn i Kvarnbyskolan lär sig läsa (uppnår LUS-punkt 7) under skolår 1
under förutsättning att det gått i Kvarnbyskolans förskoleklass och att det deltagit på ett seriöst
sätt i undervisningen minst 90 % av tiden.
Vi åtar oss att varje elev i Kvarnbyskolan, som har behov av särskilt stöd, ska erbjudas de
insatser, som krävs för att var och en på ett fullgott sätt ska kunna deltaga i skolverksamheten i
syfte att uppnå målen.
Metoder att nå målen
Varje arbetslag utarbetar egna kursplaner. Målen skrivs in i elevernas individuella utvecklingsplaner
och eleverna görs medvetna om vad som förväntas av dem. Måluppfyllelsen diskuteras under
utvecklingssamtalen mellan elev, förälder och lärare och i samband med utvärderings- och
planeringsdagar och ligger till grund för vidare planering.
Skolans profil är språk- och skrivutveckling och som komplement till lärarna finns en heltidsanställd
bibliotekarie anställd i ett välutrustat bibliotek. Allt arbete i Kvarnbyskolan ska vara språkutvecklande
och alla pedagoger erbjuds en 20-poängskurs i ”Tvåspråkiga barns språk - och kunskapsutveckling”.
Ämnesbehörigheten i svenska som andra språk är hög. Lärarna använder ett skriftspråksutvecklande
arbetssätt efter Nya Zeeländsk modell och mycket skönlitteratur används i undervisning. Metoden ger
eleverna en god läsförståelse, självkänsla och är även gynnsam för språkutvecklingen
En utveckling pågår inom matematiken mot mer problemlösning och laborativt arbete i stället för
räkning. Så gott som all pedagogisk personal bevistar ”Matematikbienetten”, som äger rum vartannat
år för inspiration och ökad insikt. Några lärare har gått en pilotutbildning kring uppbyggandet av
matematikverkstäder. Många lärare deltog i en kurs om matematik utomhus.
Modersmålsundervisning anses viktig och tre modersmålslärare är anställda lokalt på heltid, vilket
också innebär att de kan fungera som studiehandledare och brobyggare mellan olika kulturer
De pedagogiska utvecklingsgrupperna har haft diskussioner om olika pedagogiska frågor. Grupperna,
som är tvärgrupper av arbetslagen, har under detta år diskuterat samma frågor, vilket visat sig vara
gynnsamt för den fortsatta pedagogiska diskussionen i arbetslagen.
Elever i behov av särskilt stöd
Kvarnbyskolan har god kunskap om vilka elever, som behöver särskilt stöd. Insatser för elever i behov
av särskilt stöd görs genom stor personaltäthet i arbetslagen, som fördelar och organiserar sina insatser
efter elevernas olika behov. Specialpedagogisk kompetens används dels för enskilda elever dels för
mindre undervisningsgrupper. En specialpedagog ingår i och disponeras av varje arbetslag för de olika
skolåren. Sju till åtta lärare arbetar i varje arbetslag. Detta gör att resurserna snabbt kan styras till de
elever som bäst behöver dem. Dessutom får vissa elever undervisning av talpedagog.
Skolan har ett elevhälsosteam, som leds av rektor och består av skolsköterska, skolkurator och
skolpsykolog. Teamets uppgifter är att stödja arbetslagens arbete genom handledning,
utredningsarbete, föräldrakontakter, elevsamtal och kontakter med andra verksamheter inom
socialtjänst och landsting.
Funktionshindrade elevers behov uppmärksammas särskilt och skolan beaktar tillgängligheten vid
lokalförändringar. Situationen för personer med funktionsnedsättning tas upp i undervisningen.
Allergiska barn får specialkost och miljön anpassas efter deras behov. För elever med
utvecklingsstörning finns grundsärskola. Mottagande av elever i särskolan sker efter
bedömning av Utbildningsförvaltningens särskoleenhet och sedan ansvarar rektor för driften.
För elever som saknar kunskaper i svenska sker skolmottagandet i förberedelseklass. Här får eleverna
grundläggande undervisning i svenska som andra språk, men även extra socialt stöd. Deltagande i
vanlig klassundervisning sker successivt och efter elevernas individuella förutsättningar.
För vissa elever med behov av särskilt stöd är skolans möjligheter till insatser otillräckliga. Skolan
söker då efter en extern skolplacering i specialskola. Samverkan med individ- och familjeomsorgen
sker då stödbehovet är av social karaktär.
Åtgärdsprogram upprättas för elever i behov av särskilt stöd i samverkan med elevens föräldrar.
Skolbarnsomsorg
Under skoldagen samverkar personalen i fritidshem och skola kring eleverna. Fritishemspersonalen
ingår då i de olika lärarlagen. Arbetet sker mot målen i kursplanerna genom de olika
personalkategoriernas kompetenser tas till vara. Alla barn ges möjlighet till fysiska aktiviteter
utomhus och inomhus. Efter skoltid disponerar fritidshemmen oftast idrottshallen.
Resultat
De individuella mål som satts upp har i de flesta fall uppnåtts eller är på god väg att uppnås.
Åtgärdsprogram upprättas för elever som inte uppnått kravnivåerna.
Kvarnbyskolan har ett språkutvecklande arbetssätt och bedömningen är att de flesta elever ges
förutsättningar att uppnå hög mellannivå under sin grundskoletid. I skolår 6 hade i maj 2007 alla
elever utom två uppnått mellannivå (96%) och 42% hög mellannivå eller avancerad nivå. Alla elever i
skolår 1, som närvarat minst 90% av skoltiden, kunde läsa och skriva enkla texter och återberätta en
händelse på förståelig svenska vårterminen 2007.
Lus-nivåer läsåret 20006/07
Procent som uppfyllde kravnivån
Ingångsvärde sep 2005
Utgångsvärde maj 2006
Förändring procentenheter
År F Lus-punkt 3
0%
92%
+92
År 1 –
Lus-punkt 7
18%
92%
+74
År 3 Lus-punkt 15
25%
74%
+49
År 6 Lus-punkt 18a
47%
54%
+7
Skolverkets Nationella proven för elever i skolår 5 har de senaste nio åren gett följande resultat:
Procent som uppfyllde kravnivån
vt 99
vt 00
Svenska
77%
86%
Matematik
73%
88%
Engelska
74%
77%
vt 01
98%
84%
77%
vt 02
79%
83%
63%
vt 03
88%
86%
83%
vt 04
89%
82%
80%
vt 05
83%
83%
70%
vt 06
77%
70%
75%
Vt 07
76%
79%
83%
För de elever som inte uppfyllde kravnivån vårterminen 2006 upprättades åtgärdsprogram. Detta
medförde att vårterminen 2007 (i skolår 6) hade flertalet elever uppnått kravnivån eller mer.
(Matematik 91%, svenska 96% och engelska 95%).
Måluppfyllelse av kursplanernas mål
För skolår 1-6 finns kursplaner i alla skolämnen. Alla elever har sitt exemplar av kursplanen där
uppföljning sker av måluppfyllelsen. Efter vårterminen var måluppfyllelsen för skolans elever i skolår
1 – 6 enligt följande (Förberedelseklassen med elever, som är nyanlända i Sverige är ej medräknade):
Procent som nådde målen i skolår 1 – 6
Skolår
1
Svenska som andra språk
85%
Matematik
89%
Engelska
96%
No
93%
So
94%
Bild
96%
Hemkunskap
Idrott
98%
Musik
98%
Slöjd
Teknik
-
Skolår
2
91%
91%
93%
95%
95%
98%
100%
100%
98%
Skolår
3
93%
93%
89%
98%
98%
100%
96%
98%
98%
98%
Skolår
4
91%
81%
84%
95%
95%
97%
97%
91%
100%
97%
Skolår
5
83%
81%
83%
82%
82%
100%
100%
96%
94%
96%
100%
Skolår
6
91%
78%
80%
95%
93%
98%
91%
97%
98%
100%
Totalt år
1–6
89%
85%
88%
94%
94%
98%
100%
96%
96%
97%
99%
Förskolelklass
För eleverna i förskoleklasserna finns inga kunskapsmål, men alla har individuella utvecklingsplaner
där måluppfyllelsen för elevernas sociala utveckling och olika färdigheter redovisas.
Elever i behov av särskilt stöd
Stor lärartäthet, en specialpedagog för varje skolår, talpedagoger och en tillräcklig dimensionering av
elevhälsan gör att elever med behov av särskilt stöd ges möjlighet att nå de uppsatta målen för
undervisningen. Genom arbete i arbetslag kan resurserna styras till de elever som bäst behöver det. För
elever i grundsärskolan finns individuella utvecklingsplaner med måluppfyllelse, men ingen
sammanställning på skolnivå har gjorts.
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Alla arbetslag har utarbetat kursplaner i de olika skolämnena. Kursplanerna används som underlag vid
utvecklingssamtalen och eleverna är i förhållande till sin ålder medvetna om mål och måluppfyllelse.
Vid utformandet av Elevens val studeras kursplanerna och för varje aktivitet anges vilket mål valet
anknyter till
Läsutvecklingen bedöms med LUS (Läsutvecklingsschema) och används för alla barn. Rapportering
till rektor sker tre gånger under läsåret. Uppföljningen av elevernas individuella kunskapsutveckling
och sociala utveckling sker minst två gånger under året vid utvecklingssamtalen mellan elev, föräldrar
och personal. Alla elever med svenska som andra språk bedöms med performansanalys, som är en
metod som visar vad eleven kan och vad den bör utveckla.
Vid nationella prov för skolår 5 bedöms måluppfyllelsen i svenska, engelska och matematik. I de
lokala kursplanerna finns mål och kravnivåer som kommuniceras med eleverna genom deras
individuella utvecklingsplan och under utvecklingssamtalen
Förutom ovan redovisade prov genomförs såväl muntliga som skriftliga uppföljningar av elevernas
kunskapsnivåer kontinuerligt under läsåret. Uppföljning sker också vid klasskonferenser då arbetslag,
elevhälsa och skolledning går igenom skolans alla elever och diskuterar insatser för de elever, som
behöver stöd på något sätt.
Kvarnbyskolan har god kunskap om vilka elever, som behöver särskilt stöd. Genom den goda
tillgången på specialpedagoger görs olika utredningar tidigt vilket leder till att eleverna tas om hand på
ett adekvat sätt. I skolår 3 uppgav 83 % att de var nöjda med möjligheterna att få individuellt stöd och
hjälp i undervisningen. 0 % var missnöjda. I skolår 6 var 81% nöjda och ingen missnöjd. 66 % av
eleverna i skolår 3 var nöjda med stödet de fick för att utvecklas i svenska som andra språk medan 4 %
var missnöjda. I skolår 6 var 77% nöjda och ingen missnöjd (Utrednings- och statistikontorets
skolundersökning 2007).
Det är viktigt att komma ihåg vid jämförelser över åren att det handlar om olika elever och olika
lärare. Därför måste framför allt arbetslaget göra en analys över utfallet för att konstatera vilka elever,
som är i behov av särskilt stöd för att nå målen och upprätta åtgärdsprogram för dessa. Det kan också
finnas anledning att ompröva den metodik som använts och finna nya pedagogiska arbetssätt
I några skolår har en klass av tre sämre resultat. Frågan är då om det beror på brister i
bedömaröverensstämmelsen, om elevgruppen har sämre förutsättningar eller om det är skillnader i
lärarnas undervisningsförmåga. Arbetslaget bör i dessa fall diskutera om man t.ex. ska ändra
resursfördelningen, låta elever byta klass eller efterfråga kompetensutveckling.
Resultaten sjunker också i kärnämnena matematik och engelska i takt med elevernas stigande ålder
och det behöver klargöras om detta enbart beror på bristande språkfärdigheter, så att skolan i så fall
kan förstärka undervisningen i svenska som andra språk.
NORMER OCH VÄRDEN
Verksamhetens åtagande
Vi åtar oss att arbeta förebyggande kring mobbing, trakasserier och kränkande behandling.
Om ett barn ändå utsätts för något av detta, ska hjälp av vuxna omedelbart sättas in och barnet
ska känna att det tas på allvar.
Vi åtar oss att varje barn i Kvarnbyskolan, som har behov av särskilt stöd, ska erbjudas de
insatser, som krävs för att var och en på ett fullgott sätt ska kunna delta i skolverksamheten i
syfte at uppnå målen.
Vi åtar oss att alla elever i skolår F - 6 ska erbjudas en trygg och stimulerande
skolbarnsomsorg. För elever i skolår F - 3 i form av fritidshem och för elever i skolår 4 - 6 i
form av en öppen eftermiddagsverksamhet.
Skolket i skolan ska minska jämfört med föregående läsår (kommunfullmäktiges mål)
Metoder att nå målen
Kvarnbyskolan har en likabehandlingsplan med en välförankrad arbetsplan mot mobbing, trakasserier
och kränkande behandling, som omfattar anvisningar för både förebyggande och akuta åtgärder.
Jämställdhet och ett trevligt bemötande uppmärksammas särskilt, som grund för ett gott arbetsklimat.
Mycket arbete läggs ned på att förebygga mobbing och alla arbetslag upprättar och följer en
handlingsplan med förebyggande arbete, som utvärderas vid läsårets slut.
Skolan arbetar också mycket med attityder och påverkan. Alla arbetslag redovisar sitt arbete med
attityder i en handlingsplan. På föräldrasammankomster diskuteras gränssättning och föräldraskap.
Personalen har också fått kompetensutveckling i värderingsövningar. ”Livets spelregler” är exempel
på en bra handledning för värderingsövningar, som används av de olika arbetslagen
Om mobbing uppstår arbetar arbetslaget efter skolans arbetsplan mot akut mobbing. Vid svårare fall
inkallas skolans elevhälsoteam för hjälp, stöd och handledning. Alla fall av mobbing dokumenteras
skriftligt och arkiveras. Vår förhoppning är att mobbingen ska minska genom arbetslagens insatser för
att stärka barnens självkänsla, påverka attityder, använda ett demokratiskt arbetssätt och ha
diskussioner om mobbing.
Skolket bland Kvarnbyskolans elever är måttligt. I de fall elever har stor frånvaro sker det ofta med
föräldrarnas godkännande. Personalen lägger ändå ner stor kraft på att minska frånvaron och har täta
kontakter med berörda hem. Vid större frånvaro sker rapport till elevvården. Vid ofruktsamt arbete tar
elevvården kontakt med socialtjänsten.
Medvetenheten om elevhälsa har ökat. Skolan har permanentat projektet med schemalagda
promenader varje dag. Lek och rörelse i undervisningen uppmuntras och förutom ordinarie
simundervisning för skolår 2 anordnas sådan för äldre elever inom ramen för ”Elevens val” liksom för
överviktiga elever. Nästa läsår kommer även eleverna i förskoleklasserna att få simundervisning.
Vid Kvarnbyskolan finns elevskyddsombud. Dessa deltar i skyddsronderna och får viss utbildning i
arbetsmiljöarbete.
Resultat
I de fall av akut mobbing, som uppdagats har personalen arbetat efter Kvarnbyskolans mobbingplan
och detta har haft avsedd effekt. I den uppföljning, som stadens revisionskontor gjorde kring mobbing
våren 2005 var situationen likartad i stadens undersökta skolor. På vissa frågor svarade
Kvarnbyskolans elever mer positivt än andra elever och på andra frågor mer negativt, men
skillnaderna var små. Skolverket påpekade vid sin inspektion att Kvarnbyskolan trots det goda arbete,
som lades ner på att förebygga trakasserier och mobbing så var inte resultatet tillfredställande.
Kvarnbyskolan kommer därför att intensifiera arbetet och avsätta tid för kompetensutveckling för att
nå ett bättre resultat.
Elevenkäter visar att de flesta elever är mycket nöjda med skolverksamheten och tycker att det är
roligt att gå i skolan. Den skolundersökning som Utrednings- och statistikkontoret gjorde våren 2007
visade att
- 75% av eleverna i skolår 3 och 74% i skolår 6 instämde i påståendet ”Jag trivs i skolan”.
- 81% av eleverna i skolår 3 och 6 uppgav att de var nöjda med sin skola. 8% respektive 6% var
missnöjda.
- 81% av eleverna i skolår 3 var nöjda med möjligheten att känna sig trygg och 78% i skolår 6. 8%
respektive 6% kände sig missnöjda
- Skolans sätt att hantera mobbing var 58% nöjda med i skolår 3, medan 8 % var missnöjda. I
skolår 6 var 44% nöjda medan 38 % var missnöjda.
Skolbarnsomsorg
I ovan nämnda skolundersökning svarade
- 82 % av föräldrarna till elever i skolår 3 att de var nöjda med fritidshemmet medan 6 % var
missnöjda.
- 78 % av föräldrarna i skolår 3 uppgav att de var nöjda med sitt barns möjligheter att känna sig
tryggt. - 12 % var missnöjda.
Resultatet för skolbarnsomsorgen har förbättrats avsevärt sedan 2005. Viktigt är ändå att analysera
svaren i undersökningen för att hitta möjligheter till förbättringar. Målet måste vara att alla ska vara
nöjda.
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Det finns många dokument att tillgå vid bedömning av måluppfyllelsen t.ex. Revisionskontorets
rapport om ”Skolornas arbete för att motverka mobbing och andra former av kränkande behandling”,
Skolundersökning 2007 utförd av Utrednings- och statistikkontoret, Skolhälsans rapport,
skolsköterskornas skadestatistik, Skolverkets inspektionsrapport och personalens och elevernas
utvärderingar
Stämningen i skolan är mycket god både i personalgruppen och i elevgruppen vilket troligen grundar
sig på att personalen är mycket kompetent och engagerad. I elevrådet säger eleverna samstämmigt att
de trivs i skolan och att de längtar dit efter loven.
Likabehandlingsplanen utvärderas vid läsårets slut. Inget fall av diskriminering i Kvarnbyskolan har
rapporterats. I de fall personalen arbetat med akut mobbing är detta dokumenterat.
Även om skolan endast är skyldig att ingripa och göra allt den kan för att stoppa akut mobbing så är
målet förstås att alltid lyckas. Denna måluppfyllelse är inte nådd så detta är helt klart ett
utvecklingsområde och skolan kommer att intensifiera arbetet på olika sätt under läsåret.
ANSVAR OCH INFLYTANDE
Verksamhetens åtagande
Vi åtar oss att för varje barn i Kvarnbyskolan utarbeta en individuell utvecklingsplan i
samverkan mellan barn, föräldrar och lärare. Utvecklingsplanen har ett långsiktigt och ett
kortsiktigt perspektiv och utvärderas varje termin vid utvecklingssamtal.
Vi åtar oss att varje barn i Kvarnbyskolan har ett direkt inflytande över sitt dagliga skolarbete,
vid stoffurval såväl som arbetssätt och också har formella påverkansmöjligheter genom
samrådsorgan.
Metoder att nå målen
I Kvarnbyskolan råder demokratiska värderingar där delaktighet och ansvar utvecklas bland elever,
föräldrar och personal. Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt och uppmuntras till detta. FN:s
barnkonvention ingår som ett naturligt inslag i undervisningen. I klassråd, elevråd, matråd och
arbetsmiljöråd lär sig eleverna den demokratiska beslutsprocessen. Eleverna informeras om de mål,
som finns i läroplanen och kursplanerna och om vilka förväntningar skolorna har på dem inom
respektive område. I den dagliga verksamheten har eleverna möjlighet att påverka innehållet, utforma
arbetsområden och ta ansvar för sitt eget lärande.
För de flesta föräldrar sker dock det viktigaste föräldrainflytandet kring det egna barnet. Detta sker
företrädesvis vid utvecklingssamtal mellan förälder, elev och personal minst en gång per termin. Här
diskuteras elevens individuella utvecklingsplan, uppnådda resultat, allmän skolsituation och
kommande åtaganden.
I Kvarnbyskolans kvalitetsgarantier finns anvisningar om vart man ska vända sig med klagomål och
synpunkter, vilket i allmänhet först är ansvarig pedagog och därefter rektor. För skriftliga klagomål
finns rutiner upprättade för hur klagomålen ska dokumenteras, besvaras och åtgärdas. Eftersom
skriftliga klagomål ytterst sällan kommer skolan till del har en blankett tagits fram för redovisning av
muntliga klagomål. Klagomålsrutinerna är gemensamma för Rinkeby stadsdelsförvaltning.
Resultat
Alla elever har individuella utvecklingsplaner. För elever med svårigheter kompletteras planen med
åtgärdsprogram.
Målen för inflytande för elever och föräldrar har ännu inte uppnåtts. Den brukarenkät, som
genomfördes av Utrednings- och statistikkontoret våren 2007, visade att endast 58 % av eleverna i
skolår 6 var nöjda med sina möjligheter att vara med och påverka i skolan medan 26 % var missnöjda.
I skolår 3 var 78 % nöjda och 4% missnöjda. 72 % av eleverna i skolår 6 var nöjda med hur lärarna
lyssnar och tar hänsyn till deras synpunkter. 12 % var missnöjda. Siffrorna för skolår 3 var 78% nöjda
och 11% missnöjda.
Arbetslagens självutvärderingar visar att elevernas inflytande och kännedom om skolans olika mål är
områden, som kan vidareutvecklas och de är prioriterade områden även nästa år.
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Elevernas inflytande får ses som ett utvecklingsområde i skolan. De olika arbetslagen har kommit
olika långt med detta arbete, inte bara beroende på elevernas olika åldrar. Det är också viktigt att
fortsätta arbetet med att utveckla samverkan med föräldrar.
Personal- och elevutvärdering sker vid läsårets slut, men också efter avslutat arbetsområde.
Föräldrarnas synpunkter inhämtas vid utvecklingssamtal, föräldramöten och spontana skolkontakter.
Dokumentation finns från elevråd och matråd. Skolundersökningen för 2007 redovisas och diskuteras.
BEDÖMNING OCH BETYG
Verksamhetens åtaganden (kommunfullmäktiges mål)
Andelen elever som lämnar grundskolan och har uppnått kunskapsmålen ska öka jämfört med
föregående år
Metoder att nå målen
Kvarnbyskolan använder sig av läsutvecklingsscheman (LUS) vid bedömningen av elevernas
läsförmåga. Performansanalys (språkutvecklingsanalys) används för att bedöma språknivån för elever
med svenska som andra språk. Analyserna visar tydligt vad eleverna kan och upplyser lärarna om vad
den enskilde eleven behöver utveckla. Med Skolverkets Nationella Prov för skolår 5 bedöms
måluppfyllelsen i svenska, engelska och matematik i relation till kursplanernas mål. Alla arbetslag har
utarbetat kursplaner i de olika skolämnena. Kursplanerna används som underlag vid
utvecklingssamtalen och vid utformandet av Elevens val studeras kursplanerna och för varje aktivitet
anges vilket mål valet anknyter till.
Inspektioner
Under 2006 inspekterades Kvarnbyskolan två gånger: I mars genom stadens egna skolinspektörer och
i augusti av Skolverket.
Brukarundersökningar
För staden gemensamma brukarenkäter genomförs liksom skollokala sådana. Under år 2006
genomfördes en brukarundersökning bland föräldrar med barn i stadens särskolor. Vårterminen 2007
genomfördes skolundersökning i skolår f, 3 och 6 av Utrednings- och statistikkontoret.
Uppföljning, utvärdering och utveckling
Till grund för vidareutveckling och planering för kommande läsår ligger den utvärdering som elever
och personal genomför i slutet av läsåret. Uppföljningar av skolarbetet görs löpande under terminerna
och oftast i samband med att ett arbetsområde avlutas. Uppföljning av elevernas individuella
kunskaps- och sociala utveckling sker minst två gånger per år under utvecklingssamtalen mellan elev,
föräldrar och personal. Relevanta nyckeltal för bedömning av kvalitet är lärartäthet, andelen behöriga
lärare, antalet specialpedagoger och personalomsättningen. Övriga uppföljningar som ska genomföras
är kvalitetsredovisningar enligt Skolverkets anvisningar, verksamhetsberättelser, tertialrapporter och
ekonomiska månadsrapporter.
Resultat
Kvarnbyskolan har endast elever i skolår f – 6, men arbetar för att de elever som lämnar grundskolan
ges bra förutsättningar att uppnå betyget godkänd. Viss variation finns av slutbetygen i år 9, men allt
fler elever blir godkända i ett flerårsperspektiv.
Bedömaröverensstämmelsen inom de flesta arbetslagen är god då varje elev i allmänhet bedöms av
flera vuxna med efterföljande diskussion. Bedömaröverensstämmelse mellan arbetslagen är på god
väg att uppnås genom diskussioner efter redovisning av resultat.
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Kvarbyskolan är klart resultatorienterad och eleverna är i takt med stigande ålder väl medvetna om
vilka mål som ska uppnås eftersom resultat och förbättringsmöjligheter hela tiden kommuniceras med
dem.
Det är viktigt att använda sig av olika bedömningsinstrument och noggrant dokumentera alla elevers
utveckling. Resultaten ska inte komma som en överraskning vid läsårets slut. Arbetslagen har i
allmänhet kännedom om elevernas utveckling och förmåga och anpassar sin under visning efter det.
De elever, som inte närvarat 90% av skoltiden, är överrepresenterade i elevgruppen, som inte uppnår
skolans mål. Föräldrarna blir dock i allmänhet alltmer medvetna om vikten av närvaro i skolan och
förlägger oftast familjens besök i barnens hemländer till skolferierna.
SAMVERKAN OCH ÖVERGÅNGAR
Verksamhetens åtaganden
Skolorna och förskolan ska följa den plan, som man tillsammans har utarbetat för ”Överföring
mellan de pedagogiska verksamheterna i Rinkeby”.
Samverkan sker mellan olika arbetsenheter och arbetslag, men skolan har inte upprättat ett
åtagande för detta.
Metoder att nå målen
Under skoldagen samverkar fritidshemmen och skolan kring eleverna. Fritidshemspersonalen ingår då
i de olika lärarlagen. Arbetet sker mot målen i kursplanerna genom att de olika personalkategoriernas
kompetenser tas till vara. Personalsamverkan sker i förskoleklassen genom att de kommande
grundskolelärarna för år 1 arbetar heltid i förskoleklassen (och på fritidshemmet). Övrig samverkan
sker inom eller mellan olika arbetslag t.ex mellan fadderklasser och mellan särskola – grundskola.
Överföringen mellan de pedagogiska verksamheterna sker efter principen ”Föräldrar är bärare av
informationen”, vilket innebär att information mellan verksamheterna lämnas över i föräldrars närvaro.
Inför övergången från år 6 till år 7 kallas förälder och elev till ett enskilt överlämningssamtal
tillsammans med avlämnande lärare i slutet av läsåret för skolår 6. Från mottagande skola deltar en
skolledare och en representant för elevvården. För elever med behov av särskilt stöd tas kontakt
tidigare i samråd med föräldrarna.
Före övergången mellan förskola och förskoleklass bjuds alla föräldrar efter valet av skola in till ett
överföringssamtal tillsammans med förskolepersonal. De blivande eleverna gör skolbesök under
vårterminen och föräldrarna får information före skolvalet på ett föräldramöte i skolan.
Innan en elev börjat i särskolan äger en överföringskonferens rum, då representanter från
utbildningsförvaltningens särskoleenhet, skolledning, elevvårdspersonal och berörda lärare går igenom
de utredningar, som ligger till grund för mottagandet i särskolan.
Elever, som börjar i Kvarnbyskolan under läsåret tas emot med en intagningskonferens då familjen
och skolpersonalen får tillfälle att ställa frågor och informera varandra.
Resultat
Samverkan inom skolan sker dagligen inom olika elevgrupper och mellan olika arbetsenheter.
Fritidspersonalen är schemalagd i klasserna och har mångårig vana vid skolsamverkan. Två lärare
arbetar oftast tillsammans i en klass och för att öka samverkan inom arbetslaget pågår ett projekt som
heter ”Byta kollega” och som innebär att lärarna minst en gång per vecka byter kollega i klassrummet.
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Utrednings- och statistikkontorets skolundersökning 2005 visade att 71 % av föräldrarna i
förskoleklasserna var nöjda med hur övergången från förskolan fungerat. 6 % var missnöjda. Tyvärr
har inte tillräckligt många föräldrar svarat på skolenkäten 2007 för att resultatet ska kunna redovisas.
Vår uppfattning är dock att överföringarna fungerar allt bättre och att föräldrarna uppskattar vårt
arbete.
Samarbetet mellan Kvarnbyskolan och Rinkebyskolan vid överlämningar fungerar väl. Dokument,
som stöd för överlämnandet till skolår 7, bör utarbetas då det är med långa tidsintervall, som lärarna är
med om överlämningar. Arbetet med detta har påbörjats.
ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING LÄSÅRET 2007 / 2008
Vi känner att vi har en bra verksamhet i Kvarnbyskolan. Skolan har ett gott rykte och pedagogerna
känner sig uppskattade av föräldrar och barn. Hela personalgruppen är mycket stabil och kompetent.
93% av eleverna i år 6 uppskattade lärarnas förmåga att stimulera och väcka intresse enligt
skolundersökningen våren 2007. Elevernas studieresultat måste dock bli ännu bättre och vi kommer att
fortsätta det vi redan påbörjat genom att särskilt utveckla insatserna kring:
Språkutvecklande arbetssätt
Området är ständigt prioriterat på Kvarnbyskolan. För att inspirera nyanställda och ytterligare befästa
vårt skriftspråksutvecklande arbetssätt planeras en studieresa till Nya Zeeland.
Matematik
Kvarnbyskolans sämsta måluppfyllelse är i matematik. Möjligheten till förstärkning av ämnet kommer
att erbjudas inom ramen för lärarlyftet.
Elevinflytande
Vid den självutvärdering som genomfördes inför stadens skolinspektion framkom det att elevernas
ansvar och inflytande var ett område som behövde vidareutvecklas och det kommer att ske under året.
Rektor har diskuterat frågan med alla under medarbetarsamtalen.
Måldiskussion med eleverna
Även elevernas medvetenhet om olika mål i undervisningen behöver vidareutvecklas och målen
kommer att kommuniceras mer med eleverna.
Ledarskap i klassrummet
Planer finns på att använda studiedagar till detta. Kompetensutveckling kommer eventuellt att köpas
av lärarhögskolan. (Detta är ett kvarstående behov från förra året).
Data
Den kompetensutveckling som genomfördes under läsåret kommer att fortsätta. Beroende på behov
och önskemål kommer ytterligare datautbildning att erbjudas personalen.
NTA (Naturvetenskap och teknik för alla)
Kvarnbyskolans personal kommer att delta i skolutvecklingsprogrammet NTA, som förutom
kunskaper i ämnena stimulerar ett elevaktivt arbetssätt, vilket är bra för elevernas språkutveckling.
Mobbing, trakasserier och annan kränkande behandling.
Arbetsinsatserna är goda, men resultatet otillräckligt. Vi kommer därför att intensifiera insatserna
genom diskussioner och kompetensutveckling.
REKTORS SLUTORD
Under de senaste skolinspektionerna har Kvarnbyskolan fått övervägande positiva omdömen. Då är
det är lätt att slå sig till ro. Men stillastående är tillbakagång så det gäller att ständigt försöka bli bättre.
Förutsättningarna är goda: Personalen är stabil, ansvarstagande, utvecklingsbenägen och lösningsfokuserad. Eleverna tycker om att gå i skolan och vill lära sig.
Vårt kanske viktigaste uppdrag är att ge eleverna en framtidstro. Genom goda kunskaper, självkänsla,
social kompetens och initiativförmåga kan eleverna bättre möta och lyckas med olika kommande
utmaningar.
Och fortfarande lär jag mig något nytt varje dag. Det är spännande att vara rektor på Kvarnbyskolan!
Ansvarig för kvalitetsredovisningen
Rinkeby 2007-09-28
Birgitta Bengtsson
rektor
