Missbruk och beroende

”Våld i nära relationer”
Personer med missbruk/beroendeproblematik
Katarina Andréasson
2015-03-17 o 18
Alkohol och våld
BRÅs Nationella trygghetsundersökning (BRÅ, 2012)
‣ 74 % av männen som utsatts för misshandel uppgav att
gärningsmanen var alkohol- eller drogpåverkad
‣ 53 % var själva påverkade av alkohol vid misshandeln
Motsvarande siffror för kvinnor:
‣ 51 % av kvinnorna som utsatts för misshandel uppgav att
gärningsmannen var alkohol- eller drogpåverkad
‣ 20 % var själva påverkade av alkohol vid misshandeln
Samband mellan alkoholförsäljning och våldsbrott
Det är känt att:

Många som begår våldsbrott är påverkade av alkohol.
Dock tycks sambandet mellan alkohol och våldsbrottslighet vara
komplext.
Det är även så att:

Många våldsbrott begås utan alkohol, och de flesta tillfällen
med alkoholkonsumtion leder inte till våld.
Experiment har visat att:

Människor påverkade av alkohol i högre grad tar till
våld i situationer präglade av frustration och stress.
?
?
Socialt välfungerade kvinnor
?
Socialt utsatta kvinnor
Socialt utsatta
Våld och övergrepp är ett vanligt inslag i vardagen
för de kvinnor som har ett tungt missbruk.
De flesta kvinnorna blir någon gång utsatta för våld.
Socialt etablerade
Våld och övergrepp är ett vanligt inslag i vardagen
för de kvinnor som har ett missbruk?
De flesta kvinnorna blir någon gång utsatta för våld?
103 missbrukande kvinnor deltog
Kvinnorna fanns på verksamheter som till exempel
behandlingshem och härbärgen.
Personalen sållade bort dem som mådde för dåligt.
Hur många av de 103 var då utsatta för våld,
övergrepp och kränkningar?



88 kvinnor utsatta för mer än en typ av övergrepp,
t ex både knytnävsslag och sexuellt våld
59 kvinnor utsatta av mer än en förövare
74 utsatta av tidigare manlig partner
(gemensam nämnare med kvinnomisshandel)


22 kvinnor utsatta av s k professionella (t ex polis,
behandlingspersonal eller väktare)
Utsatta både i hemmet och på allmän plats
Brutna ben
Knivsår
Blåmärken
Strypmärken
Brutet nyckelben
Brutet finger
Bruten käke
Artärblödning vid tinning
Sprucket kindben
Spruckna revben
Ömhet i underlivet
Panikångest
Depressioner
Mardrömmar
”Total brist på tillit.”




Kvinnorna har ofta hoppat av grundskolan eller
gymnasiet.
Dålig eller ingen anknytning till arbetsmarknaden.
Försörjning; kriminalitet, prostitution, socialbidrag
mm.
Föräldrarna ofta missbrukare.


Missbruk kan vara ett sätt att uthärda en
våldspräglad relation som man inte förmår att
bryta.
Sviterna av att ha levt i en misshandelsrelation kan
medföra att man börjar missbruka som en form av
självmedicinering även efter relationen tagit slut.


Kvinnor har inte sällan erfarenheter av våld från
barndomen.
Är ofta multiutsatta, våld från partner, andra män
och kvinnor i missbruket och ibland också av
professionella.





En majoritet av missbrukande kvinnor bär på upplevelser av att bli
psykiskt nedtryckta och kränkta, att bli slagna, att bli våldtagna och
hotade.
Våldet beskrivs i många fall som en naturlig del av dessa kvinnors
vardag.
Skammen över att bli utsatt för olika former av sexualiserat våld och
vara missbrukare är ofta stor och gör att det är svårt att söka hjälp.
Hos många kvinnor finns även en stark misstro till myndigheter
vilket komplicerar hjälpsökandet ytterligare.
Kvinnokroppen blir ett symboliskt kapital som blir användbar
för att förbättra den sociala positionen inom drogvärlden.


Droger och alkohol kan användas för att
kontrollera och göra offret ännu mer beroende.
Olika missbruk ger olika sociala mönster




”Då tar dom barnen”.
Behovet av att dölja missbruk och/eller
kriminalitet.
Hot om att anmäla anhörigas kriminalitet eller
missbruk.
Tjuvheder och det totala förbudet mot att
”gola ner någon”.
Missbruk kan bland annat leda till
hälsoproblem, ekonomiska problem,
bostadslöshet och kriminalitet.
Att utöver detta utsättas för övergrepp i form
av psykiskt, fysiskt och sexuellt våld.
Kvinnor som lever i missbruk utsätts ofta för
våld av fler olika förövare: partner,
behandlingspersonal, väktare, polis eller andra
missbrukare.

Normaliseringsprocessen

Om hon lämnar mannen
– hur ska hon klara sig?

Om hon stannar kvar och fortsätter bli slagen
– då får hon skylla sig själv.

”I skammen kan jag inte göra någonting.”

”I skammen är jag helt låst.”

”I missbruket ingår att inte ”gola”. Det spelar ingen
roll vad man blir utsatt för så anmäler man inte.”


”Där och då ”vill” man inte ha hjälp. Skulle jag
berättat måste jag berätta om mitt eget missbruk.”
”Jag kunde inte ha en ”vanlig” man. Med de män
jag valde kunde jag aldrig vara sämst.
Jag ”valde” alltid en ny likadan.”
På flera sätt en utsatt grupp
◦ Kvinnor i missbruk befinner sig ofta i livssituationer som ökar
risken för att utsättas för våld
◦ Tycks ha svårare än andra våldsutsatta att få stöd och hjälp
◦ Våldet ses ofta som en konsekvens av missbruket och därmed
tenderar kvinnans våldsutsatthet att negligeras och osynliggöras
◦ Utsätts liksom andra våldsutsatta kvinnor både fysiskt, psykiskt
och sexuellt
◦ De utsätts för kränkningar och våld av de samhällsinsatser som
ska ge dem stöd och hjälp
Våldsutsatta kvinnor i missbruk eller beroende
behöver få tillgång till fler skyddade boenden
med personal som har kunskap om såväl
våldets som missbrukets mekanismer.
Utifrån ett skydds- och trygghetstänkande kan
en viktig insats vara att erbjuda könsspecifik
missbruksbehandling för de kvinnor
som önskar det.
(Socialstyrelsen, ”Skylla sig själv?”, 2011)
Stöd och hjälp till våldsutsatta missbrukande
kvinnor:
◦ Ta kvinnan på allvar när hon söker hjälp – se henne som en
kapabel person och bemöt henne med empati
◦ Uppmana inte kvinnan att vänta tills imorgon – inta ett ”här och
nu-perspektiv” och möt kvinnan där hon befinner sig
◦ Ordna en plats att fly till – inrikta insatserna på att ge kvinnan
skydd och vård
Stöd och hjälp – forts:
◦ Skuldbelägg inte – ge kvinnan tid, tålamod och omtanke och
ifrågasätt inte hennes berättelse, förmedla hopp
◦ Ge handfast hjälp så kvinnan vågar fullfölja uppbrott och
anmälan – agera stödperson och följ med kvinnan vid behov,
erbjud konkret hjälp
◦ Se till att kvinnan får hjälp i rättsprocessen och känner trygghet
i att hon får fortsatt stöd – hänvisa till personer med rätt
kompetens om du inte har det själv
Stöd och hjälp – forts:
◦ Låt kvinnan göra uppbrottet i sin egen takt – ge henne stöd i sin
process att hitta ett nytt livssammanhang
◦ Sätt inte upp några krav och villkor för hjälpen – gör en
riskbedömning och säkerhetsplanering utifrån de faktiska
omständigheterna, många kvinnor som levt länge med våld
uppfattar inte hur allvarlig situationen är
◦ Missbrukande kvinnor är ofta påverkade – fokusera på våldet,
inte enbart missbruket och bekräfta kvinnan som brottsoffer
◦ Låt alltid kvinnan komma tillbaka om hon går ifrån
hjälpinsatsen – jobba på relationen och kontinuiteten
(”Respektera mig!”, Malmö stad, 2008)
Dubbelt beroende


Den missbrukande kvinnans beroende av mannen
kan vara starkare pga. beroende av droger, som
mannen tillhandahåller eller ordnar pengar till.
Separation från mannen medför fysisk abstinens
efter drogen.
Varför får inte missbrukande
misshandlade kvinnor samma
stöd/hjälp som andra kvinnor som blir
utsatta för misshandel?
 ”Våld i nära relationer” – en regional handbok. Region Halland (2014)
 ”Världens sämsta brottsoffer” – Om mäns våld mot missbrukande kvinnor och psykiskt funktionshindrade kvinnor.
Nationellt råd för Kvinnofrid (2003)
 ”Varför går hon?”
 ”Hur går hon?”
– Om misshandlade kvinnors uppbrottsprocess. Holmberg & Enander( 2004)
– Om att stödja misshandlade kvinnors uppbrottsprocesser. Holmberg & Enander (2012)
 ”Mäns våld mot missbrukande kvinnor – ett kvinnofridsbrott bland andra”
Mobilisering mot narkotika (2005)
 ”Respektera mig!”
– Handbok för yrkesverksamma om våldsutsatta kvinnor i missbruk.
Sociala resursförvaltningen, Malmö stad (2008)
 ”Skylla sig själv?” – Utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med missbruks- eller beroendeproblem.
Socialstyrelsen (2011)
 ”Dubbel utsatthet” - Tidskriften Alkohol & Narkotika Nr 2/12.
CAN – Centralförbundet för alkohol och narkotika upplysning (2012)
 ”RESUMÈ-studien” - Retrospektiv Studie av Unga Människors Erfarenheter.
http://www.oru.se/Forskning/Forskargrupper/Hitta-forskargrupp-efter-amne/Forskningsprojekt/?rdb=252
(Föreläsning av Anna-Karin Andershed: https://www.youtube.com/watch?v=Cv6rASCqNtw )
 ”ACE Study”
– The Adverse Childhood Experience Study. http://www.acestudy.org/home
(Föreläsning av Vincent J. Felitti: https://www.youtube.com/watch?v=J9HGkETv0J4
 ”Våldsutsatta missbrukande kvinnor hur hjälper vi dem?”
– Slutrapport av länsövergripande projekt. Region Halland (2011)