Att förstå
NJURCANCER
renal cell cancer
den vanligaste formen av malign tumör i njurvävnaden
RCC
njurcancer
DEN HÄR GUIDEN
■
Är skriven till dig som fått diagnosen spridd njurcancer och är tänkt som ett komplement till den information som du kommer att få av din vårdgivare.
INNEHÅLL
Vad är njurcancer? ......................…………………………………………………………… 4
Vem löper ökad risk att drabbas av njurcancer? .......….……………………………………. 4
Hur börjar njurcancer? ......….…………………………………………………………………… 4
Hur sprider sig njurcancer?......………………………………………………………………… 4
Vilka undersökningar används för att upptäcka njurcancer? .....…………………………… 6
Vilka stadier har njurcancer? ..............………………………………………………………… 8
Vilka behandlingar finns det för njurcancer vid metastaserad sjukdom? ....……………… 10
Vilka frågor om sjukdomen ska jag ställa till mina läkare och sjuksköterskor?
……………
13
Vad händer sedan? ……………………………………………………………………………… 14
Hjälpmedel inför mötet med din läkare
2
RCC Njurcancer
………………………………………………………… 18
RCC
njurcancer
VAD ÄR NJURCANCER?
■
Njurcancer är en cancerform som uppkommer i njurvävnaden.
■
Det är den vanligaste formen av malign tumör i njurvävnaden men utgör endast ca 2% av all cancer hos vuxna i Sverige. Under 2006 fick ca 1000 människor i Sverige diagnosen njurcancer.
VEM LÖPER ÖKAD RISK ATT DRABBAS AV NJURCANCER?
Om man:
■Röker.
■
är kraftigt överviktig.
■
har högt blodtryck och/eller medicinerar mot högt blodtryck.
■
har diabetes mellitus.
■
har förvärvad njurcystsjukdom.
■
har vissa genetiska sjukdomar, t. ex. von Hippel-Lindaus sjukdom (VHL).
HUR BÖRJAR NJURCANCER?
■
Njurcancer börjar som en enstaka cancercell i njuren. Cellen växer, delar sig och
förökar sig på ett onormalt sätt.
■
När det finns tillräckligt många cancerceller bildas en tumör.
■
Njurcancer delas in i olika stadier beroende på tumörens egenskaper och kring.faktorer.
HUR SPRIDER SIG NJURCANCER?
■
När tumören blir större kan några cancerceller komma in i blodet och via blodet sprida
sig till andra delar av kroppen, s. k. metastasering.
■
Njurcancer växer ofta som en enda tumör i en njure.
• Ibland växer det fler tumörer i samma njure.
• I mer sällsynta fall växer det tumörer i båda njurarna samtidigt, s. k. bilateral ■
Nya tumörer kan sedan utvecklas i andra organ.
• Dessa nya tumörer kallas metastaser eller dottertumörer.
• Detta tillstånd kallas metastaserad njurcancer
4
(dubbelsidig) njurcancer.
(mRCC, metastasized renal cell carcinoma).
• Cancer från njurarna kan till exempel sprida sig till lungorna. Om detta händer,
kallas sjukdomen fortfarande njurcancer. Den kallas inte lungcancer. Det beror på att cancern började i njuren, inte i lungorna. Spridd njurcancer behandlas med samma läkemedel som används för primärtumören, den ursprungliga tumören.
RCC Njurcancer
Bilden: tvärsnitt av njuren.
Termer att känna till:
Njure
Von Hippel-Lindaus
Metastaser
Det finns två njurar i kroppen
sjukdom (VHL)
Eller dotter-tumörer, är tumö-
som renar blodet från avfalls-
VHL-genen bidrar till att
rer som bildas på grund av
produkter. Under renings-
hämma tumörväxt. Om genen
spridning från primärtumören,
processen bildas urin, som
inte fungerar som den ska,
eller modertumören.
forslar bort avfallsämnen
kan njurcancer utvecklas.
från kroppen. Den ena njuren
sitter på vänster sida i buken
och den andra på höger sida.
RCC Njurcancer
5
RCC
njurcancer
VILKA UNDERSÖKNINGAR ANVÄNDS FÖR ATT
UPPTÄCKA NJURCANCER?
Tumörer i njurarna är svåra att upptäcka då de sällan ger symptom förrän tumören blivit
relativt stor eller då tumören spridit sig till andra delar i kroppen.
Det finns tre symptom som kan orsakas av en njurcancer. Det första symptomet är blod i
urinen det andra buk- eller flanksmärtor och det tredje är att man kan känna en tumör i sidan
(palpabel tumör). Dessa tre symtom kallas ibland för “den klassiska triaden”, men är i praktiken
idag inte särskilt vanliga samtidigt. Genom mer modern och sofistikerad diagnosteknologi (ultraljud, CT och MRT) upptäcks idag allt fler små tumörer.
Andra mer ospecifika symptom som kan förekomma är blodbrist, förhöjd sänkningsreaktion, feber, förhöjt blodtryck, förhöjd kalknivå i blodet, för hög halt av röda blodkroppar, viktminskning och leverfunktionsrubbning.
Desto tidigare en tumör kan upptäckas desto större möjlighet till behandling finns.
Läkaren kan använda en eller flera av nedanstående undersökningar.
Undersökning
Definition
Kroppsundersökning
En undersökning av kroppen för att hitta tecken på cancer,
t. ex. knölar eller andra avvikelser.
Sjukdomshistoria (anamnes)
Patienten får svara på frågor om eventuella ovanliga symtom
eller om tidigare sjukdomar för att ta reda på om det finns
risk för cancer.
Blodprover
Mäter mängden av vissa ämnen i kroppen som frisätts till
blodet från organ och vävnader.
Leverfunktionstest
Mäter mängden av enzymer som levern frisätter till blodet,
för att kontrollera att cancern inte har spridits till levern.
Urinprov
Undersöker urinens färg och innehåll.
Ultraljudsundersökning
Ger en ultraljudsbild av invärtes vävnader eller organ.
Datortomografi (DT eller CT)
En serie detaljerade bilder av områden i kroppen tagna från
olika vinklar.
Magnetresonanstomografi (MR
Använder en magnet, radiovågor och en dator för att skapa
eller MRT)
en serie detaljerade bilder av områden i kroppen.
Biopsi
Ett vävnadsprov som tas och studeras av en patolog för att
upptäcka tecken på cancer.
6
RCC Njurcancer
Termer att känna till:
Enzymer
Patolog
UItraljud
Proteiner som styr hastig-
En läkare som identifierar
En undersökning som an-
heten hos en specifik kemisk
sjukdomar genom att studera
vänder sig av reflektioner av
reaktion.
celler och vävnader i mikro-
ultraljud enligt samma princip
skop.
som ekolod. Informationen
Magnetisk
resonsanstomografi (MRT)
Datortomografi (CT, DT)
Magnetkamera som används
Skiktröntgen som avbildar
vid tillfällen där DT, CT har
området som undersöks i tre
begränsningar. Tekniken byg-
dimensioner.
kan presenteras visuellt som
en bild.
ger på magnetfält och radiovågor.
RCC Njurcancer
7
RCC
njurcancer
VILKA STADIER HAR NJURCANCER?
Det finns 4 stadier av njurcancer:
stadium
Definition
Stadium 1
■ Tumören finns bara i njuren.
■ Tumören är inte större än 7 centimeter.
Stadium 2
■ Tumören finns bara i njuren.
■ Tumören är större än 7 centimeter.
Stadium 3
Tumörer kan finnas i:
■ njuren
■ en intilliggande lymfkörtel
■ en binjure
■ vävnaden runt njuren
■ njurens huvudblodkärl
Stadium 4 och
Cancern har spridit sig utanför skiktet av fettvävnad runt
recidiverande
njuren och kan finnas i:
njurcancer
■ intilliggande lymfkörtlar
■ andra organ, som tarmar, bukspottkörtel eller lungor
Recidiverande njurcancer är cancer som återkommer
efter behandling.
■ Cancern kan komma tillbaka i njuren eller i andra kroppsdelar
...många år efter den första behandlingen.
TUMÖRENS STORLEK ÄR EN VIKTIG FAKTOR VID
BESTÄMNINGEN AV STADIET AV NJURCANCER
Läkare bestämmer tumörens storlek genom att mäta den största diametern, exempelvis en
golfbolls storlek (5 cm) och en tennisbolls storlek (7 cm). Jämför med skalan nedan.
5 cm
8
RCC Njurcancer
7 cm
Termer att känna till:
Lymfkörtel
Binjure
Bukspottkörteln
Finns i hela kroppen och
En liten körtel som sitter
Ett 15 cm långt organ i
filtrerar lymfa. I lymfkörtlarna
ovanpå vardera njuren. Bi-
bukens bakre del. Bukspott-
finns det en särskild typ av
njurarna producerar hormo-
körteln producerar bukspott
celler som kan fånga in can-
ner som bidrar till att reglera
som bidrar till att smälta ma-
cerceller eller bakterier som
hjärtfrekvensen, blodtrycket,
ten i tunntarmen. Bukspott-
har transporterats i kroppen
det sätt på vilket kroppen
körteln producerar också
via lymfan.
använder näringsämnen samt
insulin som reglerar socker-
andra vitala funktioner.
halten i blodet.
RCC Njurcancer
9
RCC
njurcancer
VILKA BEHANDLINGAR FINNS DET
FÖR NJURCANCER VID METASTASERAD (SPRIDD) SJUKDOM?
Någon av följande behandlingar kan användas:
Operation
Tumören och/eller njuren kan avlägsnas vid en operation som kallas nefrektomi.
■
Operationen kan vara partiell (del av njuren tas bort) eller radikal (borttagning av hela njuren).
■
Blodkärl i njuren och några lymfkörtlar kan också tas bort.
■
Ibland används operation som palliativ behandling för att lindra symptom.
Målinriktade läkemedel
På senare tid har det utvecklats läkemedel som fungerar på cellulär nivå och vars huvudsyfte
är att hämma signalvägar relaterade till okontrollerad celldelning av cancercellen och blodkärlsnybildning.
Dessa nya läkemedel finns både som intravenös behandling (ges som infusion/dropp på
sjukhus) och som per oral behandling (kapsel eller tablett).
Målen för dessa moderna läkemedel varierar och vissa läkemedel har mer specifik hämning
(smalt spektrum), framförallt av effekter på blodkärlsnybildning (VEGF-hämning) men också av
tillväxtsignaler som aktiveras av andra tillväxtfaktorer som exempelvis PDGF. Läkemedel som
är designade för att hämma flera tillväxtsignaler (som styrs via s. k. protein kinaser) samtidigt
kallas multikinashämmare. De hämmar både blodkärlsnybildning, okontrollerad celldelning och
andra för tumörcellen viktiga mekanismer, (beroende på läkemedlets mål).
Immunomodulerande behandling (cytokinbehandling)
Rekommenderas endast till de som har bra allmäntillstånd i kombination med enstaka metastaser i lungorna. Cytokiner är proteiner som bl. a. är inblandade i inflammatoriska reaktioner. De samspelar
med olika receptorer på cellytan och orsakar därigenom intracellulära signaler, som bl. a. är
Termer att känna till:
Enkel nefrektomi
Intravenösa läkemedel (i.v.)
Palliativ behandling
Operation vid vilken njuren
Läkemedel som ges direkt i
Behandling som syftar till att
tas bort.
en ven genom infusion eller
kontrollera eller lindra symp-
dropp på sjukhuset.
tom som cancern framkallar.
relaterade till celltillväxt och cellöverlevnad. En av cytokinernas huvudeffekter är sannolikt att
Partiell nefrektomi
aktivera immunförsvarets celler mot tumören.
Operation vid vilken tumören
Perorala läkemedel (p.o.)
tas bort från njuren medan
Läkemedel som tas i form av
resten av organet bevaras.
tablett eller kapsel. Läkemed-
Hormonell behandling
Vissa enstaka njurcancertumörer är känsliga för hormoner och kan behandlas med läkemedel
let tas i regel i hemmet.
som utövar hormonella effekter. Kortikosteorider (Kortison) och gestagener (hormoner) kan ha
Radikal nefrektomi
positiv effekt på aptit och minskad viktnedgång och rekommenderas också i palliativt syfte.
Operation vid vilken njuren,
VEGF (Vascular endothelial
binjuren, lymfkörtlar och
growth factor)
omgivande vävnad tas bort.
Är en tillväxtfaktor som är
Strålbehandling
Strålbehandling går ut på att med hjälp av lokalt riktad joniserande strålning förstöra cellen. Vid
involverad i signalering som
strålbehandling kan även andra friska celler påverkas men dessa reparerar sig själva effektiva-
PDGF (Platelet derived
stimulerar blodkärlsnybildning
re än cancerceller. Strålbehandling ges vid njurcancer vanligtvis i palliativt (stödjande) syfte vid
growth factor)
och tumörtillväxt. Genom mer
symptomgivande metastaser, bl. a. i skelettet.
Är en tillväxtfaktor som är
blodkärl kan tumören få ökad
involverad i celldelning och
näring och växa.
Palliativ behandling kan pågå
under längre tid och behöver
inte endast vara kortvarig.
Multikinashämmare
Ett läkemedel som är designat att hämma flera proteinkinaser (mål) samtidigt i syfte
att hindra celltillväxt och
spridning av tumören.
reglering av celltillväxt.
10
RCC Njurcancer
RCC Njurcancer
11
RCC
njurcancer
VILKA FRÅGOR OM SJUKDOMEN SKA JAG STÄLLA
TILL LÄKARNA ELLER SJUKSKÖTERSKORNA?
Under behandlingen
Ha en rak kommunikation med din läkare och sjuksköterska.
■
De besvarar gärna alla dina frågor, oavsett hur bagatellartade de kan verka.
■Att få svar bidrar till att minska din oro.
Några enkla råd inför ditt läkarbesök
■
Förbered dig inför läkarbesöket genom att skriva ner dina frågor på ett papper.
■
Ta med någon närstående eller vän till läkarbesöket.
■
Vad noga med att ta upp alla besvär du upplever som t. ex. sömnbrist, smärta, illamående, nedstämdhet, dålig aptit eller problem med sex.
■
Tala om för läkaren vilka andra läkemedel du tar, även naturläkemedel.
■
Be att läkaren sammanfattar informationen i slutet av samtalet och anteckna.
Några enkla frågor
■
Vilken typ av cancer har jag?
■
Tror du att cancern har spridit sig utanför njuren?
■
Vilket stadium av cancer har jag? Och vad innebär det i mitt fall?
■
Vilka behandlingsalternativ har jag?
■
Vad rekommenderar du och varför?
■
Vilka risker och biverkningar finns det med de behandlingar du föreslår?
■
Vad kan jag förvänta mig för resultat av min behandling?
■
Hur stor är risken att cancern återkommer efter dessa behandlingar?
Se också till att du skriver ner svaren på dina frågor
■Exempelvis kanske du vill veta mer om vad du kan göra för att hantera behandlingen 12
bättre, t. ex. för att stödja eller lindra eventuella biverkningar.
RCC Njurcancer
RCC
njurcancer
VAD HÄNDER SEDAN?
Uppföljande undersökningar
Läkaren kommer att bestämma vilka undersökningar du ska genomgå och hur ofta de ska
genomföras med utgångspunkt från vilket stadium din cancer befann sig i när den diagnostiserades och hur du svarar på behandlingen.
■Röntgen, datortomografi av buk och bröstkorg och andra avbildningstekniker kan
användas för att undersöka om cancern återkommer.
■
Läkaren kommer att undersöka dig med tanke på metastaser eller en ny tumör. Du kan också behöva lämna blodprover för kontroll av njur- och leverfunktion.
Ha behandlingen under kontroll
Din kropp är unik. Läkare kan ta reda på vissa fakta om tumörer och läkemedel. De kan
använda olika typer av behandling för att bekämpa cancern. Men ingen kan med säkerhet säga
hur din kropp kommer att svara på cancern eller behandlingen.
■
Diskutera ditt svar på behandlingen vid varje besök hos läkaren.
■Anteckna eventuella biverkningar som uppträder.
14
■
Berätta för läkaren om alla läkemedel, behandlingar eller naturläkemedel som du använder för att undvika att ett annat läkemedel du får samverkar negativt med den behandling som du kommer att få för din njurcancer.
RCC Njurcancer
RCC
njurcancer
VAD HÄNDER SEDAN?
Livsstil
Vissa livsstilsförändringar kan bidra till återhämtningen. Följande råd kan vara till hjälp:
Sluta röka
■
Om du röker, kommer ett rökstopp att förbättra ditt allmäntillstånd.
■
När luktsinnet förbättras efter rökstoppet kan det också hjälpa dig att njuta av en
näringsriktig kost under återhämtningen.
Drick mindre alkohol
■
Drick måttligt.
Ät en välbalanserad kost och håll en hälsosam vikt
■
Ät mer frukt, grönsaker, fullkorn och fiberrik kost.
■
Ät mindre fett/kött.
■
Diskutera kosten med din vårdgivare.
Motionera regelbundet efter förmåga
■Rådgör regelbundet med din läkare eller sjuksköterska om eventuella begränsningar
av din förmåga att motionera.
■
Motion kan motverka trötthet.
Ge kroppen den vila den behöver för att återhämta sig från behandlingen
■Cancerbehandling kan förvärra den trötthet som sjukdomen i sig orsakar.
Samtala med dina närstående
■
Berätta hur du mår. Berätta om dina känslor. Det hjälper människor omkring dig att förstå vad du går igenom och ger dem en möjlighet att hjälpa dig,
■
Prata om behandlingsalternativ. Engagera andra i behandlingsbesluten, om du har
möjlighet till det. Ta om möjligt med dig närstående till läkarbesöken, så att ni får samma information.
Om du har barn, överväg att berätta för dem om din sjukdom
16
Fundera över att gå på ett möte med en lokal stödgrupp om sådan finns.
Cancerfonden har bra diskussionsforum där du kan komma i kontakt med andra i din situation.
■En cancerdiagnos och cancerbehandling är svåra utmaningar för både patienter och
deras närstående.
■
Stödgrupper kan minska den oro som isolering kan ge upphov till.
■Att tänka positivt ger kraft.
Hjälpmedel inför mötet med din läkare
■
Skriv ner alla frågor innan besöket med din läkare och sjuksköterska.
■
Ta med en närstående eller vän till läkarbesöket.
■
Tala om för läkaren om du använder dig av alternativa behandlingar (även naturläkemedel)
då dessa kan påverka effekten av den behandling som du får rekommenderad.
■
Be din läkare markera vart i njuren/kroppen din cancer är belägen och eventuella
metastaser. (Hjälpmedel finns på sid 18).
■
Ta deras känslor på allvar. Barn reagerar på många olika sätt när de får veta att någon
är sjuk.
• Tala om för dem att det är okej att ha en massa olika känslor och att du också har det.
• Försök att ge en balanserad bild.
• Det är oftast bäst att ge en realistisk men hoppfull sammanfattning av situationen.
■
Försök att fokusera på vad som görs för att du ska bli frisk.
Mer information
■
Förbered barnen på effekterna av behandlingen.
■
www.cancerfonden.se, tel: 020-59 59 59.
• Cancer och cancerbehandling förändrar ofta utseendet.
■
www.internetmedicin.se
• Det är bäst att förbereda barnen på det så att de vet vad som händer.
■
vårdprogram och riktlinjer.
RCC Njurcancer
RCC Njurcancer
17
RCC
njurcancer
Illustration: David Wadsworth
Be din läkare markera eller
visa var din njurcancer sitter.
ANTECKNINGAR
.......................................................................................
.......................................................................................
.......................................................................................
.......................................................................................
.......................................................................................
.......................................................................................
.......................................................................................
.......................................................................................
.......................................................................................
.......................................................................................
.......................................................................................
.......................................................................................
.......................................................................................
.......................................................................................
.......................................................................................
.......................................................................................
.......................................................................................
.......................................................................................
.......................................................................................
Datum för nästa besök:
...............................................................................
Behandlande läkares namn:
............................................................................
Kontakt sjuksköterska: ..................................................................................
Telefonnummer:
..................................................................................................
RCC Njurcancer
19
1421-Pfizer-01-2010-9612
Pfizer AB 191 90 Sollentuna
Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se
