Rapport
Utfärdat 2017-01-23
Diarienummer 0070/17
Utbildningskansliet
Mats Pihlgren, gruppchef
Central elevhälsa & Humlan
Rapport om elevhälsoarbetet 2016
Ett syfte med skollagen från 2011 är att stimulera samverkan inom elevhälsan och med andra
personalgrupper. I elevhälsan ska följande kompetenser ingå: medicinsk, psykosocial,
psykologisk och specialpedagogisk kompetens. Elevhälsans personalgrupper skall medverka i
skolans arbete för att skapa miljöer som främjar lärande, god allmän utveckling och en god
hälsa hos varje elev. Personalen skall ha ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje
elevs lärande och utveckling. Elevhälsans arbete skall syfta till att skolan uppfyller sitt
uppdrag - att varje elev når målen. Sedan 2011 gäller även ”Mål och riktlinjer för den samlade
elevhälsan” i Göteborg (www.goteborg.se). Under 2014 utkom en reviderad version av
”Vägledning för elevhälsan” (Skolverket och Socialstyrelsen 2014) till stöd för frågeställningar på området. Skollagen definierar inte vad särskilt stöd är vilket fordrar av
elevhälsans olika kompetenser att kunna göra professionella bedömningar av hög kvalitet.
Under 2015-16 gjordes ett arbete med att kartlägga elevhälsans processer och detta underlag
finns nu tillgängligt för hela staden (se Välfärdens processer, www.goteborg.se).
En avgörande faktor för varje elevs möjlighet att utifrån sina förutsättningar nå målen är att
elevens hälsa och psykosociala situation är tillfredsställande. En väl fungerande elevhälsa är
av stor betydelse för detta. I det hälsofrämjande och förbyggande arbetet ska elevhälsan arbeta
tillsammans med pedagoger för att skapa ett gott klimat med förtroendefulla relationer mellan
elever och vuxna och mellan eleverna. Man ska arbeta med skolnärvaro och mot kränkningar.
Arbetet innebär också att skapa goda lärmiljöer, trygghet och studiero. Elevhälsan har en
nyckelroll när det gäller att förhindra studieavbrott. Detta bör ske förebyggande genom att all
personal så tidigt som möjligt ser signaler på utsatthet och svårigheter och möter upp eleven i
detta. Skolans kompensatoriska uppdrag kräver god tillgång till elevhälsa. Om åtgärder
behövs ska rektor, om det inte är ”uppenbart obehövligt”, anlita elevhälsan för att utreda detta.
Rektor har skyldighet att agera och skyndsamt utreda behovet och ta beslut om eventuellt
åtgärdsprogram för eleven.
Central elevhälsa
Den centrala elevhälsan har som övergripande mål att koordinera arbete med utveckling och
kvalitet i elevhälsan, utgöra stöd till lokal elevhälsa på skolenhetsnivå och bidra med ett
elevhälsoperspektiv och expertis på ledningsnivå. I uppdraget ingår också att verka för
likvärdighet när det gäller elevers rätt till stöd, oavsett i vilken skola de går. Den centrala
elevhälsan leds av en gruppchef och består av medicinskt ledningsansvarig och en samordnare
för varje profession inom elevhälsan.
Skollagen betonar teamarbete och samarbete mellan de i elevhälsan ingående kompetenserna,
elevhälsoteamets samlade kompetens ska kunna ge ett mer adekvat stöd än tidigare till den
enskilde eleven. Den centrala elevhälsan ska bl. a. verka för integration och samarbete mellan
de olika elevhälsokompetenserna och arbeta för att utveckla helhetssynen på elevernas hälsa
och lärande.
Den centrala elevhälsan arbetar också med flera samverkansfrågor och i forum för detta,
tillsammans med representanter för olika enheter inom kommun, sjukvård, polis, m.fl.
En av den centrala elevhälsans uppgifter är att arbeta för att utveckla kvaliteten för de olika
professionerna utifrån det yrkesspecifika ansvaret. En bas för detta är nätverksträffar som
hålls omkring 3-5 gånger per termin.
Professionsnätverk inom elevhälsan
Samordnare för elevhälsan samlar regelbundet professionen till möten med föreläsningar i
olika aktuella teman, workshops, information, erfarenhetsutbyte, diskussion av aktuella
frågor, uppföljningar av riktlinjer, statistik och avvikelser vilket här beskrivs under rubrik för
varje profession. År 2016 fanns i förvaltningen omkring 60 specialpedagoger, 35 skolsköterskor, 3 skolläkare, 35 skolkuratorer och c:a 6 heltider psykolog/psykoterapeut (12 personer).
Utöver arbetet i de yrkesspecifika nätverken, har den centrala elevhälsan under 2016 arbetat
övergripande med ett flertal olika elevhälsofrågor varav några är som följer:
Kvalitetsarbete
Det medicinska ledningsansvaret för skolsköterskor och skolläkare inom Utbildningsförvaltningen innebär bland annat att utveckla verksamheten genom att förbättra
patientsäkerhet och kvalitet i samråd med verksamhetschef, områdeschefer, rektorer,
skolsköterskor och skolläkare. Kvalitetsarbetets inriktning för den medicinska delen av
elevhälsan beslutas i MLA-nätverket och struktur och material för egenkontroll tas
gemensamt fram i nätverket. Kvalitetsgranskningen för 2016 gällde framför allt
vaccinationsprocessen, då många avvikelserapporter gäller just vaccinationer. En utförlig
redogörelse för arbetet finns i bilaga 1. Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2016.
Under 2016 har arbetet för Processteam elevhälsa på stadskansliet fortgått, men är nu upplöst. En
kartläggning över hur insatta alla rektorer och elevhälsans personal är i elevhälsans processer
har gjorts. Utbildning erbjuds fortlöpande.
Under 2016 har också möten hållits kontinuerligt angående de nya modulerna i PMO,
dokumentationssystemet för elevhälsan. Utbildning i dessa moduler kommer att ges under
februari 2017.
Gemensam kompetensutveckling och information
Under 2015-2016 genomförde Skolinspektionen ett antal inspektioner på förvaltningens
skolor. De områden som man hade fokus på var bland annat ”Extra anpassningar och särskilt
stöd”, ”Trygghet, studiero och åtgärder vid kränkande behandling” och ”Förutsättningar för
lärande och trygghet”. Detta är tre områden som elevhälsan ska vara delaktig i. Flera skolor
fick anmärkningar på en eller flera av dessa områden, och därför fick Centrala Elevhälsan i
uppdrag att genomföra en utbildning i elevhälsans rutiner för rektorer och samtlig personal
inom förvaltningens elevhälsa. Vid dessa utbildningstillfällen lades särskild vikt på arbetet
med extra anpassningar och särskilt stöd, men också på arbetet med hälsofrämjande och
förebyggande arbete inom skolan och hur elevhälsopersonalen kan stödja detta arbete, ett
arbete som ska börja i klassrummen. Elevhälsan har en viktig roll och ett arbetssätt när det
gäller att kartlägga och identifiera elever i behov av särkilt stöd, men också i att vara
involverad i arbetet med extra anpassningar och bli en aktiv del av skolans hela verksamhet.
Det är långsiktigt viktigt att få de olika nivåerna hälsofrämjande, förebyggande och
åtgärdande att hänga samman. Elevhälsans samordnare har under året i allt högre grad
samarbetat och samverkat över professionsgränserna när det gäller nätverksmöten, i
informations och utbildningsinsatser.
Den centrala elevhälsan bidrar till kompetensutveckling i de yrkesspecifika nätverken för de
olika yrkeskategorierna, men erbjuder också tillfällen att samla hela elevhälsan för
information eller utbildning. Under våren 2016 gavs en utbildning i traumamedveten omsorg
(TMO) genom utbildare från Rädda barnen. Programmet hade i samarbete med central
elevhälsa anpassats till förvaltningens behov, riktade sig till elevhälsopersonal och till lärare
på språkintroduktion. Det behandlar bl.a. traumaförståelse, bemötande, copingstrategier,
stress och omsorgströtthet. Programmet syftar till att hjälpa utsatta barn och ungdomar att må
bra genom stöd i vardagen snarare än särskilda insatser och är användbart för personal som
arbetar med alla sorters ungdomar, inte bara de traumatiserade. Programmet omfattade fyra
heldagar med utrymme för diskussion av egna erfarenheter. Omkring 100 personer deltog.
Utvärdering via enkäter gav ett mycket gott betyg till utbildningen och önskemål om att fler
skulle få ta del av det.
Material och information från bl.a. gemensamma utbildningstillfällen läggs upp på Centrala
Elevhälsans aktivitet på Hjärntorget, sidan är öppen för all personal inom förvaltningen.
Samverkan
En del av den centrala elevhälsans arbete handlar om samverkan. Att vara insatt i riktlinjer
och regler för verksamheter som gränsar till gymnasieskolan är en del i det konsultativa
uppdraget gentemot rektorer och elevhälsopersonal. Att medverka i utformandet av avtal och
överenskommelser angående samverkan är en betydelsefull uppgift för den centrala
elevhälsan, ett arbete som kräver återkoppling och förankring i den egna organisationen.
Gruppchefen för centrala elevhälsan har under året varit förvaltningens representant i
”Kommun och Sjukvård, Samverkan i Göteborgsområdet, Temagrupp Barn och Unga.”, ett
forum som arbetar med samverkansfrågor mellan kommuner i Göteborgsregionen och Västra
Götalandsregionen (www.samverkanstorget.se), samt även varit förvaltningens representant i
Västbus delregionala styrgrupp. Dessa två forum slås ihop under 2017 då flera frågor liknar
varandra, ofta har beretts i båda och samma representanter har förekommit bägge grupper.
Samordnare för kuratorerna deltog i flera arbetsgrupper tillsammans med polisen och Social
Resurs: Trygg i – ett utvecklingsarbete i Göteborg Stad i form av nätverk för
Trygghetsfrämjande och Brottsförebyggande arbete som pågår i staden. Samordnande
skolkurator samarbetar med Utbildningsförvaltningens säkerhetsansvarige i frågor som rör
krisplaner och våldsbejakande extremism.
Medicinskt ledningsansvarig och samordnare för skolkuratorerna har deltagit i styrgruppen
för Unga med missbruk inom gymnasieskolan tillsammans med Mini-Maria och Socialtjänsten och övervakar frågor som rör förvaltningens drogpolicy. Drogpolicyn reviderades
under 2016. Klinisk Kemi på Sahlgrenska startade en ny mottagning för droganalyser som
gymnasieskolornas rektorer kan hänvisa elever till vid misstanke om missbruk.
Remisser, rapporter, utredningar och konsultation
Centrala elevhälsan har utfört rapportering i Stratsys samt även besvarat remiss angående
” Göteborgs stads handlingsplan mot våldsbejakande extremism”.
Elevhälsans samordnare har under året konsulterats i flera individuella ärenden från
elevhälsopersonal, rektorer, avdelningen för planering och utveckling och från område
stadsgemensamt. Det har bland annat gällt frågor om elevhälsoplaner, åtgärdsprogram,
Västbus, övergång från språkintroduktion till särskola.
För att säkerställa att elever som är internatplacerade utanför Göteborgsregionen har en väl
fungerande undervisning och trivs med sin skolsituation, gör samordnande specialpedagog
besök på dessa skolor tillsammans med handläggare från Vägledningscentrum. I besöken
ingår samtal med elev, vårdnadshavare, rektor och personal runt eleven.
Specialpedagoger
Den specialpedagogiska verksamheten möter många elever med en negativ erfarenhet av
skolan. Utöver att ge redskap för att klara sina studier ska specialpedagoger i samarbete med
övrig personal skapa positiva erfarenheter för eleverna så att de får möjlighet att känna
framgång i sin utveckling och i sina studier.
Den specialpedagogiska kompetensen är viktig på skolorna för arbetet med likvärdighet och
det kompensatoriska uppdraget. Skolan ska sträva efter att uppväga skillnader i elevers olika
behov och förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Detta arbete ska ske på individ-,
grupp- och skolnivå. För att skapa likvärdighet mellan Utbildningsförvaltningens skolor har
samordnande specialpedagog organiserat ett nätverk där specialpedagogerna samarbetar och
där bland annat aktuell forskning, nya riktlinjer och styrdokument tas upp.
Dessutom har övergripande samarbetsgrupper, så kallade fokusgrupper, bildats. Detta för att
alla elever ska få samma möjligheter till läs- och skrivutredningar, matematikkartläggningar
eller IKT-verktyg, oavsett vid vilken kommunal gymnasieskola eleven studerar. Dessutom
sker ett samarbete mellan skolorna när det gäller utredningar av nyanlända. Inom detta
område pågår ett arbete med att hitta adekvata utredningsinstrument och rätt kompetens för att
utreda nyanlända elever. Detta arbete sker i samarbete med övriga professioner inom
elevhälsan.
På några av kommunens gymnasieskolor har Skolinspektionen visat på brister i arbetet med
elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Därför har bland andra samordnande
specialpedagog samarbetat med rektor och elevhälsoteam för att skapa rättssäkra och tydliga
rutiner inom elevhälsan när det gäller arbetet med elever i behov av särskilt stöd. En effekt av
inspektionen är den spridningseffekt som det blir till övriga skolor om vikten av att skapa
tydliga rutiner inom elevhälsan och bli än mer medveten om vikten av det hälsofrämjande och
förebyggande arbetet.
Skolsköterskor och skolläkare
Hälsobesök med hälsosamtal och uppföljning av dessa är ett av de viktigaste verktygen inom
de medicinska insatserna i elevhälsan. Hälsosamtalet kan ge skolsköterskan en uppfattning
om elevens egen upplevelse av sin hälsa, såväl som trivsel, kamratrelationer, skolsituationen,
kost, fysisk aktivitet, sexuell hälsa, bruk av alkohol, nikotin och andra droger. Man gör också
en tillväxtkontroll och vid behov kontroll av rygg och syn.
Preventiva insatser för att förhindra skador, samt för att upptäcka psykisk ohälsa eller annan
ohälsa och medverka till att elever vid behov får utredning och behandling, är angelägna
arbetsuppgifter för skolsköterskor och skolläkare. På de skolor där elevhälsoteamen har ett
tydliggjort arbete med hälsofrämjande fokus, kan man använda sig av de data som registreras
i IT-journalen för den gemensamma elevhälsan för att identifiera grupper som behöver en
utökad hälsofrämjande insats.
Medicinskt ledningsansvarig arrangerade månatliga möten för skolsköterskor och skolläkare
Punkter på dagordningarna var föreläsningar av medicinsk karaktär och utvecklingsarbete
med tonvikt på hälsofrämjande arbetsuppgifter. Se fullständig rapport för EMI (Elevhälsans
medicinska insats) bilaga 1. Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare.
Skolkuratorer
Skolkurator tar initiativ till och/eller medverkar till utveckling av förebyggande insatser och
metoder i syfte att främja elevers psykiska och sociala hälsa. Skolkuratorer erbjuder
konsultation och rådgivning till skolans personal i elevhälsa och gruppdynamiska frågor.
Kuratorer medverkar i utvecklingen av den psykosociala miljön i skolan. Vidare bidrar
skolkurator till att skolan erbjuder en god arbetsmiljö, förbygger och arbetar mot kränkande
behandling och diskriminering samt arbetar med att förebygga och aktivt arbeta med
drogproblem.
För skolkurator är det särskilt viktigt att stödja skolans arbete med att uppmärksamma elever
vars situation och svårigheter utgör ett hinder för deras inlärning och att uppmärksamma
barn/ungdomar som far illa eller barn/ungdomar som uppvisar tecken på ohälsa.
Skolkuratorns uppgifter är att arbeta med elever enskilt och/eller i grupp i form av
utredande-, motiverande-, behandlande-, stödjande-, konflikt- och krisbearbetande samtal.
I skolkurators arbete ingår att skapa möjligheter till förändring och utveckling utifrån en
helhetssyn både i det enskilda elevarbetet och i det övergripande förebyggande arbetet. Detta
arbetssätt har sin grund i bemötande och relationer och bygger på samverkan med elevens
nätverk, en helhetssyn i kartläggningsarbetet och hänsyn tagen till det sammanhang som
eleven befinner sig i.
Flera skolor har under året ökat kuratorsbemanningen. På skolkuratorernas nätverksmöten har
under 2016 flera aktuella ämnen inom elevhälsoarbete tagits upp: utveckling av det
hälsofrämjande och förebyggande arbetet, psykisk ohälsa, ungdomsmottagningarnas
förebyggande arbete och metoder för det, Västbus, orosanmäl-ningar, skoljuridik och annat.
Psykologer
I skollagen 2011 fastslogs att psykolog ska finnas tillgänglig inom elevhälsan. Psykologen i
elevhälsan ska främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande och bistå med psykologisk
kompetens för att bidra till elevernas och skolans mål. Psykologen i elevhälsan ska bidra till
skapandet av miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsan ska
erbjuda eleverna tillgång till elevhälsans samtliga yrkesgrupper (Mål och Riktlinjer för den
samlade elevhälsan i Göteborgs Stad, 2011).
Psykologen ska delta i det lokala elevhälsoteamet på skolorna, ge konsultation och handledning till elevhälsopersonal, pedagoger och rektorer. Psykologen ska genomföra
individuella bedömningar, stödja elever samt kunna arbeta med grupper av elever. Psykologen
medverkar i skolans utredningar för särskilt stöd. En del i arbetet är att kunna förmedla och
”översätta” resultaten från andra verksamheters utredningar till skolans miljö, när det gäller
anpassningar eller särskilda behov. Psykologen kan också remittera till annan verksamhet.
Psykologen kan bidra med föreläsningar och utbildningar för personalgrupper och
elevgrupper. Psykologer kan ge ett stöd i ledningsarbetet på skolorna. Se vidare Vägledning
för elevhälsan, Skolverket och Socialstyrelsen, 2014.
Psykologens expertområde är utvecklingspsykologi, inlärningspsykologi, gruppsykologi och
psykisk hälsa/ohälsa. Det är väl känt att psykisk ohälsa ökar i ungdomsgruppen. Lärande och
hälsa hör ihop. Psykisk ohälsa är ett brett begrepp och psykisk ohälsa behöver mötas brett:
hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande.
I förvaltningen finns psykolog dels på gymnasieområdena och dels på Humlan, gymnasieskolans psykoterapimottagning (se nedan). På de fyra gymnasieområdena fanns under 2015
sammantaget motsvarande drygt 2 heltider psykologtjänst och för 2016 hade bemanningen
ökat något till 2,75 psykologtjänster. Samtliga psykologer på områdena är anställda vid
stadens psykologenheter. Anställning och arbetsuppgifter är reglerade genom avtal med varje
gymnasieområde och följs upp återkommande. På Humlan, som också tar emot friskoleelever,
fanns som tidigare 3,2 tjänster psykolog/psykoterapeut, anställda i förvaltningen.
Psykologerna på gymnasieområdena har bidragit i elevhälsoarbete på olika nivåer: utrett och
stöttat elever, medverkat i elevhälsoteam, handlett personal, konsulterats av rektorer, föreläst
för personal, deltagit i framtagande av närvaroplaner och elevhälsoplaner, arbetat med
organisationsutveckling och samverkat med andra vårdinstanser. Psykologerna på området
tycker att de får flera olika meningsfulla uppgifter och att de blir uppskattade där de blir
involverade och ju mer de visar sig ju mer efterfrågade och använda kan de bli.
Strukturer för hur psykologen kontaktas och involveras är olika mycket upparbetade över
områdena och skolorna. I vissa fall har psykolog deltagit regelbundet i elevhälsoteam, i andra
inte. Psykologens arbete och involvering har fortsatt mest varit avhängigt individuella initiativ
från rektorer eller elevhälsopersonal och tydliga ärendegångar för fördelning av arbete till
psykologen utifrån faktiska behov hos elever eller personal saknas på vissa skolor. Man kan
tänka att detta beror på psykologens roll är relativt ny i organisationen, kunskap om
psykologernas kompetens och uppdrag i elevhälsan är ojämnt spridd. Övriga professioner i
elevhälsan kan ha mer traditionellt kända roller.
Psykologbemanningen på Utbildningsförvaltningen var under 2016 omkring 4150 elever per
heltid psykologtjänst på områdena. Räknar man ihop områdespsykologer och Humlan var
siffran omkring 2600 elever per psykolog/ psykoterapeut sammantaget. För Humlans del, som
också tar emot fristående gymnasieskolors elever, var siffran omkring 5900 elever per heltid.
Det är fortsatt ett utvecklingsområde inom förvaltningen att se över likvärdigheten för både
elevernas tillgång till psykolog på skolorna och psykologernas deltagande i elevhälsoarbetet.
En förutsättning för en den helhetssyn som fordras i ett hälsofrämjande perspektiv på elevers
hälsa och utveckling är att ha en tidsmässig kontinuitet i arbetet. Det är således en målsättning
att skapa en bra tillgänglighet och kontinuitet i funktionen för att det hälsofrämjande och
förebyggande arbetet ska kunna utvecklas.
Humlan
Humlan, gymnasieskolans psykoterapimottagning, är ett komplement till den lokala
elevhälsans arbete, när elevens behov av stöd är större och av annan karaktär, och därmed
kräver psykologisk/psykoterapeutisk kompetens. Verksamheten ingår i förvaltningens
ansvarsområde som ett särskilt uppdrag från staden. Mottagningen ligger organisatoriskt
tillsammans med Central Elevhälsa under Avdelningen för planering och utveckling på
Utbildningskansliet. Personalen på Humlan består av 3,2 psykolog/psykoterapeut.
Humlan erbjuder möjlighet till rådgivning, samtal och individuell psykoterapi för alla elever i
kommunal gymnasieskola, och elever från fristående skolor, om de är skrivna i Göteborg. De
psykoterapeutiska samtal som bedrivs på Humlan är inriktade på ungdomars utveckling och är
en hälsofrämjande och förebyggande metod, väl lämpad för åldersgruppen.
Statistiken rörande mottagningens verksamhet liknar i huvudsak den från föregående år.
Omkring 120 - 140 elever anmäls varje år till Humlan, år 2016 togs det emot färre, 101
elever. Mottagningen var under en period stängd för nyanmälningar pga lång väntelista och
var även en period lite lägre bemannad pga byte av personal på en av tjänsterna. Andelen
elever från friskolor ökade påtagligt, fördelningen 2016 var 56/44 kommunal/fristående.
Fördelningen kvinnor/män låg på 77/23, ungefär som tidigare år. Fördelningen av anmälda
mellan olika årskurser visade en förskjutning mot tredjeårselever så att de anmälda var jämt
fördelade över årskurserna. Tidigare var det vanligast att anmäla sig i årskurs ett och två.
Under 2016 kom 106 elever på ett första samtal/bedömning. De vanligaste anmälningsorsakerna var nedstämdhet, ångest och kriser och familjerelationsproblem. Mottagningen
brukar kunna erbjuda ett första besök inom ett par veckor för de allra flesta och kunde också i
huvudsak hålla detta under 2016. De senaste åren har väntetiden till regelbunden kontakt varit
upp till 2 månader för 70 % av fallen och längre för övriga. Situationen 2016 var ungefär
densamma, men hade varit annorlunda om inte stopp införts under mars till augusti. År 2016
hade omkring 130 elever en psykoterapeutisk kontakt på Humlan.
Medarbetarna på Humlan arbetar också till en mindre del med handledning och konsultation
till elevhälsopersonal samt telefonrådgivning till föräldrar och till personal inom elevhälsan.
Behovet av konsultation från Humlan till elevhälsan kan ha minskat något sedan psykologer
på områdena började införas 2012.
Inriktning framåt
Stora skillnader i hälsa i Göteborg har synliggjorts genom undersökningar (Skillnader i
livsvillkor och hälsa i Göteborg, 2014). En väl fungerande elevhälsa i en väl fungerande skola
kan bidra till att motverka dessa skillnader. Det kräver att elevhälsan är likvärdigt tillgänglig,
tillräckligt bemannad och professionellt utvecklad. Den ökande ”psykiska ohälsan” (se ”När
livet känns fel” MUSCF, 2015) innebär ett mycket kännbart ansvar för all elevhälsopersonal.
Den ”psykiska ohälsan” behöver bemötas på alla möjliga nivåer, skolans, gruppens,
individens. Det behöver finnas flera olika insatser, från främjande, till förebyggande, till
stödjande och åtgärdande. Samverkan mellan elevhälsa och andra vårdnivåer behöver
fungera. Skolan kan bidra till ungas känsla av agens, sammanhang och mening, något som
kan förmedlas på många olika sätt, till exempel genom tillitsfulla samtal med en lärare,
kunnig och tillgänglig elevhälsopersonal, möjlighet till goda och trygga kamratrelationer,
tillgång till föreningsliv i skolans lokaler, osv. Elevhälsan har flera viktiga roller att spela i
sammanhanget. Elevhälsans arbete är en avgörande faktor när det gäller att förhindra
studieavbrott och fortsatt fokus på detta kommer att vara av vikt, inte minst genom ett mer
fokuserat arbete med närvaro.
En sorts polarisering mellan de olika insatserna hälsofrämjande – åtgärdande kan ha behövts
under en tid för att tydliggöra något, men i förlängningen behöver det finnas en
sammanhållning av elevhälsoarbetet, där olika insatser på olika nivåer med olika professioner
kan samverka och det finns kopplingar mellan de olika nivåerna.
För att det hälsopreventiva arbetet ska vara så likvärdigt som möjligt på skolorna oavsett
placering, program eller elevgrupp krävs lokala elevhälsoteam av tillräcklig dimensionering
på alla kommunala gymnasieskolor. Elevhälsopersonalen behöver ha en god struktur för att
möta den växande psykiska ohälsan och för att arbeta mer hälsofrämjande och förebyggande
behövs kontinuitet i arbetet och funktionerna.
Den centrala elevhälsan har i uppdrag att se över och följa upp att tillgången till elevhälsans
alla professioner är likvärdig. För att ett sammanhållet hälsofrämjande, förebyggande och
åtgärdande elevhälsoarbete ska kunna bedrivas behöver förvaltningen under 2017 se över
tillgänglighet, likvärdighet och kontinuitet i psykologfunktionen.
Under 2017 planeras en fortsatt utveckling av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet,
inom elevhälsan professionsvis, men också inom områdena ledning och styrning, samverkan
pedagoger-elevhälsa och elevhälsans teamarbete.
Bilagor:
1.Patientsäkerhetsberättelse 2016
