Mikroekonomi. Internationell resursfördelning. Thomas Sonesson
INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING
• Varför handlar länder med varandra?
• Vad bestämmer handelsstrukturen?
• Vilka effekter får handel på produktion och priser i
ett land?
• Vilka effekter får handel på välfärden i ett land?
• Vilka effekter på produktion, handel, priser och välfärd får olika slag av stöd till inhemsk produktion?
Varför handlar länder med varandra?
Svar: De ekonomiska aktörerna finner det lönsamt!
Varför är det lönsamt?
1
Mikroekonomi. Internationell resursfördelning. Thomas Sonesson
Förutsättningar:
• Fullständig konkurrens
• Inga transportkostnader
• Växelkurs 1:1
Vad händer när möjlighet till handel uppstår?
Land A
Land B
SA
DA
PA
DB
SB
PB
QA
QB
• Utan handel är PA ≠ PB
• Med handel erhålls gemensamt pris PV så att export = import
B
Land A: minskad produktion, ökad konsumtion
Land B: ökad produktion, minskad konsumtion
Med transportkostnader: Fortfarande handel om transportkostnaden mindre än PA - PB. Ej fullständig prisutjämning.
B
2
Mikroekonomi. Internationell resursfördelning. Thomas Sonesson
Primär förklaring till handel: Olika jämviktspriser utan
handel.
Men varför skilda priser utan handel?
• Olika efterfrågeförhållanden
- Skilda preferenser
- Skilda inkomster
• Olika utbudsförhållanden
- Skillnader i produktionsteknik/produktivitet
- Skillnader i produktionsfaktorpriser
För att förstå de grundläggande orsakerna till handel räcker
det inte med partiell analys. Krävs att man beaktar hela
ekonomin (allmän jämviktsanalys)
Exempel:
- Varför kan inte EU´s textilindustri konkurrera med
Kinas, trots högre produktivitet?
- Varför fick den norska fiskeindustrin problem när
man fann olja?
3
Mikroekonomi. Internationell resursfördelning. Thomas Sonesson
Den klassiska teorin för komparativa kostnader (Ricardo)
Handel förklaras av skillnader i relativa (komparativa)
kostnader, som i sin tur förklaras av skillnader i produktionsteknik/produktivitet
Antag:
- Två länder, Fylke och Mordor
- Två varor, svärd och ringar
- En produktionsfaktor, arbetskraft, homogen och
rörlig mellan näringsgrenarna
- Fullständig konkurrens
- Inga transportkostnader
Arbetskraftsåtgång i timmar per enhet
Svärd Ringar
Fylke
5
30
Mordor
10
10
Fylke har absoluta fördelar i produktion av svärd
Mordor har absoluta fördelar i produktion av ringar
Handelsmönstret givet: Fylke exporterar svärd och importerar ringar. För Mordor tvärtom.
4
Mikroekonomi. Internationell resursfördelning. Thomas Sonesson
Men det är inte absoluta fördelar som är avgörande för
handel!
Arbetskraftsåtgång i timmar per enhet
Svärd Ringar
Fylke
10
30
Mordor
5
10
Mordor har absoluta fördelar i produktion av båda varorna.
Ändå uppstår handel. Man är inte lika överlägsen inom
båda sektorerna.
Alternativkostnader
Svärd
Ringar
0,33 ringar
3 svärd
Mordor 0,5 ringar
2 svärd
Fylke
Fylke har komparativa fördelar i produktion av svärd
Mordor har komparativa fördelar i produktion av ringar
PS/PR = 0,33 i Fylke PS/PR = 0,5 i Mordor
Skilda prisrelationer gör handel lönsam!
5
Mikroekonomi. Internationell resursfördelning. Thomas Sonesson
Antag ett utgångsläge utan handel
Tio svärd i Fylke exporteras till Mordor ⇒ kan bytas mot
fem ringar ⇒ tillbaka i Fylke byts dessa mot femton svärd
Tio ringar i Mordor exporteras till Fylke ⇒ kan bytas mot
trettio svärd ⇒ tillbaka i Mordor byts dessa mot femton
ringar
- Fylke specialiserar sig på produktion av svärd och
exporterar till Mordor
- Mordor specialiserar sig på produktion av ringar och
exporterar till Fylke
Men handeln kommer att utjämna prisrelationerna
Före handel: PS/PR = 0,33 i Fylke PS/PR = 0,5 i Mordor
Handel leder till att PS/PR stiger i Fylke
Handel leder till att PS/PR sjunker i Mordor
PS/PR(fylke) = PS/PR(mordor) = PS/PR(världsmarknaden)
Slutläget mellan ursprungliga priser (exempelvis 0,4)
6
Mikroekonomi. Internationell resursfördelning. Thomas Sonesson
Men:
- handel sker normalt inte genom direkta byten av varor
utan med varor mot valutor
- företag räknar med absoluta priser, inte med relativa
Förklaring: Löner och växelkurs anpassas så att de komparativa kostnaderna bestämmer handelsmönstret
Antag timlön 1 FEK respektive 1 MEK
Produktionskostnad i inhemsk valuta
Svärd
Ringar
Fylke
10 FEK
30 FEK
Mordor
5 MEK
10 MEK
Bestämning av jämviktsväxelkurs:
10 FEK ≤ 5 MEK ⇒ 2 FEK ≤ 1 MEK
30 FEK ≥ 10 MEK ⇒ 3 FEK ≥ 1 MEK
Detta ger: 2 FEK ≤ 1 MEK ≤ 3 FEK
Pris i gemensam valuta vid växelkurs: 1 MEK = 2,5 FEK
Svärd
Ringar
Fylke
4 MEK
(10 FEK)
12 MEK (30 FEK)
Mordor
5 MEK
(12,5 FEK) 10 MEK (25 FEK)
Om den relativa timlönen förändras, förändras växelkursen
7
Mikroekonomi. Internationell resursfördelning. Thomas Sonesson
Slutsatser:
• En näringsgrens internationella konkurrenskraft bestäms av dess relativa produktivitet, ej av dess absoluta produktivitet
• Ett land måste alltid ha komparativa fördelar i någon
produktion (även om dessa över tiden kan skifta från
en typ av produktion till en annan)
• De komparativa fördelarna uppfattas av företagen som
absoluta genom anpassning av löner och/eller växelkurs (åtminstone långsiktigt)
I den klassiska teorin förklaras skillnader i komparativa
kostnader av skillnader i produktionsteknik/produktivitet
Andra förklaringar till skillnader i komparativa kostnader:
• Tillgång till råvaror
• Generellt: Länder har olika relativ tillgång till olika
produktionsfaktorer (faktorproportionsteorin). Detta
gör att länder får komparativa fördelar i produktion av
varor som kräver mycket av det slag av produktionsfaktorer som landet har relativt gott om
Andra förklaringar till utrikeshandel än skillnader i komparativa kostnader:
• Stordriftsfördelar
• Efterfrågan på produktvariation
8
Inombranschhandel
Mikroekonomi. Internationell resursfördelning. Thomas Sonesson
Faktorproportionsteorin (Heckscher-Ohlin):
• Antag två länder med tillgång till samma produktionstekniker för de två varor man producerar, textil och stål
• Textil är en arbetskraftsintensiv vara, medan stål är en kapitalintensiv vara
• Land A har relativt sett gott om arbetskraft, medan land B
har relativt sett gott om kapital
Före handel
• Arbetskraften är relativt sett billigast i land A, prisrelationen
Plabor/Pkapital låg ⇒ den arbetskraftsintensiva varan, textil, blir
relativt sett billigast i land A
• Kapitalet är relativt sett billigast i land B, prisrelationen
Plabor/Pkapital hög ⇒ den kapitalintensiva varan, stål, blir relativt sett billigast i land B
• Land A har komparativa fördelar i produktion av textil och
land B i produktion av stål
Resultatet av handel
• Land A exporterar textil och importerar stål. Man ökar produktionen av textil och minskar produktionen av stål
• Land B exporterar stål och importerar textil. Man ökar produktionen av stål och minskar produktionen av textil
• Vid fullständig konkurrens och utan transportkostnader sker
en fullständig utjämning av prisrelationen Pstål/Ptextil precis
som tidigare
• I land A ökar efterfrågan på arbetskraft, medan efterfrågan
på kapital minskar, Plabor/Pkapital stiger
• I land B ökar efterfrågan på kapital, medan efterfrågan på
arbetskraft minskar, Plabor/Pkapital sjunker
• En utjämning av prisrelationen (Plabor/Pkapital) äger rum som
kan bli fullständig
9
Mikroekonomi. Internationell resursfördelning. Thomas Sonesson
Faktorproportionsteorin (sammanfattning och utvidgning)
• Den produktionsfaktor som landet har relativt sett gott
om blir också relativt sett billig (jämfört med andra
länder)
• Varor som använder mycket av den produktionsfaktor
som landet har relativt sett gott om blir därför relativt
sett billiga, vilket gör att landet får komparativa fördelar i produktionen av sådana varor och därmed kommer att exportera dem
• Handel leder till specialisering (precis som i den klasiska utrikeshandelsteorin) och till att den produktionsfaktor som används intensivt i produktionen av
exportvarorna blir relativt sett dyrare än innan handel
(och omvänt för den produktionsfaktor som används
intensivt i produktionen av importvaror)
Teorin gäller inte bara mellan produktionsfaktorerna arbetskraft och kapital utan också mellan lågutbildad och
högutbildad arbetskraft
I ett land som har gott om högutbildad arbetskraft blir
högutbildad arbetskraft relativt sett billig och landet får
komparativa fördelar i produktionen av varor som kräver
en stor andel högutbildad arbetskraft o.s.v.
10
Mikroekonomi. Internationell resursfördelning. Thomas Sonesson
Utrikeshandel och välfärd
Förutsättning: Produktionsfaktorerna har en alternativ användning (rimligt antagande på lång sikt)
Specialisering och handel ger möjlighet till en konsumtion
som ligger utanför produktionsmöjlighetskurvan
Mat
..
PV
PI
C
M0
A
B
M1
K0
.
K1
Kläder
• Före handel: Produktion och konsumtion i A. Inhemsk
prisrelation visas av P I =
P klä
P mat
• På världsmarknaden är kläder relativt sett dyrare och
prisrelationen visas av PV
• Efter specialisering och handel: Produktion i B, men
konsumtion i C
11
Mikroekonomi. Internationell resursfördelning. Thomas Sonesson
Vinsterna av utrikeshandel i en partiell modell:
Vara som importeras
Vara som exporteras
P
P
D
välfärdsvinst
S
D
välfärdsvinst
S
Pv
Pi
Pi
Pv
Qp
Q0
Qc
Q
Qc
Q0
Qp
Q
Fall (a):
• Konsumenterna vinner, producenterna förlorar, men
konsumenterna vinner mer än vad producenterna förlorar ⇒ det potentiella paretokriteriet är uppfyllt
Fall (b):
• Producenterna vinner, konsumenterna förlorar, men
producenterna vinner mer än vad konsumenterna förlorar ⇒ det potentiella paretokriteriet är uppfyllt
12
Mikroekonomi. Internationell resursfördelning. Thomas Sonesson
Effekten av stöd till inhemsk produktion
•
•
•
•
Importtull
Importkvot
Subvention av importkonkurrerande industri
Subvention av exportindustri
Importtull
• Antag att världsmarknadspriset inte påverkas
S
D
Pi = Pv + tull
Pv
välfärdsförlust
tull
QP1
QP2
Qc2
Qc1
• Antag att världsmarknadspriset påverkas
13
Mikroekonomi. Internationell resursfördelning. Thomas Sonesson
Importkvot (opåverkat världsmarknadspris)
S
D
S + kvot
välfärdsförlust
Pi
Pv
kvot
QP1
QP2
Qc2
Qc1
- Normalt delas kvoterna ut till inhemska importörer vilket
gör välfärdsförlusten densamma som vid en importtull
- Om kvoterna delas ut till utländska exportörer blir välfärdsförlusten större än vid en importtull
14
Mikroekonomi. Internationell resursfördelning. Thomas Sonesson
• Vid inhemskt monopol är en importkvot ett starkare
skydd än en importtull
Dmonopol = Dtotal - kvot
Dtotal
MC
välfärdsförlust
Dmonopol
kvot
Pi
MR
Pv
QP1QP2
Qc2
Qc1
Både vid helt fri handel och vid en importtull måste det inhemska företaget ta priset som givet, d.v.s. man kan inte
utnyttja att man är ensam producent i landet
Med en importkvot är importen begränsad och företaget
kan agera som monopolist för den efterfrågan som återstår
Två möjliga lösningar:
• Monopolistens säljer hela sin produktion inom landet
och produktionen bestäms av MR = MC (se figuren)
• Monopolisten säljer en del på export. Försäljningen
inom landet bestäms av MR = PV. Total produktion
bestäms av PV = MC. (Om exportmöjlighet till givet
världsmarknadspris finns kan MR aldrig understiga
PV)
15
Mikroekonomi. Internationell resursfördelning. Thomas Sonesson
Subvention av importkonkurrerande industri
Antag att världsmarknadspriset inte påverkas
S
D
välfärdsförlust
Ssub
subvention
Pi = Pv
QP1
QP2
Qc2 = Qc1
- Välfärdsförlusten mindre än vid tull eller importkvot,
p.g.a. att konsumtionen inte påverkas
(reservation för att subventionen kräver skatteökningar
som kan ge negativa välfärdseffekter)
16
Mikroekonomi. Internationell resursfördelning. Thomas Sonesson
Subvention av exportindustri
Antag att världsmarknadspriset inte påverkas
S
D
Ssub
subvention
välfärdsförlust
Pi = Pv
Qc2 = Qc1
Q P1
QP2
Slutsats:
Åtminstone i ett långsiktigt perspektiv verkar fri handel
leda till positiva välfärdseffekter ⇒ olika slag av protektionistiska åtgärder för att skydda importkonkurrerande industri eller subventioner av exportindustrin minskar välfärden
OBS:
- Bygger på att handeln är frivillig
- Bygger på det potentiella paretokriteriet
17
Mikroekonomi. Internationell resursfördelning. Thomas Sonesson
Eventuella samhällsekonomiska motiv för stöd till inhemsk
produktion
• Positiva externa effekter av produktionen
- jordbruket, ”öppna landskap”, ”levande landsbygd”
- ”spin off”-effekter
• självförsörjningsmål (”beredskapsmål”)
• ”uppfostringstullar”
• ”övervintringssubvention”
• kortsiktigt under en strukturomvandlingsprocess (exempelvis p.g.a. förändrade världsmarknadspriser)
- Produktionsfaktorerna har ofta lägre alternativkostnad på kort sikt än på lång sikt
- Samtidigt långsiktiga välfärdsförluster om ett
visst stöd blir bestående
Mat
PV2
..
Antag att världsmarknadspriset på kläder sjunker
PV1
C
D
.
B2
M2
M1
Lägre välfärd i D än i C,
men ännu lägre om man inte
ändrar sin produktion
.
B1
K2
18
K1
Kläder
Mikroekonomi. Internationell resursfördelning. Thomas Sonesson
19
