Wilhelm Peterson

SWEDISH
CHORAL SOCIETY
Vol. 2
Sånger för blandad kör a cappella
(komplett)
Wilhelm Peterson-Berger
Erik Westbergs Vokalensemble
Musikhögskolans kammarkör i Piteå
Erik Westbergs Vokalensemble (foto: Sebastian Lönberg)
Musikhögskolans Kammarkör i Piteå (foto: Robin Cox)
Om Swedish Choral Society
Körsång är en folkrörelse. Det har sjungits i vårt land i generationer, och utomlands har vi gjort oss
kända som en riktig körnation med stor bredd och hög kvalitet. Körer och ensembler sjunger i kyrkor
och konserthus, på arbetsplatser och torg, i gallerior och på vårdinrättningar, i slott och koja... Man
har uppskattat antalet svenskar som regelbundet sjunger i kör till en halv miljon människor.
I Sveriges Körförbund finns blandade körer, damkörer och manskörer. Men de kan också delas in i
ungdomskörer, vokalgrupper, kyrkokörer, kammarkörer, barbershopkörer, gospelkörer, sceniska körer
och företagskörer – listan med nya körtyper växer ständigt!
Sveriges Körförbunds historia går tillbaka till tiden kring förra sekelskiftet, då körsångare började
organisera sig i regionala och rikstäckande organisationer. Manskörerna bildade redan 1909 Svenska
Sångarförbundet och 1925 bildades Sveriges Körförbund av de blandade körerna. 1997 gick de
båda förbunden samman. Bland förbundets främsta syften är att hävda körsångens musikaliska,
kulturella och sociala betydelse.
Ett unikt skivutgivningssamarbete har år 2009 inletts mellan Sveriges Körförbund och skivbolaget
Naxos. Syftet med samarbetet är att dokumentera vårt svenska körliv i all dess bredd och mångfald
och göra det tillgängligt för en större publik såväl i Sverige som utomlands.
Under en tioårsperiod planeras en rad inspelningar som skall visa på de skiftande genrer och
körtyper som finns representerade bland medlemmarna i Sveriges Körförbund. Serien – Swedish
Choral Society – kommer att bestå av femtio körskivor. En så omfattande dokumentation av vårt
nutida svenska körliv har aldrig tidigare gjorts!
Utgivningen av denna CD har även möjliggjorts tack vare stöd från Stiftelsen Framtidens kultur, the
Barbro Osher Pro Suecia Foundation samt Sommarhagens vänner.
2
Erik Westberg (foto: Katherine Hjukström)
Nacional de España and Coro Sinfônica do Estado de São Paulo, Brasilien. He has also been artistin-residence at Wollongong University in Australia.
Erik Westberg was the first recipient of the Royal Swedish Academy’s conducting grant in 1992.
He was awarded the Norrby Medal in 1993 and the arts prize of the Norrländska Socialdemokraten
newspaper in 1997. In 1999 he was voted Choral Conductor of the Year at KÖRSAM and he received
the arts prize of the Municipality of Piteå in 2002. In 2006 he was awarded the King’s Medal of the
Order of the Seraphim. He has been Professor of Choral Conducting at the School of Music in Piteå
since 2003. Erik Westberg is since 2008 a member of Royal Swedish Academy of Music.
About Swedish Choral Society
Choral singing is an integral part of Swedish culture. People have sung in choirs here for generations
and Sweden now has an international reputation as a nation of choristers with both breadth and
quality. Choirs and vocal ensembles can be heard in churches and concert halls, in workplaces and
on public squares, in shopping malls and hospitals, in castles and cottages. It has been estimated
that about half a million people in Sweden are regular members of choirs.
Sveriges Körförbund (The Swedish Choral Association) is an organization of mixed choirs, female
choirs and male choirs. Theses, in turn, can be further divided into youth choirs, vocal groups, church
choirs, chamber choirs, barber shop choirs, gospel choirs, operatic choirs and corporate choirs. The
list of new types of choir is constantly growing!
The history of the society goes back to the end of the 19th century when choral singers began to
organize themselves into regional and national associations. The men’s choirs formed their own
society – Svenska Sångarförbundet – in 1909 and the mixed choirs formed Sveriges Körförbund
in 1925. In 1997 the two societies amalgamated. Among the principle aims of the society is that of
promoting the musical, cultural and social significance of choral singing.
A unique recording collaboration has in 2009 been introduced between Sveriges Körförbund and
Naxos. The aim of this collaboration is to document the activities of Swedish choirs in all their breadth
and diversity and to make this documentation available in Sweden and the rest of the world.
A succession of recordings are planned over a ten-year period that will illustrate the many different
genres and types of choirs represented by the members of the association. The series – Swedish
Choral Society – is planned to comprise fifty discs of choral music. This is a very much more
extensive documentation of contemporary Swedish choral singing than has ever been attempted
before.
This CD has been made with grants from Stiftelsen Framtidens kultur, the Barbro Osher Pro Suecia
Foundation and the Wilhelm Peterson-Berger Institute.
26
3
CD 1 (Erik Westbergs Vokalensemble)
The Erik Westberg Vocal Ensemble
1 Tonernes flugt [Fleeting tones].............................................................................................. 0’57
Musik: Halfdan Kjerulf (1815-1868)
Text: Henrik Hertz (1797/1798-1870)
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Manus
The Erik Westberg Vocal Ensemble was founded in 1993 and consists of 16 singers from the
northern provinces of Sweden. Based in Piteå, the ensemble has established an international
reputation, notably for commissioning and performing contemporary choral music. The ensemble
has also made some 15 international tours of Europe, Asia, South America and the USA. At the
international choral competition in 1996 in Takarazuka, Japan, the ensemble won first prize in the
class for mixed choirs as well as first prize for the best choir overall.
2 Lokkende toner [Calling tones]............................................................................................. 3’56
Musik efter Halfdan Kjerulf (1815-1868)
Text: Johan Sebstian Welhaven (1807-1873)
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Manus
3 Brudeferd i Hardanger [Wedding in Hardanger]................................................................... 3’16
Musik: Halfdan Kjerulf (1815-1868)
Text: Peter Andreas Munch (1810-1863)
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Manus
4 Till skogsstjärnan [To the chickweed].................................................................................... 1’02
Musik: Vilhelm Svedbom (1843-1904)
Text: okänd
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Manus
5 Sang på vandet [Song on the water].................................................................................... 2’05
Musik: Halfdan Kjerulf (1815-1868)
Text: Johan Ludvig Heiberg (1791-1860)
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Manus
6 Vårsång II (Det ljusnar i rymden den klara)
[Spring song II (The heavens are brightening)].................................................................... 0’56
Musik och text: Wilhelm Peterson-Berger
Ur Sånger för blandad kör
Abraham Lundquist Musikförlag
4
At the turn of the millennium, the ensemble promoted an international project entitled “Choral Singing
for Peace and Justice” with a tour that included the Kingdom of Tonga in the Pacific Ocean. In 2002
the Erik Westberg Vocal Ensemble was selected by Sveriges Körförbund [Federation of Swedish
Choirs] to represent Sweden at the Nordic-Baltic choral festival in Klaipeda, Lithuania. In 2005 the
ensemble took part in the Toronto International Choral Festival in Canada and toured south-eastern
Europe with the Norbotten Big Band.
The Chamber Choir at School of Music in Piteå
The Chamber Choir at School of Music in Piteå was founded in 1990 by Erik Westberg. The choir
currently consists of 26 singers, who are all students in various departments at the college. The
repertoire of the choir is mainly a cappella music. The choir has premièred a succession of new
compositions by established composers like Jan Sandström and Jan Ferm as well as by composition
students at the college. In 2007 the choir performed in South Africa as well as in Sweden’s
northernmost city of Kiruna. In the same year the choir showed its versatility by appearing with both
Chinese superstar Wei-Wei and the Sámi priest and musician Johan Märak.
Erik Westberg
Erik Westberg (b. 1956) studied choral conducting with Eric Ericson at the Royal College of Music
in Stockholm which he attended from 1976 to 1987. He has been the regular director of the KFUM
[YMCA] Choir in Stockholm and the Oslo Philharmonic Choir in Norway and has guest-conducted
the Swedish Radio Choir. Further afield Erik Westberg has guest-conducted Pro Coro Canada, Coro
25
Norwegian romantic nationalist Hans Gude, Lokkende toner (Johan Sebastian Welhaven) (1892)
(I:19) while Prinsessen (Bjørnson) (1895) (I:21), is a wide-ranging song for solo soprano and choir.
Min hu (Ernst van der Recke) (1892) (I:20) speaks of a bird returning to the sunshine and warmth of
summer in the same way that the singer is drawn to his beloved.
Besides these four collections and the separate songs already mentioned, P.-B. also composed
a number of original songs for mixed choir a cappella: the deeply moving Solefallssang (Nordahl
Rolfsen) (1891) (II:13), Kan det tröste (Christian Winther) (1891) (I:13) – both published in 1950
as were Skogssång (A. T. Gellerstedt) (I:14) and Stämning (Sigrid Elmblad) (I:15). Hvile i skogen
(Welhaven) (1894) (II:16) bears the subtitle Chorus mysticus, since a friend had asked for ‘that
mystical song about resting in the forest’. There is a piano arrangement of the song in the album Six
Songs for the Piano. Anne Knutsdotter (Claus Pavel Riis) (1891) (II:2) has remained largely unknown
up to the present day.
Composed at a later date are Fjällvandrarsång (1907) (I:11) to a text by his mountaineering friend
Gillis Bratt that was adapted by the composer, Fansång (14-15 January 1936) (II:7) “Till Frösökören”
(text P.-B.) and Sverige (Bernhard Risberg) (1936) (II:8). Visa i folkton ‘Som stjärnorna på himmelen’
(signed H. = Wendela Hebbe) (II:3) started life as one of P.-B.s earliest solo songs in 1890 but was
later arranged for mixed choir (1927).
Remaining are some arrangements of other composers’ works. P.-B. arranged six different works
by the Norwegian composer Halfdan Kjerulf, among them Brudeferd i Hardanger (Andreas Munch)
(I:3) and Lokkende toner (Welhaven) (I:2) as well as the solo song Ingrids vise (Bjørnson) (II:9).
Fredrik Pacius’s Suomen Laulu (Emil von Qvanten) II:6) was sung by the students for the Czar
Alexander II on his visit to Helsinki in 1856. The song was then two years old and it was immediately
compared to the national anthem Vårt land. Pacius is claimed, at a later date, to have asked: “Did I
really write something so beautiful?” P.-B. might have said something similar about his arrangement.
Distinguished little jewels are also the settings of Lange-Müller’s Kornmodsglansen (II:11), Bellman’s
Fjäriln vingad (I:28), and Wilhelm Svedbom’s Till skogsstjärnan (I:4).
Le célèbre menuet d’Exaudet (I:27) refers to the French violinist and composer André-Joseph
Exaudet (1710-1762) whose minuet from his Violin Sonata Op. 2:1 was standard repertoire for
restaurant musicians. Maman, à la pêche des moules (I:26) is an old French nursery rhyme
about a girl who did not dare to harvest mussels because she was so frightened of the boys. Les
compagnons de la Marjolaine (I:25) is a 16th century French chanson.
7 Guldfågel [Golden bird]......................................................................................................... 1’21
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Carl Snoilsky (1841-1903)
Ur Sånger för blandad kör
Abraham Lundquist Musikförlag
8 Virgo gloriosa........................................................................................................................ 3’21
Musik: August Söderman (1832-1876)
Text: Latin
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Manus
9 Juninatt [A June night].......................................................................................................... 2’20
Musik och svenskt text: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Michail Jurjevitj Lermontov (1814-1841)
Ur Sånger för blandad kör
Abraham Lundquist Musikförlag
0 Vårsång I (Du fagra vår som åter ler)
[Spring song I (Thou lovely spring that smiles again)].......................................................... 1’49
Musik och text: Wilhelm Peterson-Berger
Ur Sånger för blandad kör
Abraham Lundquist Musikförlag
! Fjällvandrarsång [Mountaineering song]............................................................................... 1’05
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Gillis Waldemar Bratt (1870-1925) och Wilhelm Peterson-Berger
Carl Gehrmans Musikförlag
@ Näcken [The water-sprite]..................................................................................................... 3’22
Solist: Christina Fridolfsson, sopran
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Erik Johan Stagnelius (1793-1823)
Ur Sånger för blandad kör
Abraham Lundquist Musikförlag
Stig Jacobsson
24
5
# Kan det tröste [Consolation?]............................................................................................... 1’48
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Christian Winther (1796-1876)
Carl Gehrmans Musikförlag
$ Skogssång (I skogens vackra pelarsal)
[Forest song (In the forest’s lovely vaulted room)]................................................................ 2’53
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Albert Theodor Gellerstedt (1836-1914)
Carl Gehrmans Musikförlag
% Ungdomsdröm [Youthful dream]........................................................................................... 4’10
Musik och text: Wilhelm Peterson-Berger
Ur Tio sånger för blandad kör
Elkan & Schildknecht
^ Sommarminne [Memories of summer].................................................................................. 1’42
Musik och text: Wilhelm Peterson-Berger
Ur Tio sånger för blandad kör
Elkan & Schildknecht
& Sommaren kommer [Summer is coming]............................................................................. 1’45
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Per Daniel Amadeus Atterbom (1790-1855)
Ur Tio sånger för blandad kör
Elkan & Schildknecht
* Aften vid fjorden [Evening by the fjord]................................................................................. 3’41
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Jörgen Moe (1813-1882)
Ur Tio sånger för blandad kör
Elkan & Schildknecht
6
of contrasts with regard to character, metre and tempi. This is true, too, to his other collections.
1905 saw the publication of (6) Songs for Mixed choir which included Guldfågel (I:7), a setting of the
first verse of Carl Snoilsky’s poem of the same name. The collection also includes the strophic song
Juninatt (1891) (I:9), a setting of a poem by Michail Lermontov translated from the German translation
of the original Russian and adapted to a Swedish milieu. In the light night of the Nordic summer,
the night-watch (song-thrush) converses with a girl who is disappointed in love. Vårsång I ‘Du fagra
vår som åter ler’ (1892) (I:10) and Vårsång II ‘Det ljusnar i rymden den klara’ (1894) (I:6) are both
settings of poems by P.-B. They reflect the intensity of nature in the spring, the return of the light and
the melting ice. They are the epitome of youthful inebriation with the spring. In Näcken (1894) (I:12)
a solo proclaims Stagnelius’s poem. A separate song to spring, Vårsång III (II:10) ‘Våren kom en
Valborgsnatt’ was composed in 1895 on a similar theme; spring ultimately overpowers winter’s King
Bore.
Five Poems from Arne. Arne is Bjørnson’s depiction of a timid country boy, with a poetic soul, living
in the Norwegian mountains. It dates from 1859. In Trädet (1891) (II:23) we hear how, for the first time,
the boy dares to sing something that he has written himself. The three verses describe how the buds
of the tree are threatened by the frost, how the wind then tears at the blooms while a girl threatens to
pick the berries. Of the six verses of the poem Ingerid Slettens (II:22) P.-B. chose to set the two that
describe a poor country girl. These songs have an obvious Norwegian folk-music element, not least
as this was understood by Edvard Grieg. Grieg was one of P.-B.’s earliest sources of inspiration, one
of the composers who opened his eyes to music. But he was also a composer whom the conservative
teachers at the conservatory in Stockholm did their best to warn their pupils about. This naturally
caused the pupils to be all the more curious. P.-B. made an arrangement for mixed choir of Grieg’s
30-year-old Opus 10:2 solo song Skovsang (II:I) with a text by Christian Winther. Why Solskinsvise
(II:12) was not included in the Arne collection, despite the fact that the source and date are the same
(February 1894) is not readily understood.
Another of P.-B.’s sources of inspiration, who was equally feared by his pupils, was the composer
August Söderman. His Sjung, sjung (II:4) och Virgo glorioso (I:8) were arranged for mixed choir. The
latter is included as the penultimate movement of (7) Spiritual Songs (published 1872), where it is
performed by a choir of women’s voices.
The collection of Ten Songs for Mixed Choir was not published until 1926. P.-B. had written
or translated the texts of half of the songs: the slow and moving Ungdomsdröm (1889) (I:15),
Sommarminnen (1894) (I:16), the Norwegian folk ballads Herr Olav (1894) (I:22) and Trollruna (1894)
(I:23) and the Russian folk tale Bröllopsskruden (1894) (I:24). Sommaren kommer (1892) (I:17) has
a text by Atterbom, Aften ved Fjorden (Jørgen Moe) (1893) (I:18) was inspired by a painting of the
23
the words from memory since, in places, they differ from the original poem and he only set the first
two of the four verses of the poem. It may be that he felt that the concluding lines were too overtly
theological to suit his present purpose.
In an article published in Dagens Nyheter in 1932 he observed: “I, who on account of my age, 24
years, held all of the important posts in the society as guide, accountant, composer and tenor in the
quartet, always carried a couple of notebooks in my pocket, one for soprano and alto and the other
for tenor and bass voices. When I had written out a new song, the girls disappeared into the forest
and did not return until they had mastered their parts. In the meantime I practised with the bass
and when we met up again, the song was almost perfect. This was how I produced ‘Når du skal på
fjeldesti’ (II:27), ‘Arnes sang’ (II:19), ‘Hun Venevil’ (II:21), ‘Hvile i skoven’ (II:16), ‘Guldfågel’ (I:7) as
well as many other settings of Norwegian or Swedish poems.”
In due course these songs were published in various albums. Best known are the Eight Songs for
Mixed Choir Op. 11. These songs were composed in the years 1890-94 and were first published in
1898, clearly in their original state since P.-B. had not corrected the mistakes in the text of På feldesti
in spite of the opportunity. The collection also contains another song from ‘En glad gut’, namely
Dans! ropte felen (II:31) in which a country lad finally wins the daughter of a rich farmer through his
hard and persistent labour. Bjørnson was also the author of the texts of Killebukken (1892) (II:29),
Lokkeleg (1894) (II:30) and Vesleblomme (1892) (II:28). The last of these comes from the narrative of
Synnøve Solbakken for which Hugo Alfvén wrote the score when it was turned into a film in 1934. In
the film Alfvén quoted from Ole Bull’s Säterjäntans søndag (a melody that P.-B. also borrowed freely
in 1891 (II:14) to a text by Jørgen Moe). These songs are full of folk cadences.
Also in the collection is a setting of the Danish poet J.P. Jacobsen’s Stemning (II:24)which was later
also set by Stenhammar (under the title of September) and Alfvén. In this composition the soprano
declaims the melody throughout almost the entire piece. I Fyrreskoven (1893) (II:25) was written by
Helena Nyblom who was married to a professor in Uppsala but who wrote in her native Danish. The
text is from a long suite entitled ‘Til Sverrig’ and it depicts the pine forest with a carelessly leaping
stream contrasted with the earnestly contemplating and gently flowing river. Since the text of the
eighth song, Ved havet (1894) (II:26) was written by the Norwegian poet J.S. Wellhaven, this means
that the collection sets two Danish and six Norwegian poems but no Swedish ones. But, as PetersonBerger remarked, this was the era of “spiritual Scandinavianism”.
The eight songs were, thus, written in the course of a few years during which time numerous other
songs by P.-B. also saw the light of day. The composer selected the eight songs to produce an album
22
( Lokkende toner [Tempting tones].......................................................................................... 1’22
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Johan Sebastian Welhaven (1807-1873)
Ur Tio sånger för blandad kör
Elkan & Schildknecht
) Min hu [Whow!]..................................................................................................................... 2’30
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Ernst van der Recke (1721-1758)
Ur Tio sånger för blandad kör
Elkan & Schildknecht
¡ Prinsessen [The princess].................................................................................................... 2’38
Solist: Christina Fridolfsson, sopran
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Björnstjerne Björnson (1832-1910)
Ur Tio sånger för blandad kör
Elkan & Schildknecht
™ Herr Olav [Lord Olav]............................................................................................................ 2’21
Norsk folkvisa
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Ur Tio sånger för blandad kör
Elkan & Schildknecht
£ Trollruna [Magic formula]...................................................................................................... 1’45
Norsk folkvisa
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Ur Tio sånger för blandad kör
Elkan & Schildknecht
¢ Bröllopsskruden [Wedding finery]......................................................................................... 1’35
Rysk folkvisa
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Ur Tio sånger för blandad kör
Elkan & Schildknecht
7
∞ Les compagnons de la Marjolaine........................................................................................ 1’20
Fransk folkvisa
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Carl Gehrmans Musikförlag
comic opera Domedagsprofeterna [The Doomsday Prophets] was first performed in 1917 and can be
regarded as a Swedish equivalent of Wagner’s Die Meistersinger von Nürnberg. At the beginning of the
1920s he travelled to Italy, was elected a member of the Royal Swedish Academy of Music and created
a Knight of the Order of the Pole Star.
§ Maman, à la pêche des moules............................................................................................ 1’00
Fransk barnvisa
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Manus
It is true that, as a critic, he could be venomous in his reviews and often unnecessarily sarcastic. But
this was only in line with the times. Other critics showed similar tendencies. Peterson-Berger the critic
was irrepressibly forthright and paid no regard to whether the object of his criticism was a debutant
performer or an international celebrity. If the performance, in his view, was not of the highest quality,
then he dismissed it. And it must be said that few, if any, of the other Swedish critics at the time were
as educated as P.-B. or had the same European perspective. He was an insightful and knowledgeable
cultural philosopher who produced, for example, brilliant translations of Nietzsche’s Birth of Tragedy
and Thus Spake Zarathustra as well as a selection of Wagner’s writings. Displaying such knowledge,
such influence and such views did not go down well in Sweden.
¶ Le célèbre menuet d’Exaudet............................................................................................... 1’54
Musik efter André-Joseph Exaudet (1710-1762)
Text: okänd
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Manus
• Fjäriln vingad [Butterfly in flight]............................................................................................ 1’18
Musik: Carl Michael Bellman (1740-1795)
Text: Carl Michael Bellman
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Manus
CD 2
(Spår 1-18: Erik Westbergs Vokalensemble, spår 19-31: Musikhögskolans Kammarkör, Piteå)
1 Skovsang [Song of the forest]............................................................................................... 0’41
Musik: Edvard Grieg (1843-1907)
Text: Christian Winther (1796-1876)
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Manus
2 Anne Knutsdotter.................................................................................................................. 2’22
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Claus Pavel Riis (1826-1886)
Carl Gehrmans Musikförlag
8
There was certainly opposition to P.-B. There were musicians who refused to start their performance
as long as he was in the hall. He managed actually to exchange physical blows with the noted tenor
and director of the Stockholm Opera John Forsell. In due course he began to feel that no one took
him seriously any more and, in 1930, he retired to the country, to his much loved house at Frösön
outside Östersund in the Swedish mountains. There he wrote his last symphony, Solitude. He died in
Östersund on 3 December 1942.
Songs for Mixed Choir A Cappella
With just a few exceptions, Wilhelm Peterson-Berger wrote all his settings for mixed choir a cappella
during the first half of the 1890s. This was the period he spent in Umeå after studying in Dresden and
prior to establishing himself in Stockholm. The songs are, thus, from his relative youth. The reason for
writing these songs was that he had friends of the same age or a little younger who not only shared his
interest in music and literature but who were also keen mountaineers. Together with his sister Gerda
Peterson-Berger, Liva Järnefelt and Anders de Wahl – both of whom were destined for the theatre –
and the future physician and voice coach Gillis Bratt, P.-B. spent the summer on long, adventurous
hikes in the mountains. To keep their spirits up he composed these songs. Some of them are lively
marching tunes with a tralala or a tirilil while other songs reflect his longing for the countryside. It would
seem that På Fjeldesti (II:27) is the earliest of these songs, dating from 8th August 1890 while the
friends were on a five-week hike in the Vilhelmina mountains. The song is a setting of a poem from the
collection ‘En glad gut’ by the Norwegian poet Bjørnstjerne Bjørnson. It would seem that P.-B. wrote out
21
A Versatile Artist
Wilhelm Peterson-Berger (generally referred to in his native Sweden as P.-B.) was born on 27th
February 1867 in Ullånger in the northerly province of Ångermanland. Thus he is two years younger
than his famous Scandinavian colleagues Jean Sibelius and Carl Nielsen. While at school in Umeå
he gained a reputation as a gifted pupil and was editor of the school magazine “Getingen” [The
Wasp] as well as leading the school society’s male-voice quartet. By 1886 he was studying organ and
composition at the Conservatory in Stockholm from which he graduated as an organist in 1889. The
same year he went to Dresden to continue his studies but the next year he was back in Umeå teaching
languages at the grammar school. He soon found Umeå too constricting and returned to Dresden to
teach in a private conservatory for a couple of years before settling in Stockholm in 1895.
P.-B.’s lyrical drawing-room pieces for the piano are known to many Swedes. Pieces like the suite
of Frösö Flowers, In Summer or Italiana evoke a summery, romantic nationalism. Singers will have
come into contact with him as a composer of some delightful songs, 50 of which were published as a
collection entitled Svensk Lyrik [Swedish Lyricism]. Several of the songs are very well known, not least
because they were favourite repertoire for Jussi Björling. Musicologists can often quote extensively
from P.-B.’s highly sarcastic reviews. He was the music critic of the leading Stockholm newspaper,
Dagens Nyheter, from 1896 to 1930 and the best-paid contributor to the paper.
These activities actually tell us very little about the composer’s versatility. His work list is
comprehensive. That his five symphonies have been regarded critically may have something to do
with the need for composers and orchestras to get their own back for his merciless reviews. That
his four operas have not met with any great success is a fate they share with similar works by all
of his contemporaries. Swedish operas were not in much demand. Despite this, his Viking opera
Arnljot is among the most frequently performed of Swedish operas and has sometimes been claimed
as Sweden’s national opera. One should also mention that he wrote the librettos to his operas as
well as the texts of many of his songs and choral pieces – though sadly they suffer from a degree
of pretentiousness. A number of his numerous choral settings have become standard repertoire for
Swedish choirs. The current album hopes to show that his work list contains many other hitherto
unrecognized jewels.
From 1908 to 1910 Peterson-Berger was employed as a producer at the Royal Stockholm Opera
and during this period he translated the text of Wagner’s Tristan as well as composing Arnljot. He
wrote two books: Svensk Musikkultur [Swedish Music] and Richard Wagner som kulturföreteelse [The
Phenomenon of Richard Wagner]. The latter volume was later published in a German edition. His
20
3 Visa i folkton [Ballad in a folk idiom]...................................................................................... 3’20
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Wendela Hebbe (1808-1899)
Manus
4 Sjung, sjung! [Sing, sing!]..................................................................................................... 0’58
Musik: August Söderman (1832-1876)
Text: Zacharias Topelius (1818-1898)
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Manus
5 Säg, o minns du i tysta kvällen [Do you remember the quiet eve?]...................................... 0’48
Musik: Melcher Myrberg (1825-1917)
Text: okänd
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Manus
6 Suomis sång [Finland’s song]............................................................................................... 1’59
Musik: Fredric Pacius (1809-1891)
Text: Emil von Qvanten (1827-1903)
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Manus
7 Fansång (Hemlandsluften som glider fram) [Song to the flag]............................................. 1’23
Musik och text: Wilhelm Peterson-Berger
Manus
8 Sverige (Sverige, du sköna land!) [Sweden - O lovely country!]........................................... 0’38
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Bernhard Risberg (1862-1947)
Manus
9 Ingrids vise [Ingrid’s song].................................................................................................... 2’02
Musik: Halfdan Kjerulf (1815-1868)
Text: Björnstjerne Björnson (1832-1910)
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Manus
9
0 Våren kom en Valborgsnatt (Vårsång III) [Spring arrived one May Day night]..................... 0’54
Musik och text: Wilhelm Peterson-Berger
Carl Gehrmans Musikförlag
! Kornmodsglansen [Lightning flashes]................................................................................... 1’22
Musik och text: Peter Erasmus Lange-Müller (1850-1926)
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Manus
@ Solskinsvise [Sunshine song]............................................................................................... 2’23
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Bjørnstjerne Bjørnson (1832-1910)
Manus
# Solefallssang [Song at sunset]............................................................................................. 2’38
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Nordahl Rolfsen (1848-1928)
Carl Gehrmans Musikförlag
$ Säterjäntans søndag [The cowgirl’s Sunday]....................................................................... 5’10
Musik efter Ole Bull (1810-1880)
Text: Jörgen Moe (1813-1882)
Manus
och Jan Ferm samt flera av musikhögskolans kompositionsstudenter. 2007 besökte kören bland
annat Sydafrika och Kiruna samt framträdde med kinesiska popdrottningen Wei-Wei och Johan
Märak, same och prost emeritus i Jokkmokk.
Erik Westberg
Erik Westberg (f. 1956) studerade kördirigering för professor Eric Ericson vid Kungl. Musikhögskolan
där han 1976-87 genomgick musiklärar-, körpedagog-, ensembleledar- och dirigentutbildningarna.
Erik har varit ledare för bland annat KFUM-kören i Stockholm och Oslo Filharmoniske kor i Norge
och varit gästdirigent för Radiokören. Internationellt har Erik bland annat gästdirigerat Pro Coro
Canada, Coro Nacional de España och Coro Sinfônica do Estado de São Paulo, Brasilien. 1997 var
Erik “Artist-In-Residence” vid Wollongong University, Australien.
Som förste kördirigent erhöll Erik Westberg Kungl. Musikaliska Akademiens dirigentstipendium
1992. Han mottog Johannes Norrbymedaljen 1993, årets kulturpris 1997 från Norrländska
Socialdemokraten, utsågs till Årets Körledare av KÖRSAM 1999 samt fick Piteå kommuns
Kulturpris 2002. Erik förärades år 2006 Konungens medalj av åttonde storleken i serafimerordens
band “För betydelsefulla insatser i det svenska musikväsendet”. Sedan 2003 är Erik Westberg
professor i kördirigering vid Musikhögskolan i Piteå. Erik Westberg är sedan 2008 ledamot av Kungl.
Musikaliska Akademien.
% Stämning (Båten gungar sakta, stilla) [Mood (The boat gently rocks)]................................. 2’16
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Sigrid Elmblad (1860-1926)
Carl Gehrmans Musikförlag
^ Hvile i skoven [Rest in the forest]......................................................................................... 2’17
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Johan Sebstian Welhaven (1807-1873)
Manus
10
19
Munch) (I:3) och Lokkende toner (Welhaven) (I:2) samt solosången Ingrids vise (Björnson) (II:9).
Fredrik Pacius’ Suomen Laulu (Emil von Qvanten) II:6) sjöngs av studenter för tsar Alexander II när
denne besökte Helsingfors 1856. Sången var då två år gammal, och jämfördes omedelbart med
nationalsången Vårt land. Pacius lär vid ett senare tillfälle ha yttrat: ”Har jag verkligen skrivit något så
vackert?” P.-B. skulle om sitt arrangemang ha kunnat yttra något liknande. Små välformade pärlor är
även Peter Erasmus Lange-Müllers Kornmodsglansen (II:11), Carl Michael Bellmans Fjäriln vingad
(I:28), och Wilhelm Svedboms Till skogsstjärnan (I:4).
Le célèbre menuet d’Exaudet (I:27) syftar på den franske violinisten och tonsättaren André-Joseph
Exaudet (1710-1762) vars menuett ur violinsonaten op 2:1 kom att höra till restaurangmusikernas
repertoar. Maman, à la pêche des moules (I:26) är en gammal fransk barnvisa om flickan som av
rädsla för pojkarna inte tordes skörda musslor medan Les compagnons de la Marjolaine (I:25) är en
fransk chanson från 1500-talet.
Stig Jacobsson
Erik Westbergs Vokalensemble
1993 grundade Erik Westberg sin vokalensemble bestående av sexton sångare från Norr- och
Västerbotten. Hemmahörande i Piteå har kören gjort sig känd såväl nationellt som internationellt,
främst som uttolkare och beställare av musik från vår tid. Ensemblen har genomfört ett 15-tal turnéer
till Europa, Asien, Sydamerika och USA. Vid den internationella körtävlingen 1996 i Takarazuka,
Japan, vann ensemblen första pris i klassen blandad kör samt första pris för bästa kör.
Vid millennieskiftet drev kören det internationella projektet ”Körsång för fred och rättvisa” med en
turné till bl a öriket Tonga i Stilla Havet. 2002 utsåg Sveriges Körförbund kören att med stöd från
Rikskonserter representera Sverige vid den Nordisk-Baltiska körfestivalen i Klaipeda, Litauen. 2005
gjorde ensemblen en turné till den internationella körfestivalen i Toronto, Kanada, samt turné till
sydöstra Europa med Norrbotten Big Band.
Musikhögskolans Kammarkör i Piteå
Musikhögskolans Kammarkör i Piteå bildades 1990 av Erik Westberg. Kören utgörs idag av 26
sångare från olika program vid Musikhögskolan i Piteå. Körens repertoar består till största delen av
samtida a cappellaverk. Kammarkören har uruppfört ett flertal verk av bland andra Jan Sandström
18
& Jægeres Sang paa Fjeldet [Huntsman’s song in the mountains]......................................... 1’24
Musik: Halfdan Kjerulf (1815-1868)
Text: okänd
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Manus
* Det står ett ljus i Österland [There is a light in the East]....................................................... 1’58
Svensk folkvisa
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Ur Sånger för blandad kör
Abraham Lundquist Musikförlag
( Arnes sång [Arne’s song]...................................................................................................... 2’40
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Björnstjerne Björnson (1832-1910)
Ur Fem dikter ur Arne
Carl Gehrmans Musikförlag
) Moderns sång [Mother’s song]............................................................................................. 1’20
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Björnstjerne Björnson (1832-1910)
Ur Fem dikter ur Arne
Carl Gehrmans Musikförlag
¡ Venevil [Venevil].................................................................................................................... 1’00
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Björnstjerne Björnson (1832-1910)
Ur Fem dikter ur Arne
Carl Gehrmans Musikförlag
™ Ingerid Sletten [Ingerid Sletten]............................................................................................ 1’10
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Björnstjerne Björnson (1832-1910)
Ur Fem dikter ur Arne
Carl Gehrmans Musikförlag
11
£ Trädet [The tree]................................................................................................................... 2’00
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Björnstjerne Björnson (1832-1910)
Ur Fem dikter ur Arne
Carl Gehrmans Musikförlag
¢ Stemning [Mood]................................................................................................................... 2’44
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Jens Peter Jacobsen (1847-1885)
Ur Åtta sånger op. 11
Edition Wilhelm Hansen
∞ I fyrreskoven [In the pine forest]........................................................................................... 1’03
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Jens Peter Jacobsen (1847-1885)
Ur Åtta sånger op. 11
Edition Wilhelm Hansen
§ Ved havet [By the sea].......................................................................................................... 4’45
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Jens Peter Jacobsen (1847-1885)
Ur Åtta sånger op. 11
Edition Wilhelm Hansen
¶ På fjeldesti [On the mountain side]....................................................................................... 1’42
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Jens Peter Jacobsen (1847-1885)
Ur Åtta sånger op. 11
Edition Wilhelm Hansen
• Vesleblomme [Wild flower].................................................................................................... 2’49
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Jens Peter Jacobsen (1847-1885)
Ur Åtta sånger op. 11
Edition Wilhelm Hansen
12
den. Grieg var en av P.-B.s tidiga ledstjärnor, en av dem som öppnade hans ögon för musiken. Men
samtidigt också en tonsättare som de konservativa lärarna på musikkonservatoriet i Stockholm
gjorde allt för att undanhålla och varna eleverna för. Detta lockade naturligtvis ännu mer. P.-B. gjorde
också ett arrangemang för blandad kör av Griegs då ca 30 år gamla solosång op 10:2 Skovsang
(II:1) till text av Christian Winther. Varför Solskinsvise (II:12) inte togs med Arne-samlingen, trots att
källan och tillkomsttiden är densamma (februari 1894), är inte gott att veta.
En annan av P.-B.s förebilder, lika fruktad av lärarna, var August Söderman, vars Sjung, sjung (II:4)
och Virgo glorioso (I:8) arrangerades för blandad kör. Den sistnämnda ingår som näst sista sats i (7)
Andeliga sånger (utgivna 1872) där den sjungs av damkör.
Samlingen Tio sånger för blandad kör utgavs inte förrän 1926. P.-B. har själv skrivit eller översatt
texterna till hälften av sångerna: den långsamma och gripande Ungdomsdröm (1889) (I:15),
Sommarminnen (1894) (I:16), de norska folktexterna Herr Olav (1894) (I:22) och Trollruna (1894)
(I:23) samt den ryska folkvisan Bröllopsskruden (1894) (I:24). Sommaren kommer (1892) (I:17)
har text av Per Daniel Amadeus Atterbom, Aften ved Fjorden (Jørgen Moe) (1893) (I:18) inspirerad
av en målning av den norske nationalromantikern Hans Gude, Lokkende toner (Johan Sebastian
Welhaven) (1892) (I:19) och Prinsessen (Björnson) (1895) (I:21), en omfattande sång för sopransolo
och kör. Min hu (Ernst van der Recke) (1892) (I:20) berättar om fågeln som vänder åter till
sommarens sol och värme, liksom sångaren dras till sin älskade.
Utöver dessa fyra samlingar och redan nämnda fristående sånger skrev P.-B. ytterligare några
originalsånger för blandad kör a cappella: den sorgesamma Solefallssang (Nordahl Rolfsen) (1891)
(II:13), Kan det tröste (Christian Winther) (1891) (I:13) – båda tryckta 1950 liksom Skogssång (A
T Gellerstedt) (I:14) och Stämning (Sigrid Elmblad) (I:15). Hvile i skogen (Welhaven) (1894) (II:16)
gavs underrubriken Chorus mysticus, eftersom en vän frågat efter ’den där mystiska sången om vila
i skogen’. Ett pianoarrangemang av sången återfinns i Sex låtar för klaver. Anne Knutsdotter (Claus
Pavel Riis) (1891) (II:2) har förblivit en nästan okänd sång.
Av senare datum är Fjällvandrarsång (1907) (I:11) till en av P.-B. bearbetad text av
vandringskamraten Gillis Bratt, Fansång (14-15 januari 1936) (II:7) ”Till Frösökören” (text P.-B.) och
Sverige (Bernhard Risberg) (1936) (II:8). Visa i folkton ’Som stjärnorna på himmelen’ (signaturen H.
= Wendela Hebbe) (II:3) är ursprungligen en av P.-B.s tidigaste solosånger (1890) men arrangerad
för blandad kör 1927.
Så återstår några arrangemang av andra tonsättares verk. Av norrmannen Halfdan Kjerulf
arrangerade P.-B. sex verk av olika slag, däribland manskörerna Brudeferd i Hardanger (Andreas
17
texterna till Killebukken (1892) (II:29), Lokkeleg (1894) (II:30) och Vesleblomme (1892) (II:28), den
sistnämnda hämtad ur berättelsen Synnöve Solbakken, till vars filmatisering Hugo Alfvén skrev musik
1934. I filmen citerar Alfvén Ole Bulls Säterjäntans söndag (en melodi som P.-B. också fritt använt sig
av 1891 (II:14), med text av Jørgen Moe). Dessa sånger har mycket folkton i sig.
I övrigt rymmer denna samling J P Jacobsens dikt Stemning (II:24), bland andra också tonsatt av
Stenhammar (under titeln September) och Alfvén. Här får sopranen lyfta melodin genom nästan
hela verket. I Fyrreskoven (1893) (II:25) är författad av uppsalaprofessorskan Helena Nyblom, en
kvinna med författarambitioner som skrev på sitt modersmål, danska. Texten är hämtad ur den längre
sviten ’Til Sverrig’ och målar upp furuskogen med den ystert dansande bäcken, kontrasterad av den
allvarligt drömmande och stilla framglidande älven. Eftersom den åttonde sången Ved havet (1894)
(II:26) är skriven av J S Welhaven kan man konstatera att samlingen innehåller två dansk- och sex
norskspråkiga dikter, men ingen svensk. Men så var detta också, som P.-B. själv formulerade det,
”den andliga skandinavismens tid”.
Sångerna är alltså skrivna under loppet av några år, år under vilka också många andra sånger
såg dagens ljus. P.-B. har valt just dessa till sin samling för att skapa en tilltalande blandning av
kontrasterande inslag vad gäller karaktärer, taktarter och tempi. Detsamma kan också sägas om de
övriga samlingarna.
1905 utgavs (6) Sånger för blandad kör där den av P.-B. redan nämnda Guldfågel (I:7) ingår, den
består av första strofen ur Carl Snoilskys dikt med samma namn. I denna samling ingår också den
strofiska Juninatt (1891) (I:9) till P.-B.s egen översättning från tyskan av den ryske diktaren Michail
Lermontovs dikt, som även fått miljön försvenskad. I den nordiskt ljusa sommarnatten samtalar vakan
(taltrasten) med den av kärlekssorg bedrövade flickan. Vårsång I ’Du fagra vår som åter ler’ (1892)
(I:10) och Vårsång II ’Det ljusnar i rymden den klara’ (1894) (I:6) har båda text av P.-B. själv. De
speglar vårens intensiva naturupplevelser, ljusets återkomst, isen som smälter. Det är ett ungdomligt
vårrus i koncentrat. I Näcken (1894) (I:12) får en sopransolist bära fram Erik Johan Stagnelius’ dikt.
En fristående Vårsång III (II:10) ’Våren kom en Valborgsnatt’ skrevs 1895 över ett likartat tema;
våren besegrar kung Bore.
5 Dikter ur Arne. Denna folklivsberättelse som Björnson skrev 1859 skildrar den timide fjällpojken
som äger en poetisk ådra. I Trädet (1891) (II:23) vågar han för första gången sjunga något han
skrivit. I de tre stroferna har trädets knoppar först hotats av frosten, sedan blommorna av vinden
och slutligen bären av flickan. Av Ingerid Slettens (II:22) sex strofer tonsatte P.-B. två om den fattiga
flickan. I dessa sånger finns ett tydligt drag av norsk folkton, inte minst så som Edvard Grieg tolkat
16
ª Killebukken [Goat kid]........................................................................................................... 1’45
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Jens Peter Jacobsen (1847-1885)
Ur Åtta sånger op. 11
Edition Wilhelm Hansen
º Lokkeleg [Herding song]....................................................................................................... 3’35
Solister: Anders Eriksson, tenor, Elisabeth Lutteman, sopran
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Jens Peter Jacobsen (1847-1885)
Ur Åtta sånger op. 11
Edition Wilhelm Hansen
⁄ ”Dans” ropte Felen [”Dance”, the fiddle cried]....................................................................... 1’07
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Jens Peter Jacobsen (1847-1885)
Ur Åtta sånger op. 11
Edition Wilhelm Hansen
EN MÅNGSIDIG KONSTNÄR
Wilhelm Peterson-Berger (P.-B.) föddes den 27 februari 1867 i Ullånger, Ångermanland. Han är
alltså två år yngre än sina nordiska kolleger Jean Sibelius och Carl Nielsen. Under skoltiden i Umeå
gjorde han sig känd för att vara en duktig elev som var redaktör för skoltidningen Getingen och ledde
gymnasieföreningens manskvartett. 1886 hittar man honom som elev i orgelspel och komposition
vid Musikkonservatoriet i Stockholm där han tog sin organistexamen 1889. Samma år gav han sig
av till Dresden för att fortsätta sin utbildning, men redan året därpå var han tillbaka i Umeå för att
undervisa i språk vid läroverket. Han kände sig snabbt alltför instängd och återvände till Dresden för
att undervisa i ett privat konservatorium ett par år, innan han 1895 bosatte sig i Stockholm.
Många svenskar känner till P.-B.s salongslyriska pianostycken, så fyllda av somrig nationalromantik
– som sviterna Frösöblomster, I somras eller Italiana. Andra har stött på honom som tonsättare
till älskvärda sånger, femtio av dem samlades under rubriken Svensk Lyrik. Flera sånger har blivit
välkända inte minst för att de hörde till Jussi Björlings mest älskade repertoar. Andra musikvänner
13
kan ännu idag citera rader ur hans bitande recensioner. Han verkade nämligen mellan 1896 och 1930
som musikkritiker i Stockholms ledande morgontidning, Dagens Nyheter – dess högst arvoderade
medarbetare.
Dessa aktiviteter speglar ändå bara en liten del av denne mans mångsidighet. Hans verkförteckning
är rik. Att hans fem symfonier betraktats med skepsis kan bero på dirigenters och orkestrars hämnd på
hans elaka kritik. Att hans fyra operor haft så ringa framgång, är ett öde som de delar med alla samtida
kollegers motsvarande verk. Inhemska operor efterfrågades inte. Ändå hör hans vikingaopera Arnljot
till de mest spelade svenska operorna, och den har ibland försetts med epitetet nationalopera. Det ska
också sägas att han själv skrev libretti till sina operor, och även texterna till många egna sånger och
körverk – dessvärre med ett stänk av pekoral. Av hans många körverk har några kommit att höra till
standardrepertoaren – men detta album bevisar att hans verkförteckning rymmer många hittills okända
pärlor.
Mellan 1908 och 1910 var P.-B. anställd som regissör på Kungliga Operan, och under denna tid
översatte han texten till Wagners Tristan och Isolde, och komponerade Arnljot. Han skrev böckerna
’Svensk Musikkultur’ och ’Richard Wagner som kulturföreteelse’, den sistnämnda översattes även
till tyska. Den komiska operan Domedagsprofeterna hade premiär 1917 och kan ses som en svensk
motsvarighet till Wagners Mästersångarna i Nürnberg. I början av 1920-talet reste han till Italien, blev
ledamot av Kungl. Musikaliska Akademien och utsågs till Riddare av Nordstjärneorden.
SÅNGERNA FÖR BLANDAD KÖR A CAPPELLA
Wilhelm Peterson-Berger skrev, med några få undantag, sina verk för blandad kör a cappella
under den första halvan av 1890-talet. Det vill säga under de år då han efter studierna i Dresden
återkommit till Umeå och tills han etablerade sig i Stockholm. Sångerna hör till hans ungdomsår.
Det är alltid fråga om en fyrstämmig körsats, där då och då en soloröst frigör sig, oftast sopranen.
Anledningen till att han skrev dessa sånger är att han umgicks med jämnåriga, eller snarare några
år yngre, ungdomar som inte bara delade hans stora intresse för musik och litteratur, men som
också var hängivna fjällvandrare. Tillsammans med systern Gerda Peterson-Berger, de blivande
skådespelarna Liva Järnefelt och Anders de Wahl samt den blivande läkaren och sångpedagogen
Gillis Bratt gav han sig under sommarmånaderna dessa år ut på långa och strapatsrika vandringar,
och för att hålla humöret uppe komponerade han dessa vandringssånger. Några är hurtiga gånglåtar
med tra la la eller tirilil, andra speglar hans starka längtan ut i naturen. Av allt att döma är På fjeldesti
(II:27) den tidigaste av detta slag, daterad 8 augusti 1890, medan vännerna var ute på en fem veckor
lång vandring i Vilhelminafjällen. När han i detta första alster använde sig av en text ur Björnstjerne
Björnsons ’En glad gut’, skrev han sannolikt ner texten ur minnet, eftersom den ibland inte stämmer
med originalet, och han har bara tonsatt de två första av fyra strofer – kanske tyckte han att de
avslutande raderna andades för djupsinnig kristendom för att passa i sammanhanget.
Som recensent var han förvisso giftig i sina formuleringar, ofta onödigt ironisk. Men så var tidens sätt
att uttrycka sig, andra kritiker visade likartade tendenser. Signaturen P.-B. var i alla händelser okuvligt
rättfram, och tog ingen hänsyn till om det var fråga om debutanter eller utländska celebriteter. Om
deras framträdande inte, enligt hans bedömning, hade högsta kvalitet, dömde han ut det. Och det
ska genast sägas att få, om ens några andra, svenska kritiker ägde motsvarande bildning eller hade
samma europeiska utblick. Han var en insiktsfull och väl insatt kulturfilosof, som bland annat gjort
lysande översättningar av Nietzsches ’Tragediens födelse’, ’Sålunda talade Zarathustra’ och Wagners
skrifter i urval. Sådana kunskaper, sådant inflytande och sådana åsikter hade man inte ostraffat i
Sverige.
P.-B. berättade i en artikel i Dagens Nyheter 1932: ”Jag, som på grund av min ålder, 24 år, beklädde
alla viktigare poster inom sällskapet, såsom färdledare, kassaförvaltare, tonsättare och tenor i
kvartetten, gick alltid med ett par små notböcker i fickan, den ena för sopran- och alt-, den andra
för tenor- och basstämman. När en ny sång var nedskriven överlämnades den åt flickorna, som
försvunno i skogssnåren och inte kommo fram igen förrän de kunde sina stämmor. Under tiden hade
jag övat med basen och när vi möttes alla fyra klingade sången nästan genast färdig. Så tillkommo
’Når du skal på fjeldesti’ (II:27), ’Arnes sang’ (II:19), ’Hun Venevil’ (II:21), ’Hvile i skoven’ (II:16),
’Guldfågel’ (I:7) och många andra till norska och svenska texter.” Han berättade också om sina
upplevelser i fjällvärlden i några av Svenska Turistföreningens årsböcker, senare samlade i antologin
Fjällminnen (2003).
Visst blev P.-B. motarbetad. Det hände att artister vägrade börja sin konsert så länge han satt i
salongen. Med operachefen och den europeiskt ryktbare tenoren John Forsell råkade han i regelrätt
handgemäng. Med tiden kände han att ingen tog honom på allvar och 1930 drog han sig tillbaka till
landsbygden, till det älskade huset Sommarhagen på Frösön utanför Östersund i Jämtland. Där skrev
han sin sista symfoni, Solitude. P.-B. gick ur tiden i Östersund den 3 december 1942.
De sånger han nämner kom med tiden att publiceras i olika samlingar. Mest känd har Åtta sånger
för blandad kör op 11 blivit. Sångerna skrevs 1890-94 och gavs ut i tryck 1898, uppenbarligen i
originalskick eftersom han trots möjligheter inte rättat till minnesfelen i På fjeldesti. Till denna samling
hör ytterligare en tonsättning ur ’En glad gut’, nämligen Dans! ropte felen (II:31) där torparpojken till
slut vinner sin älskade storbondedotter genom hårt och enträget arbete. Björnson levererade också
14
15
kan ännu idag citera rader ur hans bitande recensioner. Han verkade nämligen mellan 1896 och 1930
som musikkritiker i Stockholms ledande morgontidning, Dagens Nyheter – dess högst arvoderade
medarbetare.
Dessa aktiviteter speglar ändå bara en liten del av denne mans mångsidighet. Hans verkförteckning
är rik. Att hans fem symfonier betraktats med skepsis kan bero på dirigenters och orkestrars hämnd på
hans elaka kritik. Att hans fyra operor haft så ringa framgång, är ett öde som de delar med alla samtida
kollegers motsvarande verk. Inhemska operor efterfrågades inte. Ändå hör hans vikingaopera Arnljot
till de mest spelade svenska operorna, och den har ibland försetts med epitetet nationalopera. Det ska
också sägas att han själv skrev libretti till sina operor, och även texterna till många egna sånger och
körverk – dessvärre med ett stänk av pekoral. Av hans många körverk har några kommit att höra till
standardrepertoaren – men detta album bevisar att hans verkförteckning rymmer många hittills okända
pärlor.
Mellan 1908 och 1910 var P.-B. anställd som regissör på Kungliga Operan, och under denna tid
översatte han texten till Wagners Tristan och Isolde, och komponerade Arnljot. Han skrev böckerna
’Svensk Musikkultur’ och ’Richard Wagner som kulturföreteelse’, den sistnämnda översattes även
till tyska. Den komiska operan Domedagsprofeterna hade premiär 1917 och kan ses som en svensk
motsvarighet till Wagners Mästersångarna i Nürnberg. I början av 1920-talet reste han till Italien, blev
ledamot av Kungl. Musikaliska Akademien och utsågs till Riddare av Nordstjärneorden.
SÅNGERNA FÖR BLANDAD KÖR A CAPPELLA
Wilhelm Peterson-Berger skrev, med några få undantag, sina verk för blandad kör a cappella
under den första halvan av 1890-talet. Det vill säga under de år då han efter studierna i Dresden
återkommit till Umeå och tills han etablerade sig i Stockholm. Sångerna hör till hans ungdomsår.
Det är alltid fråga om en fyrstämmig körsats, där då och då en soloröst frigör sig, oftast sopranen.
Anledningen till att han skrev dessa sånger är att han umgicks med jämnåriga, eller snarare några
år yngre, ungdomar som inte bara delade hans stora intresse för musik och litteratur, men som
också var hängivna fjällvandrare. Tillsammans med systern Gerda Peterson-Berger, de blivande
skådespelarna Liva Järnefelt och Anders de Wahl samt den blivande läkaren och sångpedagogen
Gillis Bratt gav han sig under sommarmånaderna dessa år ut på långa och strapatsrika vandringar,
och för att hålla humöret uppe komponerade han dessa vandringssånger. Några är hurtiga gånglåtar
med tra la la eller tirilil, andra speglar hans starka längtan ut i naturen. Av allt att döma är På fjeldesti
(II:27) den tidigaste av detta slag, daterad 8 augusti 1890, medan vännerna var ute på en fem veckor
lång vandring i Vilhelminafjällen. När han i detta första alster använde sig av en text ur Björnstjerne
Björnsons ’En glad gut’, skrev han sannolikt ner texten ur minnet, eftersom den ibland inte stämmer
med originalet, och han har bara tonsatt de två första av fyra strofer – kanske tyckte han att de
avslutande raderna andades för djupsinnig kristendom för att passa i sammanhanget.
Som recensent var han förvisso giftig i sina formuleringar, ofta onödigt ironisk. Men så var tidens sätt
att uttrycka sig, andra kritiker visade likartade tendenser. Signaturen P.-B. var i alla händelser okuvligt
rättfram, och tog ingen hänsyn till om det var fråga om debutanter eller utländska celebriteter. Om
deras framträdande inte, enligt hans bedömning, hade högsta kvalitet, dömde han ut det. Och det
ska genast sägas att få, om ens några andra, svenska kritiker ägde motsvarande bildning eller hade
samma europeiska utblick. Han var en insiktsfull och väl insatt kulturfilosof, som bland annat gjort
lysande översättningar av Nietzsches ’Tragediens födelse’, ’Sålunda talade Zarathustra’ och Wagners
skrifter i urval. Sådana kunskaper, sådant inflytande och sådana åsikter hade man inte ostraffat i
Sverige.
P.-B. berättade i en artikel i Dagens Nyheter 1932: ”Jag, som på grund av min ålder, 24 år, beklädde
alla viktigare poster inom sällskapet, såsom färdledare, kassaförvaltare, tonsättare och tenor i
kvartetten, gick alltid med ett par små notböcker i fickan, den ena för sopran- och alt-, den andra
för tenor- och basstämman. När en ny sång var nedskriven överlämnades den åt flickorna, som
försvunno i skogssnåren och inte kommo fram igen förrän de kunde sina stämmor. Under tiden hade
jag övat med basen och när vi möttes alla fyra klingade sången nästan genast färdig. Så tillkommo
’Når du skal på fjeldesti’ (II:27), ’Arnes sang’ (II:19), ’Hun Venevil’ (II:21), ’Hvile i skoven’ (II:16),
’Guldfågel’ (I:7) och många andra till norska och svenska texter.” Han berättade också om sina
upplevelser i fjällvärlden i några av Svenska Turistföreningens årsböcker, senare samlade i antologin
Fjällminnen (2003).
Visst blev P.-B. motarbetad. Det hände att artister vägrade börja sin konsert så länge han satt i
salongen. Med operachefen och den europeiskt ryktbare tenoren John Forsell råkade han i regelrätt
handgemäng. Med tiden kände han att ingen tog honom på allvar och 1930 drog han sig tillbaka till
landsbygden, till det älskade huset Sommarhagen på Frösön utanför Östersund i Jämtland. Där skrev
han sin sista symfoni, Solitude. P.-B. gick ur tiden i Östersund den 3 december 1942.
De sånger han nämner kom med tiden att publiceras i olika samlingar. Mest känd har Åtta sånger
för blandad kör op 11 blivit. Sångerna skrevs 1890-94 och gavs ut i tryck 1898, uppenbarligen i
originalskick eftersom han trots möjligheter inte rättat till minnesfelen i På fjeldesti. Till denna samling
hör ytterligare en tonsättning ur ’En glad gut’, nämligen Dans! ropte felen (II:31) där torparpojken till
slut vinner sin älskade storbondedotter genom hårt och enträget arbete. Björnson levererade också
14
15
texterna till Killebukken (1892) (II:29), Lokkeleg (1894) (II:30) och Vesleblomme (1892) (II:28), den
sistnämnda hämtad ur berättelsen Synnöve Solbakken, till vars filmatisering Hugo Alfvén skrev musik
1934. I filmen citerar Alfvén Ole Bulls Säterjäntans söndag (en melodi som P.-B. också fritt använt sig
av 1891 (II:14), med text av Jørgen Moe). Dessa sånger har mycket folkton i sig.
I övrigt rymmer denna samling J P Jacobsens dikt Stemning (II:24), bland andra också tonsatt av
Stenhammar (under titeln September) och Alfvén. Här får sopranen lyfta melodin genom nästan
hela verket. I Fyrreskoven (1893) (II:25) är författad av uppsalaprofessorskan Helena Nyblom, en
kvinna med författarambitioner som skrev på sitt modersmål, danska. Texten är hämtad ur den längre
sviten ’Til Sverrig’ och målar upp furuskogen med den ystert dansande bäcken, kontrasterad av den
allvarligt drömmande och stilla framglidande älven. Eftersom den åttonde sången Ved havet (1894)
(II:26) är skriven av J S Welhaven kan man konstatera att samlingen innehåller två dansk- och sex
norskspråkiga dikter, men ingen svensk. Men så var detta också, som P.-B. själv formulerade det,
”den andliga skandinavismens tid”.
Sångerna är alltså skrivna under loppet av några år, år under vilka också många andra sånger
såg dagens ljus. P.-B. har valt just dessa till sin samling för att skapa en tilltalande blandning av
kontrasterande inslag vad gäller karaktärer, taktarter och tempi. Detsamma kan också sägas om de
övriga samlingarna.
1905 utgavs (6) Sånger för blandad kör där den av P.-B. redan nämnda Guldfågel (I:7) ingår, den
består av första strofen ur Carl Snoilskys dikt med samma namn. I denna samling ingår också den
strofiska Juninatt (1891) (I:9) till P.-B.s egen översättning från tyskan av den ryske diktaren Michail
Lermontovs dikt, som även fått miljön försvenskad. I den nordiskt ljusa sommarnatten samtalar vakan
(taltrasten) med den av kärlekssorg bedrövade flickan. Vårsång I ’Du fagra vår som åter ler’ (1892)
(I:10) och Vårsång II ’Det ljusnar i rymden den klara’ (1894) (I:6) har båda text av P.-B. själv. De
speglar vårens intensiva naturupplevelser, ljusets återkomst, isen som smälter. Det är ett ungdomligt
vårrus i koncentrat. I Näcken (1894) (I:12) får en sopransolist bära fram Erik Johan Stagnelius’ dikt.
En fristående Vårsång III (II:10) ’Våren kom en Valborgsnatt’ skrevs 1895 över ett likartat tema;
våren besegrar kung Bore.
5 Dikter ur Arne. Denna folklivsberättelse som Björnson skrev 1859 skildrar den timide fjällpojken
som äger en poetisk ådra. I Trädet (1891) (II:23) vågar han för första gången sjunga något han
skrivit. I de tre stroferna har trädets knoppar först hotats av frosten, sedan blommorna av vinden
och slutligen bären av flickan. Av Ingerid Slettens (II:22) sex strofer tonsatte P.-B. två om den fattiga
flickan. I dessa sånger finns ett tydligt drag av norsk folkton, inte minst så som Edvard Grieg tolkat
16
ª Killebukken [Goat kid]........................................................................................................... 1’45
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Jens Peter Jacobsen (1847-1885)
Ur Åtta sånger op. 11
Edition Wilhelm Hansen
º Lokkeleg [Herding song]....................................................................................................... 3’35
Solister: Anders Eriksson, tenor, Elisabeth Lutteman, sopran
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Jens Peter Jacobsen (1847-1885)
Ur Åtta sånger op. 11
Edition Wilhelm Hansen
⁄ ”Dans” ropte Felen [”Dance”, the fiddle cried]....................................................................... 1’07
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Jens Peter Jacobsen (1847-1885)
Ur Åtta sånger op. 11
Edition Wilhelm Hansen
EN MÅNGSIDIG KONSTNÄR
Wilhelm Peterson-Berger (P.-B.) föddes den 27 februari 1867 i Ullånger, Ångermanland. Han är
alltså två år yngre än sina nordiska kolleger Jean Sibelius och Carl Nielsen. Under skoltiden i Umeå
gjorde han sig känd för att vara en duktig elev som var redaktör för skoltidningen Getingen och ledde
gymnasieföreningens manskvartett. 1886 hittar man honom som elev i orgelspel och komposition
vid Musikkonservatoriet i Stockholm där han tog sin organistexamen 1889. Samma år gav han sig
av till Dresden för att fortsätta sin utbildning, men redan året därpå var han tillbaka i Umeå för att
undervisa i språk vid läroverket. Han kände sig snabbt alltför instängd och återvände till Dresden för
att undervisa i ett privat konservatorium ett par år, innan han 1895 bosatte sig i Stockholm.
Många svenskar känner till P.-B.s salongslyriska pianostycken, så fyllda av somrig nationalromantik
– som sviterna Frösöblomster, I somras eller Italiana. Andra har stött på honom som tonsättare
till älskvärda sånger, femtio av dem samlades under rubriken Svensk Lyrik. Flera sånger har blivit
välkända inte minst för att de hörde till Jussi Björlings mest älskade repertoar. Andra musikvänner
13
£ Trädet [The tree]................................................................................................................... 2’00
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Björnstjerne Björnson (1832-1910)
Ur Fem dikter ur Arne
Carl Gehrmans Musikförlag
¢ Stemning [Mood]................................................................................................................... 2’44
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Jens Peter Jacobsen (1847-1885)
Ur Åtta sånger op. 11
Edition Wilhelm Hansen
∞ I fyrreskoven [In the pine forest]........................................................................................... 1’03
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Jens Peter Jacobsen (1847-1885)
Ur Åtta sånger op. 11
Edition Wilhelm Hansen
§ Ved havet [By the sea].......................................................................................................... 4’45
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Jens Peter Jacobsen (1847-1885)
Ur Åtta sånger op. 11
Edition Wilhelm Hansen
¶ På fjeldesti [On the mountain side]....................................................................................... 1’42
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Jens Peter Jacobsen (1847-1885)
Ur Åtta sånger op. 11
Edition Wilhelm Hansen
• Vesleblomme [Wild flower].................................................................................................... 2’49
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Jens Peter Jacobsen (1847-1885)
Ur Åtta sånger op. 11
Edition Wilhelm Hansen
12
den. Grieg var en av P.-B.s tidiga ledstjärnor, en av dem som öppnade hans ögon för musiken. Men
samtidigt också en tonsättare som de konservativa lärarna på musikkonservatoriet i Stockholm
gjorde allt för att undanhålla och varna eleverna för. Detta lockade naturligtvis ännu mer. P.-B. gjorde
också ett arrangemang för blandad kör av Griegs då ca 30 år gamla solosång op 10:2 Skovsang
(II:1) till text av Christian Winther. Varför Solskinsvise (II:12) inte togs med Arne-samlingen, trots att
källan och tillkomsttiden är densamma (februari 1894), är inte gott att veta.
En annan av P.-B.s förebilder, lika fruktad av lärarna, var August Söderman, vars Sjung, sjung (II:4)
och Virgo glorioso (I:8) arrangerades för blandad kör. Den sistnämnda ingår som näst sista sats i (7)
Andeliga sånger (utgivna 1872) där den sjungs av damkör.
Samlingen Tio sånger för blandad kör utgavs inte förrän 1926. P.-B. har själv skrivit eller översatt
texterna till hälften av sångerna: den långsamma och gripande Ungdomsdröm (1889) (I:15),
Sommarminnen (1894) (I:16), de norska folktexterna Herr Olav (1894) (I:22) och Trollruna (1894)
(I:23) samt den ryska folkvisan Bröllopsskruden (1894) (I:24). Sommaren kommer (1892) (I:17)
har text av Per Daniel Amadeus Atterbom, Aften ved Fjorden (Jørgen Moe) (1893) (I:18) inspirerad
av en målning av den norske nationalromantikern Hans Gude, Lokkende toner (Johan Sebastian
Welhaven) (1892) (I:19) och Prinsessen (Björnson) (1895) (I:21), en omfattande sång för sopransolo
och kör. Min hu (Ernst van der Recke) (1892) (I:20) berättar om fågeln som vänder åter till
sommarens sol och värme, liksom sångaren dras till sin älskade.
Utöver dessa fyra samlingar och redan nämnda fristående sånger skrev P.-B. ytterligare några
originalsånger för blandad kör a cappella: den sorgesamma Solefallssang (Nordahl Rolfsen) (1891)
(II:13), Kan det tröste (Christian Winther) (1891) (I:13) – båda tryckta 1950 liksom Skogssång (A
T Gellerstedt) (I:14) och Stämning (Sigrid Elmblad) (I:15). Hvile i skogen (Welhaven) (1894) (II:16)
gavs underrubriken Chorus mysticus, eftersom en vän frågat efter ’den där mystiska sången om vila
i skogen’. Ett pianoarrangemang av sången återfinns i Sex låtar för klaver. Anne Knutsdotter (Claus
Pavel Riis) (1891) (II:2) har förblivit en nästan okänd sång.
Av senare datum är Fjällvandrarsång (1907) (I:11) till en av P.-B. bearbetad text av
vandringskamraten Gillis Bratt, Fansång (14-15 januari 1936) (II:7) ”Till Frösökören” (text P.-B.) och
Sverige (Bernhard Risberg) (1936) (II:8). Visa i folkton ’Som stjärnorna på himmelen’ (signaturen H.
= Wendela Hebbe) (II:3) är ursprungligen en av P.-B.s tidigaste solosånger (1890) men arrangerad
för blandad kör 1927.
Så återstår några arrangemang av andra tonsättares verk. Av norrmannen Halfdan Kjerulf
arrangerade P.-B. sex verk av olika slag, däribland manskörerna Brudeferd i Hardanger (Andreas
17
Munch) (I:3) och Lokkende toner (Welhaven) (I:2) samt solosången Ingrids vise (Björnson) (II:9).
Fredrik Pacius’ Suomen Laulu (Emil von Qvanten) II:6) sjöngs av studenter för tsar Alexander II när
denne besökte Helsingfors 1856. Sången var då två år gammal, och jämfördes omedelbart med
nationalsången Vårt land. Pacius lär vid ett senare tillfälle ha yttrat: ”Har jag verkligen skrivit något så
vackert?” P.-B. skulle om sitt arrangemang ha kunnat yttra något liknande. Små välformade pärlor är
även Peter Erasmus Lange-Müllers Kornmodsglansen (II:11), Carl Michael Bellmans Fjäriln vingad
(I:28), och Wilhelm Svedboms Till skogsstjärnan (I:4).
Le célèbre menuet d’Exaudet (I:27) syftar på den franske violinisten och tonsättaren André-Joseph
Exaudet (1710-1762) vars menuett ur violinsonaten op 2:1 kom att höra till restaurangmusikernas
repertoar. Maman, à la pêche des moules (I:26) är en gammal fransk barnvisa om flickan som av
rädsla för pojkarna inte tordes skörda musslor medan Les compagnons de la Marjolaine (I:25) är en
fransk chanson från 1500-talet.
Stig Jacobsson
Erik Westbergs Vokalensemble
1993 grundade Erik Westberg sin vokalensemble bestående av sexton sångare från Norr- och
Västerbotten. Hemmahörande i Piteå har kören gjort sig känd såväl nationellt som internationellt,
främst som uttolkare och beställare av musik från vår tid. Ensemblen har genomfört ett 15-tal turnéer
till Europa, Asien, Sydamerika och USA. Vid den internationella körtävlingen 1996 i Takarazuka,
Japan, vann ensemblen första pris i klassen blandad kör samt första pris för bästa kör.
Vid millennieskiftet drev kören det internationella projektet ”Körsång för fred och rättvisa” med en
turné till bl a öriket Tonga i Stilla Havet. 2002 utsåg Sveriges Körförbund kören att med stöd från
Rikskonserter representera Sverige vid den Nordisk-Baltiska körfestivalen i Klaipeda, Litauen. 2005
gjorde ensemblen en turné till den internationella körfestivalen i Toronto, Kanada, samt turné till
sydöstra Europa med Norrbotten Big Band.
Musikhögskolans Kammarkör i Piteå
Musikhögskolans Kammarkör i Piteå bildades 1990 av Erik Westberg. Kören utgörs idag av 26
sångare från olika program vid Musikhögskolan i Piteå. Körens repertoar består till största delen av
samtida a cappellaverk. Kammarkören har uruppfört ett flertal verk av bland andra Jan Sandström
18
& Jægeres Sang paa Fjeldet [Huntsman’s song in the mountains]......................................... 1’24
Musik: Halfdan Kjerulf (1815-1868)
Text: okänd
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Manus
* Det står ett ljus i Österland [There is a light in the East]....................................................... 1’58
Svensk folkvisa
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Ur Sånger för blandad kör
Abraham Lundquist Musikförlag
( Arnes sång [Arne’s song]...................................................................................................... 2’40
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Björnstjerne Björnson (1832-1910)
Ur Fem dikter ur Arne
Carl Gehrmans Musikförlag
) Moderns sång [Mother’s song]............................................................................................. 1’20
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Björnstjerne Björnson (1832-1910)
Ur Fem dikter ur Arne
Carl Gehrmans Musikförlag
¡ Venevil [Venevil].................................................................................................................... 1’00
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Björnstjerne Björnson (1832-1910)
Ur Fem dikter ur Arne
Carl Gehrmans Musikförlag
™ Ingerid Sletten [Ingerid Sletten]............................................................................................ 1’10
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Björnstjerne Björnson (1832-1910)
Ur Fem dikter ur Arne
Carl Gehrmans Musikförlag
11
0 Våren kom en Valborgsnatt (Vårsång III) [Spring arrived one May Day night]..................... 0’54
Musik och text: Wilhelm Peterson-Berger
Carl Gehrmans Musikförlag
! Kornmodsglansen [Lightning flashes]................................................................................... 1’22
Musik och text: Peter Erasmus Lange-Müller (1850-1926)
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Manus
@ Solskinsvise [Sunshine song]............................................................................................... 2’23
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Bjørnstjerne Bjørnson (1832-1910)
Manus
# Solefallssang [Song at sunset]............................................................................................. 2’38
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Nordahl Rolfsen (1848-1928)
Carl Gehrmans Musikförlag
$ Säterjäntans søndag [The cowgirl’s Sunday]....................................................................... 5’10
Musik efter Ole Bull (1810-1880)
Text: Jörgen Moe (1813-1882)
Manus
och Jan Ferm samt flera av musikhögskolans kompositionsstudenter. 2007 besökte kören bland
annat Sydafrika och Kiruna samt framträdde med kinesiska popdrottningen Wei-Wei och Johan
Märak, same och prost emeritus i Jokkmokk.
Erik Westberg
Erik Westberg (f. 1956) studerade kördirigering för professor Eric Ericson vid Kungl. Musikhögskolan
där han 1976-87 genomgick musiklärar-, körpedagog-, ensembleledar- och dirigentutbildningarna.
Erik har varit ledare för bland annat KFUM-kören i Stockholm och Oslo Filharmoniske kor i Norge
och varit gästdirigent för Radiokören. Internationellt har Erik bland annat gästdirigerat Pro Coro
Canada, Coro Nacional de España och Coro Sinfônica do Estado de São Paulo, Brasilien. 1997 var
Erik “Artist-In-Residence” vid Wollongong University, Australien.
Som förste kördirigent erhöll Erik Westberg Kungl. Musikaliska Akademiens dirigentstipendium
1992. Han mottog Johannes Norrbymedaljen 1993, årets kulturpris 1997 från Norrländska
Socialdemokraten, utsågs till Årets Körledare av KÖRSAM 1999 samt fick Piteå kommuns
Kulturpris 2002. Erik förärades år 2006 Konungens medalj av åttonde storleken i serafimerordens
band “För betydelsefulla insatser i det svenska musikväsendet”. Sedan 2003 är Erik Westberg
professor i kördirigering vid Musikhögskolan i Piteå. Erik Westberg är sedan 2008 ledamot av Kungl.
Musikaliska Akademien.
% Stämning (Båten gungar sakta, stilla) [Mood (The boat gently rocks)]................................. 2’16
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Sigrid Elmblad (1860-1926)
Carl Gehrmans Musikförlag
^ Hvile i skoven [Rest in the forest]......................................................................................... 2’17
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Johan Sebstian Welhaven (1807-1873)
Manus
10
19
A Versatile Artist
Wilhelm Peterson-Berger (generally referred to in his native Sweden as P.-B.) was born on 27th
February 1867 in Ullånger in the northerly province of Ångermanland. Thus he is two years younger
than his famous Scandinavian colleagues Jean Sibelius and Carl Nielsen. While at school in Umeå
he gained a reputation as a gifted pupil and was editor of the school magazine “Getingen” [The
Wasp] as well as leading the school society’s male-voice quartet. By 1886 he was studying organ and
composition at the Conservatory in Stockholm from which he graduated as an organist in 1889. The
same year he went to Dresden to continue his studies but the next year he was back in Umeå teaching
languages at the grammar school. He soon found Umeå too constricting and returned to Dresden to
teach in a private conservatory for a couple of years before settling in Stockholm in 1895.
P.-B.’s lyrical drawing-room pieces for the piano are known to many Swedes. Pieces like the suite
of Frösö Flowers, In Summer or Italiana evoke a summery, romantic nationalism. Singers will have
come into contact with him as a composer of some delightful songs, 50 of which were published as a
collection entitled Svensk Lyrik [Swedish Lyricism]. Several of the songs are very well known, not least
because they were favourite repertoire for Jussi Björling. Musicologists can often quote extensively
from P.-B.’s highly sarcastic reviews. He was the music critic of the leading Stockholm newspaper,
Dagens Nyheter, from 1896 to 1930 and the best-paid contributor to the paper.
These activities actually tell us very little about the composer’s versatility. His work list is
comprehensive. That his five symphonies have been regarded critically may have something to do
with the need for composers and orchestras to get their own back for his merciless reviews. That
his four operas have not met with any great success is a fate they share with similar works by all
of his contemporaries. Swedish operas were not in much demand. Despite this, his Viking opera
Arnljot is among the most frequently performed of Swedish operas and has sometimes been claimed
as Sweden’s national opera. One should also mention that he wrote the librettos to his operas as
well as the texts of many of his songs and choral pieces – though sadly they suffer from a degree
of pretentiousness. A number of his numerous choral settings have become standard repertoire for
Swedish choirs. The current album hopes to show that his work list contains many other hitherto
unrecognized jewels.
From 1908 to 1910 Peterson-Berger was employed as a producer at the Royal Stockholm Opera
and during this period he translated the text of Wagner’s Tristan as well as composing Arnljot. He
wrote two books: Svensk Musikkultur [Swedish Music] and Richard Wagner som kulturföreteelse [The
Phenomenon of Richard Wagner]. The latter volume was later published in a German edition. His
20
3 Visa i folkton [Ballad in a folk idiom]...................................................................................... 3’20
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Wendela Hebbe (1808-1899)
Manus
4 Sjung, sjung! [Sing, sing!]..................................................................................................... 0’58
Musik: August Söderman (1832-1876)
Text: Zacharias Topelius (1818-1898)
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Manus
5 Säg, o minns du i tysta kvällen [Do you remember the quiet eve?]...................................... 0’48
Musik: Melcher Myrberg (1825-1917)
Text: okänd
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Manus
6 Suomis sång [Finland’s song]............................................................................................... 1’59
Musik: Fredric Pacius (1809-1891)
Text: Emil von Qvanten (1827-1903)
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Manus
7 Fansång (Hemlandsluften som glider fram) [Song to the flag]............................................. 1’23
Musik och text: Wilhelm Peterson-Berger
Manus
8 Sverige (Sverige, du sköna land!) [Sweden - O lovely country!]........................................... 0’38
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Bernhard Risberg (1862-1947)
Manus
9 Ingrids vise [Ingrid’s song].................................................................................................... 2’02
Musik: Halfdan Kjerulf (1815-1868)
Text: Björnstjerne Björnson (1832-1910)
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Manus
9
∞ Les compagnons de la Marjolaine........................................................................................ 1’20
Fransk folkvisa
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Carl Gehrmans Musikförlag
comic opera Domedagsprofeterna [The Doomsday Prophets] was first performed in 1917 and can be
regarded as a Swedish equivalent of Wagner’s Die Meistersinger von Nürnberg. At the beginning of the
1920s he travelled to Italy, was elected a member of the Royal Swedish Academy of Music and created
a Knight of the Order of the Pole Star.
§ Maman, à la pêche des moules............................................................................................ 1’00
Fransk barnvisa
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Manus
It is true that, as a critic, he could be venomous in his reviews and often unnecessarily sarcastic. But
this was only in line with the times. Other critics showed similar tendencies. Peterson-Berger the critic
was irrepressibly forthright and paid no regard to whether the object of his criticism was a debutant
performer or an international celebrity. If the performance, in his view, was not of the highest quality,
then he dismissed it. And it must be said that few, if any, of the other Swedish critics at the time were
as educated as P.-B. or had the same European perspective. He was an insightful and knowledgeable
cultural philosopher who produced, for example, brilliant translations of Nietzsche’s Birth of Tragedy
and Thus Spake Zarathustra as well as a selection of Wagner’s writings. Displaying such knowledge,
such influence and such views did not go down well in Sweden.
¶ Le célèbre menuet d’Exaudet............................................................................................... 1’54
Musik efter André-Joseph Exaudet (1710-1762)
Text: okänd
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Manus
• Fjäriln vingad [Butterfly in flight]............................................................................................ 1’18
Musik: Carl Michael Bellman (1740-1795)
Text: Carl Michael Bellman
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Manus
CD 2
(Spår 1-18: Erik Westbergs Vokalensemble, spår 19-31: Musikhögskolans Kammarkör, Piteå)
1 Skovsang [Song of the forest]............................................................................................... 0’41
Musik: Edvard Grieg (1843-1907)
Text: Christian Winther (1796-1876)
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Manus
2 Anne Knutsdotter.................................................................................................................. 2’22
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Claus Pavel Riis (1826-1886)
Carl Gehrmans Musikförlag
8
There was certainly opposition to P.-B. There were musicians who refused to start their performance
as long as he was in the hall. He managed actually to exchange physical blows with the noted tenor
and director of the Stockholm Opera John Forsell. In due course he began to feel that no one took
him seriously any more and, in 1930, he retired to the country, to his much loved house at Frösön
outside Östersund in the Swedish mountains. There he wrote his last symphony, Solitude. He died in
Östersund on 3 December 1942.
Songs for Mixed Choir A Cappella
With just a few exceptions, Wilhelm Peterson-Berger wrote all his settings for mixed choir a cappella
during the first half of the 1890s. This was the period he spent in Umeå after studying in Dresden and
prior to establishing himself in Stockholm. The songs are, thus, from his relative youth. The reason for
writing these songs was that he had friends of the same age or a little younger who not only shared his
interest in music and literature but who were also keen mountaineers. Together with his sister Gerda
Peterson-Berger, Liva Järnefelt and Anders de Wahl – both of whom were destined for the theatre –
and the future physician and voice coach Gillis Bratt, P.-B. spent the summer on long, adventurous
hikes in the mountains. To keep their spirits up he composed these songs. Some of them are lively
marching tunes with a tralala or a tirilil while other songs reflect his longing for the countryside. It would
seem that På Fjeldesti (II:27) is the earliest of these songs, dating from 8th August 1890 while the
friends were on a five-week hike in the Vilhelmina mountains. The song is a setting of a poem from the
collection ‘En glad gut’ by the Norwegian poet Bjørnstjerne Bjørnson. It would seem that P.-B. wrote out
21
the words from memory since, in places, they differ from the original poem and he only set the first
two of the four verses of the poem. It may be that he felt that the concluding lines were too overtly
theological to suit his present purpose.
In an article published in Dagens Nyheter in 1932 he observed: “I, who on account of my age, 24
years, held all of the important posts in the society as guide, accountant, composer and tenor in the
quartet, always carried a couple of notebooks in my pocket, one for soprano and alto and the other
for tenor and bass voices. When I had written out a new song, the girls disappeared into the forest
and did not return until they had mastered their parts. In the meantime I practised with the bass
and when we met up again, the song was almost perfect. This was how I produced ‘Når du skal på
fjeldesti’ (II:27), ‘Arnes sang’ (II:19), ‘Hun Venevil’ (II:21), ‘Hvile i skoven’ (II:16), ‘Guldfågel’ (I:7) as
well as many other settings of Norwegian or Swedish poems.”
In due course these songs were published in various albums. Best known are the Eight Songs for
Mixed Choir Op. 11. These songs were composed in the years 1890-94 and were first published in
1898, clearly in their original state since P.-B. had not corrected the mistakes in the text of På feldesti
in spite of the opportunity. The collection also contains another song from ‘En glad gut’, namely
Dans! ropte felen (II:31) in which a country lad finally wins the daughter of a rich farmer through his
hard and persistent labour. Bjørnson was also the author of the texts of Killebukken (1892) (II:29),
Lokkeleg (1894) (II:30) and Vesleblomme (1892) (II:28). The last of these comes from the narrative of
Synnøve Solbakken for which Hugo Alfvén wrote the score when it was turned into a film in 1934. In
the film Alfvén quoted from Ole Bull’s Säterjäntans søndag (a melody that P.-B. also borrowed freely
in 1891 (II:14) to a text by Jørgen Moe). These songs are full of folk cadences.
Also in the collection is a setting of the Danish poet J.P. Jacobsen’s Stemning (II:24)which was later
also set by Stenhammar (under the title of September) and Alfvén. In this composition the soprano
declaims the melody throughout almost the entire piece. I Fyrreskoven (1893) (II:25) was written by
Helena Nyblom who was married to a professor in Uppsala but who wrote in her native Danish. The
text is from a long suite entitled ‘Til Sverrig’ and it depicts the pine forest with a carelessly leaping
stream contrasted with the earnestly contemplating and gently flowing river. Since the text of the
eighth song, Ved havet (1894) (II:26) was written by the Norwegian poet J.S. Wellhaven, this means
that the collection sets two Danish and six Norwegian poems but no Swedish ones. But, as PetersonBerger remarked, this was the era of “spiritual Scandinavianism”.
The eight songs were, thus, written in the course of a few years during which time numerous other
songs by P.-B. also saw the light of day. The composer selected the eight songs to produce an album
22
( Lokkende toner [Tempting tones].......................................................................................... 1’22
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Johan Sebastian Welhaven (1807-1873)
Ur Tio sånger för blandad kör
Elkan & Schildknecht
) Min hu [Whow!]..................................................................................................................... 2’30
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Ernst van der Recke (1721-1758)
Ur Tio sånger för blandad kör
Elkan & Schildknecht
¡ Prinsessen [The princess].................................................................................................... 2’38
Solist: Christina Fridolfsson, sopran
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Björnstjerne Björnson (1832-1910)
Ur Tio sånger för blandad kör
Elkan & Schildknecht
™ Herr Olav [Lord Olav]............................................................................................................ 2’21
Norsk folkvisa
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Ur Tio sånger för blandad kör
Elkan & Schildknecht
£ Trollruna [Magic formula]...................................................................................................... 1’45
Norsk folkvisa
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Ur Tio sånger för blandad kör
Elkan & Schildknecht
¢ Bröllopsskruden [Wedding finery]......................................................................................... 1’35
Rysk folkvisa
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Ur Tio sånger för blandad kör
Elkan & Schildknecht
7
# Kan det tröste [Consolation?]............................................................................................... 1’48
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Christian Winther (1796-1876)
Carl Gehrmans Musikförlag
$ Skogssång (I skogens vackra pelarsal)
[Forest song (In the forest’s lovely vaulted room)]................................................................ 2’53
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Albert Theodor Gellerstedt (1836-1914)
Carl Gehrmans Musikförlag
% Ungdomsdröm [Youthful dream]........................................................................................... 4’10
Musik och text: Wilhelm Peterson-Berger
Ur Tio sånger för blandad kör
Elkan & Schildknecht
^ Sommarminne [Memories of summer].................................................................................. 1’42
Musik och text: Wilhelm Peterson-Berger
Ur Tio sånger för blandad kör
Elkan & Schildknecht
& Sommaren kommer [Summer is coming]............................................................................. 1’45
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Per Daniel Amadeus Atterbom (1790-1855)
Ur Tio sånger för blandad kör
Elkan & Schildknecht
* Aften vid fjorden [Evening by the fjord]................................................................................. 3’41
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Jörgen Moe (1813-1882)
Ur Tio sånger för blandad kör
Elkan & Schildknecht
6
of contrasts with regard to character, metre and tempi. This is true, too, to his other collections.
1905 saw the publication of (6) Songs for Mixed choir which included Guldfågel (I:7), a setting of the
first verse of Carl Snoilsky’s poem of the same name. The collection also includes the strophic song
Juninatt (1891) (I:9), a setting of a poem by Michail Lermontov translated from the German translation
of the original Russian and adapted to a Swedish milieu. In the light night of the Nordic summer,
the night-watch (song-thrush) converses with a girl who is disappointed in love. Vårsång I ‘Du fagra
vår som åter ler’ (1892) (I:10) and Vårsång II ‘Det ljusnar i rymden den klara’ (1894) (I:6) are both
settings of poems by P.-B. They reflect the intensity of nature in the spring, the return of the light and
the melting ice. They are the epitome of youthful inebriation with the spring. In Näcken (1894) (I:12)
a solo proclaims Stagnelius’s poem. A separate song to spring, Vårsång III (II:10) ‘Våren kom en
Valborgsnatt’ was composed in 1895 on a similar theme; spring ultimately overpowers winter’s King
Bore.
Five Poems from Arne. Arne is Bjørnson’s depiction of a timid country boy, with a poetic soul, living
in the Norwegian mountains. It dates from 1859. In Trädet (1891) (II:23) we hear how, for the first time,
the boy dares to sing something that he has written himself. The three verses describe how the buds
of the tree are threatened by the frost, how the wind then tears at the blooms while a girl threatens to
pick the berries. Of the six verses of the poem Ingerid Slettens (II:22) P.-B. chose to set the two that
describe a poor country girl. These songs have an obvious Norwegian folk-music element, not least
as this was understood by Edvard Grieg. Grieg was one of P.-B.’s earliest sources of inspiration, one
of the composers who opened his eyes to music. But he was also a composer whom the conservative
teachers at the conservatory in Stockholm did their best to warn their pupils about. This naturally
caused the pupils to be all the more curious. P.-B. made an arrangement for mixed choir of Grieg’s
30-year-old Opus 10:2 solo song Skovsang (II:I) with a text by Christian Winther. Why Solskinsvise
(II:12) was not included in the Arne collection, despite the fact that the source and date are the same
(February 1894) is not readily understood.
Another of P.-B.’s sources of inspiration, who was equally feared by his pupils, was the composer
August Söderman. His Sjung, sjung (II:4) och Virgo glorioso (I:8) were arranged for mixed choir. The
latter is included as the penultimate movement of (7) Spiritual Songs (published 1872), where it is
performed by a choir of women’s voices.
The collection of Ten Songs for Mixed Choir was not published until 1926. P.-B. had written
or translated the texts of half of the songs: the slow and moving Ungdomsdröm (1889) (I:15),
Sommarminnen (1894) (I:16), the Norwegian folk ballads Herr Olav (1894) (I:22) and Trollruna (1894)
(I:23) and the Russian folk tale Bröllopsskruden (1894) (I:24). Sommaren kommer (1892) (I:17) has
a text by Atterbom, Aften ved Fjorden (Jørgen Moe) (1893) (I:18) was inspired by a painting of the
23
Norwegian romantic nationalist Hans Gude, Lokkende toner (Johan Sebastian Welhaven) (1892)
(I:19) while Prinsessen (Bjørnson) (1895) (I:21), is a wide-ranging song for solo soprano and choir.
Min hu (Ernst van der Recke) (1892) (I:20) speaks of a bird returning to the sunshine and warmth of
summer in the same way that the singer is drawn to his beloved.
Besides these four collections and the separate songs already mentioned, P.-B. also composed
a number of original songs for mixed choir a cappella: the deeply moving Solefallssang (Nordahl
Rolfsen) (1891) (II:13), Kan det tröste (Christian Winther) (1891) (I:13) – both published in 1950
as were Skogssång (A. T. Gellerstedt) (I:14) and Stämning (Sigrid Elmblad) (I:15). Hvile i skogen
(Welhaven) (1894) (II:16) bears the subtitle Chorus mysticus, since a friend had asked for ‘that
mystical song about resting in the forest’. There is a piano arrangement of the song in the album Six
Songs for the Piano. Anne Knutsdotter (Claus Pavel Riis) (1891) (II:2) has remained largely unknown
up to the present day.
Composed at a later date are Fjällvandrarsång (1907) (I:11) to a text by his mountaineering friend
Gillis Bratt that was adapted by the composer, Fansång (14-15 January 1936) (II:7) “Till Frösökören”
(text P.-B.) and Sverige (Bernhard Risberg) (1936) (II:8). Visa i folkton ‘Som stjärnorna på himmelen’
(signed H. = Wendela Hebbe) (II:3) started life as one of P.-B.s earliest solo songs in 1890 but was
later arranged for mixed choir (1927).
Remaining are some arrangements of other composers’ works. P.-B. arranged six different works
by the Norwegian composer Halfdan Kjerulf, among them Brudeferd i Hardanger (Andreas Munch)
(I:3) and Lokkende toner (Welhaven) (I:2) as well as the solo song Ingrids vise (Bjørnson) (II:9).
Fredrik Pacius’s Suomen Laulu (Emil von Qvanten) II:6) was sung by the students for the Czar
Alexander II on his visit to Helsinki in 1856. The song was then two years old and it was immediately
compared to the national anthem Vårt land. Pacius is claimed, at a later date, to have asked: “Did I
really write something so beautiful?” P.-B. might have said something similar about his arrangement.
Distinguished little jewels are also the settings of Lange-Müller’s Kornmodsglansen (II:11), Bellman’s
Fjäriln vingad (I:28), and Wilhelm Svedbom’s Till skogsstjärnan (I:4).
Le célèbre menuet d’Exaudet (I:27) refers to the French violinist and composer André-Joseph
Exaudet (1710-1762) whose minuet from his Violin Sonata Op. 2:1 was standard repertoire for
restaurant musicians. Maman, à la pêche des moules (I:26) is an old French nursery rhyme
about a girl who did not dare to harvest mussels because she was so frightened of the boys. Les
compagnons de la Marjolaine (I:25) is a 16th century French chanson.
7 Guldfågel [Golden bird]......................................................................................................... 1’21
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Carl Snoilsky (1841-1903)
Ur Sånger för blandad kör
Abraham Lundquist Musikförlag
8 Virgo gloriosa........................................................................................................................ 3’21
Musik: August Söderman (1832-1876)
Text: Latin
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Manus
9 Juninatt [A June night].......................................................................................................... 2’20
Musik och svenskt text: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Michail Jurjevitj Lermontov (1814-1841)
Ur Sånger för blandad kör
Abraham Lundquist Musikförlag
0 Vårsång I (Du fagra vår som åter ler)
[Spring song I (Thou lovely spring that smiles again)].......................................................... 1’49
Musik och text: Wilhelm Peterson-Berger
Ur Sånger för blandad kör
Abraham Lundquist Musikförlag
! Fjällvandrarsång [Mountaineering song]............................................................................... 1’05
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Gillis Waldemar Bratt (1870-1925) och Wilhelm Peterson-Berger
Carl Gehrmans Musikförlag
@ Näcken [The water-sprite]..................................................................................................... 3’22
Solist: Christina Fridolfsson, sopran
Musik: Wilhelm Peterson-Berger
Text: Erik Johan Stagnelius (1793-1823)
Ur Sånger för blandad kör
Abraham Lundquist Musikförlag
Stig Jacobsson
24
5
CD 1 (Erik Westbergs Vokalensemble)
The Erik Westberg Vocal Ensemble
1 Tonernes flugt [Fleeting tones].............................................................................................. 0’57
Musik: Halfdan Kjerulf (1815-1868)
Text: Henrik Hertz (1797/1798-1870)
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Manus
The Erik Westberg Vocal Ensemble was founded in 1993 and consists of 16 singers from the
northern provinces of Sweden. Based in Piteå, the ensemble has established an international
reputation, notably for commissioning and performing contemporary choral music. The ensemble
has also made some 15 international tours of Europe, Asia, South America and the USA. At the
international choral competition in 1996 in Takarazuka, Japan, the ensemble won first prize in the
class for mixed choirs as well as first prize for the best choir overall.
2 Lokkende toner [Calling tones]............................................................................................. 3’56
Musik efter Halfdan Kjerulf (1815-1868)
Text: Johan Sebstian Welhaven (1807-1873)
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Manus
3 Brudeferd i Hardanger [Wedding in Hardanger]................................................................... 3’16
Musik: Halfdan Kjerulf (1815-1868)
Text: Peter Andreas Munch (1810-1863)
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Manus
4 Till skogsstjärnan [To the chickweed].................................................................................... 1’02
Musik: Vilhelm Svedbom (1843-1904)
Text: okänd
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Manus
5 Sang på vandet [Song on the water].................................................................................... 2’05
Musik: Halfdan Kjerulf (1815-1868)
Text: Johan Ludvig Heiberg (1791-1860)
Arr: Wilhelm Peterson-Berger
Manus
6 Vårsång II (Det ljusnar i rymden den klara)
[Spring song II (The heavens are brightening)].................................................................... 0’56
Musik och text: Wilhelm Peterson-Berger
Ur Sånger för blandad kör
Abraham Lundquist Musikförlag
4
At the turn of the millennium, the ensemble promoted an international project entitled “Choral Singing
for Peace and Justice” with a tour that included the Kingdom of Tonga in the Pacific Ocean. In 2002
the Erik Westberg Vocal Ensemble was selected by Sveriges Körförbund [Federation of Swedish
Choirs] to represent Sweden at the Nordic-Baltic choral festival in Klaipeda, Lithuania. In 2005 the
ensemble took part in the Toronto International Choral Festival in Canada and toured south-eastern
Europe with the Norbotten Big Band.
The Chamber Choir at School of Music in Piteå
The Chamber Choir at School of Music in Piteå was founded in 1990 by Erik Westberg. The choir
currently consists of 26 singers, who are all students in various departments at the college. The
repertoire of the choir is mainly a cappella music. The choir has premièred a succession of new
compositions by established composers like Jan Sandström and Jan Ferm as well as by composition
students at the college. In 2007 the choir performed in South Africa as well as in Sweden’s
northernmost city of Kiruna. In the same year the choir showed its versatility by appearing with both
Chinese superstar Wei-Wei and the Sámi priest and musician Johan Märak.
Erik Westberg
Erik Westberg (b. 1956) studied choral conducting with Eric Ericson at the Royal College of Music
in Stockholm which he attended from 1976 to 1987. He has been the regular director of the KFUM
[YMCA] Choir in Stockholm and the Oslo Philharmonic Choir in Norway and has guest-conducted
the Swedish Radio Choir. Further afield Erik Westberg has guest-conducted Pro Coro Canada, Coro
25
Nacional de España and Coro Sinfônica do Estado de São Paulo, Brasilien. He has also been artistin-residence at Wollongong University in Australia.
Erik Westberg was the first recipient of the Royal Swedish Academy’s conducting grant in 1992.
He was awarded the Norrby Medal in 1993 and the arts prize of the Norrländska Socialdemokraten
newspaper in 1997. In 1999 he was voted Choral Conductor of the Year at KÖRSAM and he received
the arts prize of the Municipality of Piteå in 2002. In 2006 he was awarded the King’s Medal of the
Order of the Seraphim. He has been Professor of Choral Conducting at the School of Music in Piteå
since 2003. Erik Westberg is since 2008 a member of Royal Swedish Academy of Music.
About Swedish Choral Society
Choral singing is an integral part of Swedish culture. People have sung in choirs here for generations
and Sweden now has an international reputation as a nation of choristers with both breadth and
quality. Choirs and vocal ensembles can be heard in churches and concert halls, in workplaces and
on public squares, in shopping malls and hospitals, in castles and cottages. It has been estimated
that about half a million people in Sweden are regular members of choirs.
Sveriges Körförbund (The Swedish Choral Association) is an organization of mixed choirs, female
choirs and male choirs. Theses, in turn, can be further divided into youth choirs, vocal groups, church
choirs, chamber choirs, barber shop choirs, gospel choirs, operatic choirs and corporate choirs. The
list of new types of choir is constantly growing!
The history of the society goes back to the end of the 19th century when choral singers began to
organize themselves into regional and national associations. The men’s choirs formed their own
society – Svenska Sångarförbundet – in 1909 and the mixed choirs formed Sveriges Körförbund
in 1925. In 1997 the two societies amalgamated. Among the principle aims of the society is that of
promoting the musical, cultural and social significance of choral singing.
A unique recording collaboration has in 2009 been introduced between Sveriges Körförbund and
Naxos. The aim of this collaboration is to document the activities of Swedish choirs in all their breadth
and diversity and to make this documentation available in Sweden and the rest of the world.
A succession of recordings are planned over a ten-year period that will illustrate the many different
genres and types of choirs represented by the members of the association. The series – Swedish
Choral Society – is planned to comprise fifty discs of choral music. This is a very much more
extensive documentation of contemporary Swedish choral singing than has ever been attempted
before.
This CD has been made with grants from Stiftelsen Framtidens kultur, the Barbro Osher Pro Suecia
Foundation and the Wilhelm Peterson-Berger Institute.
26
3
Om Swedish Choral Society
Körsång är en folkrörelse. Det har sjungits i vårt land i generationer, och utomlands har vi gjort oss
kända som en riktig körnation med stor bredd och hög kvalitet. Körer och ensembler sjunger i kyrkor
och konserthus, på arbetsplatser och torg, i gallerior och på vårdinrättningar, i slott och koja... Man
har uppskattat antalet svenskar som regelbundet sjunger i kör till en halv miljon människor.
I Sveriges Körförbund finns blandade körer, damkörer och manskörer. Men de kan också delas in i
ungdomskörer, vokalgrupper, kyrkokörer, kammarkörer, barbershopkörer, gospelkörer, sceniska körer
och företagskörer – listan med nya körtyper växer ständigt!
Sveriges Körförbunds historia går tillbaka till tiden kring förra sekelskiftet, då körsångare började
organisera sig i regionala och rikstäckande organisationer. Manskörerna bildade redan 1909 Svenska
Sångarförbundet och 1925 bildades Sveriges Körförbund av de blandade körerna. 1997 gick de
båda förbunden samman. Bland förbundets främsta syften är att hävda körsångens musikaliska,
kulturella och sociala betydelse.
Ett unikt skivutgivningssamarbete har år 2009 inletts mellan Sveriges Körförbund och skivbolaget
Naxos. Syftet med samarbetet är att dokumentera vårt svenska körliv i all dess bredd och mångfald
och göra det tillgängligt för en större publik såväl i Sverige som utomlands.
Under en tioårsperiod planeras en rad inspelningar som skall visa på de skiftande genrer och
körtyper som finns representerade bland medlemmarna i Sveriges Körförbund. Serien – Swedish
Choral Society – kommer att bestå av femtio körskivor. En så omfattande dokumentation av vårt
nutida svenska körliv har aldrig tidigare gjorts!
Utgivningen av denna CD har även möjliggjorts tack vare stöd från Stiftelsen Framtidens kultur, the
Barbro Osher Pro Suecia Foundation samt Sommarhagens vänner.
2
Erik Westberg (foto: Katherine Hjukström)
SWEDISH
CHORAL SOCIETY
Vol. 2
Sånger för blandad kör a cappella
(komplett)
Wilhelm Peterson-Berger
Erik Westbergs Vokalensemble
Musikhögskolans kammarkör i Piteå
Erik Westbergs Vokalensemble (foto: Sebastian Lönberg)
Musikhögskolans Kammarkör i Piteå (foto: Robin Cox)
Erik Westberg Vocal Ensemble
Chamber Choir at School of Music in Piteå
Erik Westberg (conductor)
CD 2
Tr 1 – * Erik Westberg Vocal Ensemble
Tr ( – ⁄ Chamber Choir at School of Music in Piteå
Total playing time: 59’26
Total playing time: 62’30
A unique recording collaboration has in 2009 been introduced between Sveriges Körförbund and Naxos. The aim of
this collaboration is to document the activities of Swedish choirs in all their breadth and diversity and to make this
documentation available in Sweden and the rest of the world.
This CD has been made with grants from Stiftelsen Framtidens kultur, the Barbro Osher Pro Suecia Foundation and
the Wilhelm Peterson-Berger Institute.
Produced by Gunnar Andersson
Recorded August-October 2006 in the Acusticum, Piteå
(Erik Westberg Vocal Ensemble) and Framnäs folkhögskola
(Chamber Choir at School of Music in Piteå)
Recording technician: Håkan Ekman
Cover picture: Brudefärden i Hardanger, Hans Gude
By courtesy of Nationalgalleriet i Oslo
Cover design: Naxos Global Distribution, Ltd.
PETERSONBERGER / SONGS FOR MIXED CHOIR
2
Peterson-Berger’s lyrical drawing-room pieces for the piano are known to many Swedes and often evoke a summery,
romantic nationalism. Singers will have come into contact with him as a composer of some delightful songs, several
of them very well known, not least because they were favourite repertoire for Jussi Björling. A number of his numerous
choral settings have become standard repertoire for Swedish choirs. The current album hopes to show that his work
list contains many other hitherto unrecognized jewels.
CD 1
Tr 1 – • Erik Westberg Vocal Ensemble
NAXOS
Complete songs for mixed choir a cappella
DDD
8.572393-94
NAXOS
8.572393-94
PETERSONBERGER / SÅNGER FÖR BLANDAD KÖR
2
Wilhelm Peterson-Berger (1867-1942)