Ekonomisk politik. S. 327-355.
Den ekonomiska politikens mål.
Stabilt penningvärde
Ekonomisk tillväxt och höjd levnadsstandard.
Hög sysselsättning
Balans i utrikeshandeln
Hänsyn till miljön
Vilka mål är viktigast? Diskutera gruppvis och prioritera målen. Jämför
För att kunna genomföra de ekonomisk-politiska målen använder sig riksdagen, regeringen
och Riksbanken av
Finanspolitik
Arbetsmarknadspolitik
Penningpolitik och valutapolitik
Hur vår nuvarande regeringen tänker uppfylla målen kan man läsa om i
Regeringsförklaringen och i kommentarer till budgetpropositionen.
Regeringens prognos för den makroekonomiska utvecklingen 2014 -2018 är
Kommentar till budgetpropositionen för 2015
med några undantag mycket lik Konjunkturinstitutets augustiprognos.
Regeringen är mer optimistiskt om hushållens konsumtion 2015, men i
gengäld mer pessimistisk om investeringsutvecklingen.
Arbetslösheten faller också snabbare 2015-2016 än i Konjunkturinstitutets prognos. Det
är rimligt eftersom de som deltar i traineejobb och extrajobb i offentlig sektor kommer att räknas
som sysselsatta i stället för som arbetslösa.
Flera reformer inom arbetsmarknadspolitiken
På kort sikt är det troligt att reformerna inom arbetsmarknadspolitiken leder till lägre arbetslöshet i
den utsträckning deltagare i nya program räknas som sysselsatta. På lång sikt är effekten mindre
klar.Forskning tyder på att arbetsmarknadspolitiska program som mest liknar ordinarie
anställningar ger bäst resultat. Därför kan exempelvis traineejobben ge positiva resultat på längre
sikt. De kan dock också ge en betydlig undanträngning av ordinarie arbetstillfällen.
Samtidigt tar regeringen bort nedsättningen av socialavgifter för unga, vilket kan påverka
sysselsättningen negativt. Den särskilda löneskatten för äldre riskerar att leda till ett tidigare
utträde från arbetsmarknaden, vilket också minskar sysselsättningen.
Höjt tak och grundbelopp i a-kassan ökar jämviktsarbetslösheten. Den högre ersättningsgraden
minskar drivkraften till arbetssökande och kan leda till högre löneanspråk.
Otydliga besked om överskottsmåletÅtgärderna i budgeten kan förväntas bidra till en något
starkare konjunkturutveckling 2015-2016. Anledningen är att ökad offentlig konsumtion, som
exempelvis satsningar på utbildning och äldreomsorg, på kort sikt kan förväntas öka efterfrågan
mer än den minskning av hushållens konsumtion som skattehöjningarna leder till.
Konjunkturinstitutet bedömer att regeringen överskattar skattehöjningarnas positiva
offentligfinansiella effekter. Anledningen är att skattehöjningarna kan förväntas leda till lägre
sysselsättning och färre arbetade timmar på lång sikt, vilket utvecklas i Konjunkturinstitutets
remissvar till regeringen nyligen.
På längre sikt är regeringens prognos för utvecklingen av offentlig konsumtion svag. I prognosen
minskar offentlig konsumtion per capita 2016-2018, vilket skulle innebära en sänkt nivå för
offentliga välfärdstjänster.
Det är därför sannolikt att regeringen kommande år genomför åtgärder som upprätthåller nivån på
välfärdstjänsterna. Om detta inte ska försvaga de offentliga finanserna måste det genomföras
skattehöjningar eller utgiftsneddragningar på andra områden.
Regeringens prognos för den ekonomiska utvecklingen är i grunden optimistisk med balanserat
konjunkturläge 2018.
Konjunkturinstitutet anser därför att det inte är stabiliseringspolitiskt motiverat att avvika från en
procents överskott i de offentliga finanserna 2018, givet den utveckling som prognosen tecknar.
Miljöekonomi
Konjunkturinstitutet kommenterar flera miljöpolitiska förslag i budgetpropositionen, bland annat:
Blocköverskridande energikommission
Klimatpolitiskt ramverk
Mer uniforma energi- och koldioxidskatter
Skatt på vägslitage
Kommunalt stöd för klimatinvesteringar
Ökade anslag för biologisk mångfald
Hur tänker regeringen uppfylla målen för kommande budgetår? Kan regeringen
genomföra de reformer de tänkt sig?
1. Stabilt penningvärde.
Riksbankens penningpolitiska mål är att begränsa inflationen till 2 %. Inflation definieras
som den årliga förändringen i konsumentprisindex. KPI
Inflation innebär att penningvärdet sjunker dvs. den allmänna prisnivån höjs.
Inflation beror på
Efterfrågan är större än utbudet av varor
Höga produktionskostnader. T.ex. Löner, råvaror.
Inflationen är importerad. Bensinpriset är ett exempel.
Det finns för mycket pengar i omlopp i förhållande till landets resurser.
Inflationens konsekvenser.
Exporten minskar
Hög inflation missgynnar de som sparar pengar på banken
Hur hög är inflationen för närvarande?
2. Ekonomisk tillväxt.
Ekonomisk tillväxt mäts i BNP (bruttonationalprodukten). Genom att minska
försäljningsintäkter med produktionskostnaderna får man fram den ekonomiska tillväxten.
Det finns två sätt att öka ekonomisk tillväxt.
Mer personal och fler maskiner ökar mängden tillväxtfaktorer vilket leder till
ekonomisk tillväxt. Att utbilda människor är ett sätt.
Tillgång till arbetskraft och råvaror ger förutsättningar samt viljan till investeringar. Sparande
krävs för investeringar. Investeringar krävs för ekonomisk tillväxt. Det krävs också att
kapitalet till delar är ”riskvilligt”. Det vill säga att det satsas i osäkra verksamheter.
Reinvestering är när man ersätter utslitna maskiner, nyinvestering innebär att man utökar
maskinparken. Hushållen, företagen och offentlig sektor står för sparandet och det riskvilliga
kapitalet.
Om man utnyttjar produktionsfaktorerna effektivare ökar man produktiviteten. T.ex.
genom utbildning och teknisk utveckling. När man förbättrar eller bygger ut
produktionskapaciteten skapas tillväxt.
En förutsättning för att BNP ska fortsätta öka är att det finns en efterfrågan på våra produkter.
Vilka kan konsekvenserna bli om man ökar produktiviteten?
Gå in och se hur vår ekonomiska tillväxt är just nu och hur prognosen ser ut de närmast
följande åren. Källa konjunkturinstitutet.
Konjunkturer
Med konjunktur menas ekonomiskt läge. Den internationella konjunkturen är en vågrörelse
där hög och lågkonjunktur avlöser varandra. Den internationella konjunkturen påverkar i sin
tur den nationella. Ekonomi och politik påverkar. Förväntningar spelar en stor roll.
Vad kännetecknar lågkonjunktur respektive högkonjunktur?
Lågkonjunktur
Högkonjunktur
Låga priser
Låg ränta
Hög arbetslöshet
Låg inflation
Stora lager
Låg investeringstakt
Höga priser
Hög ränta
Låg arbetslöshet
Hög inflation
Små lager
Hög investeringstakt
Varför hamnar ett land i en lågkonjunktur?
Brist på arbetskraft, råvaror, maskiner driver upp priserna och till slut minskar
efterfrågan på grund av de höga priserna.
Marknaden har mättats. Produkterna efterfrågas inte längre.
Importerad lågkonjunktur. Vår utrikeshandel minskar på grund av lågkonjunktur i
Tyskland.
3. Låg arbetslöshet.
Orsaker till arbetslöshet.
Konjunkturarbetslöshet
Strukturarbetslöshet
Säsongsarbetslöshet.
Hur hög är arbetslösheten för närvarande? Vilka grupper och branscher är särskilt hårt
drabbade? Hur ser det ut internationellt? Källa ekonomifakta.se. Vilka åtgärder vill regeringen
sätta in när det gäller arbetslösheten?
4. Balans i utrikeshandeln.
Vad ingår i betalningsbalansen?
Hur ser det ut i dagsläget när det gäller förhållandet mellan export och import?
Vilka är Sveriges export/ importvaror?
Vilka länder exporterar vi till och vilka importerar vi från?
Källa ekonomifakta.se
Den ekonomiska politikens medel.
Finanspolitik:
Riksdag och regering använder statens budget för att stabilisera och motverka följderna av
konjunktursvängningarna. Spara i högkonjunktur och ta ut i lågkonjunktur.
Vilka medel använder sig regeringen av för närvarande?
Arbetsmarknadspolitik:
Statens åtgärder för att åstadkomma full sysselsättning och förhindra arbetslöshet.
T ex. a-kassans storlek, utbildning inom komvux, flyttbidrag etc.
Hur ser regeringens arbetsmarknadspolitik ut
Penningpolitik:
Riksbanken ansvarar och använder räntan som ett medel för att dämpa
konjunktursvängningarna.
Riksbanken lånar ut pengar till andra banker som i sin tur lånar ut till företag och
privatpersoner.
Transaktionen mellan Riksbank och bank kallas repa ( återköpsavtal) och räntan för
reporänta.
Vid risk för inflation så höjs räntan det blir dyrare för företag att investera och ekonomin
kyls ned och vid lågkonjunktur sänks räntan med motsatt effekt. Hur ser Riksbankens
politik ut idag?
Målkonflikter.
Arbetslöshet och inflation.
Arbetslöshet och budgetunderskott
Ska hela Sverige leva eller bara de expansiva regionerna?
Arbetslöshet och jämnare inkomstfördelning.
Tillväxt eller hänsyn till miljön.
