Första världskriget

Första världskriget
Bakgrund till det första totala kriget

Den maktbalans som skapats efter
Napoleonkrigen 1815 upphörde i slutet av
1800-talet. Anledningar till det var bl.a.:

- Krig (Preussen – Frankrike)
- Nationalism (Balkan)
- Konkurrens (Industriell, kolonier, imperier)
- Bildandet av nya stater



1871 – De tyska staterna enas.

Tre krig låg till grund för
de tyska staternas
enande:

Preussen/Österrike –
Danmark (1864)
Preussen – Österrike
(1866)
Preussen – Frankrike
(1870 – 1871)


Otto von Bismarck

Preussens kejsare Vilhelm I
utsåg Otto von Bismarck till
regeringschef.

Bismarck var en skicklig
politiker som skapade
förutsättningar för tysk enighet
genom:

- Krig
- Allianser
- Diplomati


”Volldampf voraus!”* (Vilhelm II)




1889 får Tyskland en ny kejsare –
Vilhelm II.
Vilhelm ville öka Tysklands
inflytande i Europa och skaffa fler
kolonier.
Kejsarens ambitioner stämmer
inte överens med von Bismarcks
relativt försiktiga politik.
1890 avskedar kejsaren von
Bismarck och började föra en mer
aggressiv utrikespolitik.
*) Full fart framåt!
Konsekvenser

Otto von Bismarck hade skapat en stabil situation
för Tyskland genom vänskap med Ryssland och
isolering av Frankrike.

Bismarck ville undvika att Tyskland hade fiender på
två håll (Frankrike i väster och Ryssland i öster).

Den nye kejsarens strävan efter makt gjorde dock
att han blev osams med ryssarna. Frankrike såg då
sin chans att bryta sin isolering.
Spänningarna ökar

Tysklands förhållande till
Storbritannien blev också
sämre pga. att tyskarna
konkurrerade om sådant som
rörde:

Kolonialvälde

Industrialisering

Krigsmakt
Allianser

I slutet av 1800-talet
ingick Tyskland,
Österrike-Ungern och
Italien en allians. Den
kallas för
Trippelalliansen.

Storbritannien,
Frankrike och Ryssland
ingick också en allians.
Den kallas för
Ententen.
Krutdurken på Balkanhalvön



Österrike-Ungern var den
stormakt som hade starkast
intressen på Balkan.
Österrikes kejsare hotades av
serberna som önskade skapa
ett storserbiskt land.
Ryssarna stödde den
panslavistiska rörelsen, som
menade att alla slaviska folk
borde höra samman.
Skotten i Sarajevo



I juni 1914 inträffade den
händelse som skulle utlösa det
första världskriget.
Österrikes tronföljare Frans
Ferdinand och hans hustru
Sofia mördades under ett
besök i den bosniska
huvudstaden Sarajevo.
Mördaren hette Gavrilo Princip
och var en serbisk nationalist.
Världskrig – Hur kunde det hända?




Europas stormakter såg varandra som konkurrenter om makt,
marknader och prestige.
Kampen om kolonierna hade vid flera tillfällen hotat att övergå i krig
mellan Tyskland, Frankrike och Storbritannien.
Det fanns en industriell rivalitet mellan Storbritannien och den yngre
industrinationen Tyskland, som höll på att ta ledningen.
Tyskland använde en stor del av sina rikedomar till att bygga upp
Europas starkaste krigsmakt, vilket ledde till kapprustning.

Nationalismens betydelse hade vuxit under hela 1800-talet.

Alliansbildandet skapade läger bland Europas stora stater
1914 – kriget är ett faktum





I Österrike ansåg man att
serberna var skyldiga till mordet
på Frans Ferdinand.
Österrike kräver att Serbien ska
ställas under Österrikes kontroll
och förklarar krig.
Ryssarna, som stödde serberna,
började mobilisera sina militära
styrkor mot Österrike.
Tyskarna, som var allierat med
Österrike, krävde att den ryska
mobiliseringen skulle avbrytas.
Ryssarna vägrade och Tyskland
förklarade Ryssland krig.
Konflikten växer

Fler nationer drogs in i
konflikten pga. att de var
allierade med varandra.

Trippelalliansen bestod av:
Österrike-Ungern, Tyskland,
Ottomanska riket (Turkiet). Italien
var med ett tag, men förklarade
sig snart neutralt.



Trippelententen bestod av:
Storbritannien, Frankrike och
Ryssland. Senare fick de också
stöd av Japan och USA.
Västfronten



Frankrike, som var i förbund med Ryssland, mobiliserade.
Tyskland svarade med att förklara Frankrike krig. Och anfaller genom
Belgien (Schlieffenplanen).
Storbritannien, som stödjer Belgien, förklarade Tyskland krig.
Schlieffenplanen


En plan för hur Tyskland
skulle slippa kriga på två
fronter.
Först skulle Frankrike
besegras och sedan
skulle man snabbt bege
sig tillbaka och möta de
ryska trupperna.
Västfronten


På västfronten uppstod snart
ett dödläge eftersom ingen
sida lyckades ta sig fram.
Trupperna på båda sidor
grävde ner sig längs en lång
front, som sträckte sig från den
belgiska kusten i norr, till den
Schweiziska gränsen i söder.
Västfronten



Positionerna var fastlåsta och
alla förstod snart att kriget
skulle bli långt och blodigt.
I samband med den
industriella utvecklingen hade
också vapentekniken
utvecklats. Gammaldags
strategi i kombination med
högteknologiska vapen blev
förödande.
Kulsprutorna krävde enorma
förluster och gav försvararna
övertag mot de som anföll.
Nya vapen

Nya vapen bidrog till en stor
förändring jämfört med tidigare
krig.

Med stridsvagnar kunde man
lättare angripa motståndarna
och ta sig igenom deras
hinder.

Flygplan användes för såväl
spaning, bombning och
luftstrider.
Nya vapen


Anfallen inleddes i regel med
långvarig och tung
artilleribeskjutning av fiendens
linjer. (Bilden visar den tyska
kanonen ”Tjocka Bertha”)
Förutom att skjuta iväg
granater som sprängdes och
splittrades, kunde man också
skjuta granater som innehöll
gas. Gasen var mycket fruktad
och soldaterna utrustades med
gasmasker.
Nya vapen



Det vapen som fruktades mest av Storbritannien var u-båten.
Med sin överlägsna krigsflotta försökte engelsmännen skära av
motståndarnas försörjning. Tyska folket kom att lida svår brist på livsmedel.
Tyskarna svarade med ubåtskrig 1915. Man försökte sänka alla fartyg runt
de brittiska öarna.
Ubåtskrig



1915 sänkte en tysk ubåt det stora passagerarfartyget Lusitania.
Ombord fanns flera amerikanska medborgare.
I samband med sänkningen ökade risken för att USA skulle inträda i
kriget. Opinionen i USA önskade länge hålla sig utanför konflikten.
I samband med att Tyskland proklamerade det oinskränkta
ubåtskriget 1917 förklarade USA krig mot Tyskland.
Östfronten



Kriget på östfronten var
rörligare. Soldaterna grävde
aldrig ner sig som på
västfronten.
Ryssarna trängde in på tyskt
territorium, men slogs tillbaka
under slaget vid Tannenberg i
Ostpreussen 1914.
Bakslagen fortsatte för
ryssarna, som led enorma
förluster.
1917



Kriget gick dåligt för ryssarna
som led enorma förluster.
Nöden var också stor bland
civilbefolkningen.
I mars bryter revolutionen ut
och förhandlingar om
vapenstillestånd med Tyskland
och Österrike-Ungern inleds.
1918 slöts freden i BrestLitovsk.
Västfronten



Efter att ryssarna hade kapitulerat var kriget slut i öster. Tyskland och
Österrike-Ungern behövde inte längre utkämpa ett tvåfrontskrig.
Kriget fortsatte på västfronten med förödande förluster för alla inblandade.
USA hade dock inträtt i kriget och på så sätt fick Storbritannien och
Frankrike tillgång till större resurser.
1918



Trots ihärdiga försök att ta
initiativet på västfronten anser
den tyska militärledningen till sist
att det är meningslöst att fortsätta
kriget.
Tyskarna erbjöd vapenstillestånd.
Kejsar Vilhelm II abdikerade och
gick i landsflykt i Holland.
Versaillesfreden




1919 samlades segrarmakterna i Versailles för att stifta fred.
David Lloyd George - Storbritannien.
Georges Clemenceau - Frankrike.
Woodrow Wilson - USA.
Förutsättningar:



Clemenceau för Frankrike, hämndlysten och ovillig till
kompromisser.
Clemenceau rädd för tyskt revansch krig. Tyskarna hade
starkare industri, större befolkning, och han hade inga
förhoppningar på den Tyska fredsviljan.
George för Storbritannien, har gått till val och vunnit på
löfte om att den Tyske Kejsaren ska straffas för att ha
vållat kriget. Vill egentligen inte att Tyskland ska bli för
svagt, rädd för att Frankrike kan bli för starkt då. Vill att
Tyskland ska betala för kriget.
Förutsättningar






Wilson, USA, demokratiska förhoppningar, hans 14 punkter ville ge folket i
de nya staterna en möjlighet att själva välja nationstillhörighet genom
folkomröstningar.
Wilson ville att segrarmakterna skulle gå varsamt fram emot Tyskland,
fruktade att annars skulle Tyskland bli kommunistiskt likt Ryssland hade
blivit.
Wilson förespråkade ett starkt internationellt samfund. NF – Nationernas
Förbund. Detta är hans huvudfråga, han är bered att göra kompromisser för
att få igenom detta.
Tyskland tror att de ska få vara med och förhandla. Tyskarna känner sig
inte som förlorare, de har gått med på ett eldupphör men hade fortfarande
kontrollen över stora territorier i både Frankrike och hela Belgien.
Tyskland kallas in och ställs inför ett faktum, skriv under eller vålla ett
fortsättningskrig.
Tyskland skriver under en helt fransk fred. Wilson har i sin iver att få igenom
bildandet av Nationernas Förbund gått med på att Frankrikes krav, England
hade lite att invända och har också köpt de franska kraven.
Versaillesfreden







En huvudfråga var hur Tyskland skulle behandlas.
- Den tyska arméns storlek begränsades till 100 000 man. Tyskarna
fick inte ha flygplan och stridsvagnar. Flottan fick inte heller byggas
upp igen.
- Tyskland skulle betala ett gigantiskt skadestånd till segrarna. Som
säkerhet ockuperade västmakterna delar av västra Tyskland.
- Tyskland fick också avträda stora landområden (13,5%) till sina
grannar.
- Tyskland förlorade alla sina kolonier.
- Tyskarna förödmjukades också då fransmännen krävde att
Tyskland skulle anses ensamt skyldigt till kriget.
- Tyskland inte ens delta i fredsförhandlingarna utan krävdes bara
att underteckna det färdiga fredsfördraget.
Dolkstötslegenden


Dolkstötslegenden var en konspirationsteori som uppkom
efter första världskriget i Weimarrepublikens Tyskland. Enligt
dolkstötslegenden var det den svaga tyska regeringens fel att
Tyskland hade förlorat kriget. Den tyska militärmakten var
obesegrad, men hade blivit tvingade att kapitulera efter att ha fått en
dolkstöt i ryggen av politikerna som svikit armén och slutit fred med
fienden.
Dolkstötslegenden utnyttjades senare av Adolf Hitler och nazisterna
i propagandasyfte för att vinna folkligt stöd i den politiskt instabila
Weimarrepubliken.
Områden som Tyskland fick lämna.





Några exempel:
Polen fick störst område med bl.a. Västpreussen.
Frankrike fick tillbaka Elsass-Lothringen.
Danmark fick Nordschlesvig.
Litauen fick Memel.
Österrike-Ungern, Ryssland och
Osmanska riket.




Österrike-Ungern kom att
förvandlas till fyra stycken
småstater:
Österrike, Ungern,
Tjeckoslovakien och Jugoslavien.
Ryssland fick släppa ifrån sig
Finland, Baltstaterna (Estland,
Lettland och Litauen). Det
återupprättade Polen fick också
delar av Ryssland.
Osmanska riket förlorade sina
omfattande besittningar i
Mellanöstern och besittningar på
Balkan.
Ytterligare resultat av freden


Efter kriget fanns det stora
förhoppningar om att
världskriget med alla dess
konsekvenser skulle avskräcka
från att inleda nya krig.
På den amerikanske
presidentens initiativ inrättades
också Nationernas förbund,
som skulle verka för fred.
Fredsfördragets vidare konsekvenser

Det hårda
fredsfördraget bidrog
inte till fred, utan lade i
stället grunden till nya
konflikter. Konflikter
som till och med kom
att fortsätta efter
ytterligare ett världskrig.