Utgifter för olika typer av hushåll Inledning Så här lyder vår problemställning, som kommer att besvaras längre ner: Hur skiljer sig utgifter för olika livsmedel i olika kategorier av hushåll under 2008? Vårt syfte är att: - Jämföra hur utgifterna förhåller sig i kronor mellan olika varor i olika hushåll år 2008. - Se om det finns några skillnader mellan olika hushåll och deras utgifter av specifika livsmedel. - Se om det finns någon skillnad bland utgifterna av de olika livsmedlen från tidigare år. - Se hur de totala utgifterna för livsmedel skiljer sig från tidigare år. Antal medverkande hushåll och kategorier i undersökningen Antal Ensamstående Ensamstående Sammanboende Sammanboende medverkande med barn utan barn med barn utan barn hushåll 118 346 772 630 2008 152 367 899 640 2007 118 343 753 538 2006 Samtliga hushåll 1866 2058 1752 Metod För varje enskilt livsmedel har vi gjort ett eget diagram eftersom det ger en bra översiktlig bild av utgifterna. Vi har använt oss av olika diagram för att åskådliggöra hur utgifterna skiljer sig. Vi har framför allt använt oss av stapeldiagram, där vi har jämfört de olika hushållen med varandra för respektive livsmedel. Vi har också använt oss av ett linjediagram där vi har standardvägt de totala utgifterna mellan åren 2006-2008. Då har vi också tagit med KPI i uträkningarna för att få rättvisa uppgifter. Vi har även tagit med ett diagram, där utgifterna för de olika livsmedlen jämförs. Detta för att få en rättvis bild av hur mycket pengar som läggs på vad. Dessutom har de totala utgifterna mellan åren 2006-2008 jämförts, även här har KPI använts i uträkningarna. De olika kategorierna av hushåll vi har jämfört är: - Ensamstående med barn (2,5)* - Ensamstående utan barn (1)* - Sammanboende med barn (3,9)* - Sammanboende utan barn (2)* * Uppgiften som står inom parantes efter de olika kategorierna hushåll är antalet personer som i genomsnitt varje hushåll har bestått av. Alltså har ensamstående med respektive utan barn, omfattat i genomsnitt 2,5 och 1 person. I hushållen samboende med respektive utan barn, har det i genomsnitt ingått 3,9 och 2 personer i respektive hushåll. Utgifterna är alltså beräknade per hushåll, vilket oftast har medfört till att ju fler personer det har ingått i hushållen desto högre utgifter, med ett undantag som vi kommer till lite senare i resultatet. 1 Vi har inte tagit med alla olika livsmedel utan istället valt ut de huvudkategorierna undersökningen vi studerat omfattat och de i vårt tycke viktigaste och vanligaste livsmedelskategorierna. De vi har valt är: - Bröd, spannmålsprodukter (Här ingår även pasta och ris) - Pasta och ris (Ej medräknad i totala utgifter då det ingår i spannmålsprodukter) - Matbröd (Ej medräknad i totala utgifter då det ingår i bröd) - Kött - Fisk och Skaldjur - Mjölk ost och ägg - Frukt och bär - Grönsaker - Sötsaker, socker - Alkoholfria drycker - Alkoholhaltiga drycker - Tobak Resultat Så här ser de totala utgifterna ut samt utgifterna för respektive livsmedel för år 2008. Lägg märke till att det är olika skalor på kostnaderna och därmed kan inte kostnaderna för de olika livsmedlen jämföras rättvist här. TOTALA UTGIFTERNA Spannmålsprodukter A B 10 000 kr 60 000 kr 9 000 kr 50 000 kr 8 000 kr 7 000 kr 40 000 kr 6 000 kr 30 000 kr 5 000 kr 4 000 kr 20 000 kr 3 000 kr 2 000 kr 10 000 kr 1000 kr 0 kr Ensamstående med barn Ensamstående utan barn Sammanbo ende med barn Sammanbo ende utan barn Kött Samtliga hushåll 0 kr Ensam-st ående med barn Ensam- st ående ut an barn Samman-boende med barn Samman-boende ut an barn Grönsaker C Samt liga hushåll D 12 000 kr 6 000 kr 10 000 kr 5 000 kr 8 000 kr 4 000 kr 6 000 kr 3 000 kr 4 000 kr 2 000 kr 2 000 kr 1 000 kr 0 kr 0 kr Ensamstående med barn Ensamstående utan barn SammanSammanbo ende med bo ende utan barn barn Samtliga hushåll Ensamstående med barn Ensamstående utan barn Sammanbo ende med barn Sammanbo ende utan barn Samtliga hushåll Figur 1: A, B, C och D. 2 Diagrammen (A, B, C och D) på föregående sida anger utgifternas storlek för de olika kategorierna av hushåll. Vi har inte tagit med alla livsmedelsdiagram här eftersom de flesta av dem ser likadana ut. De diagram som finns i bilagor är mjölk, sötsaker, pasta, frukt och alkoholfria drycker. För samtliga gäller att samboende med barn lägger ut mest pengar och ensamstående utan barn minst. För de kategorierna gäller alltså att de med fler personer/hushåll lägger ut mer pengar. Det gäller dock inte för kategorin samboende utan barn som i genomsnitt är färre än ensamstående med barn men ändå lägger mer pengar på mat. Det tror vi beror på att de utan barn har mindre övriga utgifter och högre inkomst (då barnen inte tjänar några pengar). De samboende utan barn äter troligtvis också mer mat. Dessa två kategorier ligger i stort sett alltid nära varandra och nära snittet (samtliga hushåll). Diagrammen över tobak, alkoholhaltiga drycker och fisk & skaldjur skiljer sig från de övriga. Vi har tittat lite noggrannare på dessa. Tobak E 2 500 kr F Alkoholhaltiga drycker 6 000 kr 5 000 kr 2 000 kr 4 000 kr 1 500 kr 3 000 kr 1 000 kr 2 000 kr 500 kr 1 000 kr 0 kr Ensamstående med barn Ensamstående utan barn Sammanbo ende med barn Sammanbo ende utan barn Fisk och skaldjur Samtliga hushåll 0 kr Ensamstående med barn Ensamstående utan barn Sammanbo ende med barn Sammanbo ende utan barn Samtliga hushåll G 3 500 kr 3 000 kr 2 500 kr 2 000 kr 1500 kr 1000 kr 500 kr 0 kr Ensamstående med barn Ensamstående utan barn Sammanbo ende med barn Sammanbo ende utan barn Samtliga hushåll Figur 2 E, F och G. Diagrammen E, F och G är alltså de livsmedel som skiljer sig från de övriga. Diagram F och G är ganska lika, medan hushållen i diagram E har i stort sett lika utgifter över de olika hushållen. Detta har vi analyserat noggrannare i analysen på sida fem. 3 Utgifter de olika hushållen lägger på respektive livsmedel kr kr kr kr kr kr kr kr kr ba k To ns öt ak sa er ke r, A so lk oh ck er ol A f ria lk oh dr ol yc ha ke lti r ga dr yc ke r r S G rö ch to Fr uk to ch äg bä g ur lk , M jö Fi sk P as oc os h oc ta sk al dj K br öd R is h uk pr od ål s S pa nn m öt t H M at 000 000 000 000 000 000 000 000 0 te r 8 7 6 5 4 3 2 1 Totala utgifter för livsmedel år 2006-2008 I 45 000 kr 40 000 kr 35 000 kr 30 000 kr 25 000 kr 20 000 kr 15 000 kr 10 000 kr 5 000 kr - kr 2006 2007 2008 Figur 3 H och I I diagram H redovisas hur mycket pengar som läggs på respektive livsmedel. Här är det de totala utgifterna för respektive livsmedel som vi har räknat med och inte brytt oss om de olika livsmedlen. Här kan man se att kött, mjölk och spannmålsprodukter är de livsmedel där det läggs mest pengar. I diagram I redovisas de totala utgifterna som konsumenterna gemensamt lägger på de livsmedel som vi har tagit med i denna undersökning mellan åren 2006-2008. Detta diagram är samma som det icke standardvägda i linjediagrammet nedanför, där vi har standardvägt de totala utgifterna. Analys Totala utgifter för livsmedel i samtliga hushåll 2006 -2008 Totala utgifter, standardvägt Totala utgifter 46 000 kr 44 000 kr 42 000 kr 40 000 kr 38 000 kr 36 000 kr 34 000 kr 32 000 kr 30 000 kr 2006 2007 2008 Figur 4 4 Diagrammet på föregående sida är de totala utgifterna standardvägda för åren 2006-2008. Vi har räknat ihop antalet medverkande för varje kategori, multiplicerat med de totala utgifterna för varje livsmedel och sedan dividerat det med de totala antalen hushåll. Lägg märke till att det blir en jämnare kurva efter standardvägningen samt att de totala utgifterna är mindre för samtliga år. 2006 och 2007 är omräknat med KPI, med 2008 som basår. Som vi kan se i linjediagrammet, har standardvägningen gjort att skillnaderna mellan åren inte är lika stora. Det beror på att ju fler som är med i undersökningen desto mer rättvist och sant blir resultatet. 2007, som förut stack ut i de totala utgifterna, håller nu en klart jämnare kurva, vilket tyder på att 2007 års totala utgifter inte är alltför pålitliga. Att de totala utgifterna är högre för samtliga år efter standardvägningen beror troligen på att skillnaden på antalet hushåll mellan samboende med och utan barn, samt ensamstående med och utan barn, blir större på standardvägningen, då de totala hushållen räknas. De samboende spenderar för det mesta även mer pengar än de ensamstående, vilket påverkar de standardvägda totala utgifterna. Slutsats Man kan se att diagrammen för de olika livsmedlen är väldigt lika, där samboende med barn äter mest samt de ensamstående utan barn äter minst. De tre övriga kategorierna är däremot ganska lika varandra. De tre livsmedlen som det läggs mest pengar på är kött, mjölk och spannmålsprodukter. En annan slutsats är att antalet medverkande i undersökningen påverkar resultatet, och detta kan man se i standardvägningen. Det som skiljer från dessa normalfall är diagrammen: fisk och skaldjur, alkoholhaltiga drycker och tobak (Figur 2, E, F och G). Fisk och skaldjur I det här diagrammet kan man se att samboende utan barn äter mest, detta troligtvis pga att barn vanligtvis inte äter så mycket skaldjur. Det anmärkningsvärda är att de två kategorierna utan barn skiljer sig oväntat mycket. De ensamstående har utgifter på ca 1000 kr/år medan samboende drygt 3000 kr/år. Vilket är en stor skillnad, som kan ha lite av sin förklaring i tillfälligheter, då t.ex. skillnaden 2006 bara är det dubbla (vilket är naturligt då de samboende är dubbelt så många). Alkoholhaltiga drycker Denna skiljer sig också från övriga livsmedel. Som de flesta andra har även denna kategori samboende med barn som största konsument, medan ensamstående med barn köper minst, men det skiljer inte så mycket. De ensamstående med barn dricker t.ex. i stort sett lika mycket som de som inte har barn. Tobak Slutligen visar diagrammet på tobak relativt lika utgifter på de olika kategorierna. Ensamstående med barn har lite lägre utgifter, vilket är förståeligt, eftersom det är vanligt att man slutar röka när man får barn. Tobak är ett livsmedel med inte alltför stor konsumtion, vilket kan ses som positivt. Det skiljer sig endast 290 kr mellan största och minsta konsumenten, vilket visserligen motsvarar ca 13%. Kollar man resultatet på tobak från 2006 och 2007 skiljer sig resultatet klart från 2008. I 2006 är t.ex. utgifterna dubbelt så stora för ensamstående med barn jämfört med övriga, medan de här är den minsta konsumenten. 5 Bilaga Mjölk, ost och ägg Sötsaker, socker 9 000 kr 6 000 kr 8 000 kr 5 000 kr 7 000 kr 6 000 kr 4 000 kr 5 000 kr 3 000 kr 4 000 kr 3 000 kr 2 000 kr 2 000 kr 1000 kr 1000 kr 0 kr 0 kr EnsamEnsamSammanSammanst ående med st ående ut an boende med boende ut an barn barn barn barn Samt liga hushåll Ensamst ående med barn Ensamst ående ut an barn Alkoholfria drycker 4 500 kr 4 000 kr 4 000 kr 3 500 kr 3 500 kr Sammanboende med barn Sammanboende ut an barn Samt liga hushåll Matbröd 3 000 kr 3 000 kr 2 500 kr 2 500 kr 2 000 kr 2 000 kr 1500 kr 1 500 kr 1000 kr 1 000 kr 500 kr 500 kr 0 kr 0 kr Ensamstående med barn Ensamstående utan barn Sammanbo ende med barn Sammanbo ende utan barn EnsamEnsamstående med stående utan barn barn Samtliga hushåll Sammanbo ende med barn Sammanbo ende utan barn Samtliga hushåll Frukt och bär Pasta och Ris 5 000 kr 1400 kr 4 500 kr 1200 kr 4 000 kr 1000 kr 3 500 kr 3 000 kr 800 kr 2 500 kr 600 kr 2 000 kr 1500 kr 400 kr 1000 kr 200 kr 500 kr 0 kr 0 kr Ensamstående med barn Ensamstående utan barn Sammanboende med barn Sammanboende utan barn Samtliga hushåll EnsamEnsamSammanSammanstående med stående utan bo ende med bo ende utan barn barn barn barn Samtliga hushåll AV Rasmus Mikiver, Josefine Nilsson och Jesper Nilsson. 6