Ombyggnation av kraftledning, VL3 Forshult

Ombyggnation av kraftledning, VL3 Forshult-Kalhyttan, Hagfors och Filipstad
kommuner i Värmlands län
Samrådsunderlag
Maj 2016
Ellevio AB (tidigare Fortum Distribution AB) planerar en ombyggnation av befintlig 130 kV ledning.
Ledningen VL3 sträcker sig ca 44 km mellan ställverk Forshult och ställverk Kalhyttan strax utanför
Filipstad i Hagfors och Filipstads kommuner i Värmlands län.
Projektorganisation
Sökande
Ellevio AB
Box 2087
650 02 Karlstad
Projektledare: Lars-Eric Johansson
Konsult
Rejlers Sverige AB
Fålhagsleden 61
753 23 Uppsala
Uppdragsledare: Greta Lindberg
Samrådsunderlag: Greta Lindberg
Teknik: Elis Carlsson
Granskning: Fredrik Nystrand
Illustrationer och kartor har tagits fram av Rejlers Sverige AB.
Terrängkartan © Lantmäteriet, Sverigekartan CC BY, version 4,0, Lantmäteriet
2
Innehåll
1.
2.
3.
4.
Inledning ................................................................................................................................ 4
1.1.
Bakgrund och beskrivning av befintlig ledning .................................................................. 4
1.2.
Verksamhetsutövaren .......................................................................................................... 6
1.3.
Tillstånd .............................................................................................................................. 6
Beskrivning av alternativa stråk........................................................................................... 6
2.1.
Nollalternativ ...................................................................................................................... 6
2.2.
Befintlig ledningssträckning med viss justering (alternativ 1) ........................................... 7
2.3.
Kringgående sträckning förbi Lidtäppan (alternativ 2) ....................................................... 7
2.4.
Kringgående sträckning förbi Bosjön (alternativ 3) ........................................................... 8
Teknisk utformning ............................................................................................................... 8
3.1.
Luftledning.......................................................................................................................... 8
3.2.
Arbetets utförande - luftledning .......................................................................................... 9
Beskrivning av berörda intressen ....................................................................................... 10
4.1.
Kulturmiljö........................................................................................................................ 10
Kulturmiljöprogrammet Bosjön-Kärn ......................................................................................... 11
5.
4.2.
Naturmiljö ......................................................................................................................... 11
4.3.
Vattenskyddsområden, sjöar och vattendrag .................................................................... 11
4.4.
Rekreation och friluftsliv .................................................................................................. 11
4.5.
Bebyggelse, bostäder och planer....................................................................................... 12
4.6.
Elektriska och magnetiska fält .......................................................................................... 13
4.7.
Infrastruktur ...................................................................................................................... 14
Miljökonsekvenser ............................................................................................................... 14
5.1.
Byggskede och drift .......................................................................................................... 14
5.2.
Övrigt ................................................................................................................................ 14
6.
Försiktighetsåtgärder .......................................................................................................... 15
7.
Fortsatt arbete ...................................................................................................................... 15
7.1.
MKB ................................................................................................................................. 15
7.2.
Myndighetsprövning ......................................................................................................... 15
3
1.
Inledning
Ellevio (f.d. Fortum Distribution AB) planerar att bygga om den befintliga 130 kV ledningen mellan
Forshult och Kalhyttan i Hagfors och Filipstad kommuner i Värmlands län. Åtgärden kräver att ett nytt
tillstånd (nätkoncession för linje) söks för ledningen.
Inför koncessionsansökan ska samråd enligt 6 kap. 4§ miljöbalken hållas. Syftet med ett samråd är dels
att sprida väsentlig information om projektet och klarlägga eventuella konflikter med andra allmänna och
enskilda intressen, dels att uppfylla miljöbalkens samrådskrav.
Samråd sker med berörda fastighetsägare, Länsstyrelsen i Värmlands län, Hagfors och Filipstads
kommuner, övriga myndigheter, särskilt berörda och närboende. Allmänheten kommer även informeras
genom annons i lokal press samt finnas tillgängligt på Ellevios hemsida.
Samrådet utgör del av den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ska bifogas koncessionsansökan.
Ansökan om koncession behandlas av Energimarknadsinspektionen som är beslutande myndighet för
denna typ av ärenden.
1.1.
Bakgrund och beskrivning av befintlig ledning
Den befintliga 130 kV ledningen VL3 har varit i bruk i ca 60 år och behöver byggas om. Ledningen är
idag uppförd som luftledning på portalstolpar i trä. Luftledningen sträcker sig mellan Forshult i Hagfors
kommun och Kalhyttan i Filipstads kommun, Värmlands län, se figur 1 och figur 2.
För att säkra den framtida elleveransen i området är en ombyggnation av ledningen nödvändig. I samband
med ombyggnationen avser Ellevio öka linarean (byte till en grövre ledare) för att möjliggöra högre
framtida laster på ledningen.
Under vintern 2015 genomförde Ellevio samråd enligt 12 kap. 6§ miljöbalken inför planerad
ombyggnation. I mars 2016 kom Energimarknadsinspektionen med en ”Vägledning för åtgärd inom en
befintlig nätkoncession för linje” och Ellevio har därefter gjort bedömningen att ombyggnationen kräver
ett nytt koncessionstillstånd, framförallt med anledning av den ökade arean på ledarna.
4
Figur 1. Befintlig luftledningssträckning, norra delen.
Figur 2. Befintlig luftledningssträckning, södra delen.
5
1.2.
Verksamhetsutövaren
Ellevio AB grundades sommaren 2015 efter att de köpt upp Fortum Sveriges elnätsverksamhet. Ägare är
den svenska allmänna pensionsfonden Tredje AP-fonden, AP3, det kundägda företaget Folksam som
erbjuder försäkringar och pensionssparande, den allmänna pensionsfonden Första AP-fonden, AP1, och
kanadensiska Borealis Infrastructure som investerar i infrastruktur för OMERS, en av Kanadas största
pensionsförvaltare. Styrelsen består av företrädare för ägarbolagen och ordförande är Ralph Berg.
Företaget består av cirka 400 medarbetare, utspridda på ett tiotal orter i Sverige. Ellevio är registrerat i
Sverige och har sitt säte i Stockholm.
1.3.
Tillstånd
För att bygga och nyttja starkströmsledningar i Sverige krävs tillstånd enligt ellagen (1997:857), s.k.
nätkoncession. Det finns två typer av nätkoncessioner: nätkoncession för område och nätkoncession för
linje. Nätkoncession för område ger en nätägare ensamrätt att distribuera el till kunder inom ett
geografiskt avgränsat område. Områdeskoncessioner omfattar vanligtvis ledningar upp till 20 kV.
Nätkoncession för linje krävs för överföringsledningar med högre spänning än den maximalt tillåtna
nivån för områdeskoncessionen. Koncession för linje krävs även för ledningar tillhörande en annan
nätägare som korsar genom ett område med områdeskoncession, t.ex. stamnätsledningar.
För befintlig kraftledning innehar Ellevio tillstånd (nätkoncession för linje) enligt koncessionsbeslut
72290r och nyttjanderätt av berörd mark är säkrad genom ledningsrätt. Ellevio har för avsikt att vid
ombyggnationen öka arean på ledarna på befintliga ledningar för att möjliggöra framtida högre laster.
Denna åtgärd kräver ett nytt beslut om nätkoncession för linje. När tillstånd söks hos
Energimarknadsinspektionen avser Ellevio söka tillstånd för 145 kV luftledning. En ansökan ska bl.a.
innehålla en teknisk beskrivning, fastighetsägareförteckning och miljökonsekvensbeskrivning (MKB).
Samrådsförfarandet och kraven på MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken
(1998:808).
Ledningsrätt
Befintlig ledning innehar ledningsrätt (17-Å-5226). Ledningsrätten ger Ellevio rätt att bibehålla och
förnya befintliga högspänningsledningar med tillbehör såsom stolpar, stag, linor mm, samt hålla
ledningsgatan fri från träd och buskar. Om ledningssträckan ändras uppstår nya intrång vilket innebär att
nya avtal med berörda fastigheter kommer att tecknas varefter ledningsrätten justeras.
2.
Beskrivning av alternativa stråk
För den planerade ledningen har flera alternativa sträckningar studerats, en sträckning som i huvudsak
följer befintlig ledningsträckning (alternativ 1), en sträckning där ledningen gör en kringgående rörelse
förbi bebyggelsen vid Lidtäppan (alternativ 2) och en sträckning där ledningen gör en kringgående rörelse
förbi bebyggelsen vid Bosjön (alternativ 3).
Nedan redovisas de olika stråken inklusive ett nollalternativ.
2.1.
Nollalternativ
Nollalternativet i detta fall innebär att koncessionen för den planerade ombyggnationen inte medges. Den
befintliga ledningen behöver byggas om för att klara den framtida elförsörjningen i området och om
koncession för de planerade åtgärderna inte medges kommer kvalitén på elförsörjningen i området att
6
försämras med tiden då anläggningen föråldras. Detta innebär i sin tur att en ny ledning på annat håll
måste byggas för att klara framtida behov.
2.2.
Befintlig ledningssträckning med viss justering (alternativ 1)
Befintlig luftledning sträcker sig i sydostlig riktning från ställverket Forshult (norr om Munkfors) ca 44
km till ställverk Kalhyttan (strax utanför Filipstad), se karta figur 1 och figur 2. Ledningen berör i
huvudsak skogsmark. Längs sträckan passerar ledningen samhällena Nore och Bosjön. Strax öster om
Nore ligger Lidtäppan där befintlig ledning passerar nära bostadshus på fastigheterna Övre lid 1:43 och
Övre lid 1:36. Alternativ 1 innebär att ledningen flyttas några meter i sidled söderut samt att
ledningsgatan utökas något söderut. En justering planeras också vid Bosjön där befintlig ledning passerar
nära fastigheten Gräsbosjön 1:20. Här flyttas ledningen i sidled söderut och ledningsgatan utökas något
söderut, som mest ca 7 meter. Längs med sträckorna för dessa justeringar kan s.k. kompaktstolpar komma
att användas.
2.3.
Kringgående sträckning förbi Lidtäppan (alternativ 2)
Detta alternativ innebär att
luftledningen vid Lidtäppan gör en
kringgående rörelse förbi Nedre lid
1:36 och Nedre Lid 1:46, se figur 3.
Stråkets bredd (ca 100 meter) utgör
en korridor inom vilken
luftledningen slutligen uppförs.
Figur 3. Sträckningsförslag förbi Lidtäppan.
7
2.4.
Kringgående sträckning förbi Bosjön (alternativ 3)
Alternativ 3 innebär att ledningssträckningen gör en kringgående rörelse vid Bosjön och därmed flyttas
norr om samhället, se figur 4. Stråkets bredd (ca 100 meter) utgör en korridor inom vilken luftledningen
slutligen uppförs.
Figur 4. Sträckningsförslag förbi Bosjön.
3.
Teknisk utformning
3.1.
Luftledning
En luftledning kan uppföras i olika typer av stolpar beroende på lokala förhållanden. De huvudsakliga
stolptyper som kan komma att bli aktuella i detta projekt vid luftledningsutförande är portalstolpar i trä
(se figur 5) och s.k. kompaktstolpar (se figur 6).
8
Figur 5, Skiss över en portalstolpe
Figur 6, Skiss över en kompaktstolpe
Vid de nya stolpplatserna krävs schaktning till ca 2 m djup för grundläggning. En del av stolparna
kommer att utföras med stagförankringar som kräver ett schaktdjup på ca 2 m. Beroende på markens
beskaffenhet kan staglinorna alternativt förankras med jordankare eller öglor i omgivande berggrund.
Nuvarande spannlängd, dvs. avståndet mellan stolpplaceringarna, kan komma att bli något kortare än
tidigare (ca 130-180 m) då dimensionen av linarean ökar.
3.2.
Arbetets utförande - luftledning
Planerade åtgärder kommer att innebära terrängkörning med arbetsmaskiner längs med hela
ledningssträckan i samband med materialtransport (stolpar, linor mm.). I huvudsak används bandburna
maskiner tillsammans med ”stockmattor” eller körplåtar där så erfordras. Vid de nya stolpplatserna krävs
schaktning till ca 2 meters djup för grundläggning. En del av stolparna kommer att utföras med
stagförankringar som kräver ett schaktdjup på ca 2 meter. Schaktytan vid stagförankringar kräver normalt
ca 3x2 meter/förankring, men vid avspänningsstag behövs större förankringar, ca 3x3 meter/förankring.
Beroende på markens beskaffenhet kan staglinorna alternativt förankras med jordankare eller öglor i
omgivande berggrund. De gamla stolparna lyfts upp och tas bort. Jorden återpackas där stolpar har stått
och eventuell stolpgrundläggning och stagförankring tas bort om markförhållanden så medger och i
samråd med markägaren. Dubb och öglor i berg tas bort eller slipas ner. Material som inte kan återvinnas
skickas till lämplig deponi.
3.2.1.
Trädsäker ledningsgata
Befintlig luftledning är byggd som trädsäker, vilket i korthet innebär att ingen växtlighet ska riskera att
komma i kontakt med ledningens faser, stolpar och andra tillbehör. Detta innebär att den inlösta
ledningsgatan (ca 36 - 40 meter) underhållsröjs med jämna mellanrum och att träd i ledningsgatans
sidoområde, s.k. kantträd, som anses farliga för ledningen tas bort, se illustration i figur 7. Blir det aktuellt
med ny sträckning i skogsmark kommer luftledningen byggas som trädsäker även i den justerade
sträckningen.
9
Figur 7. Illustration över en trädsäker ledning.
4.
Beskrivning av berörda intressen
I detta avsnitt ges en översikt över kända större sammanhängande intressen som berörs av de alternativa
sträckorna. Inventering av intressen längs ledningen har gjorts via bl.a. länsstyrelsen länsvisa geodata
Riksantikvarieämbetets Fornsök, Skogsstyrelsens geodata och kommunala planeringsunderlag. De
intressen som berörs och de miljökonsekvenser som den nya ledningen medför för berörda intressen
kommer att beskrivas mer detaljerat när huvudstråk valts och i den miljökonsekvensbeskrivningen
upprättas efter genomförda samråd.
4.1.
Kulturmiljö
Följande kulturlämningar (fornlämning och övrig kulturhistorisk lämning) befinner sig inom 50 meter
från planerat arbetsområde.
Kommun
Hagfors
Hagfors
Filipstad
Filipstad
Filipstad
Filipstad
Filipstad
Filipstad
RAÄ-nummer
Sunnemo 120:1
Sunnemo 131:1
Färnebo 455:1
Färnebo 461:1
Färnebo 78:1
Färnebo 252:1
Färnebo 253:1
Färnebo 234:1
Lämningstyp
Fångstgrop
Kvarn
Kanal
Milstolpe
Hyttområde
Färdväg (Everts väg)
Kvarn
Lägenhetsbebyggelse
Antikvariatisk bedömning
Fornlämning
Saknas
Övrig kulturhistorisk lämning
Fornlämning
Fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Ledningen korsar lämningen Everts väg (Raä 252:1) och passerar hyttområdet med RAÄ-nummer
Färnebo 78:1. Ledningen skär också över platsen för Sunnemo 131:1 där det ska ha legat en kvarn. Här
saknas en antikvarisk bedömning. I övrigt bedöms ingen kulturlämning ligga inom det planerade
arbetsområdets direkta närhet.
10
Kulturmiljöprogrammet Bosjön-Kärn
Ledningen korsar kulturmiljöprogrammet Bosjön-Kärn på en sträcka av ca 850 meter, se bilaga 1.
Området består av en bebyggelsemiljö med hyttruin och andra industrilämningar, märklig bergsmangård,
herrgård och övrig kulturhistoriskt värdefulla byggnader från 1700-, 1800- och 1900-talen.
Lämningen Färnebo 78:1 återfinns inom kulturmiljöprogrammet.
4.2.
Naturmiljö
Naturvärden utpekade av Skogsstyrelsen
 På Myrberget passerar alternativ 1 med ett avstånd av ca 40 m ett naturvärde som utgörs av
barrskog.
 Precis väster om Laxtjärn finns ett område med nyckelbiotopen Barrnaturskog. Området hittas på
sträckningsalternativ 1 norra och södra sida och utrymmet för befintlig ledningsgata har lämnats
utanför nyckelbiotopens områdesgräns.
 Strax innan Bosjön passerar alternativ 1 genom ett naturvärde som utgörs av lövskog.
Riksintresse för naturvård Klarälv-Sunnemodalen
I norr är ledningen lokaliserad inom ett område som är av riksintresse för naturvården, KlarälvSunnemodalen, se bilaga 2. Området beskrivs som ett geovetenskapligt objekt av internationell betydelse
främst med anledning av den långa sträckan med bundet meanderlopp i en mycket markant sprickdal.
4.3.
Vattenskyddsområden, sjöar och vattendrag
Kraftledningen berör inga vattenskyddsområden. Ett generellt strandskydd på 100 m gäller runt sjöar och
vattendrag.
Ledningen passerar ett antal sjöar och vattendrag, de av nämnvärd karaktär är:

Smissbäcken

Vattendraget mellan Rådasjön och Tjärnen

Hytteälven

Södra änden av Lillsjön

Kalbäcken

Norra Hafterstjärnen och Gräsbergsbäcken

Laxtjärnen

Älgsjöbäcken (rinner ner i Bosjön) samt en mindre bäck strax väster om Älgsjöbäcken som
också mynnar i Bosjön

Norra delen av sjön Potten, vid Kvarnbackarna
4.4.
Rekreation och friluftsliv
Området utgörs inte av något riksintresse för friluftslivet. Rörligt friluftsliv förekommer i skogarna i form
av t.ex. bär- och svampplockning, fiske och jakt. Ledningen berör följande fiskevårdsområden:
 Klarälven/Hagfors
 Sunnemo
 Skåltjärnshyttan
 Aspen Daglösen
11
4.5.
Bebyggelse, bostäder och planer
4.5.1.
Bebyggelse
Befintlig luftledning sträcker sig genom sammanhållen bebyggelse vid Noretorp, Lidtäppan och Bosjön.
4.5.2.
Bostäder
Befintlig ledning sträcker sig i huvudsak genom skogs- och betesmark och berör ingen tätare bebyggelse.
Ett antal bostadshus finns i den befintliga ledningens närhet vilka redovisas nedan.
 Vid Ängkärret passerar ledningen två bostadshus (fastighet Råda Prästbol 1:61 samt Råda
Prästbol 1:60). Dessa hus ligger ca 50 meter från ledningen. På fastighet Råda Prästbol 1:60 finns
ekonomibyggnad i ledningsgatans direkta närhet.
 Där ledningen korsar väg 824 (vid Noretorp) finns bostadshus på norra samt på södra sidan av
ledningen, dessa hus befinner sig ca 70 meter från ledningen.
 Där ledningen passerar väg 240 (vid Tjärntorpet) finns bostadshus, på vägens västra sida och
ledningens södra sida, ca 50 meter från ledningen (fastighet Haftersbo 1:59).
 Ca 230 m öster om väg 240 (vid Kvarntorpet) passerar ledningen ett hus på att avstånd om ca 50
meter. Huset ligger söder om ledningen (fastighet Nedre lid 1:12).
 I Lidtäppan, finns två fastigheter, Övre lid 1:43 och Övre lid 1:36, med bostadshus på ett avstånd
på mindre än 50 meter från ledningen.
 Vid Bosjön passerar ledningen ett antal bostadshus med ett avstånd på mindre än 50 meter.
Alternativ 1 innebär en justering av ledningssträckan i Lidtäppan där ledningen sträcker sig genom
Övre lid 1:43, Övre lid 1:36. En justering planeras också på fastigheten Gräsbosjön 1:10 i Bosjön.
Justeringen innebär att ledningen flyttas ett antal meter i sidled (söderut) och nuvarande stolpkonstruktion
byts ut mot s.k kompaktstolpar. Genom att utföra ovan beskrivna justeringar minskar magnetfältsnivåerna
vid bostadshusen på fastigheten Övre lid 1:43, Övre lid 1:36 samt Gräsbosjön 1:20, Gräsbosjön 1:13 och
Gräsbosjön 1:18.
Alternativ 2 innebär att ledningen gör en kringgående rörelse förbi Lidtäppan vilket i sin tur innebär att
ledningen kommer passera Övre lid 1:43 och Övre lid 1:36 på ett avstånd om minst 170 respektive 120
meter.
Alternativ 3 innebär att ledningssträckningen gör en kringgående rörelse vid Bosjön och därmed flyttas
norr om samhället på ett avstånd om minst 200 meter från samtliga bostadshus i samhället.
4.5.3.
Planer
De alternativa ledningssträckningarna berör översiktsplan och fördjupad översiktsplan.
Hagfors kommun
Hagfors kommuns översiktsplan antogs 2002.
Hagfors kommun har arbetat fram ett tematiskt tillägg avseende Landsbygdsutveckling i strandnära lägen
(LIS) till Hagfors översiktsplan 2002. Strandskyddsplanen antogs av kommunfullmäktiga 2014-06-23.
Det finns även ett tematiskt tillägg till översiktsplanen gällande naturvård i Hagfors kommun, denna
antogs av kommunfullmäktige 2011-06-27.
De studerade alternativen berör inga befintliga detaljplaner.
12
Filipstads kommun
Filipstad kommuns översiktsplan antogs 1990 och är i behov av revidering. Kommunen arbetar med att ta
fram en ny översiktsplan. Ett tematiskt tillägg till översiktsplanen ÖP 2010-02 avseende vindbruk vann
laga kraft den 25 november 2011.
Det finns en fördjupad översiktsplan för Filipstads tätort vilken antogs av kommunfullmäktige den 13 juni
2013. Ställverket Kalhyttan ligger inom gränsen för fördjupat område men utanför stadsdelsgränsen.
Strax söder om ställverket Kalhyttan ligger Kalhyttans friluftsområde som utgör stadens största och
viktigaste område för vintersport. Även övrig tid på året är det ett mycket omtyckt strövområde och
används för löpning, orientering och övriga friluftssporter.
De studerade alternativen berör inga befintliga detaljplaner.
4.6.
Elektriska och magnetiska fält
Kring kraftledningar alstras elektromagnetiska fält. Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för
elektriska och magnetiska fält. De elektromagnetiska fälten uppkommer vid generering, överföring och
distribution samt slutanvändning av el, och påverkas av fasledarnas inbördes avstånd och placering,
strömmen i ledarna och avståndet mellan ledarna.
I dagsläget har forskningen ännu inte kunnat säkerställa om det finns några skadliga hälsorisker. Det finns
således inga fastställda gränsvärden eller riktvärden för magnetiska fält eller särskilda skyddsavstånd till
ledningar med hänvisning till magnetiska fält. Ellevio tillämpar den försiktighetsprincip som formulerats
av fem svenska myndigheter: ”Myndigheternas försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och
magnetiska fält”.
4.6.1.
Magnetfält, framtida årsmedelvärde
Ellevio planerar att konstruera ledningen för 145 kV. Magnetfältet som presenteras i figur 8 är beräknat
utifrån framtida årsmedelvärde 372A.
Figur 8, diagram utvisande magnetfältsutbredning i sidled vid framtida årsmedelvärde 372A. Nollpunkten på x-axeln visar
magnetfältet rakt nedanför mittfasen på ledningen, 1,5 meter över mark.
13
4.7.
Infrastruktur
Förutom ett antal mindre vägar passerar luftledningen riksväg 62 samt 240 827, och 824. Under
byggskedet anläggs tillfälliga skyddsanordningar över vägar samt att det kan förkomma kortare
avstängningar.
Delar av sträckan går befintlig luftledning parallellt med andra kraftledningar vilka ägs av Ellevio.
5.
Miljökonsekvenser
I den kommande MKB:n kommer ledningens konsekvenser för förekommande natur- och kulturvärden i
området under byggskedet och driften att beskrivas mer i detalj i när en sträckning har valts.
Vid planering och projektering av anläggningen samt vid genomförande av projektet kommer hänsyn att
tas till de intressen som finns inom området och vad som framkommit i samrådsprocessen, MKB, mm för
att minska påverkan på omgivningen och risken för skador.
De huvudsakliga konsekvenserna vid anläggande av luftledning ny sträckning är påverkan på
landskapsbilden och den pågående markanvändningen. I skogsmark tas en skogsgata på ca 40 meter i
anspråk. Ianspråktagande av skogsgata innebär ett intrång i skogsbruket när området för skogsgatan
undantas från brukning. I jordbruksmark utgör stolpplatserna ett brukningshinder.
5.1.
Byggskede och drift
Byggskedet
I byggskedet kommer störning i form av buller, avgaser, försvårad framkomlighet för allmänheten, mm
att ske. Dessa störningar är dock tillfälliga och upphör i samband med att byggfasen avslutas.
Tillfälliga skador som uppkommer i byggfasen återställs och ersätts efter att arbetena är utförda.
Byggande av ledningen enligt alternativ 2 och alternativ 3 innebär en påverkan i tidigare orörd skogsmark
och kommer att leda till en lokal förändring av naturmiljön. Skogsgatan underhållsröjs med jämna
mellanrum vilket innebär att området kommer att karaktäriseras av lågväxande buskvegetation med torra
kantzoner mot omgivande skogsmark. Denna miljö kommer att gynna vissa arter och missgynna andra
arter. Intrånget blir litet om den nya ledningen byggs i samma sträckning som befintlig ledning.
Drift
Vid normal drift av ledningen kommer ingen påverkan på omkringliggande intressen att ske. Vid
underhåll eller avhjälpande av fel kan tillfälliga störningar i form av transporter mm. uppstå.
Tillfälliga skador som uppkommer i samband med underhåll eller avhjälpande av fel återställs och ersätts
efter att arbetena är utförda.
5.2.
Övrigt
Hävdberoende växt- och djurarter kan finna livsrum i de kontinuerligt skötta kraftledningsgatorna.
Kraftledningsgatorna kan också ha en viktig funktion som spridningskorridor för hotade arter som
förekommer i allt mer uppsplittrade miljöer.
14
6.
Försiktighetsåtgärder
Vid arbetets utförande nyttjas befintlig väg i ledningsgatan så långt som möjligt. Vid känsliga kortare
passager, på ca 150 meter, kan maskiner köra från 2 olika håll till respektive nytt stolpställe.
Körskador kommer att förhindras i så stor utsträckning som möjligt, i synnerhet inom områden som utgör
våtmark, betesmark, strand och sumpskog.
Vid arbete vid vattenområde och vattendrag iakttas stor försiktighet för att undvika påverkan på mark i
anslutning till vattnet och minska risken grumling. Endast befintliga broar och överfarter används. Vid
vattenområden och vattendrag placeras nya stolpar så nära befintliga stolpar som möjligt. Om det blir
nödvändigt kommer en anmälan om vattenverksamhet alt. Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet att
lämnas in till länsstyrelsen. Ansökan om dispens från strandskyddet kommer att göras där så är
nödvändigt.
Om en tidigare okänd fornlämning påträffas avbryts arbetet omedelbart och länsstyrelsen kontaktas.
Inför entreprenaden upprättas en genomförandebeskrivning och en projektspecifik miljöplan som
tillhandahålls entreprenören innan arbetena påbörjas. I genomförandebeskrivningen styrs bl.a. vilka
åtgärder som ska vidtas vid känsliga passager, mm.
Erforderliga tillstånd och dispenser kommer att sökas innan några markarbeten påbörjas.
7.
Fortsatt arbete
Efter genomförda samråd upprättar Ellevio en samrådsredogörelse. Redogörelsen skickas till
länsstyrelsen som underlag för deras beslut om projektet kan antas innebära betydande miljöpåverkan
eller ej. Länsstyrelsens beslut påverkar sedan utformningen av MKB:n och eventuella kompletterande
samråd.
7.1.
MKB
Enligt miljöbalken ska samrådet kring en verksamhet även behandla innehållet i den MKB som bifogas
ansökan. Efter genomförda samråd inleds arbetet med att upprätta den MKB som ska bifogas ansökan till
Energimarknadsinspektionen. Den tar bl.a. hänsyn till de synpunkter som framkommit under samrådet.
MKB:n behandlar även konsekvenser som den nya ledningen förväntas medföra samt de
försiktighetsåtgärder som kan vidtas för att minimera negativa konsekvenser.
Exempel på frågor som behandlas i MKB:n är anläggningens och driftens direkta och indirekta
konsekvenser för landskapsbilden, naturmiljön, kulturmiljön, boendemiljön, rekreation friluftsliv,
markanvändning och infrastruktur.
7.2.
Myndighetsprövning
När Energimarknadsinspektionen fått ansökan och bedömt att den är fullständig skickas ärendet ut på
remiss till myndigheter och särskilt berörda. Efter Energimarknadsinspektionens remissomgång ges den
sökande möjlighet att kommentera och bemöta de synpunkter som kommit in.
När remissomgångarna är slutförda och ev. bemötanden av synpunkter och kompletteringar har lämnats
in fattar Energimarknadsinspektionen beslut om ansökan beviljas eller avslås.
15
Referenser
Lagar och förordningar
Ellagen (1997:857)
Elförordningen (1994:1250)
Förordning (2009:22) om elektriska starkströmsanläggningar
Kulturmiljölag (1988:950)
Miljöbalken (1998:808)
Digitalt underlagsmaterial
Fornminnesregistrets digitala kartmaterial, www.fornsok.se
Hagfors kommun www.hagfors.se
Filipstads kommun www.filipstad.se
Lagtexter från Notisum, www.notisum.se
Länsstyrelsen Värmlands län, www.lst.se
Länsstyrelsernas RUM-material, http://gis.lst.se
Miljömålsportalen, www.miljomal.nu
Energimarknadsinspektionen, www.ei.se
Publikationer
Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens
strålskyddsinstitut, 1996, ”Myndigheternas försiktighetsprincip om elektriska och magnetiska fält, en
vägledning för beslutsfattare”, Informationsskrift.
Elsäkerhetsverket, 1996, ”Magnetfält - Elsäkerhetsverkets regeringsrapport”.
Hagfors översiktsplan
Filipstads översiktsplan
GIS
Länsstyrelsens WebGIS, avstämt 2016-04-14
Nationella geodata, avstämt 2016-04-14
Riksantikvarieämbetet, Fornsök, avstämt 2016-04-14
16