14 december 2001 • NUMMER 12 ”utan oskäligt dröjsmål”? Skolverkets uppföljning av om kommunerna kan ordna barnomsorgsplats inom tre till fyra månader efter det att föräldrarna anmält att barnet behöver plats visar att i stort sett alla kommuner uppfyller kraven. Men det finns tecken på att en del kommuner har anpassat intagningen i förskolan till skolans terminssystem på ett sätt som inte har något stöd i skollagen. I maj i år gjorde Skolverket en uppföljning av om kommunerna kan ordna barnomsorgsplats (dvs. plats i förskola, familjedaghem eller fritidshem) i enlighet med lagstiftningen, inom tre till fyra månader efter det att föräldrarna anmält att barnet behöver plats. Uppföljningen omfattade alla kommuner i landet och innehöll också frågor om kommunernas regler när föräldrarna är arbetslösa eller föräldralediga. Plats i september 2001 I stort sett alla kommuner, 97 procent, uppgav att de kunde ordna barnomsorgsplats i september 2001 till förskolebarn om föräldrarna anmält behov i maj samma år. För skolbarnen var motsvarande andel 99 procent. Andelen kommuner som kan ordna plats ”utan oskäligt dröjsmål” har därmed ökat kontinuerligt sedan 1995, när bestämmelserna infördes i lagstiftningen. I september 1995 kunde 77 procent av kommunerna ordna plats till förskolebarnen och 84 procent till skolbarnen. Västra Götalands län har flest kommuner som inte lever upp till lagstiftningen. Av de sammanlagt tio kommu- NYHETSBREV 12.01 ner som inte kan ordna plats till förskolebarn i september 2001 ligger fyra i Västra Götalands län. Två av dessa (Strömstad och Göteborg) har angett att de inte kan ordna plats ”utan oskäligt dröjsmål” till förskolebarn i samtliga uppföljningar som gjorts sedan 1995. Plats i januari 2002 Skolverket har under det senaste året fått allt fler signaler om att kommunerna koncentrerar intagningen till förskolor och familjedaghem till hösten när många platser blir lediga i samband med skolstarten. Det är svårare att få plats vid andra tider på året. I uppföljningen ställdes därför frågor om kommunernas möjlighet att ordna plats i januari 2002 om föräldrarna anmält behov av plats i september året innan. Signalerna bekräftas i undersökningen. Det är fler kommuner som räknar med att inte kunna ordna förskoleplats i januari än i september (24 kommuner jämfört med 10). Uppenbarligen ser man i alla kommuner inte till att det finns beredskap att ta emot nya barn under hela året. En sådan anpassning till skolans terminssystem har inte någon grund i lagstiftningen. För skolbarnen är skillnaden inte lika stor. Fem kommuner uppger att de inte räknar med att kunna tillhandahålla plats i januari 2002, tre fler än i september 2001. 2 Förintelsens minnesdag 2 Ung i demokratin Regler för barn till arbetslösa och föräldralediga Den 1 juli 2001 fick barn till arbetslösa rätt till förskoleverksamhet under minst tre timmar per dag och den 1 januari 2002 får barn till föräldralediga samma rätt. Detta innebär att många kommuner måste se över sina regelsystem. I maj 2001 hade endast ett fyrtiotal kommuner i landet regler som överensstämde med de nya bestämmelserna. För ytterligare information: Ulla Nordenstam, tfn 08-723 79 68, ulla.nordenstam@skolverket.se Rapporten ”Plats utan oskäligt dröjsmål” beställs från Liber, adress se sista sidan. Best nr 01:680, pris 30 kr exkl moms, porto och exp avg tillkommer. Den finns även tillgänglig på Skolverkets webbplats. 3 Kursplaner i sfi 4 Om demokrati... 1 Förintelsens minnesdag Z Den 27 januari är en minnesdag för att hedra Förintelsens offer. Det är även en dag för samtal och reflektion om människovärde och demokrati. År 2002 infaller minnesdagen på en söndag. Det finns många olika sätt att högtidlighålla minnesdagen. Till exempel vid minnesstunder i kyrkor och synagogor, manifestationer och fackeltåg, seminarier och konserter. Förhoppningen är att minnesdagen ska bygga på frivilliga, lokala initiativ. Under november lanserades en webbplats som bland annat innehåller förslag till aktiviteter, en tipskatalog med litteratur och filmer samt information om organisationer och föreläsare med särskilda kunskaper om Förintelsen. Här finns också ett kalendarium över minnesdagsaktiviteter i Sverige. Adressen är www.27januari.org. Minnesdagen syftar till att minnas, sprida kunskap, lyfta fram det personliga ansvaret och att öka handlingskraften. Stöd till vuxnas lärande Z Kommunerna kan för år 2002 ansöka om statsbidrag till stöd för fortsatt utveckling av en infrastruktur för vuxnas lärande. 350 miljoner kronor föreslås i budgetpropositionen för 2002. Bidraget syftar till att utveckla stöd för alla vuxnas lärande. Hela den kommunala utbildningen för vuxna – alltså grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, svenska för invandrare (sfi), vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) samt påbyggnadsutbildning - ska därför involveras. För att utveckla en infrastruktur behöver också lokala och regionala myndigheter och organisationer samt andra aktörer engageras i framtagande av ansökan och genomförande av insatser. Kommunernas ansökan om statsbidrag ska vara Skolverket tillhanda senast den 31 januari 2002. För ytterligare information, se webbplatsen www.skolverket.se/ProjektStudier/ Vuxenutbildning 2 I skolan kan eleven bli demokratisk! Skolan har betydelse för elevers utveckling till demokratiska medborgare. Det visar undersökningen ”Ung i demokratin”, en svensk delstudie inom en internationell undersökning av fjorton- och femtonåringars demokratiska kunskap, förståelse och värderingar. Skolans uppdrag avseende demokrati riktar sig till skolan både som institution och som organisation. Uppdraget till skolan som institution handlar om att undervisa om demokrati och om att den demokratisyn som kommer till uttryck i styrdokumenten ska praktiseras i klassrummet. Resultaten från ”Ung i demokratin” visar att hur skolan fungerar som demokratisk institution är avgörande för elevernas demokratiska fostran. Ju bättre kunskaper om demokrati ungdomar har och ju öppnare de bedömer klassrumsklimatet vara, desto mer toleranta är eleverna. Förhållningssättet lärare och elever emellan spelar viktig roll för vilka grundläggande demokratiska värderingar en elev omfattar. Fallstudier inom ramen för ”Ung i demokratin” visar tendenser till en förskjutning i skolan från formellt beslutsfattande i elevråd o.dyl., till informella överenskommelser mellan enskilda elever och lärare. Denna förskjutning kan sägas innebära att samtalet som verktyg för demokrati blir allt viktigare, och därmed också ett gott samtalsklimat i klassrummet. Eleverna i studien bedömer samtalsklimatet i det egna klassrummet som gott. Fyra Skolans demokratiska vardag Skolan har också ett uppdrag som organisation, nämligen att lära eleverna att tillämpa demokratiska beslutsformer genom att utöva inflytande. Studien visar att endast ett mindre antal elever är engagerade i detta och att dessa elever oftare använder den informella vägen via lärare och rektor i stället för att formellt agera i klassoch elevråd. Svenska elever i allmänhet är dock övertygade om att skolan blir en bättre miljö om elever får vara med och påverka. Elever är också mycket positiva till elevinflytande, nio av tio elever håller med om påståenden av typen ”När eleverna samarbetar blir skolan bättre”. Studerar man elevernas bedömning av vilka möjligheter de faktiskt har att påverka blir bilden en annan. Inom områden som schemaläggning och val av läromedel anser drygt två av tre elever att de har inga eller små möjligheter att påverka i skolan. Störst möjlighet att påverka har elever genom att byta exempelvis skola eller klass. femtedelar av eleverna upplever att de kan framföra alla sina åsikter, de känner sig respekterade och uppmuntrade att ha en egen uppfattning. Det är dock bekymmersamt att en femtedel av eleverna inte känner sig respekterade och uppmuntrade. Bland dessa elever återfinns i högre grad elever som inte är speciellt studiemotiverade. Konsekvenserna av att just de resurssvaga eleverna är de som i minst utsträckning anser sig kunna utnyttja den informella vägen till inflytande, tål att tänkas på. Goda kunskaper Skola och klassrumsklimat är följaktligen betydelsefullt för ungas demokratiska utveckling. Vilka kunskaper och värderingar är det då som ungdomar tillägnar sig i skolan idag? I ”Ung i demokratin” har man försökt belysa det komplexa begreppet demokrati ur flera perspektiv för att försöka fånga alla de komponenter som tillsammans utgör demokratisk kompetens. NYHETSBREV 12.01 I studiens kunskapstest har frågor förts samman till åtta olika områden, som alla omfattar viktig kunskap om demokrati. Det kunskapsområde som svenska elever behärskar bäst är demokratins grundläggande innebörd. Många elever har också goda kunskaper om t.ex. jämställdhet och mänskliga rättigheter. Inom övriga områden varierar andelen rätt svar kraftigt mellan eleverna. Den stora variationen tyder på att eleverna ännu inte har en enhetlig föreställning om sammanhangen inom dessa områden. Kunskapstestet rymmer både frågor som mäter faktakunskaper och tolkningsfrågor. Den viktigaste slutsatsen av testet är dock att elever har för sin ålder goda kunskaper i demokrati men att de ännu inte tillägnat sig en djup förståelse av begrepp och sammanhang. En sådan kommer förhoppningsvis med åren. Eleverna lyckas bättre på testets tolkningsfrågor än de rena faktafrågorna, antagligen för att dessa frågor är mer konkreta och i högre grad lyckas fånga fenomen som eleverna är bekanta med. En internationell jämförelse visar att resultatskillnaderna mellan de deltagande länderna är små och att de svenska elevernas resultat överensstämmer med det internationella genomsnittet. Av de nordiska länderna är det bara Finland som visar upp ett avvikande resultat, finländska elever presterar bättre än jämnåriga i övriga länder. Artonåringar i vår Den studie som nu presenteras kompletteras i vår med resultat från en motsvarande undersökning avseende artonåringar. Om den nu presenterade studien kan sägas fokusera grundskolans demokratiuppdrag, blir vårens resultat mer med fokus på gymnasieskolans arbete. Rapporten Ung i demokratin, Skolverkets rapport nr 210, kan beställas från Liber Distribution. Beställningsnummer 01:684, pris 75 kronor. Det finns också en separat sammanfattning av rapporten att beställa, pris 30 kronor beställningsnummer 01:685 Folkens rätt ideologiers övergrepp Försvarsmakten har, med stöd av Kulturdepartementet, producerat ett utbildningsmaterial som anknyter till regeringens arbete med Levande historia och boken ”Om detta må ni berätta...”. Materialet består av ett paket som i sin utformning är anpassat för användning i skolan. De olika delarna kan användas varför sig eller tillsammans. Utbildningspaketet innehåller följande delar: • Studiehäften • OH-material • Videofilm • Multimedia • Diskussionsfrågor. ”Folkens rätt - ideologiers övergrepp” beställs hos: Försvarets Bok och blankettförråd Box 1501 172 29 Sundbyberg Tfn 08-562 819 10, fax 08-562 819 61 Nya kursplaner i sfi - lägesbeskrivning Z De nya kursplanerna i sfi kommer att träda i kraft tidigast den 1 juli 2002. Skolverket utvecklar kursplanerna och de ska lämnas till Utbildningsdepartementet den 1 februari 2002. Det första förslaget finns fortfarande på Skolverkets webbplats, under Kursplaner på gång, Vuxenutbildning och Svenska för invandrare. En andra version kommer preliminärt att finnas för synpunkter från den 18 december 2001 till 15 januari 2002. Beteckningen ”elev” kommer att ändras till ”studerande”. Många har lämnat synpunkter på det förslag som finns på Skolverkets och fler synpunkter kommer fortlöpande. För ytterligare information: Eva Jönsson, tfn 08-723 79 67, e-post eva.jonsson@skolverket.se Ida Sohlbergs Studiefond Z Ansökningarna skall vara fonden tillhanda senast den 7 mars 2002. Se vidare: www.skolverket.se/studier/ bidrag/svenska/ida.shtml Teknikprogrammet halvvägs Z Läs om ny broschyr, nya erbjudanden om kompetensutveckling, stöd till nätverksbyggande, skolbesök eller prova den nya virtuella mötesplatsen! www.skolverket.se/teknikprogrammet Det lackar mot jul... … och Nyhetsbrevet tar jullov. Vi vill passa på att önska er alla en riktig skön och vilsam jul- och nyårshelg. Mot slutet av januari är vi tillbaka igen. Ann Charlotte Gunnarson, Informationschef Skolverket PS! Vill du ha ett avbrott i julstöket håller www.skolverket.se öppet hela jullovet, dygnet runt… För ytterligare information: Mats Norrman, stabspastor Försvarsmakten, tfn 08-788 86 45, e-post mats.norrman@hkv.mil.se NYHETSBREV 12.01 3 Om demokrati... I samband med ”Ung i demokratin” ställs frågan om vad som finns skrivet om demokrati och värdegrund. Skolverket ger ut olika former av material för att stödja förskolors och skolors arbete med demokratifrågor. Förhoppningen är att dessa publikationer kan vara till hjälp och stöd för skolledning, lärare och övrig skolpersonal, samt kommunala politiker och tjänstemän. Materialen bistår med kunskap och analyser samt perspektiv och idéer som kan stimulera och utmana tankar och verksamheter. Syftet är att bidra till utvecklingsarbete inom området. ”Med demokrati som uppdrag” Boken ”Med demokrati som uppdrag” presenterar och problematiserar barnomsorgens och skolornas arbete med värdegrundsfrågor. Syftet är att den ska fungera som ett stöd för vidare diskussioner om de möjligheter, problem och förutsättningar som finns i arbetet med de demokratiska värdena – för personal och ledning inom barnomsorg och skolor samt för politiker och tjänstemän på både lokal och central nivå. Boken identifierar, utifrån den kunskap och de erfarenheter som finns idag, de faktorer som verkar vara av störst betydelse för ett framgångsrikt arbete med värdegrunden. De frågor som berörs är bl.a. synen på skolans och barnomsorgens uppdrag att utveckla demokratisk kompetens 4 hos barn och unga, hur utrymme skapas för samtal, möten och sociala relationer, vilken betydelse organisatoriska faktorer har, den faktiska situationen i barnomsorg och skola, styrkedjans problem och möjligheter samt betydelsen av ett helhetsperspektiv på värdegrundsarbetet. Best.nr: 00:577, pris 50 kr exkl moms, porto och exp avg tillkommer. ”Jag vill ha inflytande över allt” Boken ”Jag vill ha inflytande över allt” syftar till att vidga och fördjupa förståelsen för vad elevinflytande är och kan vara. Boken vänder sig till alla som arbetar med dessa frågor i skolan. ”Om demokrati- och hälsoarbete i förskolor och skolor” En broschyr som utförligt presenterar demokrati-, hälso och övrigt värdegrundsmaterial från Skolverket. Broschyren är kostnadsfri, porto och exp avg tillkommer dock. Best.nr. 01:625. Samtliga publikationer finns även på www.skolverket.se. Mer information om värdegrunden: www.skolverket.se/studier/ vardegrunden/index.shtml Den visar också på erfarenheter från olika studier och sammanställningar som gjorts om elevinflytande. Elevinflytande diskuteras i relation till en rad andra begrepp och perspektiv, såsom mångkulturalism, makt, demokrati, och organisation. Elevinflytande är ett mångsidigt begrepp. Det handlar om arbetet i skolan, skolans arbetsmiljö och formella beslutsprocesser. Men elevinflytande handlar dessutom om inflytande på arbetet i klassrummet och det egna lärandet. Dialogens betydelse för att utveckla formerna för demokrati i skolan betonas särskilt. Best.nr: 98:398, pris 30 kr exkl moms, porto och exp avg tillkommer. Nyhetsbrevet skickas gratis i ett exemplar till skolförvaltningar, skolstyrelser, skolledare, förskolor, fritidshem m.fl. Det är föreståndarens/ rektorns ansvar att kopiera och sprida det till lärare och övriga kollegor! Nyhetsbrevet finns även på Skolverkets webbplats, www.skolverket.se www.skolverket.se. Beställa läroplans- och kursplanematerial, SKOLFS: Fritzes, Kundtjänst, 106 47 Stockholm Tel: 08-690 91 90 Fax: 08-690 91 91 E-post: fritzes.order@liber.se Webbplats: www.fritzes.se Ansvarig utgivare: Ann Charlotte Gunnarson Synpunkter och tips: Gunnevi Henriksson, Skolverket, 106 20 Stockholm, gunnevi.henriksson@skolverket.se Beställa skrifter: Liber Distribution, Publikationstjänst, 162 89 Stockholm Tel: 08-690 95 76 Fax: 08-690 95 50 E-post: skolverket.ldi@liber.se Illustrationer detta nummer: Lotta Persson ISSN 1402-0491 NYHETSBREV 12.01