Länsförsäkringsbolagens Forskningsfond
Stress i gymnasiet
Den statistiska utvärderingen av gruppinterventionen visade inga
signifikanta effekter på elevernas stressymptom. Detta kan bero på
bortfallet liksom den korta uppföljningstiden.
Baserat på många deltagares muntliga feedback vill vi ändå hävda
att vi har kunnat bidra till en ökad medvetenhet om stress och
stresshantering. En kommentar var ”Jag tycker övningarna vi har
gjort är väldigt bra och jag tänker använda dem mer!”
En enkätkartläggning bland gymnasieelever visar
att varannan flicka och var femte pojke känner sig
stressad. Bland ungdomar verkar stresshantering
vara effektivare på individ- än på gruppnivå.
STRESS VANLIG BLAND UNGA
Under de senaste 20 åren verkar stress och psykisk ohälsa ha ökat
bland ungdomar (SOU 2006:77). Det saknas studier om metoder för
att förebygga eller åtgärda sådana problem. Syftet med detta projekt
var att kartlägga stressen bland 16-åriga gymnasieelever och utveckla
och utvärdera insatser mot deras stress.
Kartläggning av stress bland unga
I linje med tidigare forskning (SOU 2006:77) visar vår kartläggning
att stress är ett stort problem för cirka 30 procent av
gymnasieeleverna i årskurs ett. De rapporterar en hög grad av sådana
stressymptom som trötthet, koncentrationssvårigheter och
psykosomatiska besvär (t.ex. ont i huvudet och magont). Cirka 8
procent hade lika starka stressymptom som Stressmottagningens*
vuxna patienter. Problemen är mer uttalade bland flickor än bland
pojkar. Höga krav, låg självkänsla, sömnproblem, brist på socialt
stöd och oregelbundna mattider bidrar till elevernas upplevelser av
stress.
Intervention mot stress
Under projekttiden (2009/10) testades olika upplägg för
interventionsåtgärder baserade på kognitiv-beteendeterapeutiska
teorier.
• Gruppintervention
Vi utvecklade ett stresshanteringsprogram - “Stresskolan” – som
baseras på tekniker från kognitiv beteendeterapi (KBT). Programmet
innehöll ett brett urval av olika stressrelaterade teman, som till
exempel sömnkunskap, självkänsla, socialt samspel och medveten
närvaro. Stresskolan genomfördes både i form av workshops efter
skoltid och inom ramen för reguljär undervisning. Tyvärr hade de
som kände mest stress också minst tid för att prioritera att delta i
programmet. Vissa deltagare tyckte att det var svårt att öppna sig och
prata om känsliga ämnen inför klasskamraterna. Dessutom var det
svårt att tillgodose alla elevers individuella behov av stresshantering.
*Stressmottagningen
är
en
mottagning
som
samarbetar
med
forskarna
på
• Individuell intervention
Fem flickor med svåra stressymptom deltog i individuell KBT.
Behandlingen var individuellt anpassad och innehöll stresshantering
vid social stress och betygstress, sömnkunskap, bemötande av
destruktiva tankemönster, stärkande av självkänslan och
tidshantering. Resultaten av den individuella behandlingen var
mycket lovande. Terapin medförde en betydande minskning av
stressymptom, ångest och depressivitet, samt en ökad självkänsla.
Överlag visade eleverna stark motivation för terapin och var nöjda
med resultatet.
SLUTSATSER
Ungdomars psykiska hälsa påverkas av komplexa faktorer som är
svåra att mäta. Detta gör det ännu mera angeläget att utveckla och
pröva metoder för att minska deras stress.
Elever som upplever mycket stress verkar vara bäst hjälpta genom
individuella kontakter, där de får bygga upp en relation till
behandlaren och våga öppna sig mer.
Inom ramen för gruppinterventionen var det svårt att tillgodose de
individuella behoven av stresshantering. Ett alternativ för att nå
ungdomar skulle kunna vara att sprida kunskap via de medier som
ungdomar använder sig av. På så sätt skulle det bli möjligt för den
enskilde att på egna villkor, i mån av tid och intresse, få tillgång till
värdefulla stresshanteringstips.
Läs mer
Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Analyser och förslag till åtgärder.
SOU, 2006:77.
Schraml, K., et al., Stress symptoms among adolescents: The role of
subjective psychosocial conditions, lifestyle, and self-esteem, Journal of
Adolescence (2010), doi:10.1016/j.adolescence.2010.11.010 (article in press).
Här kan du läsa hela rapporten
Kontakter
Aleksander Perski, aleksander.perski@stress.su.se
Karin Schraml, karin.schraml@stress.su.se
Webbplats: www.stressforskning.su.se
Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet och Karolinska Institutet.
Text av: Karin Schraml & Aleksander Perski
