VP Flm 07-08 - Skolor

Verksamhetsplanemål
Flurkmarks skola
2007/2008
2007 08 16-17
Reviderad 2007 10 31
1
Innehållsförteckning
Inledning, Visioner
Det pedagogiska arbetet
Gemensamma övergripande mål 2006/2007
Prioriterade mål för Flurkmarks skolenhet Verksamhetsåret 2006/07
1. Barns och ungdomars rätt att införliva…
2. Barns och ungdomars ……. ett demokratiskt förhållningssätt
3. Barns och ……differentiering och individualisering
4. …. rätt att få bygga upp och utv. sin kunskap…
5. … utveckla sitt ma.och naturvetenskapl.intresse och kunnande
6. ….. rätt att få utveckla sitt fysiska och psykiska välbefinnande
7. Andra prioriterade mål
3
4
5
5
5
6
7
8
9
10
11
Bilaga 1
Lika behandlingsplan
Bilaga 2
No/So-plan
Bilaga 3
Matematik-plan
Bilaga 4
Föräldrasamverkan.
Bilaga 5
Mångfald
Bilaga 6
Datoranvändning
Bilaga 7
Jämställdhet
Aktivitetsbilagan
Läsårstider
12
15
19
21
22
23
24
25
30
2
Inledning
Denna skrift riktar sig till såväl föräldrar och elever med intressen i Flurkmarks skolas
verksamhet som den politiska ledningen och tjänstemän i kommunen. Varje skola ska ha en
lokal arbetsplan. Den har som utgångspunkt läroplaner, kursplaner samt den kommunala
skolplanen. Kommunens verksamhetsplan och budget är årliga tillägg till skolplanen.
Arbetsplanen ska regelbundet följas upp och utvärderas och är föremål för uppföljning i den
årliga kvalitetsredovisningen.
Arbetsplanen finns även på Flurkmarks skolas hemsida:
http://www.skola.umea.se/flurkmark
Flurkmarks skola är en f-6 skola som är belägen 19 km norr om Umeå (efter väg 364).
Skolan ligger invid Fällforsån, mitt i en jordbruksbygd omsluten av åkrar skog och gårdar.
Skolan har åldersblandade klasser och personalen är indelade i två arbetslag.
I skolans lokaler finns ett fritidshem (Gläntan) samt familjedaghemverksamhet som bedrivs i
lokal ( Lärkan och Staren). I Kroksjö bedrivs familjedaghemverksamheten huvudsakligen i
hemmiljö.
Rektor för verksamheten är Anna Lena Lindberg T.,
Visioner
Bra Självkänsla - Social Kompetens
- Lust Att Lära - Kreativitet
Dessa ord skall vara ledstjärnor i den verksamhet som bedrivs inom förskole- och skolverksamhet i
Flurkmark. Då barnen/eleverna lämnar Flurkmarks skola är visionen att de ska vara väl förberedda och
ta ansvar för sitt fortsatta lärande. De ska känna glädje och tillförsikt inför framtiden.
Vi vill också att barnen skall ha fasta och trygga ramar för vi tror att inom ramen finns friheten. Vi
tycker att det är viktigt att barnet får bra kunskaper för att gå vidare både, motoriskt, teoretiskt och
socialt. Det är också viktigt att de får ett utvecklat och välvårdat språk samt att vår verksamhet
planeras så att eleverna får ”En röd tråd” från 1-12 år.
Det pedagogiska arbetet
Fritidshemmet
Fritidshemmet är lokalmässigt integrerat i skolan. Vår målsättning är att barnen ska känna
skillnad mellan sin skoltid och tiden på fritidshemmet. Vi prioriterar leken, för den är grunden
till lärande. Vi erbjuder olika aktiviteter t.ex. skapande i olika material, samt lek och idrott.
Barnen ska känna frihet att kunna göra egna val, men också välja att ”bara vara”.
Skola
Vi har ett faddersystem där de äldre barnen tar ansvar för de yngre.
Två dagar i veckan är det Pumpen. Eleverna samlas då i olika grupper med barn från alla
olika åldrar för att under en stund leka tillsammans Eleverna i åk 6 är de som bestämmer lekschemat och leder lekarna
Vi har många gemensamma raster där barn i åldrarna 6-12 år leker tillsammans. Det är en
skola där de flesta känner till varandra. Även barn i åldrarna 1 – 5 år finns inom skolans
område och är med stigande ålder mer och mer integrerade i de äldre barnens lek.
Vi har åldersblandade klasser som samarbetar även över klasserna. Förutom de dagliga
samarbetet med datorer, informationsutbyte, kompetensväxling, så har vi varje termin en
temavecka där hela skolan deltar och arbetar i tvärgrupper.
3
Vi tillvaratar personalens kompetens genom att i möjligaste mån låta lärarna undervisa i sina
ämneskombinationer, detta för att ge eleverna en optimal undervisning.
Vi vill att barnen ska bli goda läsare, därför avsätter vi mycket tid för läsning under
skoldagen. Vi ser till att det finns gott om böcker i klassrummen. Detta i en strävan att
eleverna ska vara godkända i de Nationella Proven i åk. 5 samt att vi har siktet inställt mot att
eleverna är förberedda för NP i åk. 9.
Övriga uppgifter på skolan:




Personalen ansvarar för att utforma, utvärdera och revidera lokala arbetsplaner,
kvalitetsredovisningar, kursplaner, jämställdhetsplaner samt övriga dokument årligen.
Vi fördelar det praktiska arbetet med underhåll och inventering genom att utse
ansvariga inom olika områden.
Rektor fördelar resurserna och personalen ansvarar för beställningar och inköp.
Rektor har det övergripande ansvaret för den pedagogiska verksamheten
4
Gemensamma övergripande mål
Prioriterade mål för Flurkmarks skolenhet Verksamhetsåret 2007 -08



Alla barn ska känna sig trygga och trivas på Flurkmarks skola
Alla barn ska få tillfällen att träna sig på att samarbeta
Alla barn ska ha en individuell utvecklingsplan
1. Barns och ungdomars rätt att införliva de normer och värden som anges
i FN: s konvention om mänskliga rättigheter
Enhetens mål
1. Alla barn ska känna sig trygga och trivas på Flurkmarks skola
2. Alla barn ska få tillfällen att träna sig på att samarbeta
3. Utöka tiden för ämnet ”Livsviktigt”
Hur:









Föräldrar och elever ska få information om trivselenkätens resultat. Om en elev är
omnämnd ska personal ha pratat med elev och förälder innan utvecklingssamtal.
Se Lika behandlingsplan om trivsel och mobbing, trivselundersökning,
värdegrund (se bilaga)
Fortsätta samarbetet med Elevhälsan.
Arbeta vidare med den likabehandlingsplan och de riktlinjer vi redan har eftersom
dessa har givit gott resultat.
Fortsätta att uppmärksamma ensamma elever genom att hjälpa dem att finna
aktiviteter på raster och analysera varför de känner sig ensamma samt hjälpa dem
att hitta vänner. Vi ska också ha fler samtal i klassen och med enskilda elever om
vänskap
Reflektera kring arbetsmetoder – under konferenser och på arbetslagsmöten.
Reagera! Säga ifrån om någon säger eller gör något oacceptabelt. Visa att det inte
är OK
Genomtänkta gruppindelningar i grupparbeten, i och mellan klasser
Faddersystemet
Fortsätta med stående punkter på klass och elevråd gällande arbetsro, matsalen
och raster
Att utveckla:
 Uppmärksamma ensamma elever genom att hjälpa dem att finna aktiviteter på raster
och analysera varför de känner sig ensamma samt hjälpa dem att hitta vänner.
 Schemalägga tid under skolveckan för arbete med livskundkap, lägga in den i
timplanen.
 Överföra arbetet som gjorts kring livskunskap mellan pedagoger i samband med
klassbyten.
5
2. Barns och ungdomars rätt att tillägna sig ett demokratiskt
förhållningssätt
Enhetens mål
1. Alla barn ska ha arbetsro i skolarbetet
2. Alla föräldrar ska ha förtroende för skolans verksamhet
3. Vi ska göra trivselplanen mer levande och tydlig för eleverna och oss själva.
4. Vi vill ge eleverna mer tid och träning i mötesteknik, framföra åsikter och lyssna på
andra eleverna ska bli mer självstyrande.
5. Fortsätta att ha elevråden med stående punkter
Hur:












Regelbundna diskussioner och samtala kring innehållet i trivselplanen
Bli bättre på att hålla oss till schemalagd klassrådstid.
Sätta upp tydliga regler för vad som gäller för ett möte, vilka frågor som kan
diskuteras och hur det görs.
Stående punkter på klassrådet: arbetsro, matsalen och rasterna.
Läraren överlämnar successivt ordförandeskap och ansvar till eleverna
Prova på kompissamtal
Pedagoger lyssnar in vad eleverna vill göra i olika ämnen, därefter planerar
pedagogen med elevernas åsikter i åtanke.
Elever ansvarar och planerar vissa idrottslektioner.
Utvecklingssamtal, veckobrev, loggbok, samtal vid behov.
Föräldraråd/föräldramöten – se bilaga.
Föräldrasamverkan fritids inskolning, föräldrafika, dagligkontakt.
Fritidssamling varje dag.
Att utveckla:
 Upplysa elever kring deras skyldigheter och rättigheter
 Läraren måste successivt överlämna ordförandeskap och ansvar till eleverna
6
3. Barns och ungdomars rätt till differentiering och individualisering
Enhetens mål
1. Alla barn ska få ökat inflytande över sin lärprocess med stigande ålder
2. Vid höstens studiedagar revidera/justera IUP-mallen för att den ska bli ännu mer
lättarbetad och tydlig.
3. Vi vill göra IUP:n mer levande för eleverna, föräldrarna och oss själva i det
vardagliga skolarbetet..
4. Vi vill tydliggöra för elever och föräldrar de styrdokument och kursplaner som finns
5. Efter utvecklingssamtal ska IUP-målen skickas hem med varje elev
6. Ge föräldrar möjlighet till större kunskaper kring kursplanerna.
Hur:
 Vi går igenom målen på föräldramöten och i klassrummet. I början av hösten berättar
vi om de övergripande målen för året, vilka vi regelbundet kommer tillbaka till; extra
tydligt i början av nya arbetsområden.
 Ge föräldrar möjlighet till större kunskaper kring kursplaner, t ex genom att informera
redan i år 1 om nationella proven och kunskapsmål i år 5.
 Alla elever ska ha sin utvecklingsplan väl synlig i närheten av sin arbetsplats.
Föräldrarna ska också få IUP-målen hemskickade för att lätt kunna stödja eleven i
utvecklingen. Eleverna ska ha avsatt tid i skolarbetet för att kunna arbeta mot sina mål.
Till målen ska det också finnas konkreta uppgifter som leder till måluppfyllelse
 Arbetar som tidigare för att integrera eleverna i planeringen
 I skolkatalogen och vid verksamhetsårets första föräldramöte erbjuds föräldrarna
möjligheten att få skriftligt omdöme av sitt barns utveckling
 Åtgärdsprogram upprättas vid behov.
Att utveckla:
 Underlag för ev. skriftligt omdöme
 Vi jobbar medvetet med skolans lokala mål/kursplaner
 Eleverna i de högre årskurserna ska få mer inflytande och ansvar för sin egen
utveckling. De behöver tydliga veckomål och utvärderingar för sina arbetsinsatser.
IUP- målen ska vara ett levande dokument för elever och lärare.
 Utveckla vår dokumentation t.ex. åtgärdsprogram
 Användning av Bruk-material
7
4. Barns och ungdomars rätt att få bygga upp och utveckla sin kunskap och
förmåga till kommunikation
Enhetens mål
1. Vi vill hjälpa eleverna att bli goda läsare och öka läsintresset
2. Alla barn ska lära sig hur man går tillväga för att söka information från olika
källor
3. Vi vill att eleverna, kan och vågar prata inför en grupp
4. Vi vill att eleverna ska kunna lyssna
5. Alla barn får träna kommunikation på ett allsidigt sätt t.ex..genom slöjd och bild.
Hur:










Vi jobbar medvetet med läsförståelse
Bokbussen 1 ggr/mån.
Vi jobbar medvetet för att stimulera läsningen genom: SPC,lässtegar, bokprat,
många böcker i klassrummen, många tillfällen till läsning, men även genom
att informera föräldrarna om vikten av med och för barnen.
Högläsning som en del i verksamheten
Ge eleverna "prat-tid" i samlingen då man tränar att lyssna på den som pratar
Arken (yngre elever)
ART/SET- inspirerat – Lyssna, stilla kroppen, se på den som pratar, bekräfta.
Vernissage, bild och konst ges stort utrymme.
Vi vill ge eleverna mer tid och träning i mötesteknik, framföra åsikter och
lyssna på andra. Detta bland annat genom modellen kompissamtal.
Skolans dataplan – se bilaga 7
Att utveckla:
 Musik och dans kan utvecklas, kanske introducera ”storsjung”.
 Fortsatt arbete med skolans hemsida
8
5. Barns och ungdomars rätt att utveckla sitt matematiska och
naturvetenskapliga intresse och kunnande
Enhetens mål
1. Alla barn ska stimuleras till ett intresse för naturvetenskapliga samband – se OÄplan – se bilaga
2. Göra en ny matematikplan - se bilaga
Hur:
 Skolskog som används i undervisningen av alla verksamheter, skola, fritids, dbv.
 Naturdagen
 Vi försöker skapa en positiv bild av uteliv/friluftsliv, elda, grilla, leka
 Förskoleklass och fritids använder skolskogen regelbundet
 Målsättningen är att ha motsvarande en laborativ Ma-lektion i veckan.
 Göra delvis eget material utifrån barnens/elevernas intressen
 Teknik får en fast schematid i åk 5
 NTA-lådor
Att utveckla:
 Resonerande angreppssätt ingår i alla ämnen.
 Använda ett Ma-material som inspirerar eleverna
9
6. Barns och ungdomars rätt att få utveckla sitt fysiska och psykiska
välbefinnande
Enhetens mål
1. Alla barn ska ha en god fysisk arbetsmiljö ute och inne
2. Alla barn ska få medvetenhet om vikten av rörelse och god hälsa.
3. Vi strävar efter ett ökat psykiskt välbefinnande hos barnen
Hur:
 Innerast i idrottshallen delar av året
 Pumpen ska fortsätta i nuvarande form, dvs valfri aktivitet under treveckorsperioder
 Bli bättre på att upplysa föräldrar om vikten av rätt kläder efter väder
 Friluftsdagar, på enheten och tillsammans med andra skolor.
 Planera in minst en utflykt till kulturellt evenemang.
 Värderingsövningar
 Faddersystem
 Kill- och tjej-timmar (periodvis)
 Åk 5–6 värdegrundstema, vartannat år (sex & samlevnad, SANT)
 Klasskonferenser 1 ggr/termin där elevernas kunskapsmässiga-, sociala-, psykiskastudiesituation belyses
 Få alla elever att äta av skolmaten inkl grönsaker
 Vi har ett nytt fint salladsbord i matsalen
 Jobba med livskunskap
Att utveckla:
 Vi måste bli bättre på att se till att stolar, bänkar/bord är anpassade till eleven.
 Upprustning av lokaler behövs
 Förbättra skolgården
10
7. Andra prioriterade mål
Enhetens mål
1. Diskussioner kring skolutvecklingsavtalet. Bestämma vad det betyder för oss.
2. Förbättra utemiljön på skolgården
3. Utforma en arbetsplan för eleverna inom livskunskap.
4. Utforma en kompetensutvecklingsplan för personalen inom livskunskap
5. Hitta metoder att bedöma/utvärdera elevernas kunskaper i alla ämnen (år 5)
Hur:
 Diskussioner kring skolutvecklingsavtalet vid personal- och husmöten. Vi vill att alla
på enheten vet vad som gäller i fråga om fortbildning, arbetstid, övertalighet mm.
Diskussioner har förts vid flertalet tillfällen om hur vi ska använda vår tid och vilket
innehåll den ska ha.
 Förslagsvis planeras hela skolgården om vid ev. om/tillbyggnad av
familjedaghemsverksamheten (som bedrivs i lokal)/ förskoleverksamheten.
Målsättning under året är att vi jobbar fram ett förslag på vilka förändringar vi vill
göra och hur de ska ske.
 Bjuda in sjukskrivna på fester o.d. Hålla kontakten.
 Diskutera och skriva ner en utvecklingsplan för livskunskap, vilka kunskaper eleverna
förväntas få/ha. Skapa en röd tråd genom arbetsområden över de olika årskurserna. Gå
igenom materialet som vi har på skolan redan t.ex. Livskunskap, Beta pedagog. Ta
hjälp utifrån exv. från elevhälsan för att få tips.
 Diskutera vårt eget förhållningssätt.
 Utforma en kompetensutvecklingsplan för personalen inom livskunskap.
 Hitta bedömningskriterier utifrån kursplanerna
Att utveckla:
 Revidera och fylla på pärmen: Husets mål och planer
 Ge en tydlig bild av våra styrdokument.
11
2007- 2008
Bilagor
Lika behandlingsplan
OÄ-plan
Matematik plan
Föräldrasamverkan
Mångfald
Dator användning
Jämställdhet
12
15
19
21
22
23
24
Bilaga 1
Lika behandlingsplan (se planen i sin helhet på skolans hemsida)
Mobbing
Mobbing finns inte bara på skolan utan också på fritiden. Den kan vara svår att upptäcka, då
den ofta sker när inte vuxna ser den. Det mobbade barnet kan ofta inte berätta vad det varit
utsatt för då det kan vara för plågsamt att prat om det. Men mobbing går att stoppa…
I vår skola arbetar vi aktivt med att förebygga mobbing. Det gör vi genom att arbeta med
attityder och värderingar, fadderverksamhet, gemensamma regler och samtal med de elever
som berörs av mobbing. Det förebyggande arbetet ska gå som en röd tråd genom förskolan
och skolans verksamhet.
Vad är mobbing?
Det kan vara svårt att skilja mobbing från vanliga konflikter. Mobbing är när en eller flera
personer upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. Det
typiska är att den som blir utsatt har svårt att försvara sig.
Mobbing kan vara fysisk t.ex. knuffar och slag, verbal t.ex. elaka kommentarer eller psykisk
t.ex. miner och viskningar. Den psykiska är den som är mest vanlig, men svår att upptäcka. I
de lägre åldrarna är det mer vanligt med den fysiska mobbingen.
Blir ditt barn mobbat?
Följande tecken kan tyda på att ditt barn blir mobbat. T.ex. oviljan att gå till skolan, magont,
huvudvärk, nedstämdhet eller har blåmärken. Det kan då vara anledning att ta kontakt med
skolan för att få hjälp. Som förälder kan du också hjälpa ditt barn genom att lära barnet att
tydligt säga ifrån om andra uppför sig illa.
Mobbar ditt barn andra?
Det är svårt att ta till sig att sitt eget barn mobbar andra, men som förälder har du ansvar att
göra något åt det. Det är viktigt för både ditt barn och det mobbade barnet att ta avstånd från
mobbing och så fort som möjligt ta kontakt med skolan för att få hjälp med problemet.
Vuxna kan hjälpa
Barn och personal kan tillsammans göra mycket, men det är viktigt att också hemmet hjälper
till. Att berätta om mobbing är inte att skvallra, det är att hjälpa den som har det svårt. Vuxna
kan tydligt ta avstånd från mobbing och det ger en positiv inverkan på barn. Att prata med
barn om mobbing kan vara ett sätt att förebygga den.
12
Bilaga 1
Skolans arbete för att förebygga, upptäcka, utreda och åtgärda
diskriminering eller annan kränkande behandling.
Förebygga kränkande behandling
















Tydliga regler och normer om vad som gäller på skolan.
Vuxna ska vara goda förebilder.
Vuxna finns ute på rasterna enligt ett rastschema.
Vi ger uppmuntran och beröm av positivt beteende.
Dagliga, spontana samtal om relationer, attityder, rätt och fel etc. i elevgrupp och
personalgrupp.
Elever får hjälp att lösa konflikter, när man inte själv klarar det.
Vi har ett faddersystem där varje förskoleklasselev får en fadder i åk.4. Dessa följs åt
under de kommande tre åren.
Temaveckor, temadagar och aktiviteter i blandade åldersgrupper, t.ex. Naturdagen och
Pumpen. Ansvariga för de olika aktiviteterna finns att läsa i VP:en.
Klasskonferens 1gång/termin - rektor är sammankallande
Vi undersöker kontinuerligt trivseln på skolan med en trivselenkät. Detta ansvarar
trygghetsteamet för.
Trygghetsteamet består av speciallärare + en övrig pedagog.
I samband med trivselenkätens genomförande och utvärdering diskuteras resultatet på
klassråden och därefter på elevrådet.
Vår målsättning är att jobba kontinuerligt med ämnet livskunskap.
Kontinuerliga klassråd och elevråd.
Sammankallande till elevråd är rektor. Klassrådsansvaret ligger hos aktuell klasslärare.
Kontinuerlig revidering av handlingsplanen. Ansvar för att detta sker ligger hos
rektorn.
13
Bilaga 1
Flurkmarks skola
Skolans ordningsregler
 Jag lämnar inte någon medvetet utanför.
 Jag accepterar inte våld och kränkande uttryck.
 Jag ska på skoltid vistas inom skolområdet. Måste jag gå hem kontaktar jag min
klasslärare.
 Om jag förstör (klotter, skadegörelse) kan jag bli skyldig att ställa till rätta och betala
eventuella kostnader.
 Jag ska kunna lyssna och respektera när barn/vuxna säger ifrån
 Jag ska vara ute på rasterna
 Jag ska alltid använda hjälm på isbanan
 Jag äter inte godis på fritids eller skolan
 Har jag privata dyrbara saker med mig på skolan får jag själv ta ansvar för dem.
 Jag lämnar ytterkläder och skor, inklusive mössa och keps i kapprummet.
 Jag lämnar cykeln i cykelstället och cyklar inte på skolgården under skol- och fritids
tid (6:30-18:30).
 Jag har inte mobil eller mp3-spelare framme under lektionstid.
 Jag får inte fotografera undre skoltid om inte lärare tillåter.
Skolans värdegrund
 Alla ska känna sig accepterade och respekterade.
 Ingen ska känna sig kränkt mobbad eller utsatt för utanförskap.
 Vi ska medvetet jobba för människors lika värde och motverka främlingsfientlighet.
 Vi ska vara rädda om gemensam egendom.
 Vi ska arbeta för ökad lojalitet och gruppkänsla
 Vi ska vara rädda om och visa respekt för djur och natur.
 Vi ska medvetet arbeta för en positiv attityd och motverka jargong.
14
Bilaga 2
ÖÄ- plan
Förskoleklass
I förskoleklassen vill vi arbeta med och i vår omgivande natur. Vi vill stimulera och utveckla
barnens intresse att vistas i naturen.
Vi har ute-rummet som lektionssal en dag i veckan.
Vi lagar mat, ger barnen viss artkännedom och samarbetsövningar.
Alla elever genomgår ”Hitta vilse” kursen.
OÄ - plan Åk 1-2
Jämna år 06/07, 08/09
Ojämna år 07/08, 09/10
NO
År 1
Biologi:
Kulturlandskapet
– fåglar
– träd
År 2
Biologi:
Kulturlandskapet
- växter
- ängen, hagen
Kroppen, ”självbild”
Allemansrätten
Kemi:
NTA
Kemi:
NTA
Fysik
NTA
Fysik
NTA
Teknik:
NTA
Teknik:
NTA
SO
Historia
Förhistoriska tiden - urtiden
Historia
Förhistoriska tiden - dinosaurier
Geografi
Närområdet
Geografi
Kommunen
Samhällskunskap
---
Samhällskunskap
Trafikkunskap
Religion:
Skapelseberättelser
Jesu liv - födelse
Religion:
Skapelseberättelser
Jesu liv – död och uppståndelse
15
Bilaga 2
OÄ - plan Åk 3-4
Jämna år 06/07 08/09
Ojämna år 07/08 09/10
NO
År 1
År 2
Biologi:
---
Biologi:
Vatten
Samband i naturen
– fiskar
– miljö
– näringskedjor
– kretslopp
– ekologi
Kemi:
NTA
Kemi:
NTA
Fysik
NTA
Ljus
Ljud
Magnetism
Elektricitet
Teknik:
NTA
Fysik
Rymden
NTA
Teknik:
NTA
SO
Historia
Vikingatiden
Historia
Forntiden
Geografi
Sverige
Kartkunskap
Geografi
---
Samhällskunskap
---
Samhällskunskap
Mångfald (kultur, invandring. m.m.)
Religion:
---
Religion:
Världsreligionerna, översiktligt
16
Bilaga 2
OÄ - plan Åk 5-6
Jämna år 06/07 08/09
Ojämna år 07/08 09/10
NO
År 1
Biologi
Fåglar
År 2
Biologi
Skogen
– Ekologi
– Kretslopp
– Näringskedjor
– Däggdjur
– Kroppen
Kemi
NTA
Kemi
– Experiment
NTA
– Fasta ämnen
– Flytande ämnen
– Gaser
– Blandningar
– Nedbrytning (syrets inverkan)
– Introduktion i grundämnen och deras uppbyggnad (atomer)
Fysik
NTA
Fysik
NTA
Teknik
Enligt kursplanen
17
Bilaga 2
OÄ-plan Åk 5-6
Jämna år 06/07, 08/09
Ojämna år 07/08, 09/10
SO
Samhällskunskap
Styrelseskick i Sverige
– Demokrati och diktatur
– Stat, kommun och landsting
– Riksdag och regering
– Partier och val
Lagar, regler och normer
Mänskliga rättigheter och skyldigheter
EU
FN-dagen
Mobbing
Samhällskunskap
Droger
Lagar, regler, normer
Geografi
Europa
Geografi
Norden
Världen
Historia
Medeltiden
Wasa-tiden
Stormaktstiden
Frihetstiden
Historia
Industrialismen
Världskrigen
Religion
---
Religion
Världsreligionerna - (analytiskt)
Mänskliga rättigheter och
skyldigheter
FN-dagen
Mobbing
18
Bilaga 3
Matematik
Flurkmarks skola
Eleverna ska
 befästa olika mattebegrepp ex. på, under, över, bredvid, hälften, dubbelt
 tränas i att använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera
 ska muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande samt tolka,
jämföra och värdera lösningar.
 ska utveckla sin förmåga att använda enkla matematiska modeller.
 ska kunna utnyttja miniräknaren.
 ska utveckla sin förmåga att förstå och använda grundläggande talbegrepp,
närmevärden, proportionalitet och procent.
 ska tränas sig att jämföra, uppskatta och bestämma storleken på viktiga storheter.
Geometriska, statistiska och algebraiska begrepp ska även tränas.
Mål eleverna ska ha uppnått i slutet av åk 3
 vara säker på tal upp till 1000 och förstå jämna tal och udda tal samt platsvärde
 förstå och kunna använda vanliga begrepp som hälften och dubbelt, fler och färre
o.s.v.
 automatiserat 10 – kamraterna och par - kamraterna samt öva strategier för övergångar
typ 12–5 och 6+8 i talområdet 1 till 100.
 automatiserat multiplikationstabell 1-5
 kunna additionsuppställningar med övergång och subtraktionsuppställningar med lån
 konstruera egna läsetal
 laborerat med cm, dm, m och g, hg, kg samt l och dl
 kunna läsa av klockan analogt (10 min, kvart och halvtimme) samt månader, dagar per
år och månaderna
 genomföra enklare undersökningar och göra diagram
 förstå enklare kartor och ritningar
 kunna namnet på kvadrat, cirkel, rektangel och triangel
Mål eleverna ska ha uppnått i slutet av åk 5
 ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och tal i decimal och
bråkform.
 förstå och kunna använda de fyra räknesätten samt att upptäcka talmönster och
bestämma tal i enkla formler.
 kunna räkna med naturliga tal i huvudet med hjälp av skriftliga räknemetoder och med
miniräknare.
 ha en grundläggande taluppfattning och kunna beskriva egenskaper hos geometriska
figurer och mönster.
 kunna jämföra, uppskatta och mäta längder, areor, volymer, vinklar, massor och tider
samt kunna använda ritningar och kartor.
 kunna avläsa och tolka data givna i tabeller och diagram samt kunna använda
elementära lägesmått.
19
Bilaga 3
Kartläggande diagnostisering Förskoleklass- År 6
Syftet med kartläggande diagnostisering av elevernas matematikutveckling är:
 underlag för att se att eleven har de grundläggande kunskaper inom området som
styrdokument anger.
 underlag för pedagogiska insatser och eventuella stödåtgärder.
 underlag vid utvecklingssamtal – visa på elevens kunskapsutveckling inom området.
Förskoleklass – Åk 3
I förskoleklassen befästs olika mattebegrepp ex. på, under, över, bredvid, hälften, dubbelt
genom lek, laborativa övningar, rim och ramsor och sånger. Man har också en mattebok där
man bland annat lär sig känna igen siffror och begrepp. Diagnos görs under Vt för att se vilka
kunskaper eleven har utvecklat i ämnet. År 1-2 bygger vidare på de kunskaper eleven har med
sig från förskoleklass. Vid genomgångar läggs tyngdpunkt på att konkretisera för eleven, ex.
genom räknesagor och eleven har många tillfällen till laborativa övningar för att befästa sin
kunskap.
Åk 4 - 6
Eleven får matteläxor och ibland prov. I det läromedel som används sker en stegring av
svårighetsgrad. Efter varje avsnitt finns en diagnos. Den ger insikt, för såväl elev som lärare
Nationella prov vårtermin årskurs 5. Har eleven svårigheter inom ett visst område finns
möjlighet för läraren att sätta in extra övningar. Som komplement till matteboken används
också inköpta pedagogiska program och Internet. Analysschema i matematik finns också att
tillgå.
Att utveckla:
Åk 1. Diagnostisering + uppföljning
Åk 2. Diagnos – Skolverket ”Diagnostiska uppgifter” del A och B görs i årskurs 2, del C-F
görs i årskurs 3.
Åk 3. Två provräkningar med uppföljning. Resultat under gränsen för godkänd följs upp
ytterligare + fortsatt diagnostisering.
Åk 4. Extra uppföljning runt de elever som ej klarat åk 3 mål. Tre provräkningar/år med
uppföljning.
Åk 5. Ämnesprov + uppföljning. Två provräkningar.
Åk 6 Tre provräkningar/år med uppföljning. Elever som ej klarat ämnesproven får extra tid i
sin IUP.
20
Bilaga 4
Föräldrasamverkan
Åtgärder
 Vara ärliga mot föräldrarna, ge raka och tydliga budskap.
 Tidigt under höstterminen genomföra ett föräldramöte där vi bl.a. tar upp regler,
trivselplanen, föräldrarådet, presentation av klassföräldrarnas roll, skolans
förutsättningar och ev. ny personal, därefter föräldramöte i de enskilda klasserna.
 Bjuda in till föräldramöte där en del av mötet används till diskussioner om aktuella
ämnen.
 Ge tydlig information om föräldrarådet på första föräldramötet. Vi utser representanter
från varje grupp (klass) som går på mötena.
Använda de olika metoderna vi redan har, vernissage, veckobrev, skoltidning och hemsida.
http://www.skola.umea.se/flurkmark
 Fortsätta utse klassföräldrar på första föräldramötet. Ge förslag på vad klassföräldrarna
kan ordna för klassen och helst hela familjerna.
21
Bilaga 5
Mångfald i Dagbarnvårdarverksamheten
Ej åldersindelad barngrupp i verksamheten. Barn mellan 1-12 år. Ej könsindelat, det finns både pojkar
och flickor i barngruppen. Inom personalen finns en mångfald genom ålder, intressen, utbildning och
erfarenhet. Detta återspeglas i aktiviteter i verksamheten. Tex. natur, musik, språk, gymnastik och
åldersanpassade aktiviteter. I bemötandet av barn och föräldrar finns också en viss mångfald, genom
att respektera och tillåta dem att vara olika.
Fritidsverksamheten
Mål
Träna sig att acceptera olikheter både inom fritidsgruppen och i övriga samhället. Det kan gälla
kulturella och sociala skillnader, fysiska och psykiska förutsättningar. Även att acceptera varandras
olika åsikter i stort och smått.
Hur


I samlingen läser vi högt korta berättelser från olika kulturer. Dilemmasagor ger bra
diskussioner där svaren blir många och olika men inget är rätt eller fel.
Som vuxna reagerar vi direkt på negativa påhopp mot olikheter och åsikter. Vi försöker istället
lyfta fram mångfalden vid tillfället.
Mångfald i skolan
Hur arbetet såg ut 06/07
Vi har tränat på att möta olika människor med samma respekt genom olika övningar kring hur man
lyssnar och hälsar på varandra. I Oä-undervisningen ingår information och diskussioner som försöker
skapa förståelse för olika kulturer och religioner. Värderingsövningar har bl.a. genomförts för att
belysa olika sätt att tänka och tycka. Samtidigt lär sig eleverna att stå för sina egna åsikter och att
motivera dem. I det dagliga arbetet förekommer ofta situationer där respekt för andra tränas, t.ex. att
inte skratta åt någon som gör fel, alla har olika arbetstakt etc. Tränar sig att acceptera olikheter både
inom klassen, skolan och i övriga samhället. Det kan gälla kulturella och sociala skillnader, fysiska
och psykiska förutsättningar. Även att acceptera varandras olika åsikter i stort och smått.
Hur





Jobba med värderingsövningar i klasserna och på fritids
Oä-undervisning tar upp olika kulturer och religioner
Gemensamma temadagar på skolan
Dagligen uppmärksamma positiva och negativa beteenden mot varandra.
De vuxna på skolan ska vara goda förebilder för eleverna.
22
Bilaga 6
Plan för datoranvändning
Mål att sträva mot
Eleven ökar sin förmåga att använda datorn som ett redskap
 År F-2 ska eleverna börja träna sig i att använda ett ordbehandlingsprogram och där
kunna öppna, spara dokument och klara av enklare redigering. I slutet av År 2 ska
eleverna kunna använda ordbehandlingsprogrammet och redovisa sina kunskaper i
form av en dataskriven saga vid vernissage och/eller för faddrar.
 År 3-4 ska eleverna lära sig mer avancerad formatering och redigering av text. I slutet
av år 4 ska eleven skriva text enligt mall som lärare ger och där använda sig av sina
kunskaper.
 År 5-6 ska eleverna lära sig använda digitala bilder i sitt skolarbete, kunna redigera
dessa och använda dem i Publisher. Eleverna ska som slutmål kunna producera en sida
i skoltidningen. Eleverna ska också kunna använda PowerPoint och redovisa ett arbete
som gjorts under året vid vårterminens vernissage.
Mål för teknikundervisningen i Flurkmarks skola
Eleverna ska
 kunna redogöra för väl bekanta teknikområden och deras betydelse för natur, samhälle
och individ.
 kunna använda vanligt förekommande redskap och tekniska hjälpmedel.
 kunna med handledning planera och utföra enklare konstruktioner.
Hur





Teknik lektion motsvarande 60 min/vecka i åk 5 eller 6.
Undervisningen sker utifrån från den teknik som förekommer i närmiljön t.ex kylskåp,
spis och datorn.
Undervisningen ska till övervägande del vara praktisk.
Eleverna ska med hjälp av enklare ritningar och beskrivningar kunna konstruera
byggsatser i olika material (trä, metall, papper)
NTA-lådor introduceras i arbetet
23
Bilaga 7
Utdrag ur Flurkmarks Skolas Handlingsplan för jämställdhet
Vad kännetecknar barn/elever som fungerar i en jämställd förskola/skola?
Eleven:
 är medveten om allas lika värde och rättigheter oavsett kön.
 har en god självbild och är trygg i gruppen.
 litar på sig själv och kan gå utanför ramarna vad gäller könsförväntningar.
 står upp och synliggör situationer där jämställdheten inte efterlevs.
 arbetar och leker med alla oavsett kön.
 känner sig trygg med all personal.
 väljer aktivitet utifrån intresse.
 är medveten om och har goda kunskaper om jämställdhet och könsmönster.
Vad kännetecknar ett gott pedagogiskt arbete på en jämställd förskola
och skola?
Mål i verksamheten:
 ges pojkar och flickor samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.
 är pedagogerna bra förebilder och är medvetna om de signaler dom ger.
 används ett kompensatoriskt arbetssätt.
 beaktas jämställdhetsperspektivet vid planeringen av arbetet.
 jämställdhetsarbetet lyfts fram i föräldrasamverkan.
Genom att:
 de planerade aktiviteterna inspirerar eleverna att pröva nya aktiviteter eller
ämnesområden.
 kontinuerligt reflektera över och diskutera jämställdhetsarbetet.
 personalen arbetar aktivt för att flickor och pojkar ska delta i alla slags aktiviteter
och lekar.
 diskutera med eleverna om medias påverkan och dess konsekvenser.
 alla reagerar och agerar mot kränkande ord och handlingar.
 talutrymmet fördelas rättvist i gruppen.
Utdrag ur Umeå kommuns skolplan kring Jämställdhet
Umeå kommun ska vara en kommun där kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha lika
rättigheter, möjligheter och skyldigheter.
(se vidare information på http://www.skola.umea.se/flurkmark)


Jämställdhet handlar om kön, makt, rättvisa, frihet och demokrati. Jämställdhetsfrågor
ska inte behandlas enskilt eller vid sidan av ordinarie verksamhet. Arbetet med
jämställdhet ska integreras i Umeå kommuns alla verksamheter. Ansvaret ligger hos
förvaltningarna och verksamheterna.
Jämlikhet är ett vidare begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer
och grupper i samhället, medan jämställdhet avser förhållandet mellan könen.
Jämställdhet är en viktig jämlikhetsfråga.

24
25
26