Tayloria
Trumpetmossor
NE
NA
LC
Mossor
DD
NT
VU
EN
CR
RE
Klass: Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning: Splachnales, Familj: Splachnaceae, Släkte: Tayloria trumpetmossor Hook. Synonymer:
Kännetecken
Släktet omfattar sex arter i Norden. De nordiska arterna har karakteristiskt stora, breda, tunglika eller ovala blad
med korta, breda celler. Kapseln har ett sammanvuxet yttre och inre peristom. Ibland har den en trumpetliknande
form. Arterna i släktet är inte lika starkt knutna till spillning och spybollar som många av de andra arterna i familjen,
utan kan även växa på förna och stubbar.
Minst 40 arter är beskrivna i släktet i världen, och av dessa är minst 37 väldokumenterade. Fem arter är funna i
Norden och Sverige. De nordiska arterna har karakteristiskt stora, breda, tunglika eller ovala blad med korta, breda
bladceller. Bladen har en lång nerv som slutar strax nedanför spetsen. Bladen är rundtrubbiga eller har en vass, uddlik
spets. Bladcellerna är stora hos alla arter (>20 µm breda) och störst hos sätertrumpetmossa Tayloria splachnoides
(ca 40 µm).
Kapslarna är upprätta och har en hals som är smalare än den sporbärande delen. Ibland antar kapseln en
trumpetliknande form. Peristomet är till synes enkelt men består egentligen av en yttre och en inre tandkrans som är
sammanvuxna. Det består av 16 tänder som hos vissa arter är helt kluvna så att det ser ut som 32 tänder.
Arterna i släktet är inte lika starkt knutna till spillning och spybollar som många av de andra arterna i familjen
Splachnaceae. Åtminstone liten trumpetmossa Tayloria tenuis växer dock på döda djur och spillning eller spybollar
från köttätare, medan andra ofta växer på bl.a. förna. Hos flera av arterna sprids sporerna med hjälp av flugor som
lockas till kapseln av doftämnen som liknar dem hos substratet som arterna växer på. Spetsig trumpetmossa T.
acuminata, sätertrumpetmossa T. splachnoides och sågtrumpetmossa T. serrata bildar dessutom groddkorn som
sannolikt är viktiga för spridning åtminstone över kortare avstånd. De fuktigt eller blött växande arterna
kärrtrumpetmossa T. lingulata och fjälltrumpetmossa T. froelichiana har stora sporer och sprids sannolikt med hjälp
av vatten.
Övrigt
Etymologi: Tayloria = efter Thomas Taylor (1775–1848), irländsk protestantisk läkare, som var med och skrev
Muscologia Britannica.
Naturvård
Konventioner: Skogsstyrelsens signalart
Litteratur
Frisvoll (1978), Koponen, A. (1990), Lloret (1991), Marino (1991), Mårtensson (1956), Möller (1911).
Författare
Henrik Weibull 2008
ArtDatabanken - artfaktablad
1
