Meteorologi
Läran om vädret
Repetition
Repetition
Vad händer på partikelnivå?
Meteorologi
Meteorolog
• Är en person som arbetar med
vädret
SMHI
• Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut
• Ligger i Norrköping
Meteorologi
• Läran om vädret
• Läran om det som finns i luften
VARFÖR VARIERAR VÄDRET?
• Solen värmer jordklotets delar olika mycket, det
sätter luften i rörelse för att jämna ut tryck- och
värmeskillnader.
• Solen värmer jordytan
luften värms sedan
underifrån av jordytan.
• Vädret påverkas också av jordens rotation, havens
temperatur och vilken naturtyp man befinner sig i,
t.ex. barrskog, regnskog, öken eller kalfjäll.
VÄDERPROGNOS
• Väderprognos är en vetenskaplig förutsägelse om
vädret för en tid framåt (ofta 5-10 dagar).
• Väderprognoser produceras av meteorologer.
• En prognos sker i tre steg,
1. Datainsamling (från väderstationer, fartyg, satelliter,
väderballonger och radar).
2. Datorbearbetning (Dator samlar rådata och
konstruerar prognosmodeller).
3. Förädling (prognosdata sammanställs till
lättbegripliga och överskådliga väderprognoser för
allmänheten).
Väderprognoser
För att kunna göra väderprognoser måste man ha
information om bland annat
• Lufttryck
• Temperatur
• Vindhastigheter
• Molnförekomst
• Satellitbilder (tas från en satellit)
• Radarbilder (tas från marken)
Informationen samlas förutom satelliten och radarn
från mätstationer utplacerade över hela jordklotet.
I Sverige sammanställs informationerna på SMHI
Varför uppstår en vind
1. Solen värmer upp
marken…
2. Marken värmer upp
luften
3. Varm luft utvidgas, blir
lättare och stiger.
4. Där varm luft stiger
bildas lågtryck.
L
Lågtryck = L
Varför uppstår en vind
4. Luften avkyls högt
uppe i atmosfären…
5. Kall luft komprimeras,
blir tyngre och sjunker.
6. Där kall luft sjunker
mot marken bildas
högtryck
H
Högtryck = H
Varför uppstår en vind
6. Naturen försöker
utjämna
tryckskillnaderna.
Därför rör sig vindarna
från högtryck
(överskott) till lågtryck
(underskott)
HÖGTRYCK OCH LÅGTRYCK
• Solen sätter luften i atmosfären i rörelse.
• Lågtryck L – Bildas då varm luft som har låg
densitet stiger uppåt. Ger i regel regn och
blåst på sommaren.
• Högtryck H – Bildas då kall luft som har hög
densitet sjunker till marken. Ger i regel klart
och soligt på sommaren och kalla nätter på
vintern.
VÄDERFENOMEN
• Dimma – mycket små regndroppar som svävar i
luften. Bildas då fuktig luft kyls ner.
• Hagel – Bildas då vatten virvlar omkring i molnen
och omväxlande fryser och smälter. Iskristallerna
blir större och större, till slut faller de ner.
• Åska – Uppkommer genom gnidning när kraftiga
vindar påverkar molnen. Blixten består av
elektroner som går mellan molnen och marken
för att jämna ut skillnaden i elektrisk laddning.
VIND
• Vindar – Uppstår när luft rör sig från ett högtryck
mot ett lågtryck. Tryckskillnaden påverkar
vindhastigheten.
• Vindriktning – Den riktning varifrån det blåser.
• Vindhastighet – Mäts i m/s (kallas sekundmeter).
Ord som beskriver vindhastighet är t.ex. måttlig
vind, bris, styv kuling och storm.
• Vindstyrka – Beskriver vilka verkningar vinden har
på olika föremål, t.ex. vid storm kan stora träd
ryckas upp med rötterna. Mäts i enheten beaufort
(uttalas båfår).
Moln
• Moln är en synlig samling av små partiklar, i
regel mycket små vattendroppar, iskristaller
eller bådadera, som svävar fritt i atmosfären.
• Moln bildas vanligen då vattenånga kyls av
och kondenseras på mycket små partiklar som
svävar högt upp i atmosfären.
Kallare högre upp
Temperaturen sjunker
med 6 grader
per 1000 meter
Varför regnar det
• Om molnen tvingas stiga,
avkyls de mer och mer.
Det blir ju kallare högre
upp…
• Till sist kan molnen inte
behålla vatten och vi får
nederbörd
• D.v.s. det börjar regna
om fuktig luft blir
tillräckligt avkyld
Varmfront och kallfront
• Gränsen mellan stora luftmassor som är varma
och kalla kallas fronter.
• Varmfront – Varm luftmassa som rör sig mot en
kall luftmassa. Den varma luften tvingas upp på
högre höjd, avkyls, bildar moln och vi får
ihållande nederbörd.
• Kallfront – Kall luftmassa som rör sig mot en varm
luftmassa. Den kalla luften pressar upp den
varma luften på högre höjd. Luften rör sig
snabbare uppåt än i varmfronten. Därför ger den
ofta häftiga skurar.
Nederbörd
• Till nederbörd räknas snö, hagel och regn.
• Mäts med regnmätare (hagel och snö smälts
innan mätning).
• Enhet för mätning av nederbörd är mm.
• Underkylt regn – Under speciella förhållanden
kan regndroppar ha lägre temperatur än 0 °C.
Då de träffar marken bildas omedelbart ett
tunt halkigt islager.
Luftfuktighet
• Luft kan bara ta upp en viss mängd
vattenånga.
• Ju varmare luften är, desto mer
ånga kan den innehålla.
• Mättad luft = Den maximala mängd
vattenånga luften kan innehålla.
• Relativ fuktighet = Hur stor del
vattenånga luften innehåller
jämfört med när den är mättad.
Anges i procent.
• Mäts med hygrometer.
Atmosfären
Atmosfären
• Atmosfären är det tunna
luftlagret som finns runt
jorden…
• Atmosfären hålls kvar av
jordens gravitation och har
inget abrupt slut utan
tunnas successivt ut i
tomma rymden.
Atmosfärens tjocklek är ca
1000 km, men mer än 99%
av massan finns inom 40 km
från jordens yta.
Atmosfären
1. På dagen hindrar den
oss från att brännas
upp…
2. På natten hindrar den
värmen att lämna
jordytan
3. Den bränner också
upp stora stenar som
kommer mot jorden
Växthusgaser
Väder - klimat
• Vädret växlar men
bildar ändå över längre
tidsperioden ett
mönster…
• Klimat är det
genomsnittliga vädret
inom ett område
