Ett första fall av dvärgväxt dök under 2008 upp
i vår ras. Defekten visade sig redan efter fem
veckor då tre av åtta valpar såg annorlunda ut
än sina syskon.
På konferensen i Örebro kunde äntligen genetikern Katarina Ferm-Sundberg lugna uppfödarna.
-Tre valpar utgör inget problem för rasen men
var öppna, kontakta rasklubben och SKK om
problemet skulle dyka upp igen och linjeavla
inte på närbesläktade hundar det ökar risken
för dubblering av anlaget.
Två forskare – genetiker Katarina Ferm-Sundberg
och veterinär Patricio Rivera var inbjudna som föreläsare vid raskonferensens andra dag i Örebro.
- Ni har en mycket frisk ras utan några stora genetiska problem, konstaterade de båda inledningsvis.
Katarina forskar på autoimmuna sjukdomar, en
Två forskarefrån SLU i Uppsala veterinären Patricia Rivera och genetikern Katarina Ferm-Sundberg föreläste
åkomma som har diskuterats en del bland våra om salukins hälsa och sjukdomar vid raskonferensen i Örebro 7-8 november. - Ni har en mycket frisk ras – det
uppfödare. Patricio är verksam klinikveterinär ser bra ut, var deras omdöme.
i Uppsala och cancerforkare. Båda är knutna till
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och deras forskning, som delvis
finansieras av EU-medel har till syfte att kartlägga genetiska föränd- testikelcancer) att användas igen men Katarina Ferm-Sundberg tycker
inte att man självklart behöver utesluta föräldrar och syskon eftersom
ringar som orsakar sjukdomar hos hund.
Genom denna forskning räknar man med att både hundarnas och vår det är ett ovanligt anlag men linjeavla inte – det ökar risken för dubbegen hälsa kommer att förbättras eftersom hunden kan användas som lering av anlaget och gör inte om kombinationen.
modell för genetiska sjukdomar hos människa.
Göran Bodegård menade att dvärgväxt av den här sorten brukar anses
vara dominant. Det kan vara en spontan mutation som inte går att härröra till ärftlighet.
- Genetiskt test är ett hett ämne just nu, sa Katarina. Dock finns idag
ingen som är aktuell för saluki.
Katarina Ferm-Sundberg: Det går inte säkert att avgöra vad det beror på.
Dvärgväxt
Förutom autoimmuna sjukdomar har ett annat ”hett” ämne diskuterats
bland våra uppfödare det senaste året. Redan i maj 2008 föddes en kull
hos en av våra uppfödare där tre av åtta valpar (två hanar och en tik)
redan efter fem veckor misstänktes vara dvärgväxta. Eftersom ingen
tidigare hört talas om dvärgväxt i rasen spred sig genast en oro bland
uppfödarna.
Patricio Rivera: Det är bra att ni är engagerade men jag tycker det är
en liten överreaktion här.
Idag är valparna ett och ett halvt år. En av dom är kvar hos uppfödaren
och två hos nya ägare. Enligt uppfödaren är dom livliga har normal
mentalitet och jagar harar.
- Men dom har dåliga höfter och risken är att dom med tiden kommer
att få förslitningsskador, men hittills mår dom bra, säger KatarinaFerm-Sundberg.
Ärende kom på SKKs bord. Det gjordes härstamningskontroll och veterinär på Ulltuna tog bl a blodprov och valparna röntgades.
När Katarina Ferm-Sundberg och Patricio Rivera tog upp ämnet
dvärgväxt och därmed den aktuella kullen på konferensen visade det
sig, att alla undersökningar som krävdes var gjorda av uppfödaren.
Härstamningen har kollats och var riktig, man har röntgat en valp och
kom då fram till att det skulle kunna vara: rakitis, medfödd hypothyreos. Hypofysär dvärgväxt eller chondodystrofi.
Analys visade att det ej var rakitis och inte heller hypothyreos. För
hyposyfär dvärgväxt gavs ett frågetecken.
Valparna har krumma ben och dåliga höfter och någon riktigt säker
diagnos kan inte ges. Kanske en tillväxthormonrubbning eller bara
chondodystrofi?
Anne Christine Karlsson: Kan man ha smygmutationer som pågår
och plötsligt slår ut?
Svar: Ja, om det är ett recessivt anlag kan det se ut så. Om anlaget
multipliceras upp i flera generationer i populationen utan att man ser
att det finns.
Vi har mognat
Christer Edling tycker att vi mognat och kan diskutera sjukdomar på
ett sansat sätt nu till skillnad från tidigare.
-Då var det både häxjakt och glashus när man talade om t ex autoimmunitet.
Patricio Rivera, som gick igenom en hel rad sjukdomar som kan drabba hund, har tittat på statistik och vilka sjukdomar som drabbar saluki.
- På det hela taget tycker han att salukin är en frisk ras som lever länge
men en liten population påverkar statistiken stort.
-Avla endast på friska vuxna individer, helst äldre än fyra år och eftersträva en hög genetisk variation och låg inavelsgrad, var hans råd.
Idag inget rasproblem
Katarina och Patricio hade samma uppfattning – tre valpar är inget
rasproblem men håll koll på om problemet dyker upp igen.
Hur ska vi då agera efter detta som vi tror första fall?
- Var öppna, kontakta rasklubben och SKK om problemet skulle dyka
upp igen, utred, informera valpköparna och värna om hundarnas välmående.
I detta fall kommer varken tiken heller hanen (kastrerad på grund av
8
Inte över 2,5 procent
Patricio menar att Agrias sammanställning ibland kan vara missvisande. Diagnoserna kan vara svåra att ställa och samma sjukdom kan
ha flera namn i diagnoserna. Det kan vara misstänkta diagnoser också
och behöver inte alltid vara det som hunden har.
Inavelsgraden bör inte överstiga 2,5 procent sett över fem generationer. En specifik kombination ska inte ge valpar med högre inavelsgrad
än kusinparning (6,25 procent). Ingen djurstam bör fortplanta sej med
färre än 20 handjur i varje generation = max fem procent av valparna.
Patricio har sammanställt en lista på vanliga sjukdomar på saluki:
Tumörer, mag- och tarmproblem, kroniska infektioner i lungor/
hals (tonsillit är en diagnos som bara finns i Sverige, enligt Patricio),
trombocytopeni, sköldkörtelproblem, immunologisk anemi, perenialbråck, kalcium (bisköldkörteln).
Saluki: Inavelsgrad 4,7 procent av den totala populationen. Nu levande population 3,3 procent. En del enskilda kullar med hög inavelsgrad.
Katarina Ferm-Sundberg: Det ser bra ut!
Sällsynta hos saluki men finns:
Dålig hjärtfunktion, epilepsi, diabetes, problem men nacke – rygg
– ben, hudproblem.
Genetiska sjukdomar ”ligger i släkten”. Fel har uppstått i den genetiska koden ( inte en infektiös sjukdom). Mutation.
Ett fel= monogen, flera fel= polygen..
Nedärvningsmönster: Recessivt, dominant, komplext.
-Salukin är inte överrepresenterad på någon sjukdom, säger Patricio.
Genetisk test för monogen sjukdom: Blodprov ger 100 procent säkerhet och identifierar sjukdomsmutationen. Individen är fri, anlagsbärare eller affekterad.
Två fria ger bara fria valpar. En fri och en anlagsbärare kan aldrig ge
sjuk valp utan det blir antingen nya anlagsbärare eller friska valpar.
Två affekterade ger bara sjuka valpar.
-En risk med genetiska tester är att man fäster för stor vikt vid mätbara
egenskaper, sa Katarina..
Genetisk test för komplexa sjukdomar är mycket svårare att ta fram.
Förhoppningsvis kommer det i framtiden. Definitiva svar kommer
inte att kunna ges, däremot en riskkalkyl.
Fråga från uppfödare:
Vad vet vi om triggers (utlösare) och autoimmunitet hos hund och hur
ska det hanteras avelsmässigt.
Patricio: Tyvärr är det väldigt lite man vet – det är inte så mycket
forskat på det. På människa är stress en triggers. Jag vet inte om det
gäller hund. Råd: Avla helst på äldre hundar över fyra år.
En åkomma som är alldeles överdiagnostiserad är allergier bl a foderallergier. Djurägaren uppger ofta att hunden är allergisk utan att
veta. Statistik skiljer man inte heller mellan foderallergi och atopi (90
procent) som är en ärftlig benägenhet at utveckla antikroppar mot allergen i omgivningen. Vanlig allergen är damm(avföring från kvalster). Mögelsvampar, pollen, mjäll. Kontaktallergi mot t ex matskål
och liggunderlag.
Ett exempel på komplex är autoimmun sköldkörtelrubbning.
Förutom gener påverkar miljö, t ex jodintag, säger Katarina. Ge inte
hundar tillsatser i fodret, t ex Plack off och alger ger extremt höga
jodhalter. Det går mode i sånt, tyvärr.
-Vissa foder innehåller redan höga jodhalter och ger man dessutom
extra blir det skyhögt.
Troligen krävs både gener och miljö för att sjukdomen ska utvecklas.
-Ofta räcker det med att hundarna inte hålls så varma, sa Christina
Roseen. Sänk värmen hemma och låt hundarna vara ute utan täcke så
försvinner ofta klådan av sig själv.
Råd: Avla inte på allergiska hundar. Vill man vara tuff avlar man inte
heller på syskon till allergiska hundar men flera saker måste vägas in.
Vad är autoimmunitet?
Kroppens immunförsvar uppfattar felaktigt den egna vävnadenm som
främmande och attackerar den.
-Har man autoimmun sjukdom löper man större risk att drabbas av
fler. De har samband med varandra, sa Katarina Ferm-Sundberg som
ger rådet: Avla inte på sjuka individer,ha låg inavelsgrad och var öppen till att rapportera problem.
Cancer
Även salukin drabbas av cancer och den vanligaste formen är: juvertumörer (20), testikelcancer (8), skelettcancer (3), mage/tarm
(2), lungcancer (2), levercancer, karciom, leukemi och tumör vid
hjärtat (alla 1).
Hilkka:
-Man ska inte avla på sjuka hundars syskon heller! Ett exempel i Finland med hundar som blivit sjuka i 25 års tid bara för att man använt
friska syskon till sjuka djur.
- Det finns predisponerade raser, berättade Patricio. Den som lever
länge drabbas. Det är en åldersrelaterad sjukdom (se särskild artikel
om juvertumörer).
Genetik och forskning
Katarina:
-Ska man slå ut syskonen måste man slå ut förädrarna också. Då kan
man hamna pyrt till med den genetiska variationen. Var istället noga
med att välja partner till ett friskt djur med sjukt syskon.
Arvsmassan påverkar hur vi ser ut, beter oss och hur vi mår.Arvsmassan är kroppens bruksanvisning. Varje cell innehåller all arvsmassa.
Gener kan man säga är olika kapitel i bruksanvisningen. Genen kodar
för vilka proteiner som kroppen ska bilda.
Finsk studie
Locus: plats på kromosomen där genen befinner sig.
Allel: variant av samma gen. Varje individ har två varianter av samma
gen - en från mor och en från far.
Genotyp: Individens genuppsättning i ett visst locus.
Fenotyp: Den egenskap som genotypen ger upphov till, det ögat kan
se.
Genetisk variation:
Ger möjlighet till förändring till utveckling (evolution). Ökar artens
och individens chans till överlevnad. Den genetiska variationen minskar kraftigt vid in- och linjeavel vilket ökar risken för defekter. Inavel ger negativa bieffekter som t ex: Minskad reproduktionsförmåga,
färre valpar och svårighet att bli dräktig. Sämre hälsa med bl a sämre
immunförsvar.
Hälsa och immunförsvar – det pågår något i Finland?
Patricio: - I nuläget kan man analysera MHC för vissa raser.
I Finland finns det ett MHC-test på ett antal gener som har inverkan
på immunförsvaret - man testar de två individer man tänker para så
de ska vara så olika som möjligt för man tror att det är bättre för immunförsvaret.
- Detta test finns kommersiellt, men än så länge tror jag det är omöjligt
att tolka resultaten. Ytterligare genetiska undersökningar krävs innan
testet kan ge någon värdefull information.
- Det verkar bli en stor efterfråga på detta test men det kan finnas mer
än dessa gener som kan påverka. Jag tycker att detta test eventuellt test
kan ge en falsk trygghet.
9
Bo Forssberg: - Någon samlar blodprov på saluki men jag vet inte
vad syftet är?
Per: - Det har blivit en mycket större förståelse för att saluki har jaktegenskaper.
Bo: -Det är väldigt positivt att komma tillsammans så här. Föreläsarna
har gett mej många aha-upplevelser. Kul att träffa uppfödare med hög
ambitionsnivå. Jag känner mej mycket optimistisk.
Hilkka: - Det vet han nog inte själv.
Summerat av föreläsarna Katarina och Patricio: -Jag tycker ni
är kloka.
Bodegård: -Vi hade en jättebra diskussion om utställning, om CK och
om dom som ger en gåshud.
Karin: -Salukimänniskor kan rasens bakgrund. Jag känner hopp.
Agneta: -Man kan få gåshud av LC också.
Christer: - En mer realistisk syn på sjukdomar – det är bra.
Hilkka: -Jag har njutit av att vara här. Både nya och gamla tar det på
allvar.
Agneta: - Vi ska fortsätta med både utställning och LC.
gare man upptäcker tumörerna – desto bättre prognos för överlevnad innebär det. Precis som kvinnor själv bör känna igenom sina
bröst, rekommenderas hundägare att känna efter om tiken har några
knölar.
Ny kunskap om juvertumörer hos hund kan ha betydelse för
diagnostik och behandling av brösttumörer hos kvinnor. Det är
förekomsten av två gener, BRCA1 och BRCA2, som för första
gången har konstaterats utgöra riskfaktorer för utvecklingen
av både juvertumör hos hund och bröstcancer hos människa.
Det visar forskning som gjorts av veterinär Patricio Rivera vid SLU.
Forskningen görs inom LUPA, ett EU-baserat projekt, som samlar
forskare från tolv länder. Från SLU är 20 forskare engagerade.
Juvertumörer hos hund är tre gånger vanligare hos tikar än förekomsten av bröstcancer hos kvinnor. Framför allt är det medelålders
och äldre tikar som drabbas. Drygt hälften av tumörerna är elakartade, resterande är godartade plus att de inte sprids vidare till andra
delar av kroppen.
I sin artikel som nyligen har blivit publicerad på tidskriften Cancer
research, har Patricio Rivera studerat 355 svenska tikar av rasen
Engelsk springer spaniel. Det är en hundras där 36 procent av de
svenska tikarna drabbas av juvertumörer innan de blir 10 år gamla. Andra raser som ofta får juvertumörer är boxer, doberman och
schäfer. Forskningen har baserats på DNA- samt blodprover från
patienthundar.
Inom LUPA är det genetiska arvet hos hund en viktig utgångspunkt
för forskningen. Hundar lever ofta i samma miljö som vi människor och kanske även äter samma mat. Det gör att många sjukdomar
som drabbar människa också drabbar hundarna. Men sjukdomarna
kommer snabbare eftersom hunden lever kortare tid. På så sätt kan
hunden fungera som modelldjur för forskningen. Både hund och
människa tjänar på det.
- I min forskning har jag också studerat vad som skiljer generna hos
en frisk mot en sjuk hund. Tack vare att information om hundens
arvsmassa nu finns tillgänglig har vi tillgång till massor av information som inte fanns tidigare. Även möjligheten att använda informationen i olika databaser, som till exempel Svenska kennelklubbens
och försäkringsbolaget Agrias, gör forskningen oerhört spännande,
tycker Patricio Rivera.
Genom att hundens hela arvsmassa numera är kartlagd har möjligheterna till genetisk forskning ökat markant. Med hjälp av avancerad teknik inom molekylärgenetik kan forskarna upptäcka vilka gener som påverkar olika sjukdomars uppkomst och vilka hundraser
som drabbas hårdast.
FAKTA:
LUPA är ett forskningsprojekt med 22 parter i tolv europeiska länder
där svenska forskare är tongivande. Totalt är över 30 svenska forskarna involverade, varav 20 från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). Projektet löper under fyra år och har anslag på 13 milj. Euro
(130 miljoner kronor). Patricio Rivera som jobbar på Institutionen
för Kliniska Vetenskaper (Avd. för kirurgi och medicin - hund, katt
och andra smådjur) kommer att försvara sin doktorsavhandling vid
en disputation den 4 juni 2010.
Efter en text av Carin Wrange.
Olika former av cancer är i dag den vanligaste förekommande sjukdomen hos hundar. Förutom tumörer i juvret och på andra ställen i
djurets kropp, drabbas hundar av blodcancer och malignt melanom.
Såväl diagnostik som metoder att behandla cancer hos hund och
katt har utvecklats dramatiskt de senaste åren. Veterinärmedicinen
arbetar numera i nära kontakt med humanmedicinen.
I sina doktorandstudier har Patricio Rivera funnit att det är vissa
gener som bidrar till att sjukdomen bryter ut hos hundarna. Ju tidi10
