TJÄNSTEUTLÅTANDE
SID 1(3)
HANDLÄGGARE
DAT UM
DIARIE NR
Per-Olov Gustafsson
Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor
+46155247636
2015-11-10
LS-LED15-1303-1
ÄRENDEGÅNG
MÖTESD AT UM
Landstingsstyrelsen
Politisk viljeinriktning diabetes
Förslag till beslut
Landstingsstyrelsens beslut
Den politiska viljeinriktningen för diabetesvård godkänns och
landstingsdirektören får i uppdrag att implementera viljeinriktningen i
landstinget.
Sammanfattning
Svensk hälso- och sjukvård ligger i framkant när det gäller diabetesvården
inom vilken man har byggt en gemensam struktur för kunskapsstyrning.
Implementering av riktlinjerna med tillhörande målnivåer ger ökade
möjligheter att personer med diabetes att uppnå en bättre hälsa och mindre
risk för följdsjukdomar vilket ger en kostnadseffektiv hälso- och sjukvård.
Trots bra strukturer för diabetesvården visar Socialstyrelsens senaste
utvärdering på att det mellan och inom landstingen/regionerna i UppsalaÖrebroregionen finns alltför stora omotiverade variationer i vårdpraxis och
resultat i förhållande till vad Socialstyrelsen rekommenderar.
Samverkansnämnden i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion (SVN) har tagit
fram en politisk viljeinriktning för diabetesvården baserad på denna
utvärdering.
Bakgrund
Samverkansnämnden i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion (SVN) har tagit
fram en politisk viljeinriktning för diabetesvård baserad på Socialstyrelsens
utvärdering och rekommenderar alla landsting/regioner att godkänna den.
Ärendebeskrivning
Den politiska viljeinriktningen är ett för sjukvårdsregionen förtydligande av
de förbättringsområden som Socialstyrelsen identifierat efter sin utvärdering
av diabetesvården med anledning av nationella riktlinjer från 2010 och
2015.
Uppföljning av den politiska viljeinriktning som Samverkansnämnden
utarbetade med anledning av riktlinjerna från 2010 pekar på ungefär samma
svagheter som Socialstyrelsen nu gör och även där påpekas att de stora
variationerna mellan enheter i sig är ett problem som bör adresseras.
Landstinget Sörmland
Repslagaregatan 19
611 88 Nyköping
Fax 0155-28 91 15
Tfn 0155-24 50 00
E-post landstinget.sormland@dll.se
ORG NR 232100-0032 · C:\Docserver\c83f1fb1-cd33-48a4-88b0-8631782a093d\Working\80383f05-4824-4976-ab4b-c04520be366e\287465_14_0.DOCX ·
Utskriftsdatum: 2015-11-26 14:32
SID 1(3)
Alla landsting/regioner i sjukvårdsregionen behöver arbeta för att minska
den alltför stora variationen i utfall mellan enheter och det bör vara en
prioriterad ledningsfråga. De av Socialstyrelsen rekommenderade
målnivåerna för 10 av indikatorerna kan vara hjälp i det arbetet. Samverkan
mellan kommunerna, primärvården och specialistvården i det förebyggande
arbetet måste struktureras och samordnas och det gäller inte minst behovet
av en särskild satsning på kulturanpassad diabetesvård.
Konsekvenser
Diabetesforskningen tar stora kliv framåt och även om någon bot ännu inte
finns i sikte för sjukdomen, kommer ständigt nya tekniska hjälpmedel för att
underlätta diabetikerns vardag.
Den tekniska utvecklingen går snabbt framåt och de senaste åren har flera
produkter inom framförallt CGM (kontinuerlig glukosmätning) tillkommit.
CGM är ett system som mäter blodsockernivån kontinuerligt dygnet runt.
Antalet patienter med CGM i Sörmland oktober 2015 var ca 150 st. till en
kostnad av 4,2 miljoner kronor. Alternativ teknik, t.ex. FreeStyle Libre, är
ett system som mäter blodsockret via scanning. I framtiden kan detta och
liknande system bli ett alternativ till CGM. Flertalet patienter kommer att
kräva att få ta del av nya tekniska produkter. Den nya tekniken kommer
sannolikt att kräva ökade personalresurser, detta för att lära ut, följa upp och
utvärdera dessa nya system. Inköp av ny teknik kommer även att generera
ökade kostnader. Regionala diabetesrådet uppskattar att användandet av
CGM inte kommer att öka nämnvärt. Däremot kommer FreeStyle Libretekniken att öka; priset för den tekniken är hälften jämfört med CGMsystemet.
Landstinget Sörmlands diabetesråd formades 1997 och här finns uppbyggda
strukturer som har goda förutsättningar för att vara ett verktyg och det stöd
som ledning och verksamheter kan använda för ökad användning av bästa
tillgängliga kunskap inom diabetesområdet. Detta för att reducera/eliminera
det omotiverade utfallet i indikatorer. Nyckelfaktorerna till framgång är
beskrivet av det Nationella Programrådet för Diabetes. Här finns även en
etablerad diabetesprocess.
Resultaten av utvärderingen visar att det finns skillnader i utfallet på
enhetsnivå som inte är acceptabla. Skillnaden i resultaten behöver hanteras
bland annat med besök på enskilda enheter av diabetesteamet från
diabetesprocessen. En helt ny rekommendation ang. munhälsa kommer att
kräva en uppbyggnad av nya samarbeten och kunskapsuppbyggnad i vården
utanför tandvården, och arbetet är påbörjat både nationellt och lokalt.
Ökad invandring kommer att öka antalet diabetiker och kommer att kräva
uppbyggnad av en kulturanpassad diabetesvård, en av rekommendationerna
är patientutbildning med hänsyn till kulturell bakgrund, arbete pågår
nationellt.
ORG NR 232100-0032 · C:\Docserver\c83f1fb1-cd33-48a4-88b0-8631782a093d\Working\80383f05-4824-4976-ab4b-c04520be366e\287465_14_0.DOCX ·
Utskriftsdatum: 2015-11-26 14:32
SID 2(3)
Perspektivbelysning
Ärendet är inte perspektivbelyst.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts av rådet för kunskapsstyrning.
Beslutsunderlag
Politisk viljeinriktning för diabetesvård.
Beslutet expedieras till
Jan Grönlund, landstingsdirektör
Jörgen Striem, hälso- och sjukvårdschef
Landstingsstyrelsens ordförande
Lars Stéen, ordförande Diabetesrådet
Akten
ORG NR 232100-0032 · C:\Docserver\c83f1fb1-cd33-48a4-88b0-8631782a093d\Working\80383f05-4824-4976-ab4b-c04520be366e\287465_14_0.DOCX ·
Utskriftsdatum: 2015-11-26 14:32
SID 3(3)
Förslag
Christina Lindberg, Jan Olov Strandell
2015-08-25 rev 2015-09-12
Politisk viljeinriktning för diabetesvården i UppsalaÖrebroregionen baserad på nationella riktlinjer från 2015
och den utvärdering som Socialstyrelsen gjort med
anledning av nationella riktlinjer från 2010 och 2015
Antagen av Samverkansnämnden 2015-xx-xx
2015-08-12
Inledning
Den politiska viljeinriktningen är ett för regionen förtydligande av de
förbättringsområden som Socialstyrelsen identifierat efter sin utvärdering av
diabetesvården med anledning av nationella riktlinjer från 2010 och 2015 och utgör
Samverkansnämndens rekommendation till landstingen. Den har som syfte att bidra
till en mer likvärdig vård på diabetesområdet inom regionen och till att vara ytterligare
stöd i styrning och ledning av hälso- och sjukvården med öppna och systematiska
prioriteringar. De enskilda landstingen förväntas ta in rekommendationerna i budgetoch planeringsprocesserna så att rekommendationerna når aktuella ledningsnivåer och
berörda verksamheter.
Den politiska viljeinriktningen beskriver också de områden inom diabetesvårdens
utveckling som Samverkansnämnden bedömer lämpar sig för ett regionalt samspel.
Den riktar sig därför också till berörda specialitetsråd och till det regionala
programrådet för diabetes.
Sammanfattning av Socialstyrelsens bedömning
Svensk diabetesvård visar i de flesta fall positiva resultat och trenderna tyder på stadig
förbättring, både för sjukvårdens processer och för dess resultat. Resultaten är sämre
inom vissa områden där sjukvården och patienten behöver ha en mer fördjupad,
frekvent och varaktig kontakt.
Exempel på detta är att utvärderingen visar på bristande måluppfyllelse för HbA1cvärden och blodtryck, något som kan få långsiktiga negativa konsekvenser. Dessutom
visar resultaten på otillräckliga insatser från hälso- och sjukvården för att stimulera
patienterna till ökad fysisk aktivitet och rökstopp. Resultaten i rapporten pekar även på
betydande skillnader mellan landstingens diabetesvård både vid medicinkliniker och i
primärvården.
Socialstyrelsen har i utvärderingen identifierat följande förbättringsområden
för landstingen och regionerna:
•
•
•
•
•
•
Minska andelen personer med diabetes som har ett HbA1c-värde över 70
mmol/mol.
Minska andelen personer med diabetes som har ett blodtryck över 140/85 mm
Hg.
Öka andelen personer med diabetes som regelbundet och minst tre gånger per
vecka är fysiskt aktiva.
Minska andelen rökare bland personer med diabetes.
Öka andelen personer med diabetes som årligen genomgår en fotundersökning.
Öka andelen personer med diabetes som genomgår en
ögonbottenundersökning.
2 (5)
2015-08-12
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Öka andelen personer med diabetes som får förebyggande åtgärder mot karies
och parodontit.
Öka förekomsten av kulturanpassad utbildning.
Öka förekomsten av gruppbaserad utbildning till personer med typ 2-diabetes
inom primärvården.
Öka andelen diabetessjuksköterskor med utbildning i pedagogik vid
sjukhusmottagningarna.
Förbättra samverkan kring multidisciplinära fot-team för att patienter med
fotproblem ska få ett kvalificerat omhändertagande.
Öka stödet till fysisk aktivitet med hjälp av kvalificerade rådgivande samtal.
Öka stödet till rökstopp med hjälp av kvalificerade rådgivande samtal.
Sammanfattning av fastställda målnivåer
Utgångspunkten för målnivåer inom diabetesvård är de indikatorer som tagits fram till
remissversionen av de nationella riktlinjerna för diabetesvård 2014 [1]. Indikatorlistan
omfattar totalt 21 indikatorer. Socialstyrelsens expert-grupp har utifrån dessa gjort ett
urval av indikatorer som är lämpliga för mål-sättning. Därefter har en konsensusgrupp
bestående av sakkunniga, patient-representanter, företrädare från specialistföreningarna
och huvudmannaföreträdare diskuterat sig fram till ett gemensamt förslag till målnivåer
för de aktuella indikatorerna utifrån befintliga underlag. Efter ge-nomfört arbete har
Socialstyrelsen fastställt följande målnivåer:
• HbA1c >70 mmol/mol typ 1-diabetes (< 20 procent)
• HbA1c >70 mmol/mol typ 2-diabetes (< 10 procent)
• Blodtryck < 140/85 mmHg typ 1-diabetes (≥ 90 procent)
• Blodtryck < 140/85 mmHg typ 2-diabetes (≥ 65 procent)
• Fotundersökning typ 1-diabetes (≥ 99 procent)
• Fotundersökning typ 2-diabetes (≥ 99 procent)
• Ögonbottenundersökning typ 1 diabetes (≥ 98 procent)
• Ögonbottenundersökning typ 2-diabetes (≥ 96 procent)
• Icke-rökare bland personer med typ 1-diabetes (≥ 95 procent)
• Icke-rökare bland personer med typ 2-diabetes (≥ 95 procent) .
Sammanfattning av Samverkansnämndens bedömning
Mellan och inom landstingen/regionerna i Uppsala-Örebroregionen finns alltför stora
omotiverade variationer i vårdpraxis och resultat i förhållande till vad Socialstyrelsen
rekommenderar och vad dess utvärdering visar. Det finns verksamheter som i stort sett
redan helt följer rekommendationerna och verksamheter som inte alls gör det.
Uppföljning av den politiska viljeinriktning som Samverkansnämnden utarbetade med
anledning av riktlinjerna från 2010 pekar på ungefär samma svagheter som
Socialstyrelsen nu gör och även där påpekas att de stora variationerna mellan enheter i
sig är ett problem som bör adresseras.
Nationella Diabetesregistret publicerar idag i realtid, öppet och på enhetsnivå utfallet i
de flesta indikatorer som Socialstyrelsen rekommenderar för uppföljning. Utfallet
3 (5)
2015-08-12
stödjer slutsatsen att alla landsting i regionen behöver arbeta för att minska den alltför
stora variationen i utfall mellan enheter främst inom primärvård och att det bör vara en
prioriterad ledningsfråga. De av Socialstyrelsen rekommenderade målnivåerna för 10
av indikatorerna borde vara hjälp i det arbetet.
Behovet av förbättrade samverkansformer mellan specialist-, primär- och hemsjukvård
är stort. Till exempel är det tydligt att det finns ett gap vad gäller rekommendationen
om förebyggande insatser vid ohälsosamma levnadsvanor till personer med ökad risk
att utveckla diabetes typ-2. Samverkan mellan kommunerna, primärvården och
specialistvården i det förebyggande arbetet måste struktureras och samordnas och det
gäller inte minst behovet av en särskild satsning på kulturanpassad diabetesvård.
Struktur på nationell, regional och lokal nivå för kunskapsstyrning
inom diabetesområdet
Diabetesområdet har gått före när det gäller att bygga upp en för landet gemensam
struktur för kunskapsstyrning. 2012 etablerades ett nationellt programråd med uppgift
att identifiera variationer i praxis och ta fram förslag till åtgärder, exempelvis
gemensamma kunskapsunderlag och nationella vårdprogram.
På regional nivå finns sedan 2014 ett regionalt programråd som genom samverkan
mellan de sju landstingen och med den nationella nivån ska arbeta för en jämlik och
kunskapsbaserad hälso- och sjukvård inom diabetesområdet. Rådet har bland annat i
uppdrag att följa upp kvalitetsdata för samtliga landsting och identifiera oönskade och
omotiverade variationer mellan och inom landstingen i sjukvårdsregionen. Resultaten
från uppföljningar och utvärderingar ska återkopplas och förslag till
förbättringsåtgärder ska lämnas.
Diabetesråd finns i alla landsting i sjukvårdsregionen och det regionala programrådet
bemannas av ordförandena från respektive landstings diabetesråd, vilka har
motsvarande uppgifter som det regionala rådet men på landstingsnivå.
Här finns en färdig struktur som har goda förutsättningar att vara ett verktyg och det
stöd som ledning och verksamheter kan använda för att få ökad tillämpning av bästa
tillgängliga kunskap inom området och som kan reducera/eliminera den omotiverade
variationen i praxis och utfall i indikatorer.
Nyckelfaktorerna till framgång finns beskrivna av det nationella programrådet för
diabetes och är:
1. Diabetesteamet har fokus på att varje patient snabbt ska uppnå relevanta
målvärden
2. Vårdenheten har tydlig strategi med riktade insatser för patienter med sämre
värden
3. Vårdenhetens utfall för diabetes-indikatorer är ständigt på personalens och
ledningens agenda
4 (5)
2015-08-12
4. Huvudmannen omsätter snabbt och effektivt ny kunskap till primärvården och
kommunicerar tydligt förväntan på mätbara resultat
5. Huvudmannen följer uppmärksamt utfall och återkopplar till verksamheterna
6. Huvudmannen prioriterar diabetes i flerårigt förbättringsarbete
7. Tvärs över organisationen finns kultur av ägarskap för utfall samt fokus på
sekundär-prevention
Samverkansnämndens rekommendationer till landstingen
De brister som riktlinjernas rekommendationer adresserar och de ojämlika resultat
utvärderingarna pekar på kan till stor del hänföras till brister i implementering och
styrning och ledning. Det finns idag en gemensam struktur för kunskapsstyrning och
därmed ett forum för spridning av arbetssätt som man vet är effektiva och därmed
nödvändiga att tillämpa för att nå bättre resultat och för att minska den omotiverade
variationen. Mot den bakgrunden anger Samverkansnämnden inte några specifika mål
och rekommendationer utan pekar istället på vikten av att den struktur för
kunskapsstyrning som byggts upp får det stöd och de resurser som behövs för att dess
uppdrag ska kunna utföras.
Samverkansnämnden rekommenderar landstingen att
- ge stöd och resurser till den struktur för kunskapsstyrning som är under uppbyggnad
- fastställa och använda de av Socialstyrelsen rekommenderade målnivåerna som
utgångspunkt i arbetet i uppföljningen
5 (5)
