Patientinformation
Blindtarmsinflammation (Appendicit)
Vad är blindtarmsinflammation?
Den första delen av grovtarmen ligger ner till höger i buken och
har ett långsmalt bihang som i dagligt tal kallas blindtarmen,
appendix (egentligen blindtarmsbihanget, se bild).
Blindtarmen kan bli inflammerad vilket drabbar ca 7 % av
Sveriges befolkning någon gång under livet. Inflammationen kan
gå över av sig själv men kan även ge allvarliga komplikationer så
som brusten blindtarm eller bukhinneinflammation.
Symptom
Smärta diffust runt naveln som inom ett dygn vandrar ner åt höger i buken,
illamående, nedsatt aptit och feber som kommer inom något dygn är den vanligaste
symptombilden, kräkningar och enstaka diarréer förekommer också.
Diagnos
Bukundersökning och provtagning kan i åtta fall av tio ställa diagnosen. Ibland
behöver röntgen, gynekologisk undersökning eller t.o.m. en titthålsundersökning
göras, se nedan. Vanliga alternativa orsaker är körtelbuk, vissa tarminfektioner och
äggledarinflammation.
Behandling
Om man kommer fram till att patienten har en blindtarmsinflammation som behöver
behandlas finns två olika behandlingsmetoder.
Vanligast är operation då den inflammerade blindtarmen tas bort, antingen genom ett
snitt ner till höger i bukväggen eller genom en titthålsoperation. Titthålsoperation
innebär att man opererar med hjälp av smala instrument som förs in genom tre små hål
i bukväggen. Kirurgen ser in i magen med hjälp av videoteknik.
På senare år har man börjat försöka behandla blindtarmsinflammation med antibiotika.
Detta går bra i 8 av 10 fall men det finns en risk på cirka 15 % att man få tillbaka
sjukdomen, vanligen inom ett år. Om man får en ny akut blindtarmsinflammation bör
blindtarmen opereras bort.
Fördelen med antibiotika är att man kanske slipper operation och eventuella
komplikationer efter den. Fördelen med att opereras är att man inte kan få tillbaka
sjukdomen och att diagnosen blir säkrare.
Kirurg och patient bör diskutera behandlingen tillsammans.
Vårdtid
Vårdtiden efter en blindtarmsoperation är 1-2 dagar. Samma tid gäller vid
antibiotikabehandling vilken man sedan fortsätter med tabletter i hemmet. Har
blindtarmen varit kraftigt inflammerad eller t.o.m. brusten blir vårdtiden längre.
Sjukskrivningstid efter blindtarmsoperation är normalt 1-2 veckor.
Allmänna råd
Efter operation: När du har kunnat kissa och börjat äta får du åka hem. Det är normalt
att känna smärta i operationsområdet under 1-2 veckor, använd paracetamol-tabletter
vid behov.
Det är viktigt att röra på sig för att förhindra blodproppar och för att tarmen skall börja
arbeta igen. Förbandet går att duscha med och bör få sitta kvar i en vecka. Om det
blött igenom mycket på förbandet skall du byta det.
Såret sys vanligen med ”osynlig tråd” som inte behöver tas bort. I annat fall får du
med dig en remiss till distriktssköterska.
Vid antibiotikabehandling: Buksmärta kan sitta i 1-2 veckor. Använd gärna
filmjölk/yoghurt under tiden du tar antibiotika.
Komplikationer
Vid tecken på infektion i såret (rodnad, svullnad, värmeökning), feber, ökande
buksmärta (gäller båda behandlingsmetoderna), besvärliga diareer eller allergisk
reaktion (av antibiotikabehandlingen) skall du i första hand söka hjälp på din
Vårdcentral, alt. ringa kirurgmottagningen SU/Östra eller åka in till närmaste
akutmottagning.
På längre sikt finns en viss risk för tarmvred, utomkvedshavandeskap och sterilitet
som en följd av genomgången blindtarmsinflammation.
Om du undrar över något tar Du lämpligen kontakt med Kirurgmottagningen SU/Östra
alternativt din Vårdcentral eller Sjukvårdsupplysningen telefon 1177.
Kirurgmottagningen SU/Östra har telefon 031-343 58 20 och har följande telefontider:
Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
08.00 – 11.00
08.00 – 11.00
08.30 – 11.00
08.00 – 11.00
08.00 – 11.00
13.00 – 15.00
13.00 – 15.00
Utskrivande läkare:___________________________________________________________
Utskrivande sjuksköterska:_____________________________________________________
Vi hoppas att du är nöjd med vården
Med vänlig hälsning, personalen på:______________________________________________
Utarbetat av
Jane Heath, leg ssk
Lise-Lott Augustin Nilsson, leg ssk.
Harald Wängberg, Specialistläkare
Granskat och godkänt av
Anders Hyltander,
Verksamhetschef
Uppdaterat av
Uppdateras senast
Kristina Edh,
verksamhetsutvecklare,
2011-10-07
2012-10-07
