Till
Socialdepartementet
Stockholm 111014
Svensk sjuksköterskeförenings remissvar
Bättre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och
ansvaret SOU 2011:35
Svensk sjuksköterskeförening är en professionell sammanslutning av sjuksköterskor. Svensk
sjuksköterskeförening företräder professionens kunskapsområde med syfte att främja
forskning och utveckling, utbildning samt kvalitetsutveckling inom vård och omsorg.
Föreningen har ca 76 000 medlemmar.
Missbruksutredningen är omfattande och föreslår åtta reformområden och 70 konkreta
förslag till förändringar. Svensk sjuksköterskeförening avgränsar sitt remissvar till följande
områden:
att landstingen föreslås ta över ansvaret för tidig intervention inom sjukvården,
abstinensbehandling tillnyktring och all behandling, inklusive den nuvarande
institutionsvården. Kommunerna förslås behålla ansvaret för tidig upptäckt och
intervention inom socialtjänsten och psykosocialt stöd till missbrukare.
att all tvångsvård av missbrukare förs in under Lagen om psykiatrisk tvångsvård
(LPT) och att Lagen om vård av missbrukare (LVM) avskaffas.
att den enskildes ställning inom missbruks- och beroendevården bör stärkas.
att det finns behov av ökat antal sjuksköterskor med specialistkompetens
Utredningens förslag att samla ansvaret till landstingen
Svensk sjuksköterskeförening avvisar utredningens förslag att samla ansvaret för missbruksoch beroendevården till landstingen. Svensk sjuksköterskeförening anser att utredningen har
ett alltför snävt medicinskt perspektivet och undervärderar socialtjänstens psykosociala
insatser. Utredningens motiv till att all behandlingsverksamhet ska föras över till landstingen
är att missbruk övergått från att definieras som ett socialt problem till ett multifaktoriellt
problem med dominerande medicinska inslag. Idag är varken socialtjänstens eller hälso-och
sjukvårdens metoder tillräckligt utvärderade. Kvalitetsregistren för hälso- och sjukvårdens
arbete med missbruks- och beroendevård och substitutionsbehandling har en låg
täckningsgrad. Även institutionsvården inom socialtjänsten är otillräckligt utvärderad. Trots
detta menar utredningen att nya behandlingsmetoder, till exempel substitutionsbehandling
och läkemedel, motiverar en övergång till sjukvården. Genomförs förslaget riskerar den att
behandlingsmetoder med psykoterapeutisk kompetens att urholkas.
Utredningens förslag innebär att den sociala helhetssyn och folkhälsoperspektivet på
alkohol- och drogproblem som varit vägledande för svensk politik överges. De psykologiska
och sociala perspektiven saknas. Missbruks- och beroendeproblem kan bero på olika
omständigheter. Det kan finnas biologiska förklaringar, men också psykologiska och sociala.
Personer som missbrukar kommer ofta från svåra sociala uppväxtvillkor. Personer med
missbruks- och beroendeproblem behöver ofta stöd med flera insatser. Det handlar om
behandling av beroendet, arbete, sysselsättning och bostad. För att uppnå en förbättrad
missbruks- och beroendevård krävs kompetens och insatser från både socialtjänst och hälsooch sjukvård.
Svensk sjuksköterskeförening föreslår att nuvarande system med ett delat ansvar mellan
huvudmännen behålls men med en tydligare reglering av respektive huvudmans ansvar.
Kommunen ansvarar för den psykosociala behandlingen, sociala insatser, boende,
sysselsättning och försörjning. Landstinget ansvarar för tillnyktring, abstinensvård och
medicinsk behandling
Tvångsvård av missbrukare
Svensk sjuksköterskeförening avvisar utredningens förslag att all vård som sker med stöd av
lagen om vård av missbrukare (LVM) skall överföras till psykiatrin. Missbruksutredningen
jämställer missbruk med allvarlig psykisk störning. Därför bör missbrukare enligt
utredningen tvångsvårdas på psykiatriska kliniker enligt LPT. Utredningen föreslår att lagen
om psykiatrisk tvångsvård (LPT) utvidgas till att gälla missbruk eller beroende av alkohol,
narkotika, läkemedel och dopningsmedel, utan att det behöver finnas någon psykisk sjukdom
i övrigt.
Majoriteten av de personer som har beroende- och missbruksproblem har aldrig behövts
omhändertas enligt LVM. Den som har ett missbruk eller beroende behöver specialiserade
insatser som inte nödvändigtvis är desamma som för en person med svår psykisk störning.
Det är personerna med det tyngsta missbruket som lever i svår utsatthet som omhändertas
enligt LVM när deras liv står på spel. Om LVM avskaffas förlorar Socialnämnden, som är
den instans som i dag ansöker om LVM hos förvaltningsrätten, sitt viktigaste verktyg för att
ingripa. Personerna med det tyngsta missbruket söker inte upp hälso- och sjukvården för sitt
missbruk. Socialtjänsten behöver behålla ansvaret. Svensk sjuksköterskeförening förordar att
LVM behålls men med stärkt rätt för individen till kvalificerad utredning, rätt till vård och
stöd.
Stärkt ställning för den enskilde inom missbruks- och beroendevården
Svensk sjuksköterskeförening tillstyrker utredningens förslag att stärka den enskilde
personens ställning i vården. Det är en förutsättning för att kunna bedriva en personcentrerad
vård där personen sätts framför sitt beroende/missbruk och att personens behov som han/hon
själv formulerar dem har lika stor betydelse som de behov professionell personal identifierar.
Personcentrerad vård kräver också en värdegrund som ger all personal förutsättningar att
arbeta personcentrerat. Det krävs såväl organisatoriska som personliga prioriteringar för att
ge en personcentrerad vård där personen själv och hans/hennes närstående aktivt involveras i
vården och ges likvärdig beslutsrätt kring vårdens innehåll, mål, medel och uppföljning.
Svensk sjuksköterskeförening tillstyrker även utredningens förslag:
att en vårdgaranti för personer med missbruk eller beroende ska införas
att det blir en skyldighet att upprätta en individuell plan
att möjligheter till ett personligt ombud som särskilt stöd för brukaren ska finnas.
Ökat antal sjuksköterskor med specialistkompetens
Svensk sjuksköterskeförening delar utredningens bedömning att det finns ett stort behov av
fördjupning och vidareutbildning för verksamma inom missbruks- och beroendevården. För
att kunna genomföra en adekvat utredning, bedömning, tillsammans med brukaren kunna
planera samt följa upp insatserna, behövs specialistkompetens, till exempel vid utredning av
sociala förhållanden, funktionsnivå och neuropsykiatriska frågeställningar.
Utredningen anser att universitet och högskolor som bedriver grundutbildning för
psykologer, sjuksköterskor och socionomer bör stimuleras till att utveckla
specialistutbildningar
med inriktning mot missbruks- och beroendevård för dessa yrkesgrupper.
Svensk sjuksköterskeförening anser att samtliga specialistutbildningar för sjuksköterskor ska
ge en fördjupning i sjuksköterskans huvudområde omvårdnad. Fördjupning inom de olika
inriktningarna kan uppnås genom valbara kurser, examinationsuppgifter och genom att den
verksamhetsförlagda utbildningen och examensarbetet sammanlänkas med vald inriktning.
Med denna modell kan utredningens förslag om specialistutbildning för sjuksköterskor
enkelt förverkligas.
Svensk sjuksköterskeförening
Ania Willman
Ordförande
Åsa Andersson
Kanslichef
