Arbetsterapi för personer
med kronisk sjukdom
FSAs synpunkter inför ”Nationell strategi för att
förebygga och behandla kroniska sjukdomar”, våren 2014
Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag
att anpassa nationella riktlinjer för kroniska sjukdomar, 12 juni 2014.
© Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter
Layout: Gelinda Jonasson
Foto: Colourbox
Tryck: FSA, Box 760, 131 24 Nacka
www.fsa.se
Inledning
Med anledning av Nationell strategi för att förebygga och
behandla kroniska sjukdomar1 har Förbundet Sveriges Arbetsterapeut­er
(FSA) tagit fram denna sammanställning som tydliggör våra åsikter
när det gäller arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom.
Kronisk sjukdom påverkar vardagens aktiviteter
Kronisk sjukdom medför nedsättningar i fysiska och psykiska funktion­
er som kan inskränka personens möjligheter att vara aktiv i sin vardag.
De varaktiga konsekvenserna i det dagliga livet, kan handla om allt
ifrån att inte kunna ta hand om sig själv, sköta om sin familj, sitt
arbete eller att kunna utöva en meningsfull fritidssysselsättning.
Vid alla kroniska diagnoser kan det finnas behov av arbetsterapeutiska
insatser men vanligast är neurologiska sjukdomar (Parkinsons sjukdom,
MS), kardiovaskulära sjukdomar (exempelvis stroke), lungsjukdom
(KOL), psykisk sjukdom (schizofreni, depression), demens och
sjukdomar i rörelse­apparaten.
Arbetsterapi möjliggör aktivitet och hälsa
Arbetsterapeutiska insatser kan öka personens självständighet i
personlig vård och i sitt boende och minska beroende av hjälpinsatser.
Insatserna kan förbättra aktivitetsbalansen i vardagen och möjliggöra
arbete eller studier. Insatserna kan öka personens välbefinnande och
delaktighet i meningsfulla uppgifter och öka livskvaliteten.
1 Socialdepartementet. ”Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska
sjukdomar 2014–2017”, Stockholm 2014. Besök www.regeringen.se och sök på
”Kroniska sjukdomar”.
3
Arbetsterapi är personcentrerat
Arbetsterapeutiska insatser är personcentrerade och utförs i
samverkan med personen och närstående. Insatserna utgår från
personens behov och egna mål för vad man vill och bör göra i sin
vardag. Insatserna riktas både mot individen och mot miljön, i
bostaden, närmiljön och i arbetslivet. Handledning och stöd till
vårdpersonal och närstående är också viktigt. Arbetsterapeutens
kompetens om vad som möjliggör eller hindrar personers aktivitet
och delaktighet kan användas för att utveckla den personcentrerade
vården i teamet.
Kunskapsbaserad arbetsterapi
Nationella riktlinjer, nationella vårdprogram, kunskaps- och besluts­
stöd och Nationella Kvalitetsregister behöver omfatta arbetsterapi
och rehabiliterande åtgärder. Arbetsterapeuter ska ingå i styr- och
referensgrupper.
4
FSAs ställningstagande
FSA anser att personer med kronisk sjukdom ska:
•
•
•
•
•
Ha tillgång till kompletta team där arbetsterapeut ingår.
Det är viktigt oavsett vårdnivå; sluten-, öppen-, primärvård
och i kommunal sjukvård.
Ha tillgång till tidiga insatser av arbetsterapeut i ett förebyggande
skede innan aktivitetsnedsättningen är manifest och i behov av
kompensation.
Få stöd och insatser av arbetsterapeut för att uppnå optimalt
aktivitetsutförande och aktivitetsbalans genom hela livet.
Få insatser av arbetsterapeut för att förbättra och/eller vidmakthålla
aktivitet och delaktighet inom personlig vård, boende, arbete och
fritid. Även för anpassning av miljön som utprovning av och
förskrivning av hjälpmedel och användning av välfärdsteknologi.
Ha tillgång till arbetsterapeut i de gruppundervisningsformer som
erbjuds personer med kronisk sjukdom, exempelvis artrosskola,
smärtskola, MS-skola.
5
Arbetsterapeutens uppgifter
Arbetsterapeutens uppgifter är att utreda och bedöma personens
aktivitetsnedsättningar och vid behov genomföra åtgärder för att
minska aktivitetsnedsättningen. Uppgifterna kan utföras på olika
vårdnivåer; sluten- öppen- eller primärvårdsnivå. De kan även
utföras i personens hem eller i annan aktuell miljö.
Exempel på utredning och bedömning
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Funktionsbedömning, fysisk psykisk eller kognitiv
Aktivitetsbedömning (förmåga att klara av och balansera de
vardagsaktiviteter man måste och vill göra), exempelvis ADL
Kognitiv utredning, bedömning vid demensutredning
Körkortsbedömning
Bedömning av arbetsförmåga
Arbetsplatskartläggning
Bedömning av anpassningar i bostad och/eller omgivande miljö
Bedöma behov av hjälpmedel
Utredning till annan myndighet som exempelvis LSS-bedömningar
till Försäkringskassan eller till försäkringsbolag
Exempel på intervention – enskilt eller i grupp
•
•
•
•
•
•
•
•
•
6
Träning av förmågan i dagliga livets aktiviteter
Träning av adaptationsstrategier i vardagsaktiviteter
Träning i att balansera vardagliga aktiviteter, ReDo-vardagsrevidering
Träning av funktioner exempelvis handträning eller kognitiv träning
Träning av arbetsförmåga
Arbetsplatsanpassning
Miljöinriktade åtgärder i personens vardag exempelvis bostadsanpassning
Förskriva (prova ut, instruera, informera och följa upp) hjälpmedel
Patientskola/patientutbildning, exempelvis stresskola, artrosskola,
livsstilsskola, ergonomiskola, ryggskola, smärtskola, fallpreven­
tionsskola, MS-skola, KOL.
Tack vare att Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA)
har en hög representativitet bland Sveriges utbildade
arbetsterapeuter (mer än 90 %), vet vi att vi som
organisation kan företräda arbetsterapi och
arbets­terapeuter i Sverige såväl som internationellt.
FSA är både en facklig och en professionsinriktad organisation
för Sveriges arbetsterapeuter. FSA är partipolitiskt obundet och
är medlem i Sveriges Akademikers Centralorganisation – Saco.
I Sverige finns cirka 13 000 legitimerade arbetsterapeuter.
Åtta av tio arbetsterapeuter har kommuner eller landsting som
arbetsgivare och arbetar på sjukhus, vårdcentraler, inom barnoch vuxenhabilitering eller äldre- och handikappomsorg.
Planiavägen 13, Box 760, 131 24 Nacka, 08-466 24 40, www.fsa.se
