Tjänsteskrivelse
2003-07-16
Dnr KFKS 179/2003
Kommunstyrelsen
Demokratin dör utan demokratiska föreningar, partier
och folkrörelser
Yttrande över en motion av Christina Ståldal (s)
Förslag till beslut
Motionen avslås och att kommunfullmäktige uttalar att kommunfullmäktige delar synen
på betydelsen av föreningsdemokratin, men att utvecklingen av föreningsdemokratin
måste drivas av föreningar och organisationer själva.
Motionen
Christina Ståldal skriver avslutningsvis att en meningsfull fritid och ett väl fungerande
politiskt system hänger på att föreningar och folkrörelser kan attrahera de unga att
medverka. Kommunen har därför ett intresse av en positiv utveckling av det
demokratiska arbetet inom den ideella sektorn och speciellt inom partiorganisationerna.
Christina Ståldal föreslår därför :
1. Att kommunen i nära samarbete med föreningslivet och den ideella sektorn tar fram
ett diskussionsunderlag och checklistor till stöd för ett demokratiskt
utvecklingsarbete, såväl kvantitativt som kvalitativt, t ex i form av ett
demokratibokslut.
2. Att kommunen ger den ideella sektorn ett särskilt stöd till ett utvecklingsarbete inom
demokratiområdet.
Kommunstyrelsekontorets yttrande
Kommunstyrelsekontoret inleder med ett citat:
”…Ett vitalt föreningsliv sägs vara bra för demokratin. Utifrån ett ideal som
hyllar individuellt och gemensamt självstyre berikar föreningarna
möjligheterna för medborgarna att själva ta hand om sina angelägenheter
och utöva inflytande över gemensamma beslut. Det sker framför allt genom
tre olika mekanismer. För det första utvecklar föreningarna den typ av
kompetens och dygder som efterfrågas i ett gemensamt beslutsfattande, till
exempel kompetensen att formulera, argumentera och värdera liksom
förmågan att också bli en god förlorare.
Föreningslivet öppnar dessutom fler och nya offentliga rum. Föreningslivet
försörjer samhället med en social infrastruktur. Dit inbjuds individerna
möjligheter att vara med och skapa egna, alternativa politiska dagordningar,
pröva idéer, manifestera kritik etcetera. Det kompletterar såväl stat som
marknad och vidgar därigenom medborgarnas handlingsutrymme.
Föreningslivet innebär också att den representativa demokratins institutioner
förstärks. Kvaliteten i de politiska samtalen höjs. Medborgarna myndiggörs
genom deltagande och representation. Medlemmar får politiskt inflytande.
Kommunstyrelsekontoret
Postadress
Nacka kommun
131 81 Nacka
D:\265340032.doc
Besöksadress
Granitvägen 15
Nacka
Telefon
Växel
Direkt
Mobil
Fax
08-718 80 00
08-718 92 15
070-431 92 15
08-718 90 22
E-post
hans-ivar.sward@nacka.se
www.nacka.se
Organisationsnummer
212000-0167
1 (3)
Nacka kommun
Föreningslivet binder samman dem i gemensamma projekt och åtaganden.
Den som engagerar sig i föreningslivet blir indragen i större sammanhang.
Den växande självtilliten och erfarenheterna av gemensamt arbete ökar
lusten för att ge uttryck för sin åsikt – genom att rösta eller genom att
protestera på olika sätt. (Amnå 1995; Warren 2001).
Ett utmärkande drag för svensk demokrati har varit just att medborgarna
varit starkt engagerade i organiserade sociala aktiviteter mellan valen. På de
mycket spridda bilderna av vårt aktiva folkstyre står föreningslivet därför
långt fram som ett framgångsexempel på hur generationer av fattiga
människor görs till politiska jämlikar (Lundkvist 1977). Det har betraktats som
världsledande genom sin kvantitativa och kvalitativa utbredning. Nästan alla
medborgare är medlemmar och många av dem är också aktiva. I likhet med
de andra nordiska länderna utgör därför föreningslivet en plantskola av
sällsam betydelse för svensk demokrati. Den har rentav ansetts ligga ganska
nära idealet om en aktiv folkstyrelse, närmare än de flesta andra länder.
Sverige har kallats för en folkrörelsedemokrati; ju fler som är med i
föreningar, desto starkare blir demokratin.
Föreningarna har dessutom samma geografiska indelning som den offentliga
sektorn med en lokal, en regional och en nationell nivå. Flera av
föreningarna, särskilt de äldre, har också täta relationer till de politiska
partierna. Föreningslivet binder på det sättet samman nationalstaten och ger
medlemmarna/medborgarna en ökad närhet till de politiska ledarna. Inte
minst de gamla folkrörelserna var integrerade delar i ett gemensamt politiskt
nationalstatsprojekt…”
Citatet ger en bra beskrivning av den föreningsbaserade demokratin som länge funnits i
vårt land. Det finns kunskap och erfarenheter hur ett föreningslivs skapas och
upprätthålls. Vad vi dessutom kan se idag, är åtskilliga forum som bildats för att ta
tillvara lokala intressen eller kanske skapats för att organisera gemensamma intressen
och idéer. De frågor som tas upp skulle kanske ha fångats upp av de politiska partierna
och/ eller frivilligorganisationer. När så inte skett har ofta enskilda personer dragit igång
aktioner, bildat opinionsgrupper eller ”utbrytarorganisationer/ utbrytarpartier”. Många
sådana intressegrupper har skapat sammanslutningar som funnits under lång tid, medan
andra har uppstått spontant på grund av att ett problem uppfattats som förbisett eller rent
av negligerat. Alla föreningar är naturligtvis inte aktionsföreningar eller
problemorienterade, de flesta riktar sig till människor med olika specialintressen som
t.ex. idrott. Gemensamt för dem är att det finns strukturer som byggts upp för att utgöra
ett stöd för demokratiska föreningsbeslut.
Vem ska bevaka och utveckla
Kommunstyrelsekontoret är av den uppfattningen att det är föreningarna själva som
måste bevaka och utveckla sin interna demokrati. På såväl lokal, regional som central
nivå inom det svenska föreningslivet torde man vara medveten om demokratifrågornas
betydelse. I synnerhet de politiska partierna måste ha en insikt om detta. För många
andra föreningar kan man ha förståelse för att den verksamhet som föreningen ska ha
prioriteras före diskussioner om föreningsdemokratin, utan att det därför finns någon
grund för att säga att de är odemokratiska.
På riksnivå finns ett demokrati utvecklingsarbete hos regeringskansliet, vilket visar på
den betydelse som frågan har tillerkänts (arbetet kan följas på www.demokrati
SCB:s Rapport 98:2003 som behandlar förändringar av föreningsdeltagandet under perioden 19922000 och utgör en utvidgad analys inom välfärdskomponenterna politiska resurser resp. fritid inom SCB:s
Rapportering Av Levnadsförhållanden.
2 (3)
Nacka kommun
torget.gov.se). Kommunstyrelsekontoret är ändå tveksamt till om även kommunen ska
gå in i kommunens föreningsliv, inkl. de politiska partierna, med checklistor,
demokratibokslut m.m., även om det i och för sig ska ses som hjälp till självhjälp från
kommunens sida. Kommunstyrelsekontoret föreslår att motionen avslås och att
kommunfullmäktige uttalar att kommunfullmäktige delar synen på betydelsen av
föreningsdemokratin, men att utvecklingen av föreningsdemokratin måste drivas av
föreningar och organisationer själva.
Hans-Ivar Swärd
3 (3)
