Du lär vad du äter
Att koppla maten till verksamheten
INLEDNING – ETT MATERIAL SOM SKA INSPIRERA
Projektet ”Du Lär vad du äter” startades hösten 2013.
Mat och måltid är en stor del av verksamheten på förskolan. Genom att se måltiden som en resurs kan den
tillföra förskoleverksamheten mycket. Grunderna till
goda matvanor som läggs i förskolan har barnen med
sig genom hela skoltiden och in i vuxenlivet. Att få en
naturlig relation till mat är också viktigt.
Genom att arbeta med måltiden gemensamt i kommunen får alla verksamheter samma grund att jobba
utifrån. Ett samarbete mellan personalen i köket och pedagoger är den absolut viktigaste faktorn för att uppnå
den bästa måltiden.
Projektgruppens deltagare från fyra olika förskolor har
tagit fram detta material för att inspirera och informera
andra förskolor i Eslövs kommun om vad som är viktigt
kring arbetet med måltiden. Stort tack till Eva Johansson
Ekebo förskola, Ines Suhonjic Skyttebo förskola, Kristina
Andersson Trollets förskola, Lotta Carlsson Skogsgläntans förskola för ert arbete!
Birgitta Asterland
Kostchef, Serviceförvaltningen
BRA MAT I FÖRSKOLAN
”Måltiden är så mycket mer än bara maten.”
Måltiderna på förskolan kan vara dagens höjdpunkt.
Barnen bör kunna känna både matglädje och må bra av
maten. En satsning på bra mat i förskolan är en satsning på hela verksamheten. Mätta och nöjda barn har
bättre förutsättningar att leka och lära och genom att
integrera måltiden i verksamheten kan den även användas som ett pedagogiskt verktyg. Bra måltider i trevlig
miljö, där barn och vuxna äter tillsammans, ger personalen möjlighet att förmedla och praktisera en positiv
attityd till mat och måltider. Det är samtidigt ett tillfälle
för social samvaro och för att bygga relationer.
Detta är hämtat från ”Bra mat i förskolan – sammanfattning av Livsmedelsverkets råd”.
BARN I KÖK
Rutiner för förskola
Det finns ingenting i lagstiftningen som säger att barn
inte får delta i matlagningen på förskolor. Tvärtom är
det många gånger pedagogiskt att låta barnen vara
med. Den som bedriver verksamheten bestämmer själv
om barnen ska vara med eller inte. Barnen får bland
annat lära sig mycket om maten och hur den kommer
fram till tallriken. Det är också ett utmärkt tillfälle att
lära barnen enkla hygienregler till exempel att det är
viktigt att tvätta händerna, använda rena redskap och
hålla isär råvaror och färdig mat.
Hygienregler
• Tag av alla smycken, även örhänge (eller sätt plåster
över).
• Tvätta händerna med tvål och vatten. Använd gärna
nagelborste.
• Tag på huvudbonad, förkläde och skor.
• Tänk på att vid sjuk-/förkylningssymtom får barn och
pedagoger vänta med aktiviteten.
• Tvätt av huvudbonad, förkläde och skor hjälps barnen
och pedagogerna åt med efter aktiviteten.
Hantering av livsmedel
• Berätta för barnen vad som ska hända och vilket syfte
vi har med aktiviteten.
• Prata om ingredienserna.
• Gå igenom hygienreglerna.
• Prata om var vi ska ha händerna i köket.
• Slicka aldrig på fingrarna.
• Tänk på att alltid använda rena redskap vid hantering
av livsmedel.
• Diskning/städning hjälps barnen och pedagogerna åt
med efter aktiviteten.
• Tänk på liknande alternativ till allergibarnen när det
gäller beredning, innehåll och servering.
TIPS FÖR EN TREVLIG MÅLTIDSMILJÖ
• Använd dämpad belysning.
• Några barn kan vara ”matvärdar” och hjälpa
till att duka fram och sedan duka av och torka
borden.
• När maten står på bordet, kan barnen ta mat
själva och det kan inbjuda till pedagogiska
samtal om vad man äter.
TIPS FÖR MATGLÄDJE
• Positivitet! Vi pedagoger ska vara positiva vid
matbordet, så barnen känner att det blir lustfyllt att äta. Då blir barnen gladare och äter
bättre.
• Presentera måltiden för barnen.
• Tvinga inte någon att smaka, utan säga att
vi kan smaka tillsammans (barn och pedagog).
• Visa att det kan vara spännande med nya
smaker.
• Tala om när vi tycker att något är gott, barn
som pedagog.
• Uppmuntra barnen att försöka beskriva hur
maten smakar.
• Vuxna som sitter vid bordet äter tillsammans
med barnen.
• Det kan upplevas roligare att äta om du själv
får lägga upp av maten.
• Var artiga mot varandra, till exempel ”Vill du
vara snäll och skicka …? och ”Tack för maten”.
SMAKVERKSTAD
Barnen får prova olika livsmedel genom att titta, lyssna,
känna, dofta och smaka på dem. De ska försöka sätta
ord på det de känner och prata om vad man upplever.
Det finns inget som är rätt eller fel utan allt är rätt.
Syn
Detta behövs:
Tillbringare, glas, apelsinjuice och hushållsfärg.
Blanda en del juice med hushållsfärg utan att barnen ser
det. Jämför om den färgade juicen och den naturella juicen skiljer sig åt i smaken. Beskriv likheterna/skillnaderna.
Hörsel
Detta behövs:
Hörselkåpor, banan och knäckebröd.
Smaka på banan och knäckebröd med och utan hörselkåpor. Jämför skillnaden och hur det låter.
Känsel
Detta behövs:
Avklippta tröjärmar, ogenomskinliga burkar, ris, pasta,
linser, matvete, bönor och socker.
Fyll burkarna med torra livsmedel och trä en tröjärm
med mudd över öppningen. Då kan barnen stoppa in
handen och känna utan att de ser vad som är gömt i
burkarna. Beskriv med ord hur det känns och gissa vad
som finns i burkarna.
Doft
Detta behövs:
Ogenomskinliga burkar med lock till exempel tomma
crèmefraicheburkar eller margarinaskar, banan, vaniljsocker, kardemumma, lökpulver, tacokrydda, smör,
kakao, korv med mera. Nylonstrumpor, citrusfrukt,
kanelstång, pärlsocker med mera.
Rengör burkarna och gör små hål i locken. Fyll burkarna
med några av livsmedlen ovan. Kan vissa av dofterna
förknippas med någon speciell mat eller högtid? Beskriv med ord vad som upplevs.
Fyll nylonstrumpor med olika livsmedel. Strumporna
kan behöva vikas dubbelt så att ingen ser igenom dem.
Dofta och försök identifiera vad som göms i strumporna. Beskriv med ord hur det doftar och känns att
klämma på strumporna.
Smak
Detta behövs:
Måttsats, tillbringare, visp, skålar att blanda i och skålar
att marinera i, gurka, salt, socker, citronsyra och kakao.
Gör fyra grundsmakslösningar:
Söt – blanda 0,5 dl socker med 1 liter vatten
Salt – blanda 1tsk salt med 1 liter vatten
Sur – blanda 1 krm citronsyra med 1 liter vatten
Besk – blanda 3 msk kakao med1 liter vatten
Skär gurka i små bitar och fördela dessa i fyra skålar.
Häll på vätska så att gurkan täcks. Låt dem marinera i 20
minuter.
Försök beskriva hur det smakar, första gången kan vi ta
hjälp av smileys som stöd för smakupplevelserna.
FRUKOST OCH MELLANMÅL
Enligt Livsmedelsverket bör frukost och mellanmål innehålla:
Mjölkprodukter (mjölk, fil, yoghurt).
Bröd med pålägg och/eller andra spannmålsprodukter, som gryn och flingor.
Frukt, bär och grönsaker.
Här är några förslag på mellanmål som går att
göra tillsammans med barnen. Till de förslag som
är markerade med * finns det recept i häftet.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Filmjölksbröd*
Fruktsallad
Grönsaker med dippa*
Gröt, till exempel havregryns-, polenta-,
mannagryns- , rågflinge- eller risgrynsgröt.
Pinnbröd*
Morotspannkakor*
Müsli*
Pannkakor eller ugnspannkaka
Pizza*
Scones
Smoothies*
Snabba rågbullar*
Varma mackor, i ugn eller våffeljärn.
SMAKVERKSTAD – VI TESTAR MED MED VÅRA SINNEN
Färga vatten med rödbeta
Färga vatten med kanel
”Vattnet blev rött
av rödbetan!.”
”Jag tror att om
man har kanel i
vattnet så blir det
brunt.”
”Vi vill testa att
ha mjölk i vattnet!”
”Jag vill testa det.
Får jag det?”
Lägga gurka i vatten
Lyssna och smaka på maten
”Vad händer om
vi lägger i gurka?”
”Det hände ingenting, det smakar ingenting och
det luktar ingenting”
”Vi lyssnar på
hur maten låter
när man håller
för öronen, till
exempel gurka!”
”Det låter jättehögt i mina öron,
men det hör inte
ni?”
PROJEKT KROPPEN – SKOGSLÄNGTANS FÖRSKOLA
Under hösten 2012 startade vi i fågelgruppen på Skogsgläntans förskola ett nytt projekt om mat och hälsa.
Syftet med vårt projekt var att barnen skulle bli mer
delaktiga och intresserade av maten som serveras på
förskolan samt få kunskap om vikten att äta rätt mat.
Barnen studerade böckerna och diskuterade tillsammans hur vi skulle göra en modell för matens väg
genom kroppen. Genom olika demokratiska beslut
började vårt lärande med munnen, för att gå vidare till
matstrupen, magsäcken, matstrupen, tunntarm för att
till sist avsluta med tjocktarmen.
”Tarmen måste
sluta i rumpan annars kommer inte
bajset ut.”
Projektet startades med att barnen fick vara matansvariga.
Detta innebar att de dukade borden, hjälpte till att sätta
maten på kärran och presentera den för kompisarna.
Under projektets gång gjorde barnen en matcirkel, vi
hade besök av kostchefen Birgitta Asterland, samt var vi
på studiebesök i Norrvångskolans kök.
Under projektets gång har barnen tillsammans i olika
demokratiska processer diskuterat, undersökt samt
skapat en modell för matens väg genom kroppen. Genom detta arbetssätt har barnen kunnat ta till sig nya
kunskaper samt skapat sig en egen uppfattning och
förståelse för betydelsen av mat och sin hälsa.
”Nu äter jag mycket mat så jag orkar
springa och leka
med mina kompisar.”
”Nu tuggar jag maten, sen sväljer
jag! Vart tar maten vägen?...”
Idag, våren 2014, har vi nya barn i fågelgruppen och
fortfarande kan vi se att inspirationen för mat och vår
hälsa lever kvar. Nu vill barnen göra mellanmål och
baka bullar till frukost, tänk vad roligt vi kan ha tillsammans!
Under våren 2013 började barnen intressera sig för vart
maten tog vägen när vi svalde. Barnen sökte information i böcker och fick djupdyka i kroppens anatomi.
Vi pedagoger anser det är viktigt att barn får kunskap
samt en positiv inställning till mat, då vi har möjlighet
att lägga grunden redan i tidig ålder.
PROJEKT KROPPEN – SKOGSLÄNGTANS FÖRSKOLA
Exempel på hur vi kan arbeta med hälsa och motion i verksamheten
Hur ser degen ut?
Matansvarig
Förbereda mellanmål
Presentera maten
Dofter
Studiebesök
RECEPT
DIPPA (till grönsaker)
2 dl Kesella Mager
2 dl gräddfil
2 tsk salladskrydda
2 krm salt
2 krm socker
Blanda alla ingredienser väl. Låt stå och dra 30 min i
kylskåp.
FILMJÖLKSLIMPA
1 limpa
Cirka 175 grader
1 liter rågsikt
4 dl vetemjöl
2 tsk bikarbonat
1 tsk bakpulver
½ dl brödsirap
5–6 dl filmjölk
½ msk stött kummin eller brödkryddor
Blanda mjölsorterna, bikarbonaten, bakpulver och
kryddor. Tillsätt filmjölken och sirapen
och blanda ihop degen. Lägg i en smord form, cirka 1 ½
liter. Grädda i cirka 1 timme.
PINNBRÖD
10–12 bröd
1 tsk salt
5 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
2 dl vatten
1. Blanda salt, mjöl, bakpulver.
2. Tillsätt vatten och knåda till en deg.
3. Rulla degen till långa ”korvar” och snurra runt en
pinne.
4. Baka över glöd i 10–15 minuter. När degen släpper
från pinnen är det klart.
Ät som det är eller med pålägg.
MANNAGRYNSPUDDING
10 barnportioner
200 grader i cirka 30–40 minuter
1 ¼ mannagryn
1 liter mjölk
½ tsk salt
2-3 ägg
2 msk socker
(3/4 dl russin eller rivet skal av 1 citron)
1. Koka upp mjölk och salt i en gryta.
2. Vispa ner mannagrynen och koka upp under omrörning. Låt koka på svag värme i cirka 5 minuter. Rör om
då och då.
3. Blanda ner ägg och socker. Smaksätt med russin eller
citron.
4. Häll smeten i smorda formar.
5. Grädda i 30–40 minuter.
Serveras med mixade bär.
MOROTSPANNKAKAOR
4 barnportioner
4 morötter
2 dl vetemjöl, fullkorn
½ tsk salt
2 dl keso
2 dl mjölk
4 ägg
2 msk rapsolja, att steka i
1. Skala morötterna.
2. Riv morötterna på rivjärnets grova sida ner i bunken.
3. Tillsätt mjöl, salt och keso i bunken.
4. Vispa ihop.
5. Tillsätt mjölken och äggen.
6. Vispa alltsammans till en smet.
7. Låt smeten vila i cirka 15 minuter.
8. Stek plättarna i en plättlagg på båda sidorna.
RECEPT
MÜSLI
Cirka 15 minuter i 175 grader
10 dl havregryn
2 dl kokosflingor
2 dl solrosfrön
1 dl pumpafrön
2 msk kanel
PIZZA
225–250 grader
5 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
¾ tsk salt
50 gr smör eller margarin
2 dl mjölk
1. Blanda havregryn, kokosflingor, solrosfrön, pumpakärnor och kanel i en skål.
2. Lägg på en bakplåt och rosta i ugnen, cirka 15 minuter.
3. Låt svalna och häll sedan upp i en burk.
Servera müslin med yoghurt och äpple- eller bananbitar.
1. Blanda mjöl bakpulver och salt.
2. Finfördela smöret i blandningen.
3. Tillsätt mjölken, arbeta raskt ihop degen.
4. Låt degen stå i kylskåpet en stund.
Förbered under tiden pålägget.
SNABBA RÅGBULLAR
Cirka 10 stycken
250 grader
4 dl rågsikt
½ tsk salt
2 ½ tsk bakpulver
50 g smör eller Bregott
1 ½ filmjölk
1. Blanda mjöl, salt och bakpulver.
2. Finfördela matfettet i blandningen och tillsätt filmjölken.
3. Arbeta snabbt ihop allt till en deg.
4. Forma degen till tio bullar och lägg på en smord plåt.
5. Grädda i 250 grader i cirka 10–12 minuter.
SMOOTHIES
2 små glas
Alternativ ett:
1 dl frysta bär
1 dl mjölk
1 dl vaniljyoghurt
Alternativ två:
½ banan
2 dl yoghurt
1 msk apelsinjuice
Vispa eller mixa ingredienserna till en slät och skummig
drink och häll upp i glas.
5. Arbeta degen slät med några lätta tag på bakbordet.
6. Klappa eller kavla ut degen på en smord plåt cirka
35x38 centimeter.
7. Lägg på fyllningen till exempel bred på tomatpuré,
lägg på svamp, korvbitar eller skinkbitar, tomatskivor
eller oliver och toppa med ostskivor.
8. Krydda med till exempel basilika, oregano eller liknande.
9. Ringla över lite olja.
10. Grädda i cirka15 minuter.
LYCKA TILL!
INTRESSANTA WEBBSIDOR
Allebarnsrätten – http://allebarnsratten.se/
Barnens bästa bord – www.barnensbastabord.se
Livsmedelsverket – www.slv.se
Skolmatsakademin – http://epi.vgregion.se/sv/Skolmatsakademin/
Förskoleforum – http://www.forskoleforum.se/
INTRESSANT LITTERATUR
För pedagoger:
Måltidspedagogik
– mat- och måltidskunskap i förskolan – Hanna Sepp
Sinnenas skafferi – Stina Algotson och Åsa Öström
Barnens bästa mat – Mjölkfrämjandet
Vår kokbok – utgiven av Raben & Sjögren
För de yngsta barnen:
Ellen och Olle äter - Catarina Kruusval
Min lilla bok om mat
Ingrid vill äta – Katerina Janouch
Lili älskar mat – Kim Fupz Aakeson
Mjau i köket – Sebastien Braun
Totte bakar – Gunilla Wolde
Mera mat – Anna-Clara Tidholm
För de lite äldre barnen:
Sven käkar mat – Emma Adbåge
Listigt Alfons Åberg – Gunilla Bergström
Soppa på en spik – Eric Maddern
Pannkakstårtan – Sven Nordqvist
Ett lamm till middag – Steve Smallman
En hungrig Oskar – Susin Lindblom/Gunilla Kvarnström
Rut och Knut lagar mat – Carin Wirsén
Matboken – Pernilla Stalfelt
Snurran äter ketchup – Eva Bergström
