Vanliga frågor till onkologen
Besvaras av överläkare Åke Berglund, Akademiska sjukhuset, Uppsala.
Informationen finns även på cellgiftsbehandling.se
*Kommer jag att tappa håret vid cellgiftsbehandling?
-
Det är helt beroende av vilken typ av cellgifter som ges. De påverkar hårväxten i olika grad.
Vissa påverkar inte alls hårväxten medan en del kan påverka något och andra kan ge
betydande håravfall.
*Kommer jag att må illa eller kräkas vid
cellgiftsbehandlingen?
-
Det är helt beroende av vilken typ av cellgifter som ges. Vid behandling med cellgifter som
kan ge illamående och kräkning är man numera frikostig att ge förebyggande medel mot
detta.
*Hur länge finns cellgifter kvar i kroppen?
-
De flesta cellgifter försvinner mycket snabbt ur kroppen och halveringstiden för cellgifter är
från några minuter till ett par timmar. Dock kommer många gånger biverkningarna långt
senare.
*Hur påverkas immunförsvaret av cellgiftsbehandlingen?
-
Under mellanperioderna av cellgiftsbehandling sjunker antalet vita blodkroppar vilket gör att
man är mer infektionskänslig.
Cellgifter angriper snabbt växande celler och tyvärr påverkar cellgifter även kroppsegna
friska celler och framför allt blodkroppsbildande celler som finns i benmärgen. Den
dosbegränsande biverkan (= varför det inte är möjligt att ge högre doser av cellgifter) är
hämning av nyproduktionen av vita blodkroppar = leukocyter. Det är stor skillnad på olika
cellgifter och cellgiftskombinationers påverkan på immunförsvaret. Fråga din
sjukvårdspersonal angående detta. Cellgifter hämmar även produktionen av röda blodkroppar
(Hemoglobin=Hb=syretransportör) samt blodplättar (trombocyter = viktig del i blodets
koagulationsförmåga). Hämningen av produktionen av röda blodkroppar är sällan dramatisk
men det kan bidra till bland annat trötthet efter en längre tids cellgiftsanvändning. Det är
sällan man får kraftig hämning av blodplättarna vid konventionell cellgiftsbehandling. Om du
dock får kraftig näsblödning, röd urin eller andra blödningar skall du genast kontakta
sjukvårdsinrättning.
*Så man kan då leva i princip som vanligt?
Ja,
Var dock noga med god handhygien
Undvik situationer där man kan befara stor smittorisk
Många patienter kan ibland bli alltför skrämda av informationen angående försämrat
immunförsvar. Men i princip kan man leva som vanligt. Risken är förvisso något större att få en
infektion vid cellgiftsbehandling men oftast har man då "smittat" ned sig själv med någon
bakterie från munnen, huden eller tarmen. Dessa bakterier finns alltid där. Du skall således inte
isolera dig. Fortsätt med fysisk aktivitet om möjligt. Att vistas utomhus är i princip riskfritt vad
gäller att drabbas av infektioner.
Här nedan kommer ett par praktiska exempel som du kan tänka på:
Tvätta dig om händerna innan varje måltid, undvik bita på naglar etc. Om man drabbas av
någon infektion från annan person så är det ofta från direktkontakt. Den luftburna smittan
är troligtvis överdriven.
Försök bibehåll god munhygien.
Undvik att genomgå alltför dramatiska tandläkaringrepp. Om möjligt är det ofta av värde
att få en genomgång av tänderna inför cellgiftsbehandlingen men detta bör inte fördröja
start av behandling. Är det dock akuta besvär så informera din tandläkare att du
behandlas med cellgifter.
Var något försiktigare i influensatider.
Ät ej gammal eller skämd mat. Undvik mögel (börja inte bryta upp gammalt golv etc.).
Undvik exempelvis bad i bubbelpool.
*Kan jag träffa barnbarn?
- Ja,
absolut. Är barnen förkylda behöver man inte krama och pussa dom då.
Man kan självfallet träffa dom utomhus och återigen - tänk på god handhygien.
*Om jag tror att jag har drabbats av infektion under
cellgiftsbehandling?
- Tag då tempen
Om du har…
Frossa
Temp >38,5 ◦Temp >38,0 i 2 dagar.
Tag då kontakt med sjukvården för ev. provtagning och/eller infektionsbehandling
Om tempstegring enligt ovan kan detta innebära allvarlig infektion. Har du påverkat
allmäntillstånd eller frossa och feber som ovan så skall du ej bagatellisera detta.
*Man kan väl inte ut och resa?
- Jo,
det kan man, men risken kan vara något större för att få infektioner bland stora täta
folksamlingar exempelvis såsom vid långa flygturer.
Skulle du få tecken till infektion (enl. ovan) måste du söka sjukvårdsinrättning även om du vistas
utomlands. Möjligen är det därför bättre att skjuta upp planerade resor tills behandlingen är
avslutad eller vid en behandlingspaus. Självfallet beror detta på vilken grad av
immunförsvarshämning som behandlingen ger. Vid oklarheter diskutera med din behandlande
läkare.
*Skall jag vaccinera mig?
- Det
är önskvärt att man vaccinerar sig mot influensa samt ev. pneumokvaccination innan start
av cellgiftsbehandlingen om möjligt.
Vid nedsatt immunförsvar så drabbas man lättare av exempelvis influensa. Inför kommande
influensasäsong kan det därför vara lämpligt att vaccineras sig mot influensa. Lämpligast är att
vaccinera sig 2 veckor innan start av cellgiftsbehandling om möjligt. Det tar ca 2 veckor att
utveckla ett fullgott skydd mot influensa. Har man påbörjat cellgiftsbehandling så är värdet av
vaccinering något mer tveksamt. Har man sänkt immunförsvar är det inte säkert att man kan
utveckla adekvat skydd mot influensa. Influensavaccination skall då ges ca 1-2 veckor innan
nästa kur. Influensavaccination försämrar varken tumörsjukdomen eller cellgiftsbehandlingen.
Är man äldre än 65 år eller har hjärtsjukdom samt planerad cellgiftsbehandling så
rekommenderas även vaccinering mot pneumokocker (lunginflammationsbakterie).
*Skall jag försöka gå upp i vikt?
- Vid
avancerad cancer är avmagring och viktnedgång ofta ett stort problem. Om du är
underviktig försök därför om möjligt gå upp i vikt.
Dock gäller snarast motsatsen vid bröstcancer då det ges adjuvant (tilläggsbehandling) med
cytostatika. Det är vanligt att bröstcancerkvinnor lätt går upp i vikt vid behandlingen och detta
har visats var ogynnsamt och kan till och med påverka prognosen. Rådet till dessa kvinnor är
därför att undvika viktuppgång
Några dietråd vid avancerad cancersjukdom och avmagring:
Ät små och täta måltider
Ät energirik kost. Snåla inte med fett.
Om diarré vid 5FU-behandling så undvik mjölkprodukter
Om du har munbesvär, undvik då salt eller stark kryddad mat. Flytande Alvedon
tillsammans med lite grädde kan lindra obehag från munnen.
Ät det som passar dig
Om stora besvär kan man överväga näringsdrycker
Försök äta allsidig kost motsvarande exempelvis svensk husmanskost och rikligt med
frukt och grönsaker
Undvik alltför mycket fett vid en och samma måltid eller annan svårsmält föda om det
ger dig besvär
Undvik att äta sent på kvällen
Är du undernärd/underviktig så läs mer under Om mat vid cancer på Cancerfondens
hemsida
Läs mer på Cancerfondens hemsida Mat och Cancer.
*Skall jag ta extra vitaminer, mineraltillskott etc.?
Nej, det räcker med allsidig kost, exempelvis svensk husmanskost
Det kan t o m vara skadligt och riskera att minska effekten av cellgiftsbehandlingen om
du tar extra vitamin- eller antioxidanttillskott.
*Sex och cancer?
Cellgifter kan påverka fertiliteten
Lust och förmåga kan försämras av cancerbehandling
Använd adekvata preventivmedel
Mer information finner du på Cancerfondens hemsida Sex och cancer.
*Kan jag arbeta under cellgiftsbehandlingen?
- Ja,
det finns oftast inget som emotsäger arbete eller åtminstone deltidsarbete.
Det kan ibland vara svårt att arbeta under cellgiftsbehandling, bland annat kan man drabbas av
biverkningar. Ofta är det möjligt att åtminstone arbeta i perioder eller deltid. Det finns flera
positiva faktorer med bibehållet arbete. Det är lättare att återgå till vardagen den dag då
cellgiftsbehandlingen avslutas. Vidare är de som arbetar ofta mer fysiskt aktiva vilket innebär
många fördelar. Var god se längre fram.
*Jag skall väl ta det lugnt och vila mycket?
-
Självfallet kan hela situationen med pågående cellgiftsbehandling vara besvärande både
själsligt och kroppsligt. Ofta drabbas man av trötthet både av sjukdom och behandling. Det
har dock visats i ett flertal rapporter att fysisk aktivitet har många positiva effekter, bland
annat kan det minska besvär med trötthet. Det har till och med beskrivits att cancerpatienter
som är fysiskt aktiva kan ha bättre prognos.
*Jag får högröd ansiktsfärg, känner mig "speedad" samt
har svårt att sova några dagar efter varje cellgiftsbehandling
- varför det?
-
Ofta ger man kortison i samband med behandling för att minska risken för illamående och
kräkning. Kortison kan dock ge de biverkningar som du nämner. Har du inget besvär med
illamående eller kräkning så diskutera vid nästa behandling eventuell minskning av
kortisondosen.
*Jag får påtagliga besvär från munnen utav
cellgiftsbehandlingen?
-
Ja, det är tyvärr mycket vanligt med munbesvär av cellgiftsbehandling. Cellgifter slår hårt på
snabbt växande celler och slemhinnor i mun och i hela magtarmpaket. Cellgifterna påverkar
nyproduktionen av slemhinnecellerna så det är vanligt med besvär efter ett par dagars
behandling. Ibland känner man av sveda och smärta och då kan exempelvis flytande
paracetamol och lite grädde underlätta besvären. Ibland kan besvären vara mer påtagliga med
rodnad och beläggningar på munslemhinnan. Man har då ofta fått munsvamp vilket är
mycket vanligt vid cellgift- och kortisonbehandling. Det är oftast ofarligt men behandlas ofta
med mycket god effekt med något svampmedel. Vid en viss typ av cellgiftsbehandling är det
mycket vanligt med obehag och krampkänsla i mun, svalg, läppar och käkar. Detta är ofarligt
och det förvärras ofta vid kontakt med kyla.
*Jag har fått besvärande diarré, vad göra?
- Detta är mycket vanligt vid cellgiftsbehandling. Många gånger lindras besvären av läkemedel
mot diarré. Om du har frekventa och eller mycket stora diarrémängder så att ditt allmäntillstånd
påverkas är det mycket viktigt att du genast tar kontakt med sjukvårdsinrättning.
*Kan jag göra något själv så jag får mindre biverkningar?
Ja, försök om möjligt att vara någorlunda fysiskt aktiv
Sluta röka
Det är alltid av stort värde att sluta röka.
Trötthet är ofta ett stort problem vid cancersjukdom. Ett flertal undersökningar har visat att
fysisk aktivitet kan minska dessa besvär. Försök anpassa din fysiska aktivitet efter dina
möjligheter och förmåga.
*Kan jag göra något själv för att minska risken för återfall
eller drabbas av annan cancer?
Ja.
Sluta röka
Öka om möjligt din fysiska aktivitet
Ät sunt, det vill säga med mycket frukt och grönsaker
Undvik övervikt
Drick ej alltför mycket alkohol
Åke Berglund, Överläkare
Onkologkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala
