Åsaskolans
Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
2017
Verksamhetsformer som omfattas av planen:
Förskoleklass, Fritidshem och Grundskola
Ansvariga för planen:
Rektorer för Åsaskolan
Pia Hjertström, Fredrik Andreasson, Ulrika Jansson
1
Innehållsförteckning
1. Åsaskolans vision
2. Åsaskolans kärnvärderingar och ordningsregler
3. Inledning och syfte
4. Framtagande av plan
5. Utvärdering
6. Främjande arbete
7. Kartläggning
8. Förebyggande åtgärder
9. Rutiner för akuta situationer
10. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
11. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
12. Möjliga åtgärder/konsekvenser om kränkningar inte upphör
13. Rutiner för dokumentation
14. Definitioner av begrepp
15. Bilaga 1 Kartläggning
16. Bilaga 2 Händelserapport
17. Bilaga 3 Incidentrapport
18. Bilaga 4 Rekommendationer från Mary Juusela
sid. 3
sid. 4
sid.6
sid. 7
sid. 8
sid. 10
sid. 17
sid. 17
sid. 21
sid. 22
sid. 22
sid. 23
sid. 24
sid. 25
sid. 28
sid. 29
sid .33
sid. 41
2
ÅSASKOLANS VISION
På Åsaskolan har vi ett positivt, tryggt och tillåtande klimat. Här uppmuntras alla att föra fram sina
åsikter, att prova sina idéer och att ta ansvar för sitt livslånga lärande. För att lära och komma vidare
låter vi eleverna prova och prova igen så att de får möjlighet att lyckas.
Inspirerande undervisning och lärande på Åsaskolan
I undervisningen på Åsaskolan möter vi eleverna där de befinner sig i sitt lärande. Eleverna får arbeta
både praktiskt, teoretiskt, enskilt och i grupp. Undervisningen är varierande, inspirerande, lustfylld
och individualiserad. Undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Den har
flera infallsvinklar och inlärningssätt. Eleverna har möjlighet att visa vad de kan på olika sätt.
Klimatet i skolan och på fritidshemmet är lugnt, tryggt, tillåtande och inlyssnande. Alla vågar uttrycka
sig och lyssnar på varandra. Pedagogerna planerar undervisningen så att arbetet har en tydlig
struktur. Alla får stimulans att utvecklas vidare och möts med tydliga positiva förväntningar utifrån
sina förutsättningar.
Vi har ett positivt förhållningssätt till elevernas idéer
Vi tar tillvara på och uppmuntrar elevernas kreativitet och nyfikenhet genom att vara lyhörda och ha
ett positivt förhållningssätt till deras idéer. Vi ser möjligheter istället för hinder. För att kunna
förverkliga elevernas idéer samverkar vi ofta med andra delar av samhället, exempelvis åker vi på
studiebesök och använder oss av de kontakter in i arbetslivet som föräldrarna har. Detta gör
Åsaskolan inspirerande och positiv att lära och arbeta i.
En väl fungerande organisation skapar trygghet
Vi arbetar i en väl fungerande organisation och är indelade i arbetslag F-3, 4-6 och 7-9. I varje
arbetslag är eleverna uppdelade i ett antal mindre grupper för att skapa trygghet och en bra miljö att
lära i. På så sätt kan vi också på ett tidigt stadium identifiera enskilda elevers behov av hjälp och stöd
och fördela resurserna efter de behov som finns.
Alla elever får utvecklas efter sina förmågor
Vi har tydliga rutiner för hur återkoppling i elevärenden ska ske, vem som ansvarar för vad och vilka
resurser som ska sättas in. Kommunikationen mellan pedagoger och elevhälsoteamet är snabb och
tydlig. Alla elever på Åsaskolan ges därmed möjlighet att utvecklas efter vars och ens bästa förmåga –
för att lära, för att lyckas, för att trivas och för att känna sig trygg, sedd och lyssnad på.
Ledningen ger personalen goda förutsättningar
Skolans ledning arbetar efter en tydlig struktur och verkar aktivt för att skapa goda förutsättningar för
personalen. Det finns tid och möjlighet för pedagogiska samtal och reflektion i alla led – pedagoger
emellan, mellan pedagoger och elever samt mellan pedagoger och ledning. Personalen har även tid
till individuell planering, samplanering med kollegor och tid för gemensam bedömning av elevresultat
– allt för att skapa den bästa skolan för eleverna, där deras lärande och resultat står i fokus.
Ledningen är delaktig i den vardagliga verksamheten. Detta ger dem möjlighet att få ett tydligt grepp
om verksamheten och att ge respons och återkoppling till pedagogerna på ett positivt sätt. Skolan
främjar personalens välmående i form av återkommande sociala aktiviteter med inslag av friskvård.
Vår information är alltid uppdaterad
Vi kommunicerar information och idéer med elever och föräldrar via en användarvänlig digital
plattform. Skolans hemsida är vårt ansikte utåt. Den är ständigt uppdaterad med aktuell information
om vår verksamhet.
Skolledning och Personal
3
Åsaskolans kärnvärderingar
På Åsaskolan tror vi på DIG och DIN förmåga
Det visar vi genom att:
– Vi ger varandra feedback
– Vi stöttar och hjälper varandra
– Vi ger varandra beröm
Goda relationer med ömsesidig respekt
Det visar vi genom att:
– Vi finns till för varandra och hjälper varandra
– Respektera alla oavsett kön, ålder, religion, funktionshinder, sexuell läggning
eller etnisk tillhörighet
Acceptans för varandras olikheter
Det visar vi genom att:
– Vi behandlar andra som vi själva vill bli behandlade
– Alla får säga vad de tycker och vi tycker alla åsikter är viktiga
– Vi behandlar alla lika
4
Åsaskolans ordningsregler
ORDNINGSREGLER PÅ ÅSASKOLAN F-3
Tillsammans är vi rädda om vår skola och vår skolgård.
Tillsammans skall vi vara snälla, lyssna på varandra och avstå från skojbråk.
Mobiler ska endast finnas framme under lektionstid om det är kopplat till skolarbete.
Störande föremål kan omhändertas av personalen och återfås vid lektionens slut.
Innan du filmar eller fotograferar någon så ber du hen om tillåtelse.
Vi kommer i tid till lektionerna, följer pedagogens instruktioner och respekterar arbetsron.
När vi äter i matsalen har alla ansvar för matron. Vi lämnar en ren och städad plats efter oss.
Tillsammans tar vi ansvar för att ta av oss ytterkläder såsom jacka i matsal och
undervisningslokaler.
Vi accepterar inte snöbollskastning på skolans område.
Bollsporter spelar vi på anvisad plats.
Cykelåkning är inte tillåtet på skolans område 07.30 – 18.00. Skateboard, wheelys, sparkcykel
och inlinesåkning är tillåten på angiven plats.
Från årskurs tre får vi vara på rampen om vi har hjul och hjälm.
Tillsammans använder vi ett trevligt språk när vi talar med varandra.
ORDNINGSREGLER PÅ ÅSASKOLAN 4-9
Tillsammans är vi rädda om vår skola och därför skräpar vi inte ner. Är aktsamma om
material och utrustning, men också våra egna och andras tillhörigheter.
Tillsammans accepterar vi inga kränkningar eller trakasserier.
Mobiler ska endast finnas framme under lektionstid om det är kopplat till skolarbete.
Föremål som stör koncentrationen på undervisning, skolarbete och studieron kan
omhändertas av personalen och återfås vid lektionens slut.
Innan du filmar eller fotograferar någon så ber du hen om tillåtelse.
Vi kommer i tid till lektionerna, följer pedagogens instruktioner och respekterar arbetsron.
När vi äter i matsalen har alla ansvar för matron. Vi lämnar en ren och städad plats efter oss.
Vi tillåter inte energidrycker, tobaksprodukter, alkohol och droger på vår skola.
Tillsammans tar vi ansvar för att ta av oss ytterkläder såsom jacka i matsal och
undervisningslokaler.
Vi accepterar inte snöbollskastning på skolans område.
Bollsporter spelar vi på anvisad plats.
Moped och cykelåkning är inte tillåtet på skolans område 07.30 – 18.00. Skateboard,
wheelys, sparkcykel och inlinesåkning är tillåten på angiven plats.
På rampen är vi bara om vi har hjul och hjälm.
Tillsammans använder vi ett vårdat språk.
5
Inledning och syfte
Varför behövs en plan?
Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och
förbud mot kränkande behandling regleras i Skollagen 2011 6 kap. Lagarnas syfte är att
förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
I läroplanen konkretiseras den värdegrund som ska genomsyra allt vi gör i skolan:
Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den
enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas
för diskriminering eller annan kränkande behandling. Sådana tendenser skall aktivt
motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen
diskussion och aktiva insatser.
Skolinspektionen, via Barn och elevombudet (BEO)(www.skolinspektionen.se/beo) och
Diskrimineringsombudsmannen (DO) (www.deo.se) är de två myndigheter som ser till att
lagarna kring likabehandling följs. Det är till dessa myndigheter en elev eller förälder kan
vända sig om man tycker att skolan inte följer lagen trots att man har påpekat det. På
myndigheternas respektive hemsida kan du läsa mer om lagarnas och kraven på skolans
likabehandlingsarbete.
Lagarna stärker barn- och elevskyddet och innefattar direktiv om handlingsplikt för vuxna
som befinner sig i den verksamhet som barn och elever deltar i. Barn och elever, oavsett kön,
har rätt till en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. För
att aktivt främja flickors och pojkars lika möjligheter och rättigheter, måste varje verksamhet
ha ett planlagt arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Förskolechef/rektor ansvarar för att planen upprättas årligen och att den beskriver det
främjande, förebyggande och åtgärdande arbete som verksamheten planerar att genomföra
under året. All personal som arbetar inom verksamheten har ett ansvar för att planen är ett
levande verktyg som är känt av alla berörda. Det är alla vuxnas ansvar i skolan att
levandegöra likabehandlingsplanen i vardagen, främja likabehandling genom ett målinriktat
arbete, förhindra kränkningar och, om det redan har hänt, agera om någon blir kränkt. Även
om ansvaret ligger hos de vuxna som arbetar i skolan behövs allas medverkan för att skolan
ska bli en plats där alla kan känna trygghet, trivas och utvecklas. Elevers och föräldrars
medverkan är därför ovärderlig! Detta återkommer vi till i planen.
Denna plan mot kränkande behandling och diskriminering har syftet att skapa större trygghet
för elever, föräldrar och personal på följande sätt:
För elever:
genom att den beskriver vilken skolmiljö du har rätt till, vill vi att du ska känna dig
trygg och att du ska ha likvärdiga möjligheter som andra elever på skolan oavsett kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, sexuell läggning, funktionshinder,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.
genom att den visar hur rutinerna ser ut om du skulle anmäla diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling, så att du kan vara trygg med att dina
rättigheter tas tillvara och att du får hjälp
6
För föräldrar:
genom att den beskriver vad du kan förvänta dig av skolan gällande likabehandling
och förebyggande arbete mot kränkningar, samt hur du kan vara med och påverka
arbetets utformning
genom att du får reda på vem du kan vända dig till om du känner oro för ditt barn i
skolan och du vet vad som händer om du anmäler diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling.
För personal:
genom att den beskriver planen för vårt värdegrundsarbete under året, så att vi kan
arbeta mot gemensamma mål, prioritera och följa upp arbetet
genom att den tydliggör hur du ska agera om kränkningar sker.
Framtagande av planen
Eleverna har varit delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen genom att de besvarar en
trivselenkät en gång per läsår som sedan analyseras av stora trygghetsgruppen samt
skolpsykolog. I denna trivselenkät finns det utrymme för eleverna att komma med förslag till
förändringar och synpunkter. Resultatet av denna analys står till grund för framtagandet av
den nya planen. Eleverna i Lilla Trygghetsgruppen samt elevrådet för de äldre eleverna har
varit med och tagit fram idéer och hur vi ska arbeta för att eleverna ska känna sig trygga och
vara ännu mer delaktiga.
Vårdnadshavarna blir delaktiga i framtagandet av planen genom att den presenteras och
diskuteras med föräldrarådet. Föräldrarna ger synpunkter och kommer med förslag inom
ramen för skolans föräldraråd.
Förankring av planen
Läsåret startas upp med att pedagogerna för dialog om likabehandlingsarbetet och planen med
eleverna. I skolans kalendarium finns också påminnelse till pedagogerna om att de ska lyfta
planen tillsammans med eleverna flera gånger per termin. Likabehandlingsplanen lyfts också
vid höstens föräldramöten. Planen lyfts och förankras i klassråd/elevråd, Lilla
Trygghetsgruppen, föräldrarådet samt i de olika arbetslagen vid en arbetsplatsträff.
Nyanställda informeras om likabehandlingsarbetet av rektor.
Om någon kränkning sker ska eleverna göras medvetna om att det är likabehandlingsplanen
som skolans personal följer under ärendets gång.
Giltighetstid
Planen gäller från 2017-01-31
Planen gäller till 2018-02-01
7
Utvärdering
Former för utvärdering av planen
Arbetslagen utvärderar planen mot diskriminering och kränkande behandling på en
arbetsplatsträff. Eleverna (åk f-9) har utvärderat det sociala klimatet och deras upplevda
trygghet genom skolans trivselenkät. Lilla Trygghetsgruppen har utvärderat sin verksamhet.
Elevrådet år 7-9 har utvärderat trivsel och trygghet på Åsaskolan. 2017 års plan ska utvärderas
på samma sätt. Årets plan ska utvärderas senast 2018-02-01. Ansvarig för att planen
utvärderas är rektor.
Utvärdering främjande arbete hela Åsaskolan 2016
Positiva rundan har fungerat bra i många klasser och arbetslag. Detta har varit en förebyggande insats
för att förbättra klimatet på skolan som nu blir en del av vårt främjande arbete.
Stora trygghetsgruppen har under läsåret haft kontinuitet i sina träffar, det har fungerat bra.
Varje vecka har det lyfts enskilda ärenden i gruppen som sedan fördelats hur de ska
behandlas. Vi har följt ärendegången tydligt. Värdegrundspedagogen har ansvarat för att leda
mötet och sammanställer ärenden. Vi utser även vem som återkopplar till pedagoger och
följer upp att detta blivit gjort på mötet veckan efter. Vi har även utvecklat gruppens arbete
avsätter mer tid till att föra dialog kring tryggheten på Åsaskolan ur ett främjande perspektiv
på grupp och organisations nivå.
Personalen har blivit bättre på att skriva rapporter om olika händelser med elever. En
anledning till att man prioriterar detta är för att värdegrundspedagogen har som uppdrag att
sammanställa och stötta personalen i dokumentationsfrågor. Det beror även på att skolledning
har bedrivit ett informativt arbete om vikten av rapportering. Vi ser en tydlig trend i att vi får
in fler rapporter från åk 4-9. Vi tror att detta beror på flera faktorer men främst att man som
pedagog i de lägre åldrarna är både van och skicklig på att ta en situation direkt när den
uppstår. Personalen är också närmare eleverna i undervisning och deras fria tid och kan arbeta
med händelser i skeendet. Därmed blir inte händelserna lika allvarliga så ofta. Blanketten för
inrapporterande av incidenter som implementerades under ht 15 har också lett till att fler
händelser dokumenteras. Vi ser dock att dokumentation av händelser fortfarande är ett
förbättringsområde på skolan men jämför man skolåret 15/16 och 16/17 så har vi tagit ett stort
kliv fram.
Vi ser att vi har behov av två representanter från äldre årskurser i Stora Trygghetsgruppen.
Ett förslag är att försöka få med någon från åk 6, då de befinner sig lite ”mittemellan”, ännu är
de inte inne i Portalen förutom vid cafébesök men tillhör ändå högstadiet.
Vi har utvecklat kartläggningsmetoden ytterligare, där Trygghetsgruppen kommer ner som
samlad grupp och intervjuar samtliga elever i klassen för att kartlägga kränkningar och
trakasserier som kan vara svår att få grepp om. Ett uppdrag för värdegrundspedagogen
tillsammans med stora trygghetsgruppen är att utveckla återkopplingsmetoden till berörda
personen kring det som kartläggningen visade samt fastställa en förslagsbank på åtgärder som
kan vidtas.
Ordningsregler och kärnvärderingar är fysiskt synliga i verksamheten genom att vi har tavlor i
varje klassrum, samt på flera synliga platser i korridorer och samlingsutrymmen. Samt att
mentor blivit ännu bättre på att koppla den sociala miljön till ordningsreglerna och
kärnvärderingarna i samtal med eleverna. Kärnvärderingarna behöver bli mer levande i det
8
dagliga arbetet, eleverna känner till ordningsreglerna men har svårt att identifiera
kärnvärderingarna på rak arm. Genom att fortsätta arbeta med dem ännu mer oftare på
mentorstid och knyta an till dem på exempelvis på fadderdagar behåller vi det levande.
Schemalagd tid har avsatts för faddergruppsträffar. Eleverna lär sig namnen på varandra och
hejar spontant. Faddergruppsträffarna har fått blandad respons från personalen. Många
upplever att sammanhanget blir för stort och att det leder till att det blir svårplanerat. Till
nästa skolår presenterar värdegrundspedagogen ett färdigt tema att arbeta utifrån som man kan
använda om man vill. Ett förslag på tema är vardagshjältar med avstamp från materialet
skolan fick av Mary från Lika/Olika där det framkom att vi behöver fler förebilder och jobba
med detta. Temat kommer att pågå under hela läsår, med lekar, uppgifter och koppling till
målen. Personalen behöver träffas ändå och gå igenom hur man väljer att lägga upp det men
det ska finnas början på en idébank. Vi tänker vidare kring gruppindelningar och hur vi
organiserar faddergruppsträffarna för att få en mer hanterbar organisation.
Rastaktiviteter en uppskattad och bra aktivitet. Det fungerar bra för åk 1-3. Det finns önskan
om att det borde vara oftare och en särskild rastaktivitet även för 4-6. Det har varit svårt att
genomföra för 4-6 då rasterna inte sammanfaller. Ett förslag som har presenterats är att åk 6
övar ledarskap på lektion och håller i, med stöttning av pedagog, lekar för åk 4 och 5. Inför
nästa års schemaläggning behöver rasttiderna ses över så att deltagande i rastaktiviteter för 46 möjliggörs.
Det finns schemalagda rastvärdar och bussvärdar, vårdnadshavare lyfter att rastvärds system
behöver utvecklas specifikt vid omklädning till idrotten. Vi behöver även utveckla ett tydligt
rastvärds schema för åk 4-6, så vi är fler vuxna ute. När man är buss värd önskar eleverna att
personalen rör sig mer över hela bussområdet och inte står still vid en hållplats. Ett förslag är
även att försöka ha två vuxna som bussvärd när det är som flest barn som åker hem vid 14.30
tiden.
Elevrådet träffas c:a 3 gånger per termin och elevrådet startar alltid med positiva rundan.
Elevrådet har drivit aktiviteter som blivit uppskattade. Elevrådet kan utveckla att återkoppla
till klassen och klassen sina tankar till elevrådets representanter.
Ett mål är att arbeta ännu tätare med elevråd och lilla trygghetsgruppen för att få igång
dialogen mellan ledning och elever. Eleverna har ett stort inflytande på skolan och det måste
de även känna. Genom ett tätare samarbete och mer synligt elevråd och lilla trygghetsgruppen
skapar vi förutsättningar för eleverna att känna större delaktighet.
Som en del i vårt förebyggande arbete samarbetade vi under slutet av höstterminen och början
av vårterminen med Mary Juusela från Lika/Olika där personal, elever och föräldrar
utbildades i tolerans. Mary hjälpte oss även att identifiera områden som vi behöver utveckla
på skolan varför vi tänker att värdegrundspedagogen ska presentera ett tema inför
fadderdagarna med fokus på förebilder och vardagshjältar.
Vi såg även genom Marys arbete att eleverna efterfrågar att personalen i ännu större
utsträckning markerar felaktigt beteende eller ”onödiga kommentarer” som eleverna själva
säger. Vi tycker att vi är duktiga på det vilket vi även ser genom att dokumentationen ökar
men genom att tydligt markera gör vi det synbart både för eleven som uttrycker men ännu
viktigare markera för eleverna runt omkring. Kan vi genom detta få våra elever att själva
markera när någon uttrycker sig på ett icke önskat sätt har vi kommit otroligt långt. Då blir
man sedd, bekräftad och tryggheten ökar.
9
Utvärdering Främjande arbete F-3 2016
Ordningsreglerna arbetas med på ett bra sätt. Denna punkt behöver vara kvar i planen.
Ordningsreglerna ska skrivas om under vårterminen 2017. Det finns ordningsregler i alla
klasser F-3 och det vill vi fortsätta med. Vi har inte haft ”Före rasten samtal” varje rast i alla
klasser. Det är svårt att hinna med. Men vi vill ha kvar det som en metod att använda då det
ibland behövs i grupperna. En ny plan har tagits fram för övergång mellan förskola och
förskoleklass.
Utvärdering av Fritidshemmens främjande arbete 2016
I samlingen tränar vi tillsammans på att lyssna på varandra. Alla elever är olika. Vissa
behöver hjälp med att våga ta plats och andra behöver hjälp med att stå tillbaka lite grann.
Alla avdelningar arbetar med gruppstärkande övningar på olika sätt. Vi arbetar medvetet med
styrda gruppkonstellationer som får eleverna att öppna upp ögonen och hitta nya kamrater att
leka med. Detta arbete leder till att eleverna inte blir lämnade ensamma. Eleverna är delaktiga
och får vara med att påverka. Vi ser och uppmärksammar varje elev. Vi har ett medvetet
inkluderande förhållningssätt till eleverna. Vissa aktiviteter är styrda av oss pedagoger och
andra leder eleverna själva.
Vi löser konflikter med eleverna direkt. Alla får vara delaktiga och komma till tals och
tillsammans lösa konflikten. Det vi ser är att eleverna i slutet av lågstadieåldern i högre grad
inte vågar säga ifrån när någon elev med hög status gör fel. Detta är något vi behöver fokusera
på framöver. Vi har intervjuat eleverna för att kartlägga trivsel och mående. Det är lite olika
hur vi gör på de olika avdelningarna. Vi ska samordna frågorna och få mer tid för utvärdering
exempelvis på APT för fritidspedagoger.
Utvärdering av det främjande arbetet 2016 årskurs 4-6 och 79
Skol café – Fungerar mycket bra och elevenkäten visar på höga resultat. Årskurs 6 har fått
fler möjligheter att gå till cafét. Skolvärdinnan har mer tid till generösa öppettider,
skolvärdinnan närvaro ökar tryggheten för eleverna. Vi kan fortsatt tänka på att alla vuxna
som finns i caféet kan sprida sig mer och går runt i Portalen och finnas mer bland eleverna för
ökad trygghet i hela området i Portalen. Personalen lägger 20 minuter i veckan var på att
befinna sig och röra sig i caféet vilket eleverna uppskattar då det blir spontana samtal och
ökad trygghet.
Elevens val – Eleverna har fått välja egna kurser på elevens val i kombination med att årskurs
9 har jobbskuggat. Att år 9 har jobbskuggat har lastat av lokaler och möjligheter till att skapa
högre kvalité på kurserna för pedagogerna. Sammanställningen och organisationen av
elevernas önskningar av kurser inför elevens val är arbetskrävande. År 4- 6 anordnar elevens
val i sitt hus. Många av de praktiskestetiska pedagogerna är mentorer i 7-9 vilket medför att
denna kompetens försvinner för övriga årskurser under elevensvaldagarna. Ett förslag från
skolledningen är att vi behåller vissa av de praktiskestetiska ämnena under elevensval dagarna
för åk 4-6.
10
Strukturer för lektionernas uppstart och avslut – Det har fungerat bra, men man måste
anpassa det till elevgrupp och ålder. Det behövs ett omtag då det är mycket ny personal
framförallt år 6-9. Vi ser att eleverna känner stort förtroende och trygghet för de lärare som
håller hårt på strukturen.
Gemensamma aktivitetsdagar – Det är viktigt att utflykter/aktiviteter genomförs. Det bör
finnas en speciell aktivitet knuten till varje årskurs. Traditioner är viktiga för skolan. Det hade
varit trevligt om vi hade fler aktiviteter för hela skolan, t.ex. en dag då alla klär ut sig.
Samarbete med fritidsgården – Samarbete mellan fritidsgården och årskurs 8 sker för att
stärka vi-känslan och det sociala samspelet mellan eleverna. Samarbetet tar tid men utvärderas
som så pass positivt för elevgruppen att det bör fortsätta.
Planen mot diskriminering och kränkande behandling har lyfts mer kontinuerligt med
eleverna både tillsammans med värdegrundspedagog och på mentorstid. För att arbetet ska
fortsätta behöver rektor sätta av tid på kalendariet, förslagsvis på onsdag morgon för åk 7-9 då
eleverna har EA tid, eller fredag eftermiddag på mentorstid för åk 4-6.
Utvärdering av Förebyggande arbete hela Åsaskolan 2016
Under året har vi satt upp skiljeväggar i två av omklädningsrummen i idrottshallen för att testa
om detta ökar elevernas känsla av trygghet där. Eleverna har upplevt detta positivt. Tyvärr har
skiljeväggarna i ena omklädningsrummet förstörts och finns inte kvar. Vi behöver ytterligare
förstår vad det är som eleverna upplever som otryggt i omklädningsrummet. Ett fördjupande
arbete i denna fråga planeras under 2017.
Punkten med genomtänkta gruppindelningar fungerar nu över lag väl. Vi kommer att ta bort
denna punkt från det förebyggande arbetet.
Eleverna upplever fortfarande att miljön och tryggheten på toaletterna på skolan inte är bra.
Under året har en översyn av låsen beställts av vaktmästarna. Städningen av högre kvalité sker
och med oftare intervall. Vi behöver göra fler insatser för att elevernas upplevelse av trygghet
ska öka.
Utvärdering av Förebyggande arbete F-3 samt fritidshem
Toaletter
Eleverna upplever fortfarande att miljön och tryggheten på toaletterna på skolan inte är bra.
Under året har en översyn av låsen beställts av vaktmästarna. Städningen av högre kvalité
sker. Vi behöver göra fler insatser för att elevernas upplevelse av trygghet ska öka. Vi har lagt
ut en fråga till arbetslagen kring vilka insatser som kan hjälpa för att öka tryggheten.
Arbetsro i klassrummen
11
Enligt elevenkäten rankar eleverna arbetsron i klassrummet som god. Det arbete som gjorts
under året med genomtänkta placeringar, strukturer och väl förberedda lektioner samt väl
genomtänkta gruppindelningar har gett resultat.
Busshållplatsen
Över lag fungerar det bra. Under året har personalnärvaron vid busshållplatsen ändrats vid ett
flertal tillfällen på grund av att personal slutat och ny har börjat. Detta har lett till att det
ibland har blivit luckor i personalnärvaron. Detta behöver ses över återigen. Personal behöver
komma ihåg att anmäla till expeditionen vid sjukdom om man har bussvakt så den tiden inte
blir obevakad.
Otrygghet vid grusplanen
Planeringen har fungerat och arbetet fortsätter då detta är en del av skolgården där det händer
mycket och konflikter och kränkningar kan uppstå.
Omklädningsrummen
Under året har vi satt upp skiljeväggar i två av omklädningsrummen i idrottshallen för att testa
om detta ökar elevernas känsla av trygghet där. Eleverna har upplevt detta positivt. Tyvärr har
skiljeväggarna i ena omklädningsrummet förstörts och finns inte kvar. Vi behöver ytterligare
förstå vad det är som eleverna upplever som otryggt i omklädningsrummet. Ett fördjupande
arbete i denna fråga planeras under 2017.
Utvärdering av Förebyggande arbete 4-6
Trygghet på rasterna
Före och efter rasten samtal har inte ägt rum i den utsträckning som planerats. Rastvärds
schemat har fungerat betydligt bättre i år än tidigare år. Enligt enkäten upplever eleverna
rasttiden som relativt trygg. Det vi som personal kan se är att vår skolgård är stor och svår att
överblicka och att vi fortfarande kan förbättra vår rasttillsyn. Eleverna i åk 6 upplever att det
är otryggt att dörrarna in till huset är låsta under rasten, inträffar det något tar det längre tid att
få stöttning av lärare. Vi behöver ha ett fungerande rastvärds system även i åk 6.
Busshållplatsen
Över lag fungerar det bra. Under året har personalnärvaron vid busshållplatsen ändrats vid ett
flertal tillfällen på grund av att personal slutat och ny har börjat. Detta har lett till att det
ibland har blivit luckor i personalnärvaron. Detta behöver ses över återigen. Ett förslag är
även att tillsätta två bussvärdar vid 14.30-15.00 tiden då det är flest elever som åker och svårt
att finnas till över hela området.
12
Omklädningsrummen
Under året har vi satt upp skiljeväggar i två av omklädningsrummen i idrottshallen för att testa
om detta ökar elevernas känsla av trygghet där. Eleverna har upplevt detta positivt. Tyvärr har
skiljeväggarna i ena omklädningsrummet förstörts och finns inte kvar. Vi behöver ytterligare
förstår vad det är som eleverna upplever som otryggt i omklädningsrummet. Ett fördjupande
arbete i denna fråga planeras under 2017.
Elever och lärare ska hjälpas åt motverka kränkande behandling
Antalet pedagoger i Stora Trygghetsgruppen har blivit fler. Medvetenheten bland övriga
personalen har ökat. Man har på ett bättre sätt tagit tag i de situationer som uppstått. Bland
annat med hjälp av vår värdegrundspedagog som både reder i situationen direkt samt
handleder personal i detta arbete. Samarbetet mellan stora och lilla trygghetsgruppen har
förbättrats genom att grupperna har träffats och samtalat med varandra. Detta arbete kan
ytterligare förbättras.
Utvärdering av Förebyggande arbete 7-9
Ökad trygghet i Portalen
Eleverna säger i elevenkäten att de upplever en trygghet i Portalen. Detta beror på vår
cafévärdinna samt att vuxennärvaron har ökat generellt genom att alla pedagoger i 7-9
tillbringar minst 20 min i caféet varje vecka.
Ökad trygghet vid busshållplatsen
Över lag fungerar det bra. Under året har personalnärvaron vid busshållplatsen ändrats vid ett
flertal tillfällen på grund av att personal slutat och ny har börjat. Detta har lett till att det
ibland har blivit luckor i personalnärvaron. Detta behöver ses över återigen. Förslag om att
försöka ha två bussvärdar 14.30–15.00 när det är många elever som åker.
Omklädningsrummen
Under året har vi satt upp skiljeväggar i två av omklädningsrummen i idrottshallen för att testa
om detta ökar elevernas känsla av trygghet där. Eleverna har upplevt detta positivt. Tyvärr har
skiljeväggarna i ena omklädningsrummet förstörts och finns inte kvar. Vi behöver ytterligare
förstår vad det är som eleverna upplever som otryggt i omklädningsrummet. Ett fördjupande
arbete i denna fråga planeras under 2017.
Motverka kränkande behandling
13
Antalet pedagoger i Stora Trygghetsgruppen har blivit fler. Medvetenheten bland övriga
personalen har ökat. Man har på ett bättre sätt tagit tag i de situationer som uppstått. Bland
annat med hjälp av vår värdegrundspedagog som både reder i situationen direkt samt
handleder personal i detta arbete. Samarbetet mellan stora och lilla trygghetsgruppen har
förbättrats genom att grupperna har träffats och samtalat med varandra. Detta arbete kan
ytterligare förbättras.
Kärnvärderingar och ordningsregler
Ordningsregler och kärnvärderingar har lyfts på mentorstid. Eleverna upplever att de inte har
varit med och tagit fram ordningsreglerna då det var ett tag sedan de upprättades. Vi behöver
utvärdera och upprätta nya ordningsregler, detta sker under vårterminen 2017.
Främjande insatser hela Åsaskolan 2017
Namn
Positiva rundan
Stora
Trygghetsgruppen
Utveckla Stora
Trygghetsgruppens
arbete
Mål
Hålla fokus på
det som är
positivt i
skolans vardag.
Tanken gör en
skillnad.
Att alla elever
på skolan ska
känna sig
trygga.
Motverka
diskriminering
och kränkande
behandling på
skolan.
Att gruppens
arbete ska
bidra till att
fler elever
upplever
Åsaskolan som
en trygg skola.
Åtgärd/Insats
I alla elevgrupper
och i alla arbetslag
gör vi positiva
rundan varje
vecka. Vi väljer
olika fokus olika
veckor.
ST träffas
regelbundet, lyfter
enskilda ärenden,
det främjande och
förebyggande
arbetet. Leder
arbetet med Lilla
Trygghetsgruppen.
Fler
representanter i
Stora
Trygghetsgruppen
från 4-6.
Bli tydligare i
ärendegången vid
kränkning genom
att berätta för
personal och
elever hur vi
arbetar.
Ansvarig
Pedagoger och
rektorer
Tidpunkt
Pågåend
e arbete
Utvärder
as i jan/
feb 2018
Rektor
Stora
Trygghetsgruppen
Rektor
Stora
Trygghetsgruppen
Pågåend
e arbete.
Utvärder
as vid
årets
slut.
Pågåend
e arbete.
Utvärder
as vid
läsårets
början
2018
14
Ökad trygghet vid
övergångar
Nya ordningsregler
Kärnvärderingar
Faddergruppsverksa
mhet
Utveckla
faddergruppsverksa
mheten
Rastaktiviteter
Känna sig trygg
i sin nya klass
vid
övergångar.
En plan för
övergång mellan
stadierna på
Åsaskolan tas
fram.
Eleverna
Nya ordningsregler
upplever att de ska tas fram
är delaktiga i
utifrån de
att ta fram nya befintliga
ordningsregler. skolenheterna och
för att eleverna
ska få en
förståelse och
känna delaktighet i
framtagandet.
Arbetet görs under
vårterminen 2017.
Skapa trygghet De ska
och ett positivt levandegöras i
klimat på
vardagen.
skolan. Alla
ska känna till
våra
kärnvärderinga
r.
Skapa
Schemalagd tid
trygghet,
avsätts för
förståelse och planering och
gemenskap
genomförande av
över åldrarna. faddergruppsträffa
Från F klass till r.
årskurs 9.
Skapa
Hitta nya sätt att
trygghet,
träffas över
förståelse och stadierna genom
gemenskap
en annan struktur
över åldrarna. än den vi har idag.
Från F klass till Stödja med ett
årskurs 9.
genomtänkt
innehåll. Prova
med en
pilotgrupp.
Att erbjuda
Planerad och
meningsfull
regelbunden
rasttid med
verksamhet. 2
vuxenledda
gånger i veckan.
aktiviteter där
Rektor
Rektor,
Värdegrundspeda
gog, Elevråd och
Lilla
Trygghetsgruppen
Utvärder
as vid
läsårets
början
2018
Processe
n
utvärder
as
jan/feb
2018
Samtliga
medarbetare på
skolan.
Pågåend
e arbete.
Utvärder
as i
jan/feb
2018.
Rektorer
tillsammans med
mentorer.
Avsatt
tid under
tid under
läsår, två
tillfällen
per
termin.
Jan/feb
2018
Rektorer
tillsammans med
värdegrundspeda
gogen
Rektor
Pågåend
e
Fritidspedagoger
Cafévärdinna
Arbete
under
15
Rastvärdar/Bussvärd
ar
eleven kan
känna
delaktighet
och positivitet.
Skapa trygghet
genom
vuxennärvaro
Utveckla bussvärdar
Skapa trygghet
genom
vuxennärvaro
Elevråd
Skapa
delaktighet
och främja
inflytandet.
Lilla
Trygghetsgruppen
Skapa trivsel
och en god
atmosfär på
skolan. Att
eleverna blir
sedda och
lyssnade på.
Schemalagda
rastvärdar och
bussvärdar som är
aktiva och placerar
sig där det finns
behov. Som
rastvärd agerar
man förebyggande
samt vid
situationer som
uppstår.
Göra en översyn
över om och när
man behöver
utöka antalet
bussvärdar.
Vi har ett elevråd
F-3 ett för 4-6 och
ett för 7-9.
Elevråden leds av
pedagoger. Rektor
medverkar.
Rektor
Två
representanter
från varje klass i åk
2-9 träffas
regelbundet för
att diskutera läget
på skolan och ta
fram positiva saker
att lyfta i klasserna
och på skolan
generellt.
Personal
representanter
från Stora
Trygghetsgruppen
.
Rastvärdar och
bussvärdar
Rektor
Utvärder
as i
jan/feb
2018
Rektor
Pågåend
e. Möten
en gång
per
månad.
Utvärder
as vid
läsårets
slut.
Gruppen
träffas
en gång i
månade
n.
Arbetet
utvärder
as i
samband
med att
en ny
plan tas
fram.
Ansvariga
pedagoger
Vi har en grupp för
2-3, en till 4-6 och
en för 7-9.
Utveckla Lilla
Trygghetsgruppen
Skapa trivsel
och en god
Utbildning för
elevrepresentante
läsåret.
Utvärder
as i
jan/feb.
Pågåend
e
Utvärder
as i
jan/feb.
EHT och
representanter
Jan/feb
2018
16
atmosfär på
skolan. Att
eleverna blir
sedda och
lyssnade på.
Värdegrundspedagog
på Åsaskolan
Utveckla
värdegrundspedagog
ens arbete på
Åsaskolan
Arbeta med planen
mot diskriminering
och kränkande
behandling i
klasserna.
Gemensamma
aktivitetsdagar
rna i Lilla
Trygghetsgruppen
med hjälp av EHT
och
värdegrundspedag
ogen. Detta sker
kontinuerligt
under terminens
gång med olika
inslag på varje
träff.
Utveckla och
Arbeta på individ
driva på
och gruppnivå
arbetet för god med
trivsel och
värdegrunden.
trygghet på
Hjälpa till vid
Åsaskolan
kränkningsärende.
Handleda
pedagoger.
Utveckla och
Göra en
driva på
uppdragsbeskrivni
arbetet för god ng för
trivsel och
värdegrundspedag
trygghet på
ogen för att
Åsaskolan
resursen ska
användas på rätt
sätt.
Att eleverna
Lyfta planen med
ska få
regelbundenhet i
kännedom om klassens
planen och
värdegrundsarbet
vilka olika
e och tid för detta
delar den
avsätts på
innehåller,
kalendariet av
begreppen och rektor.
hur arbetet
med en
kränkning går
tillväga,
Främja känsla
Olika former av
av samhörighet skolutflykter som
och skapa
friluftsdagar,
traditioner
uppstartsdagar.
bland elever
Samma aktivitet
och personal i
återkommer varje
kombination
år i samma årskurs
med att göra
samt gemensamma
något trevligt.
aktiviteter för hela
från Stora
Trygghetsgruppen
Rektor
Utvärder
ing i
samband
med att
ny plan
tas fram.
Rektor
Jan/feb
Rektor Mentor
Pågåend
e arbete
Rektor
Pedagoger
En gång
per läsår
inom
samma
årskurs
och en
gemensa
m
aktivitet
17
skolan.
Att nya
Värdegrundspedag
klasskonstellati og planerar en
oner ska få
aktivitetsdag
samspela och
tillsammans med
samverka för
elever och
att främja ett
mentorer på
gott klimat.
höstterminen.
Övergång och
samverkan i nya
konstellationer enligt
ny plan
Värdegrundspeda
gog
Mentorer
Elever
per år.
Utvärder
as i jan/
feb 2018
Främjande insatser förskoleklassen
Namn
Mål
Utveckla
arbetet kring
likabehandling
Förankra och
levandegöra skolans
värdegrund genom
använda delar av
likabehandlingsplanen.
Plan för
Att eleven ska känna sig
övergång
trygg vid övergången till
mellan förskola ny verksamhet.
och skola
Klassregler
Skapa ett positivt klimat
i de olika grupperna.
Åtgärd/Insats
Ansvarig Tidpunkt
Kontinuerligt
under året arbeta
med
värdegrunden.
Pedagoger
F-klass
Pågående
arbete.
Utvärderas
vid årets slut.
Planen som finns
hålls aktuella av
berörda
pedagoger. Planen
följs upp och
utvärdas årligen.
Utifrån skolans
regler och
kärnvärderingar
tar varje klass
fram regler för
hur man ska ha
det i sin klass.
Rektor
Kontinuerligt
arbete.
Berörda
pedagoger
Berörda
pedagoger
F
Utvärderas
och tas fram
nya i samband
med skolstart.
Främjande insatser 1-3 2017
Namn
Mål
Åtgärd/Insats
Ansvarig Tidpunkt
Värdegrundsarbete
1-3
Förankra och
levandegöra skolans
värdegrund genom
arbete med skolans
kärnvärderingar och
ordnings-regler.
Pedagoger
1-3
Pågående
arbete.
Utvärderas
vid årets
slut.
Klassregler
Skapa ett positivt
klimat i de olika
grupperna.
Kärnvärderingar och
skolans ordnings-regler
finns uppsatta i
klassrummen. Vid varje
hösttermins start lyfter man
och arbetar sedan kring
dessa kontinuerligt under
läsåret.
Utifrån skolans
ordningsregler och
kärnvärderingar tar varje
klass fram regler för hur
man ska ha det i sin klass.
Pedagoger
1-3
Före rasten samtal
Öka tryggheten på
rasterna och minska
När pedagog ser att
gruppen behöver stöttning
Pedagoger
1-3
Utvärderas
och tas fram
nya i
samband
med
skolstart.
Pågående
arbete.
18
risken för ensamma
elever.
Strukturer för
lektionens uppstart
och avslut
Att alla pedagoger
utgår från samma
struktur, God Lärmiljö
på Åsaskolan, så att
eleverna känner igen
sig och målet med
lektionerna blir tydligt.
Detta skapar studiero.
under rasten för att det ska
kännas bra för alla har man
före rasten samtal. Det
innebär att pedagog
samtalar med gruppen inför
rast om vilka aktiviteter
som man kan välja och
hjälper till så att alla får
vara med.
Alla pedagoger startar och
avslutar lektionerna på
samma sätt. Viktigt att man
utgår från sin elevgrupps
och sitt arbetslags behov.
Utvärderas
vid varje
läsårsslut.
Rektor
Pedagoger
Pågående
arbete
Främjande insatser Fritidshem
Namn
Mål
Åtgärd/Insats
Ansvarig
Samlingar
Fritidshemmet
Alla elever ska
känna sig sedda
och bekräftade
på
fritidshemmet.
Starka och
trygga grupper
på
fritidshemmet.
Vid samlingar så
blir alla sedda och
hörda.
Fokus på
inkludering och
tillhörighet
Ingen ska känna
sig ensam på
fritidshemmet.
Uppmärksammar så
att ingen är utanför
eller får sitta själva.
Stärka elevernas
förmåga att säga
ifrån och lösa
konflikter.
Öka elevernas
förmåga att lösa
konflikter.
Fritidspersonalen
uppmuntrar
eleverna att våga
säga ifrån och om
inte det hjälper så
ber man
fritidspersonal om
hjälp att reda ut
konflikten. Vi tar
i det direkt, alla
delaktiga får
komma till tals och
vara med och
Fritidspersonalen Pågående
arbete.
Utvärderas
vid varje
läsårsslut.
Fritidspersonalen Pågående
arbete.
Utvärderas
vid varje
läsårsslut.
Fritidspersonalen Pågående
arbete.
Utvärderas
vid varje
läsårsslut.
Fritidspersonalen Pågående
arbete.
Utvärderas
vid varje
läsårsslut.
Gruppstärkande
övningar
Vi jobbar med
gruppstärkande
lekar, vid olika
tillfällen.
Tidpunkt
19
Elevintervjuer för
utveckling av
verksamheten.
Kartlägga
elevernas trivsel
och mående på
fritidshemmet.
Gemensamma
strukturer för
fritidshemmet
Att alla
pedagoger utgår
från samma
struktur, God
Lärmiljö på
Åsaskolan, så att
eleverna känner
igen sig och
målet med
undervisningen
på fritidshemmet
blir tydligt.
komma till en
lösning av
problematiken.
Vi gör intervjuer
Fritidspersonalen Pågående
minst en gång
arbete.
per läsår med alla
Utvärderas
fritidsbarn.
vid varje
Personalen på fritids
läsårsslut.
kommer överens om
gemensamma
frågor som handlar
om kompisrelationer, trygghet,
intressen mm.
Alla
Rektor
Pågående
fritidspedagoger
Pedagoger
arbete.
startar och avslutar
undervisningen på
liknande sätt.
Viktigt att man
utgår från sin
elevgrupps och sitt
arbetslags behov.
Främjande insatser år 4-6
Namn
Mål
Åtgärd/insats
Ansvarig
Skolcafé
Caféet ska vara en
samlingsplats för elever i
åk 6-9 där personal
närvarar. Främja elevernas
känsla av delaktighet,
ansvarstagande och
bemötande. Årskurs 6
succesivt slussas in i
caféverksamheten under
läsåret.
Främja elevernas
kreativitet, delaktighet och
ansvarstagande samt stärka
gemenskapen i årskursen.
Elever i åk 8-9 deltar i
verksamheten
tillsammans med
skolvärdinna. All
personal åk 7-9 skall
schemalägga 20
min/vecka i caféet.
Lärarna i åk 6 går dit
med eleverna.
Rektor
Lärarna tillsammans
med eleverna kommer
på olika aktiviteter.
Lärarna skapar sedan
övergripande ramar
inom vilka eleverna
får välja.
Rektor
Pedagoger
Elevens val
Tidpunkt
Pågående
arbete.
Skolvärdinna Utvärderas
vid årets slut.
Pedagoger
åk 6
Sista veckan
varje termin.
20
Strukturer för
lektionens
uppstart och
avslut
Gemensamma
aktivitetsdagar
Rastverksamhet
Att alla pedagoger utgår
från samma struktur, God
Lärmiljö på Åsaskolan, så
att eleverna känner igen
sig och målet med
lektionerna blir tydligt.
Detta skapar studiero.
Främja känsla av
samhörighet och skapa
traditioner bland elever
och personal i kombination
med att göra något trevligt.
Skapa trygghet bland
eleverna på rasterna samt
att erbjuda en meningsfull
rasttid.
Alla pedagoger startar
och avslutar
lektionerna på samma
sätt. Viktigt att man
utgår från sin
elevgrupps och sitt
arbetslags behov.
Olika former av
skolutflykter som
friluftsdagar,
uppstartsdagar.
Samma aktivitet
återkommer varje år i
samma årskurs samt
gemensamma
aktiviteter för hela
skolan.
Ökad vuxen närvaro
på rasterna där det
erbjuds gemensamma
aktiviteter för
eleverna.
Rektor
Pedagoger
Pågående
arbete
Rektor
Pedagoger
En gång per
läsår inom
samma
årskurs och
en gemensam
aktivitet per
år.
Rektor
Pedagoger
Pågående
arbete
Främjande insatser 7-9
Namn
Mål
Åtgärd/insats
Ansvarig
Tidpunkt
Skolcafé
Caféet ska vara en
samlingsplats för
elever i åk 6-9 där
personal närvarar.
Främja elevernas
känsla av delaktighet,
ansvarstagande och
bemötande.
Rektor
Skolvärdinna
Pågående
arbete.
Utvärderas
vid årets
slut.
Elevens val
Främja elevernas
kreativitet,
delaktighet och
ansvarstagande samt
stärka gemenskapen
mellan årskurserna.
Elever i åk 8-9
deltar i
verksamheten
tillsammans med
skolvärdinna. All
personal åk 7-9 skall
schemalägga 20
min/vecka i caféet.
Eleverna hjälper till
på onsdag fm i
caféfixgruppen.
Lärarna skapar
övergripande ramar
inom vilka eleverna
får välja och
eleverna kommer
med förslag på egna
kurser. Niorna
erbjuds
jobbskuggning.
Rektor
Pedagoger
Sista
veckan
varje
termin.
21
Strukturer för
lektionens
uppstart och
avslut
Att alla pedagoger
utgår från samma
struktur, God
Lärmiljö på
Åsaskolan, så att
eleverna känner igen
sig och målet med
lektionerna blir
tydligt. Detta skapar
studiero.
Obligatoriskt med Skapa trygghet och
genomtänkta
gemenskap för alla
gruppindelningar i elever. Ingen elev
alla moment.
blir indelad i grupp
endast på grund av
Mentor beslutar
sitt kön,
om placering i
könsidentitet,
klassrummet
religion, etniskt
härkomst, sexuella
läggning,
funktionshinder.
Samarbete med
Stärka vi-känslan
fritidsgården
bland eleverna och
det sociala samspelet
mellan elever.
Elevinflytande
Tätare möten med
elevrådet där
eleverna tar del av
skolans systematiska
arbete och rektor
alltid är närvarande
Att eleverna får
förståelse för när
man blir kränkt på
nätet.
Tobaksfri skola
Att eleverna får
kunskap och
utbildning om vilka
lagar som gäller på
nätet. Kränkningar
upplevs inte alltid
som en kränkning.
Samma uttryck i ett
annat sammanhang
skulle betraktas som
kränkande.
Arbeta mer aktivt för
att påvisa skadorna vi
användandet av
tobak.
Alla pedagoger
startar och avslutar
lektionerna på
samma sätt. Viktigt
att man utgår från
sin elevgrupps och
sitt arbetslags
behov.
Rektor
Pedagoger
Pågående
arbete
Pedagoger tänker
igenom syfte med
gruppindelningar
och placering i
klassrum.
Pedagoger
I det
dagliga
arbetet.
Utvärderas
vid läsårets
slut.
Olika aktiviteter i
samverkan med
fritidsgården i år 8.
Rektor
Pedagoger
Personal
fritidsgården
Rektor
Pedagog
Cafévärdinna
Elever
Pågående
arbete.
Att ge elevrådet
förståelse för
organisation och att
de i sin tur
involverar sina
klasskamrater för att
kunna ha inflytande
i frågor som berör
dem.
Utbilda vad som
gäller enligt lagen
på nätet. Vad
gränsen går för att
det ska vara en
kränkning. Samt
vilket ansvar vuxna
har att stötta i denna
fråga.
Vara mer publik
med Åsaskolans
policy mot tobak.
Påbörja ett
Utvärderas i
jan/ feb
2018
Rektor
Utvärderas i
Värdegrundspedagog jan/ feb
Mentorer
2018
Rektor
EHT
Pedagoger
Utvärderas
Jan/feb
22
samarbete med No
Smoking
Generation.
Kartläggning
Kartläggningsmetoder - Årliga trivselenkäter där eleverna har identifierat otrygga platser,
trivsel, trygghet, kränkningar och trakasserier. Sammanställningen av klassens svar har sedan
samtalats om i klassen för att pedagogerna ska få en klarare förståelse för hur eleverna
upplever sin vardag på Åsaskolan. Eftersom eleverna i åk F-3 har sitt fritidshem i samma
lokaler och till stora delar tillsammans med samma personal som i skolan har man gjort
kartläggningen gemensamt fritidshem och skola. Därför beskrivs det förebyggande arbetet i
åk F-3 gemensamt för fritidshem och grundskola och omfattar båda verksamheterna. Möten
var fjärde vecka med Lilla Trygghetsgruppen, där personal från Stora Trygghetsgruppen får
del av hur elevrepresentanterna upplever tryggheten på skolan. Varje gång Lilla
Trygghetsgruppen träffas arbetar vi utifrån olika frågeställningar. Dessa frågeställningar tar
sedan eleverna upp med sina klasskamrater. Vid nästa tillfälle går man igenom hur samtalen i
klasserna gått. Detta görs för att skapa en större trygghet och elevdelaktighet samtidigt som vi
utbildar våra elever. Stora Trygghetsgruppen träffas varje vecka.
Områden som berörs i kartläggningen - Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller
könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning,
Sexuell läggning och Ålder.
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Eleverna genomför en trivselenkät en gång per år. Målet med enkäten är att se hur eleven
trivs i klassen, på fritidshemmet och på skolan i stort samt att få en fingervisning om den
upplevda studieron för eleven. Trivselenkäten ger även möjlighet för eleven att peka ut
fysiska områden på skolan där det upplever sig vara mindre trygga. Elevernas svar på klassens
trivselenkäter analyseras och samtalats om klassvis där eleverna har möjlighet att ge förslag
på åtgärder.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Stora Trygghetsgruppen har ansvar för att ta fram trivselenkäten samt informera all personal
om när och hur den ska genomföras. Klasslärarna/mentorerna har ansvar för att genomföra
och diskutera trivselenkäterna i respektive klass och vidarebefordra resultatet och förslag på
förbättringar till Trygghetsgruppen. Trygghetsgruppen har ansvar för att analysera resultaten
på skolnivå samt ge förslag på åtgärder.
Kartläggningen har identifierat utvecklingsbehov. Dessa utvecklingsbehov samt vilka åtgärder
som är kopplade till dem återfinns här nedan.
Förebyggande insatser hela Åsaskolan 2017
Utvecklingsbe Mål
hov utifrån
kartläggning
Åtgärd/Insats
Ansvarig
Tidpun
kt
23
Förbättra miljön
i
omklädningsrum
men i
idrottshallen.
Eleverna ska
känna sig
bekväma och
trygga i
omklädningsrum
men
Förbättra miljön
i
omklädningsrum
men i
idrottshallen.
Eleverna ska
känna sig
bekväma och
trygga i
omklädningsrum
men
Förbättra miljön
i
omklädningsrum
men i
idrottshallen.
Eleverna ska
känna sig
bekväma och
trygga i
omklädningsrum
men
Att det ska
kännas bra att gå
på toaletten på
skolan.
Eleverna ska
uppleva
toaletterna som
trygga.
Föräldracafé
Ökad samverkan
mellan
vårdnadshavare
och skola för att
öka tryggheten
för eleverna.
Trygghet och
studiero
Få förståelse för
hur eleverna
uppfattar
begreppet
studiero.
Skiljevägg i
omklädningsrum
kommer att
monteras.
Skolledning
följer upp hur
eleverna
upplever
resultatet.
Öka
vuxennärvaron i
omklädningsrum
men genom
utvecklad
schemaläggning
och fördelning
av ansvar.
Förbud att ha
telefon/iPad i
omklädningsrum
men och på
idrottslektionen.
Rektor
Samtal med
eleverna i Lilla
Trygghetsgruppe
n och elevrådet
kring vad det är
som de upplever
som otryggt med
skolans toaletter
och därefter tas
en handlingsplan
fram.
Föräldracaféer
några gånger per
termin kring
ämnen som
känns angelägna
från
vårdnadshavares
och skolans sida.
Samtal med
elever/elevråd/Li
lla
trygghetsgruppe
n kring
Rektor
Enhetschef
Rektor
Mål att
vara
färdigstä
llt under
ht 17.
Jan/feb
2018
Pedagoger
Rektor
Mentor
Utvärder
as
jan/feb
2018
Idrottsläraren
Personalrepresentante
r i elevrådet och Lilla
Trygghetsgruppen
Utvärder
as under
jan/feb
2018.
Värdegrundspedagog
Utvärder
as
jan/feb
2018
Rektor/Värdegrundspe
dagog
Utvärder
as
jan/feb
2018
24
Trygghet och
tydlighet genom
markering
Förståelse och
trygghet inför
varandras
olikheter samt få
bort andelen
”onödiga
kommentarer”.
Gemensamt
tema för
fadderdagarna
Skapa en
övergripande
struktur och
arbeta aktivt
med förebilder.
begreppet
studiero.
Genom tydligare All personal på skolan.
markeringar
visar vi både
eleven som
säger/handlar
att beteendet
inte är
acceptabelt men
även eleverna
som befinner sig
i närheten.
Genom att vi
står upp för
varandra skapar
vi ett tryggare
klimat.
Genom att skapa Värdegrundspedagog
ett färdigt tema och pedagoger
som sträcker sig
över hela läsåret
för pedagoger
och elever inför
fadderdagar
skapar vi
tydlighet och
meningsfullhet.
Utvärder
as
jan/feb
2018
Utvärder
as
jan/feb
2018
Förebyggande insatser åk F-3 samt tillhörande Fritidshem
2017.
Utvecklingsbehov
utifrån
kartläggning
Mål
Åtgärd/Insats
Ansvarig
Tidpunkt
Förbättrad trygghet
på toaletterna
Alla elever ska
uppleva att det
är tryggt att gå
på toaletten.
Ta fram en plan
för hur man ska
öka tryggheten
på toaletterna.
Involvera elever
och personal i
framtagandet av
planen.
Genomtänkt
placering i
klassrummet.
Rektor
Innan 2017
är slut
Arbetsro i
klassrummen
Att alla ska få
arbetsro i
klassrummet.
Personal
Elever
Undervisande
pedagoger
Pågående
insats
utvärderas
25
Busshållplatsen
Att alla ska
känna sig trygga
vid
busshållplatsen.
Otrygghet vid
grusplanen
Det ska vara
roligt och tryggt
vid grusplanen.
Omklädningsrummet
Alla ska känna
sig trygga i
omklädningsru
mmen.
Struktur och väl
förberedda
lektioner.
Genomtänkta
gruppkonstellatio
ner. Dialog och
resursfördelning i
arbetslaget kring
elevgruppen.
Se till att det
alltid finns
bussvakter. Vid
frånvaro behövs
vikarie sättas in
även här. Aldrig
lämna elever
ensamma kvar
innan alla bussar
kommit.
Alltid bemanning
av pedagog. En
pedagog delar
upp lagen. Blir
det ojämna lag
kan de justeras.
vid årets
slut.
Rektor/Pedago
ger
Pågående
insats
utvärderas
vid årets
slut.
Rastvärdar
Pågående
insats
utvärderas
vid årets
slut.
Elever
Vi har skapat ett
fotbollsschema
och regler för hur
spelet ska gå till.
Vuxna oftast med Pedagoger
i omklädningsrummet och finns
alltid tillgängliga
när det behövs.
Pågående
insats
utvärderas
vid årets
slut.
Förebyggande insatser 4-6
Utvecklingsbehov
utifrån
kartläggning
Mål
Åtgärd/insats
Ansvarig
Tidpunkt
Öka tryggheten på
rasterna.
Alla elever ska
känna sig trygga
när de har rast
och erbjudas
meningsfull
rasttid.
Öka vuxennärvaron på
rasterna enligt ett
fungerande
rastschema. För och
efter rastsamtal vid
behov.
Rektor
Pedagoger
Pågående
arbete.
Utvärderas
vid årets
slut.
26
Öka tryggheten vid
busshållplatsen.
Öka tryggheten vid
omklädningsrummen.
Elever och lärare
hjälps åt att motverka
kränkande
behandling.
Alla elever ska
känna sig trygga
när de väntar på
bussen.
Öka vuxennärvaron vid
vissa busstider.
Bussvärden rör sig mer
över hela området.
Bussvärdar ska säga
ifrån när de ser elever
som bryter mot
reglerna.
Alla elever ska
Öka vuxennärvaron vid
känna sig trygga
omklädningsrummen.
när de byter om
Vid schemaläggning
till
sträva efter att klasser
idrottslektionen. inte ska mötas vid
samma
omklädningsrum.
Elever ska känna Öka antalet pedagoger
sig trygga i skolan i den Stora
och känna att de Tygghetsgruppen.
kan lita på att
Utveckla samarbetet
vuxna tar tag i
mellan Stora
situationer som
Trygghetsgruppen och
uppstår.
Lilla Trygghetsgruppen
samt elevrådet.
Rektor
Pedagoger
Pågående
arbete
Rektor
Pedagoger
Pågående
arbete
Rektor
Pågående
Trygghetsgruppen arbete
Förebyggande insatser 7-9
Utvecklingsbehov
utifrån
kartläggning
Mål
Öka tryggheten vid
busshållplatsen.
Alla elever ska
känna sig trygga
när de väntar på
bussen.
Elever och lärare
hjälps åt att motverka
kränkande
behandling.
Åtgärd/insats
Öka vuxennärvaron vid
vissa busstider.
Bussvärden rör sig mer
över hela området.
Bussvärdar ska säga
ifrån när de ser elever
som bryter mot
reglerna. Se över att ha
två vuxna vid 14.40
bussen då det är
många barn som åker.
Elever ska känna Öka antalet pedagoger
sig trygga i skolan i den Stora
och känna att de Trygghetsgruppen.
kan lita på att
Utveckla samarbetet
vuxna tar tag i
mellan Stora
situationer som
Trygghetsgruppen och
Ansvarig
Tidpunkt
Rektor
Pedagoger
Pågående
arbete
Rektor
Pågående
Trygghetsgruppen arbete
27
uppstår.
Jämställd skola
Eleverna ska
uppleva att de
behandlas
rättvist oavsett
vilket kön,
könsidentitet,
etniskhärkomst,
sexuell läggning,
religion,
funktionshinder
eller ålder.
Trevliga toaletter
Att eleverna
upplever
toaletterna som
bra och trygga
och vill gå på
toaletten under
skoldagen.
Meningsfull rast
Öka upplevelsen
att det finns
aktiviteter att
göra på rasten
mer än att spela
på lärplattan/
telefonen.
Lilla Trygghetsgruppen
genom att vi bokar
gemensamma möten.
Alla vuxna tränar på
och jobbar med ett
normkritiskt perspektiv
Rektor
Pedagoger
Elevhälsan
Utvärderas
jan/ feb
Ge tid på
elevensvaldagar att
hjälpa till och fixa i
ordning en trevlig
inredning på toaletten.
Vuxna rör sig i området
runt toaletterna för att
motverka ”stök” så att
man kan vara på
toaletten utan att blir
störd.
Personal och
elever
Utvärderas
jan/ feb
Ta fram och spela
”analoga” spel som
finns i skolcafét
tillsammans med
eleverna.
Cafévärdinna
Personal
Elever
Utvärderas
jan/ feb
28
Öka upplevelsen av
att vi alla behandlar
varandra med
respekt.
Att elever och
lärare på
Åsaskolan ska
uppleva känslan
av att ”bli lyssnad
på” och våga
”fråga för att
förstå” utan att
få negativa
kommentarer.
Tala om ordet respekt
vad de innebär för
individen/ gruppen.
Vilka förväntningar vi
har på varandra.
Ovanstående ska ske
med avstamp i
Åsaskolans
kärnvärderingar.
Rektor
Utvärderas
EHT
jan/ feb
Pedagoger
Elevrådet
Lilla
Trygghetsgruppen
Stöd vid svårigheter
Eleverna ska veta
vilka vuxna de
kan vända sig till
när de upplever
något som är
svårt utöver sin
mentor.
Varje termin delge
eleverna vilka resurser
skolan har i form av
elevhälsoteam.
Rektor och elevhälsan
går ut och presenterar
sig och vad de kan
hjälpa till med.
Rektor
EHT
Utvärderas
jan/ feb
Rutiner för akuta situationer
Policy
Vi som arbetar på Åsaskolan har en skyldighet att agera så snart vi får kännedom om att en
elev känner sig utsatt för trakasserier och/eller kränkande behandling. Skolan ska utreda vad
som har hänt och snarast vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar.
Det råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på Åsaskolan.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
All personal på skolan har en skyldighet att ha uppsikt över vad som sker på skolan och
ingripa direkt vid eventuella incidenter.
All personal har rasttillsyn och cirkulerar bland eleverna. Extra uppsikt hålls på de platser
som framkommit som otrygga i trivselenkäter. Skolgården ska utformas på ett sådant sätt att
man har god uppsikt. Åk 7-9 Personal har uppsikt över skolbussarnas ankomster och
avgångar.
Eleverna i den Lilla Trygghetsgruppen förmedlar händelser/oro bland elever till
personalrepresentanterna i Stora Trygghetsgruppen på skolan.
Skolcafét hålls öppet för åk 7-9, åk 6 besöker caféet tillsammans med pedagog. Det är en
naturlig samlingsplats där skolans personal finns närvarande.
29
Stora Trygghetsgruppen har en brevlåda som finns uppsatt vid expeditionen. Där kan elever
och personal lämna information om händelser som personalen i Stora Trygghetsgruppen
behöver veta om. Där kan man också anmäla kränkningar.
Foto på medlemmarna i Stora Trygghetsgruppen är uppsatt på strategiska platser i skolan så
att eleverna ska ha god kunskap om vilka de kan vända sig till.
Personal, elever och föräldrar kan vända sig till:
Ansvarig pedagog
Trygghetsgruppen.
Barn- och elevhälsoteam (kurator, psykolog, skolsköterska och specialpedagog, speciallärare,
värdegrundspedagog).
Rektor.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av
andra elever
Tillvägagångssätt
Alla elever och deras vårdnadshavare på skolan ska ha god kännedom om vad som menas
med en kränkning och vilka åtgärder som görs på skolan när en sådan sker, samt att det
åtgärdas från första kränkningen.
Vid varje ärende ska det bedömas om ärendet är av en sådan allvarlig karaktär att anmälan till
Socialtjänst och/eller polis ska göras.
1. Ansvarig medarbetare som ser eller hör ett händelseförlopp där en elev blir kränkt eller
diskriminerad enligt någon av diskrimineringsgrunderna, ansvarar för att utreda och
dokumentera händelsen. Dokumentation ska ske på särskild blankett.
2. Ansvarig medarbetare utreder händelsen genom att fylla i en händelserapport, som finns
digitalt på Fronter och i blankettstället utanför expeditionen. Rapporten lämnas efter utredning
till Rektor som anmäler till huvudman. Under utredningen bestäms även åtgärder för
förbättring samt när och hur händelsen ska följas upp.
3. Ansvarig medarbetare samtalar med den/de som blivit utsatt och den/de som utsatt.
Ansvarig medarbetare återkopplar till elevernas mentor/mentorer. Vårdnadshavarna till de
inblandade kontaktas av respektive mentor.
4. Stora Trygghetsgruppen tar upp de händelserapporter som varit under veckan på sitt möte
för att se om mönster finns och utifrån dessa analyserar om ytterligare åtgärder behövs.
Rutiner för uppföljning
1. Medarbetaren följer upp ärendet efter cirka en vecka och dokumenterar i
händelserapporten, del två.
30
2. Om det utsättande beteendet inte har förbättrats lämnar medarbetaren ärendet till
Trygghetsgruppen för beslut om nya åtgärder.
3. Trygghetsgruppen följer upp ärendet med den/de utsatta och den som utsatt kontinuerligt
tills ärendet kan avslutas.
4. Ärendet avslutas och händelserapporten arkiveras.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av
personal Tillvägagångssätt:
1. Den elev som upplever sig kränkt av personal på skolan ska kontakta sin rektor och berätta
om sin upplevelse. Eleven kan också kontakta en annan personal på skolan som den känner
förtroende för. Den medarbetare som på något sätt får kännedom om att elev/elever kränks av
personal på skolan ska skyndsamt kontakta ansvarig rektor.
2. Medarbetaren fyller i en händelserapport, som finns digitalt på Fronter och i blankettstället
utanför expeditionen. Rapporten lämnas till ansvarig rektor.
3. Vårdnadshavare informeras. Ansvarig för att detta sker är rektor.
4. Rektor informerar verksamhetschefen.
5. Rektor ansvarar för att utredning sker:
Samtal förs med samtliga berörda parter.
Samtalen dokumenteras.
Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas.
Åtgärder som sätts in ska leda till långsiktiga lösningar. Det ska alltid övervägas om åtgärder
också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och
verksamhetsnivå.
I fall av allvarliga kränkningar/trakasserier avgör rektor, eventuellt tillsammans med sin chef,
om ärendet kräver disciplinära åtgärder eller ska anmälas till annan myndighet. Rektorn
informerar den anställde om rätten till fackligt stöd.
Åtgärderna dokumenteras.
Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare.
Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och följer upp ärendet.
Utredning och åtgärder utvärderas och dokumenteras.
Uppföljningen dokumenteras.
Förslag på åtgärder om en kränkande handling har skett
Händelseblanketten används först och utifrån den:
Organisationsnivå
Fortbildning av personal
31
Allmänt föräldramöte
All personal medvetandegörs om vikten att reagera och ingripa. Aldrig bagatellisera eller
förneka mobbning eller andra negativa beteende.
Vuxennärvaro på raster
Den fysiska miljön
Polisanmälan
Gruppnivå
Observationer, samspel
Regler mot kränkningar och trakasserier som elever och lärare formulerar gemensamt.
Regelbundna klassråd
Regelbundet arbete på mentorstid
Kompissamtal
Läsa – samtala – skriva – rita
Stödja och uppmuntra elevernas positiva beteende
Stöd från ledargestalter
Medvetandegöra eleverna om sitt beteende och dess konsekvenser
Tydliga gränssättningar
Gruppsammansättning
Föräldrasamarbete
Gruppdiskussioner
Individnivå
Samtal med aktören
Samtal med den utsatta eleven
Samtal med aktörens förälder
Samtal med den utsatte elevens föräldrar
Ge den utsatta eleven stöd
Tro på den utsatta eleven, men förstå att det finns andra tolkningar
Byte av grupp – klass – skola för eleven/aktören
Möjliga åtgärder/konsekvenser om kränkningarna inte
upphör trots åtgärder
Dessa åtgärder/konsekvenser kan användas för att få kränkningar att upphöra och har stöd i
skollagens 5 kap. Dessa åtgärder kan vidtas om de står i rimlig proportion till sitt syfte och
övriga omständigheter.
Samtal med elev
Samtal med elev tillsammans med föräldrar
Möte sammankallas elev/elever, vårdnadshavare, rektor, representant från
Trygghetsgruppen och klasslärare/mentor för vidare åtgärder/uppföljning.
Stöd i ordinarie undervisning/raster/fritidshem
Enskild undervisning
Tillfällig omplacering i annan skola.
Skriftlig varning.
Avstängning
Anmälan till socialtjänst
32
Anmälan till polis.
Rutiner för dokumentation
För tillvägagångssätt se ovan.
Alla händelserapporter samlas i en pärm, som arkiveras på skolan.
Rektor har det övergripande ansvaret för att rutinerna för dokumentation följs samt anmäler
till huvudman via systemet LEX. På sikt tänker vi oss att använda det digitala systemet PMO
för dokumentation av arbetet.
Definitioner av begrepp
Klasslärare/mentor= Den lärare som har huvudansvaret för klassen/del av klassen.
Pedagoger: Lärare, Förskollärare, Fritidspedagoger
Stora Trygghetsgruppen= Grupp som arbetar med tryggheten på skolan på ett övergripande
plan. Funktioner som ingår i gruppen: Pedagoger, kurator, specialpedagog, rektor
Lilla Trygghetsgruppen= Grupp med elever i åk 3-9 som arbetar för att öka tryggheten på
skolan.
Barn- och elevhälsoteam (kurator, psykolog, skolsköterska specialpedagog, speciallärare och
värdegrundspedagog).
Rektor.
Trakasserier/Kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande
som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara
fysiska (slag, knuffar)
verbala (hot, svordomar, öknamn)
psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier och meddelanden på olika
webbcommunities så som snapchat, instagram, musicaly etc).
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller
kränkande behandling.
Trakasserier
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns, en
elevs eller en vuxenstuderandes värdighet och som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
33
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande
generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper.
Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller
liknande. Det kan även vara fråga om ignorerande, utfrysning eller att någon visslar, stirrar
eller gör kränkande gester och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad,
hotad, kränkt eller illa behandlad.
Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella
läggning, funktionsnedsättning med mera.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som
är sexuellt anspelande och upplevs som kräkande. Det kan också handla om sexuell jargong.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i kapitel 6 i skollagen som ett uppträdande som kränker en
elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns
kränkande behandling:
Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och
”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i
duschen efter gymnastiken.
Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett
gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.
Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam
än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att
Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren.
Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
missgynnandet har samband med kön, könsidentitet eller köns uttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner.
En elev kan också bli diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av en förälders
eller syskons sexuella läggning, funktionsnedsättning med mera.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
34
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till
exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst
gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.
Indirekt diskriminering
Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt
diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, könsidentitet
eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning, samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras
samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på
grund av en allergi behöver annan mat.
Mobbning
Mobbning finns inte längre med som begrepp i lagstiftningen som styr likabehandlingsarbetet,
men eftersom begreppet fortfarande används i dagligt tal så är det viktigt att definiera det och
förklara varför vi inte längre använder det. Orsaken att begreppet mobbning inte längre
används i lagstiftningen eller läroplanen är att det blir för snävt. En elev som känner sig
kränkt av en negativ handling från någon annan har rätt att bli hjälpt även om handlingen inte
upprepas. Det är också viktigt att se att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
kan ske även på gruppnivå. Vi som arbetar i skolan måste därför vara öppna i vår tolkning och
se händelsen ur olika perspektiv för att hitta den bästa lösningen. Därför använder vi numera
begreppet kränkning som är vidare än mobbning och innefattar både trakasserier och
kränkande behandling.
Konflikter
Ibland kan det vara svårt att skilja kränkningar från konflikter och bråk. Därför är viktigt att
definiera skillnaden mellan konflikt och kränkningar.
Konflikt betyder ursprungligen sammanstöta, råka i strid, kämpa. Generellt handlar konflikter
om att två eller flera eftersträvar samma resurser (saker, bekräftelse, inflytande). Parterna i en
konflikt ser varandra som jämbördiga. Konflikter upplevs ofta som ansträngande av
inblandade och omgivningen. Konflikter kan utvecklas till mobbning eller kränkningar, men
de kan också bli konstruktiva och skapande om de hanteras rätt. Konflikter kan hanteras
genom att de inblandade ändrar uppfattning om alternativen, hittar nya alternativ eller lägger
konflikten åt sidan (Nationalencyklopedin)
För att konflikter ska bli konstruktiva och givande är det viktigt att eleverna lär sig
konflikthantering.
35
Bilaga 1
Kartläggning av klass:
Tid:
Förberedelser:
Frågor:
Du ska ställa följande frågor men först påpekar du att ” det du berättar för mig skall jag
inte säga att det är du som har sagt” Och det är tystnadsplikt mellan eleverna:
Finns det någon i klassen som brukar bestämma?
Finns det någon i klassen som hänger på den som bestämmer?
Finns det någon i klassen som utsätter andra?
Finns det någon i klassen som är utsatt eller inte har det bra?
Tänk på:
Om någon berättar så visa inte med ord eller miner din värdering i detta. Lyssna och fråga” är
det så här du menar” eller ” berätta mer. Försök få konkreta exempel på händelser.
Lägg inga svar i munnen på dem. Läs upp det du skrivit innan du lämnar dem och fråga:
Har jag uppfattat dig rätt?
Elever att intervjua:
Du skall intervjua följande elever:
1.
2.
3.
Lokal:
36
Du ser till att du kan ta dina elever och sätta dem så du startar med 1 an hos dig, låter de andra
sitta i ett eller flera angränsande rum. De får inte prata med varandra. När 1an är klar år den
tillbaka till klassrummet.
37
Bilaga 2
HÄNDELSERAPPORT
Del 1: Anmälan
Enligt 6 kap 10 § Skollagen, 2 kap 7 § diskrimineringslagen är personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit
utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. Förskolechefen
eller rektorn är därefter skyldig att anmäla detta till huvudmannen.
Händelseinformation
Förskola/skola
Åsaskolan
Datum då händelsen kommit till förskolans/skolans
kännedom
Ansvarig förskolechef/rektor
Datum då händelsen anmälts till förskolechef/rektor
Ansvarig pedagogs namn och titel
Namn och klass på barn/elever/personal som är inblandade i händelsen
Bedömning av händelsen
☐ Kränkande behandling
☐ Diskriminering
☐ Trakasserier
☐ Sexuella trakasserier
Om diskriminering eller trakasserier, välj grund:
☐ Kön
☐ Etnisk tillhörighet
☐ Funktionsnedsättning/bristande tillgänglighet
☐ Religion/annan trosuppfattning
☐ Sexuell läggning
☐ Könsöversskridande identitet/uttryck
☐ Ålder
☐ Våld har förekommit
☐Kontakt har tagits med polisen
☐ Kontakt har tagits med socialtjänsten
Beskrivning av händelsen
Beskriv händelsen kortfattat. Komplettera när ytterligare uppgifter tillkommer utredningen.
38
Samtal med inblandade elever/vårdnadshavare (bilägg ev. samtalsanteckningar)
Datum
Namn på elev/vårdnadshavare
Bilaga nr
Åtgärder och mål
Åtgärder, vem som ansvarar samt datum för uppföljning
Del 2: Uppföljning/utvärdering av åtgärder
Beskriv om åtgärderna utförts och om målen uppnåtts
Beslut med anledning av utredningen
Ex. kränkningar har upphört och utredningen avslutas eller beslut om nya åtgärder/handlingsplan
[Skriv här)
Utredningen avslutad vid följande datum
Rektors underskrift
39
Bilaga 3
INCIDENTRAPPORT
Denna blankett används när det är en konflikt. När det är en kränkning eller trakasseri ska skolans
händelserapport användas.
Datum för händelsen
Plats för händelsen
Elev/elever som varit inblandade i händelsen
Namn
Klass
Namn
Klass
Namn
Klass
Namn
Klass
Detta har hänt
Medarbetares underskrift
Datum
40
Bilaga 4
Rekommendationer
– Mary Juusela från Lika/Olika
Förebilder.
Eleverna i åk 1-5 var tydliga med att påvisa att det finns mycket arbete kvar kring förebilder.
Att se till att alla, inte endast några fåtal, kan göra skillnad. För att arbeta vidare, inkludera
eleverna i de strategier, riktlinjer och metoder för arbetet framåt. Avgörande är inkludering
och förankring. Förebildsarbetet är såväl online som offline.
Känn er själva.
Vad gäller olikhet i ursprung, hudfärg eller språk, när fler och fler kommer till Åsaskolans
klassrum, eller personalrum, är det viktigt att känna sig själv och vad som gör oss till oss, för
att förmå välkomna det nya. Var medveten om att nytt i början är olikt och skrämmande, men
att genom en medvetenhet att anta utmaningen, så kommer ni att lyckas. Det får vara jobbigt
och svårt, men det går. Om man vill.
Var nyfikna.
Fortsätt vara nyfikna på alla nya som kommer, oavsett olikhet. När vi slutar vara nyfikna och
öppna, då börjar intoleransen frodas. Bland eleverna finns det idag en grundnyfikenhet kring
det som anses främmande. Men en väldigt liten tolerans för att uttrycka detta bland vänner
och grupper. Ta fram dessa utmaningar, för vad de är, nämn dem vid namn och arbeta för att
neutralisera situationer och åsikter.
Markera.
Eleverna var tydliga med hur de uppskattar personalen på Åsaskolan oftast kommer till
undsättning, lyssnar och respekterar. Fortsätt markera om något som inte är bra sker. Det är
grunden till en bra miljö. Glöm inte bort att markera all sorts kränkning, rasism eller
fientlighet – som i filmen vi såg.
Studera olika kulturer och olikheter.
Åsa är fortfarande i mångt och mycket homogent. Var nyfikna på andra länder, kulturer,
språk, sociala koder och på så sätt förbered er på nya Åsabor som komma skall. Våga prata
om och belysa klasskillnader, pengar och yta – då detta är den främsta olikheten i Åsa. Vad är
egentligen relevant? För vem? Och varför? Hur påverkas hälsan av att ingen egentligen ser
personen bakom?
Kommunikation.
Allt är föränderligt. Och det kan vara såväl roligt som otryggt. När förändring är i rullning är
det viktigt att vara kommunikativ om att förändring är en process, som känns. Som att byta
skal. Men i förändring kommer ny kunskap och insikt. Våga låt individer och skolan
förändras efter de människor som finns däri. Och glöm inte att prata om den pågående
förändringen!
41
