Kapitel 14, förslag för godkännande av presidiet, 30 april 2009
10 800 tecken utan referenser
Fri kunskap flödar i ett hållbart globalt informationssamhälle
Inledning
Det globala informationssamhället har en enorm potential att bidra till att bryta
sambandet mellan den ekonomiska tillväxtsmodellen och dess destruktiva materiella
grund, och i stället grunda utvecklingen på innovation, kreativitet och
kommunikation. De gröna välkomnar denna potential. De gröna förespråkar en
kunskapsintensiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp, som syftar till ett svagt
ekologiskt fotavtryck och ett starkt kulturellt och tekniskt innehåll.
Ett globalt informationssamhälle har av naturen inga gränser. Där finns en enorm
potential att bygga en bro mellan nord och syd, att minska klyftorna mellan fattiga
och rika och att finna globala lösningar på lokala problem. Det begränsar förtryck och
ger politiskt oliktänkande möjlighet att komma till tals och få skydd. Därför stöder De
gröna ett brett samarbete på området för kunskap och innovation. Det krävs en allmän
tillgång till och en massiv överföring av kunskap och ren teknik, både i kampen för en
global social rättvisa och i kampen för att skydda planeten.
Ekonomiska och politiska egenintressen står dock i vägen för ett fritt
informations- och kunskapsflöde, som är huvudprincipen för ett hållbart och rättvist
globalt informationssamhälle. Stora lönsamma företag som en gång i tiden drev på
den digitala revolutionen motsätter sig nu innovationer som effektivt skulle kunna
överbrygga den digitala klyftan för fattiga områden och landsbygdsområden, försvaga
monopolens makt och skydda användares och konsumenters integritet och
grundläggande rättigheter. Större patentinnehavare försöker kringgå den ursprungliga
patentidén, som innebär att en uppfinnare upprättar ett socialt kontrakt med samhället
för att garantera spridningen av kunskap och innovation, och kräver i stället en politik
som syftar till att enbart säkra deras vinster och begränsa ytterligare innovation.
De gröna vill ha en öppen immaterialrättspolitik. Tillgång till innehåll på Internet och
kunskap borde inte vara föremål för orimliga restriktioner eller irrationell
privatisering. Vi försvarar de centrala principerna om frihet inom den digitala världen,
och vi försvarar driftskompabilitet, teknisk neutralitet, nätneutralitet och öppna
standarder. Dessa principer är byggstenar för en allmän Internettillgång till rimliga
priser. Alla rättsliga åtgärder som begränsar tillgången till uppgifter och
kunskaps- och informationsutbyte via Internet kan bidra till att hindra innovation.
Kunskap som skapats med allmänna medel bör vara offentligt tillgänglig för alla
genom en bred spridning och bör vara patentfri och inte omfattas av
upphovsrättsskyddet – framför allt när det gäller ren teknik.
Viktiga fakta och siffror
EU stöder informationssamhällets utveckling genom olika bidragsformer. Den
viktigaste är gemenskapens ramprogram för forskning och teknisk utveckling. Inom
ramen för det sjunde ramprogrammet, som löper 2007–2013, får forskning och
utveckling på området för informations- och kommunikationsteknik (IKT) mest
medel med 9 050 miljoner euro, vilket är ungefär 18 procent av den totala budgeten.
Av detta öronmärks 1 336 miljoner euro för finansiering av forskningsstöd till små
DV\783873SV.doc
1
och medelstora företag (SMF) på området för IKT – detta var ursprungligen ett
förslag från De gröna.
En stor del av finansieringen kommer också från ramprogrammet för konkurrenskraft
och innovation (CIP). Med en budget på 4 212 miljoner euro finansierar CIP
verksamhet inom det SMF-fokuserade programmet för entreprenörskap och
innovation, IKT-stödprogrammet för stöd till användningen av IKT i företag samt
programmet Intelligent energi – Europa.
Konsekvenser av passivitet
I nuläget finns det ett allvarligt hot mot principerna om frihet i den digitala världen,
dvs. driftskompabilitet, teknisk neutralitet, nätneutralitet och öppna standarder. Vissa
EU-medlemsstater verkar för en kontroll av Internettrafiken och en omfattande
tillämpning av upphovsrättsskydd och immaterialrätt, under förevändning att man tar
upp allvarliga och erkända problem på Internet, såsom sajter med barnpornografiskt
innehåll och försäljning av förfalskade läkemedel. Trots att ingen av dessa åtgärder
skulle innebära en lösning på dessa problem har Spanien redan tillkännagivit att en
strikt tillämpning av immaterialrätten ska prioriteras under landets EUordförandeskap 2010. Detta skulle skynda på en omvandling av Internet – från dess
roll som en öppen plattform för fritt utbyte av idéer till ett snabbköp baserat på privata
vinstintressen och strikt kontroll.
En kontroll av datatillgång och -trafik skulle omvandla Internet till ett mycket farligt
instrument för socialt och politiskt förtryck. Därför är det ytterst viktigt att placera
utvecklingen av digitala mänskliga och grundläggande rättigheter i centrum av
debatten.
En strikt tillämpning av upphovsrätt och immateriella rättigheter förhindrar
innovation i stor skala och försvårar den massiva kunskapsöverföring som krävs för
att bekämpa klimatförändringar och andra miljökriser. Just på området digital
upphovsrätt och relaterad immaterialrätt skulle en strikt tillämpning stoppa
utvecklingen av fria modeller och programvara som bygger på öppen källkod,
eftersom bidragsgivarna skulle riskera repressalier till följd av de brott mot befintlig
immaterialrätt som i de flesta fall begås oavsiktligt.
Möjligheten att agera inom EU
Forskning och teknisk utveckling (FoTU) baserad på fleråriga ramprogram har en
uttrycklig grund i EU-fördraget sedan 1987. Antagande av ramprogram baseras på
medbeslutandeförfarandet, med omröstning med kvalificerad majoritet i rådet.
Särskilda program inom ramprogrammet antas med kvalificerad majoritet i rådet efter
att parlamentet konsulterats genom enkelt samrådsförfarande. Allmänna bestämmelser
fastställs däremot inom ramen för medbeslutandeförfarandet.
Åtgärder som är knutna till immaterialrättspolitik, som t.ex. direktivet om
säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (IPRED), hamnar inom området
för EU:s politik för den inre marknaden. Europaparlamentet har medbeslutanderätt.
Rådet fattar beslut genom omröstning med kvalificerad majoritet.
Gröna framgångar 2004–2009
DV\783873SV.doc
2
Inga mjukvarupatent
De gröna vann en fyra år lång kamp mot direktivet om mjukvarupatent. Direktivet
skulle ha inneburit ett brott mot Europeiska patentkonventionens princip om att
datorprogram inte är patenterbara, och skulle ha tillintetgjort innovativa SMF inom
den informationsteknikbranschen genom att utsätta dem för rättstvister om patent från
de stora mjukvaruföretagens sida. En överväldigande majoritet av Europaparlamentet
förkastade förslaget, precis som De gröna.
Forskningsdistribution och -alstring
De gröna övertalade kommissionen att upprätta en europeisk kunskapsbank, som
fungerar som ett öppet arkiv för forskningsresultat. De gröna utverkade också
finansiering i gemenskapsbudgeten så att civilsamhällets organisationer själva för
första gången kan beställa forskning.
Användning av programvara som bygger på öppen källkod
De gröna har hela tiden insisterat på att offentliga förvaltningar ska använda fria
program med öppen källkod (FLOSS) eller system som är kompatibla med FLOSS.
De gröna säkrade medel för forskning inom FLOSS i EU-program (det sjunde
ramprogrammet för forskning, gemenskapens program för innovation och program för
driftskompatibilitet/standardtillgång). De gröna har tillsammans med icke-statliga
organisationer styrt idén om ”Open Parliament”, som syftar till att befria
Europaparlamentet från Microsofts monopol och få parlamentet att byta till
FLOSS-mjukvara.
Direktivet om immaterialrätt
De gröna kämpade mot IPRED, där man försökte generalisera användningen av
straffrättsliga påföljder i samtliga fall av brott mot immaterialrätten. De gröna hjälpte
till att garantera att straffrättsliga påföljder bara tillämpas i fall av brott mot
immaterialrätten för kommersiella ändamål och inte för personligt bruk. Denna
kontrovers ledde till att direktivet blockerades i rådet.
Utvidgning av upphovsrättsskyddet
De gröna lyckades mobilisera över 200 parlamentsledamöter från alla grupper för att
rösta för ett förkastande av ”utvidgningsdirektivet” som syftar till att utvidga
upphovsrätten för musik. De som huvudsakligen skulle gynnas av denna utvidgning är
stora inspelningsföretag, men kostnaderna kommer att betalas av nya, yngre artister
och de europeiska medborgarna i allmänhet. Vidare bidrog De gröna till att bygga upp
en blockerande minoritet i rådet för att tvinga kommissionen att lägga fram ett nytt
förslag för att effektivt kunna förbättra artisternas situation.
Neutralisering av Internet – ingen treslagsmodell
De gröna kämpade hårt och länge för en neutralisering av Internet i den europeiska
telekomlagstiftning (telekompaketet) som är under utarbetande. Därefter förkastade
parlamentet principen om den anpassade reaktion som föreslagits (treslagsmodellen),
som introducerats i parlamentet av parlamentsledamöter från högerpartier, och som –
efter tre varningar och av en administrativ myndighet och utan rättegång – skulle ha
tillåtit en avstängning av Internetuppkopplingen för användare som misstänks för
olaglig nedladdning och överföring. De gröna anser att Internet ska garantera
medborgarna yttrandefrihet, tillgång till information och utbildning. Det är bara
DV\783873SV.doc
3
domare som, efter rättegång, ska kunna besluta om att stänga ned en
Internetanslutning.
Vad vill De gröna?
Offentliga handlingar i öppna format
De gröna vill att offentliga handlingar ska skrivas och bevaras i ett öppet format.
Detta för att offentlig förvaltning ska fortsätta att vara oberoende av
mjukvaruutgivningsbranschen och patentinnehavare, och för att medborgarna ska
garanteras tillgång till handlingar, oberoende av vilken mjukvara de använder.
Europeiska patentverket (EPO)
De gröna vill att EPO ska bli en gemenskapsinstitution som är ansvarig inför
kommissionen och Europaparlamentet. EPO ska finansieras offentligt för att motverka
att verksamheten utfärdar ett stort antal patenträtter för att säkra finansieringen av
EPO, vilket har en skadlig inverkan på patenträtterna. De gröna föreslår att 5 procent
av avgifterna för förlängning av patenträtter ska överföras till en oberoende fond för
forskning och innovation.
Befria webben
De gröna stöder en aktiv vision om webben som plattform för utbyte av information,
med fildelningsgrupper, där varje enskild användare kan ladda upp eller ned innehåll
och applikationer efter eget val. Icke-kommersiell användning av Internet måste
undantas från alla sanktionssystem. De gröna motsätter sig en omvandling av Internet
till ”beställ-tv”, införande av bortfiltrering från Internetleverantörernas sida och all
sorts systematisk övervakning av nätet, eftersom detta är oförenligt med rätten till
integritet.
Rättsakt om yttrandefrihet på Internet
De gröna vill att det ska utarbetas en EU-rättsakt om yttrandefrihet på Internet som
syftar till att skydda Internetfriheten. Denna rättsakt ska bland annat syfta till att
stärka digitala grundläggande och mänskliga rättigheter, främja spridningen av teknik
som motverkar censur, öka öppenheten i fråga om teknisk delaktighet för IT-företag
och Internetleverantörer i samband med åtgärder för statlig censur och utveckla
miniminormer för IT-företag som tillhandahåller Internettjänster i diktaturer.
Fri tillgång till vetenskap
De gröna stöder Open-Access Movement [rörelsen för fri tillgång] för en så bred
spridning som möjligt av vetenskaplig kunskap enligt vad som förespråkas i
Berlindeklarationen om fri tillgång – som undertecknats av 200 universitet,
forskningsinstitut, finansieringsinstitut, stiftelser, bibliotek, museer och arkiv i hela
världen. I deklarationen anges följande: ”vårt uppdrag att sprida kunskap uppfylls
bara till hälften om informationen inte görs lätt tillgänglig i stor utsträckning för
samhället”.
Referenser
Europeiska kommissionens grönbok om upphovsrätten i kunskapsekonomin (2008):
http://ec.europa.eu/internal_market/copyright/docs/copyright-infso/greenpaper_en.pdf.
DV\783873SV.doc
4
Berlindeklarationen om fri tillgång: http://oa.mpg.de/openaccess-berlin/berlindeclaration.html.
Det sjunde ramprogrammet: http://cordis.europa.eu/fp7/home_en.html.
Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP): http://ec.europa.eu/cip/index_en.htm.
Den amerikanska kongressens förslag till en rättsakt om yttrandefrihet på Internet 2006:
http://frwebgate.access.gpo.gov/cgi-bin/getdoc.cgi?dbname=109_cong_bills&docid=f:h4780ih.txt.pdf.
Användbara webbplatser
La Quadrature du Net (Squaring the Net), en medborgargrupp som informerar om lagstiftningsprojekt
som utgör ett hot mot de grundläggande friheterna och den ekonomiska och sociala utvecklingen i den
digitala tidsåldern: http://www.laquadrature.net/en.
Electronic Frontiers Foundation [stiftelsen för elektroniska gränser], som försvarar digitala rättigheter:
http://www.eff.org.
Creative Commons, ett icke-vinstdrivande bolag som engagerar sig för att underlätta för människor att
sprida och bygga på andras arbete i enlighet med bestämmelserna för upphovsrätt, tillhandahålla fria
licenser och andra lagliga verktyg i syfte att prägla kreativt arbete med den frihet som dess skapare vill
att det ska ha, så att andra kan sprida det, göra en omarbetning, använda det kommersiellt eller en
kombination av dessa: http://creativecommons.org/.
De gröna i Europaparlamentet
- Politisk sekreterare, forskning och teknik: Laurence Vandewalle, tfn 0032 2 2841695,
laurence.vandewalle@europarl.europa.eu.
- Politisk sekreterare, rättsliga frågor: Francesca Beltrame, tfn 0032 2 2832146,
francesca.beltrame@europarl.europa.eu.
- Politisk sekreterare, frågor om den inre marknaden: Stany Grudzielski, tfn 0032 2 2831455,
stanislas.grudzielski@europarl.europa.eu.
DV\783873SV.doc
5
