Kvalitetsrapport 2015-16
Faxgärdet, Syttpigan, Pärlan och Kaxås förskolor
tillhörande Ängeskolområde i Krokoms kommun
Faxgärdet, Syttpigan, Kaxås och Pärlans förskor
Ann Wimmerqvist/ Förskolechef
Förord
På Faxgärdet, Syttpigan, Kaxås och Pärlans förskola strävar vi efter en
positiv och utmanande lärmiljö, där allas lika värde, sitt eget och andras
står i fokus. Vi vill ta till vara barnens lust att leka och väcka barnens
nyfikenhet att upptäcka omvärden. Vi vill ge barnen möjlighet att i vardagen
utveckla förmågan att påvereka sin situation utifrån demokratiska grunder
och värderingar. Vi vill sträva efter goda relationer med hemmet och
samarbeta med vårdnadshavarna för att skapa de bästa förutsättningarna
för barnet. Pedagogerna på alla förskolorna har tillsammans med
förskolchefen arbetat aktivt under året med normkreativitet och
jämställdhet. Genom förläsningar, litteratur, spel, systematiska reflektioner,
övningar mellan vuxna, övningar med barnen samt tagit del av
specialpedagogs kunskaper och sett kortare filmer har vi ökat vår kunskap
och medvetenhet om normer och värden. Vi arbetar för att bli mer
normkritiska i vår vardag tillsammans med barnen. Normkreativitet kommer
löpa som en gemensam nämnare i alla delar i denna kvalitetsrapport.
Innehåll
Sid 9
1.0 Inledning
1.1 Bakgrund
1.2 Syfte
Sid 10
Sid 11-12
1.3 Dokumentation
2.0 Presentation av
enheten alt ansvarsområden
2.1 Organisation
2.2
Materiella
förutsättningar
Sid 13-14
3.0 Statistik
3.1 Personal
3.2 Barn/Elever
Sid 15-16-17
4.0 Ledning och
utveckling av utbildningen
4.1 Förskolechefens
Mål för enheten/erna
4.1.1 Förskola
Sid 18-20
5.0 Grundläggande
värden och inflytande
Sid 21-23
6.0 Trygghet, och
god miljö och studie ro
6.1 Förskolan
Sid 24-30
7.0 Utveckling och
lärande
7.1 Förskolan
Sid 31-35
och särskilt stöd
8.0 Extra anpassning
KVALITETSRAPPORT 2015-16
1 Inledning
Denna kvalitetsrapport ska ge en bild över det systematiska kvalitetsarbete
vad gäller målarbete och utvecklingsarbete som bedrivs inom Faxgärdet,
Kaxås, Pärlan och Syttpigans förskolor. Kvalitetsrapporten ska spegla det
som skett i verksamheterna under läsåret 2015/ 2016.
1.1
Bakgrund
Utveckling handlar om en strävan att förbättra sin verksamhet. Skolornas
kvalitetsrapport ska vara ett stöd för utveckling av verksamheten. För att nå
dit är det viktigt att följa upp verksamheten och analysera de resultat som
presterats. Genom målarbete kan avgränsningar och uppföljningar göras
för att på ett mer strukturerat och likvärdigt sätt följa upp olika
verksamheter.
Varje huvudman, rektor och förskolechef har utifrån skollagen (2010:800)
ett ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i
förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer.
Definition
av
kvalitet
Hur
väl
verksamheten:
–
uppfyller
nationella
mål
–
svarar
mot
nationella
krav
och
riktlinjer
– uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de
nationella
– kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån
rådande förutsättningar (Skolverket, BRUK)
1.2
Syfte
Syftet med kvalitetsrapporten är att den ska vara ett underlag för insatser
så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat.
9
KVALITETSRAPPORT 2015-16
1.3
Dokumentation
Dokumentationen i det systematiska kvalitetsarbetet sker på olika sätt,
exempelvis:
•
Via barn- och utbildningsförvaltningens modell för målarbete.
•
Grundskolan och grundsärskolan dokumenterar pedagogiska
planeringar, individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen,
nationella
prov
och
betyg
i
lärplattformen
InfoMentor.
Det främjande och förebyggande arbetet mot diskriminering och
kränkande behandling dokumenteras enligt plan mot diskriminering och
kränkande behandling.
•
Förskolans och fritidshemmens dokumentation sker bland annat genom
pedagogiska planeringar. Förskolan dokumenterar även det enskilda
barnets utveckling kopplat till läroplanens olika målområden.
Fritidshemmet kompletterar skolans dokumentation kring enskilda
elever.
10
KVALITETSRAPPORT 2015-16
2 Presentation av enheten alt. ansvarsområdet
2.1
Organisation
Änge Barn och Utbildning är ett av fem skolområden i Krokoms kommun.
Två förskolechefer och 2 rektor arbetar i team där vi samarbetar och
samverkar i utvecklingsarbete, budget, personalplanering samt särskilda
utbildningssatsningar.
Änge Barn och Utbildning har under det gångna året haft tillgång till tre
specialpedagoger som samt två administratörer.
2.2
Materiella förutsättningar
Faxgärdets förskola består av 18 pedagoger och 85 barn i åldern 1-6 år
fördelat på fem avdelningar. Förskolan ligger i omgiven av skogar och
vattendrag vilket pedagogerna gärna använder för att leda barnen till ett
lärande i utemiljö. Förskolan ligger nära byns skola. Pedagogerna använder
skolans idrottshall för att tillsammans med barnen ha rörelselekar mm. I
närheten ligger också byns ishall dit barnen och pedagogerna vintertid
promenerar och tränar skridskoåkning.
I Augusti 2015 öppnade en femte avdelning på Faxgärdet. Vilket det under
vårterminen planerades inför. Avdelningen heter Trollsländan och bestå av
en i ålder blandad barngrupp. Faxgärdet har barn från många olika kulturer.
Syttpigans förskola är en 1 avdelnings förskola och ligger i byn Alsen. Här
arbetar tre pedagoger och här går 14 barn. Förskolan ligger omgiven av
skog och i närheten finns en ladugård med djur. I närheten finns Hovsskola
där det ibland sker ett samarbete med öppningar och stängningar.
Lokalerna är små och rymmer ca 17 barn. Syttpigan har öppet för sista
gången denna termin. Förskolan kommer lägga ner sin verksamhet från
och med den 14/ 7.
Pärlans förskola ligger i byn Kluk och består av fyra pedagoger och 15
barn. Förskolan ligger på samma gård som den nedlagda skolan och den
är omgiven av gungor och stora lek ytor. Runtom finns skog som inbjuder
till ett lärande i utomhus miljö. I Augusti kom nya gungor att monteras.
Förskolans lokaler rymmer två avdelningar och rymmer upp till 34 barn.
Gott om utrymme för olika aktiviteter både inne och ute. Ett tillagningskök
med egen kock, där även barnen får vara delaktiga. En stor och rymlig
gård, med stor cykelplan, skog och hockeyplan i anslutning till förskole
gården. Grillplats, som används året runt.
Kaxås förskola ligger i Kaxås by och består av sju pedagoger och 24 barn.
Förskolan har under hösten genomgått stora renoveringar av lokalerna
samt i utomhusmiljön. Tak och väggar har målats och väggar har rivits för
att skapa en mer förutsättningar till lek och lärande. I närheten finns naturen
11
KVALITETSRAPPORT 2015-16
och Kaxås skola. Förskolan är en enavdelnings förskola som är uppdelade i
två avdelningar, större barn 4-6 år och mindre barn 1-3 år. Barngruppen
består av barn från många olika kulturer. Pedagogerna arbetar ofta över
avdelningarna, har sångsamlingar och andra samlingar tillsammans, fri lek
liksom styrda lekar, aktiviteter i gympasalen, äter också tillsammans ibland.
Pedagogerna vill att barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under
dagen. Verksamheten ska ge utrymme för barnets egna planer, fantasi och
kreativitet i lek och lärande såväl inne som ute. Utevistelsen bör ge
möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerade miljöer och i naturmiljö.
12
KVALITETSRAPPORT 2015-16
3 Statistik
3.1
Personal
3.1.1
Förskola
Tabell 1. Andel (%) med förskollärarutbildning 15 okt 2015
Enhet
Andel (%) behöriga
förskollärare
Förskola
7stycken
3.1.2
Fritidshem
Tabell 2. Andel (%) med pedagogisk högskoleutbildning 15 okt 2015
Enhet
Andel
(%)
med
pedagogisk
högskoleutbildning
Fritidshem
[andel (%)]
3.1.3
Förskoleklass, grundskola, grundsärskola
Tabell 3. Andel (%) behöriga lärare 15 okt 2015
Enhet
Andel
behöriga lärare
Förskoleklass
[andel (%)]
Grundskola 1-3
[andel (%)]
Grundskola 4-6
[andel (%)]
Grundskola 7-9
[andel (%)]
Grundsärskola
[andel (%)]
(%)
3.2
Barn/elever
3.2.1
Förskola och pedagogisk omsorg
Tabell 4. Antal inskrivna barn i förskolan 15 okt 2015
Född år
Totalt
Flickor
Pojkar
2014
[antal]
[antal]
[antal]
2013
[antal]
[antal]
[antal]
2012
[antal]
[antal]
[antal]
2011
[antal]
[antal]
[antal]
2010
[antal]
[antal]
[antal]
Totalt
[antal]
[antal]
[antal]
Tabell 5. Antal inskrivna barn i pedagogisk omsorg 15 okt 2015
Född år
Totalt
Flickor
Pojkar
2014
[antal]
[antal]
[antal]
2013
[antal]
[antal]
[antal]
2012
[antal]
[antal]
[antal]
13
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Född år
Totalt
Flickor
Pojkar
2011
[antal]
[antal]
[antal]
2010
[antal]
[antal]
[antal]
Totalt
[antal]
[antal]
[antal]
3.2.2
Fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola
Tabell 6. Antal inskrivna elever 15 okt 2015
Enhet
Totalt
Flickor
Pojkar
Fritidshem*
[antal]
[antal]
[antal]
Förskoleklass
[antal]
[antal]
[antal]
Grundskola åk 1
[antal]
[antal]
[antal]
Grundskola åk 2
[antal]
[antal]
[antal]
Grundskola åk 3
[antal]
[antal]
[antal]
Grundskola åk 4
[antal]
[antal]
[antal]
Grundskola åk 5
[antal]
[antal]
[antal]
Grundskola åk 6
[antal]
[antal]
[antal]
Grundskola åk 7
[antal]
[antal]
[antal]
Grundskola åk 8
[antal]
[antal]
[antal]
Grundskola åk 9
[antal]
[antal]
[antal]
Grundsärskola åk 1
[antal]
[antal]
[antal]
Grundsärskola åk 2
[antal]
[antal]
[antal]
Grundsärskola åk 3
[antal]
[antal]
[antal]
Grundsärskola åk 4
[antal]
[antal]
[antal]
Grundsärskola åk 5
[antal]
[antal]
[antal]
Grundsärskola åk 6
[antal]
[antal]
[antal]
Grundsärskola åk 7
[antal]
[antal]
[antal]
Grundsärskola åk 8
[antal]
[antal]
[antal]
Grundsärskola åk 9
[antal]
[antal]
[antal]
14
KVALITETSRAPPORT 2015-16
4 Ledning och utveckling av utbildningen
4.1
Förskolechefens mål för enheten/-erna
4.1.1
Förskola
Mål enligt styrdokument:
Förskolechefen har ansvar för förskolans kvalitet och skall se till att
personalen kontinuerligt får den kompetensutveckling som krävs för att de
professionellt ska kunna utföra sina uppgifter.
Förskolans arbetslag ska samarbeta för att erbjuda barnet en god miljö för
utveckling, lek och lärande och särskilt stöd i sin utveckling.
Förskolan ska sträva efter att varje barn ska få förståelse för att alla
människor har lika värde oberoende av socialbakgrund och oavsett kön.
Etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, sexuell läggning
eller funktionsnedsättning.
Resultat
I etableringen av ett gemensamt yrkespråk för Krokoms förskolepersonal
har man valt att belysa vissa gemensamma begrepp. Syftet med detta är
att stärka yrkesgruppen och att pedagogerna utvecklar en yrkesstolthet och
en förståelse av sin egna viktiga roll för att forma morgondagens vuxna. I
förskolan lägger vi grunden för den fortsatta skolgången och barnets egen
personliga utveckling. Pedagogerna har fått mer kunskap om syn, hörsel,
autism och förläsning om ömsesidigrespekt. Arbetslagen har delgivit
varandra mera kunskaper på arbetsplatsträffar och kopplat detta till
diskriminerings och kränkande behandlings arbetet.
Analys av resultatet
Utifrån den centrala fortutbildningen SPIS har en del av pedagogerna
utvecklats och kommit vidare i sin roll som ledare i barngruppen.
Satsningen har också bidragit till att pedagogerna fått arbeta med sina
egna värderingar i form av att tänka kring och resonera om den privata,
personliga och professionella rollen kopplat till det uppdrag man har. Att få
syn på sina olika sidor har gynnat vissa pedagoger att hantera svåra
situationer där det är viktigt att kunna göra skillnad på sin roll som pedagog
och sin roll som medmänniska och privatperson. Enskilda pedagoger har
hittat strategier att hantera svårigheter på ett annat sätt än tidigare. Vilket
har givit effekten att pedagogen själv säjer sig stärkt och fått förbättrat
självförtroende. Jämfört med tidigare år kan pedagogerna på ett bättre sätt
skilja på vad som är privat, personligt och profisionellt. Men arbetslagen
behöver fortsätta arbeta med detta systematiskt. De säger själva att de är
15
KVALITETSRAPPORT 2015-16
mer stärkta utifrån att begreppen fått en innebörd och att ett arbetssätt har
blivit tydligt. Pedagogerna reflekterar över hur viktigt det är att stå stärkta
tillsammans men också över hur mycket ”fel” och ”misstag” de tidigare gjort
i sitt arbetsätt. Att pedagogerna har kommit fram till ny kunskap och ny
medvetenhet har gjort att dom som arbetslag har höjt kvalitén på hela
förskolan. De har klivit ett upp steg till på stegen mot förståelse och
yrkesidentiteten och stoltheten har stärkts. De säger själva att de vet när
de ska kliva in i sin professionella roll och kunna möta vårdnadshavare i
olika frågor. Detta gynnar familjerna då det blir tydligt vad förskolan har för
ansvar. Samt att likvärdigheten i kommunen förbättras. De man kan se är
också att pedagogerna har fått hög andel av nöjda föräldrar. Det beskriver
pedagogerna att det har fått höra i utvärdering, föräldramöten och på
utvecklingssamtal. Pedagogernas utveckling leder till goda ringar på
vattnet. De blir stärkta av att se och höra positiv feedback vilket motiverar
dem till fortsatta reflektioner.
Pedagogerna har fått tagit del av ett flertal föreläsningar om bland annat
ömsesidig respekt, Autism, Syn, Hörsel mm Utvärderingar visar att
pedagogerna arbetar mer medvetet med de olika områdena. I arbetslagens
kvalitetsrapporter lyfter de fram hur de arbetat med särskilda områden och
vad de har bidragit till barns lärande och ökade förståelse. Utvärderingen
visar att pedagogerna är mycket nöjda över utbildningen. Vissa tycker att
utbildningen bör rikta sig mer än vad den gjort till att belysa arbetet med
mindre barn. Vid dessa utbildningsdagar har även kommunens
förskolechefer och specialpedagoger deltagit vilket har visat sig gynnsamt
då alla varit delaktiga och har med sig samma kunskaper. Det har varit
lättare att på exempelvis arbetsplatsträffar arbeta vidare med de
pedagogerna tagit del av i SPIS. Arbetslag har presenterat de olika
funktionsnedsättningar som finns på deras avdelningar för att öka
medvetenheten och hitta gemensamma förhållningssätt och för att inte
något barn skall behandlas diskriminerade. Presentationerna har också
varit en del i arbetet med att utforma en ny diskriminenerings och
kränkande behandlingsplan. Denna har blivit mer omfattande och levande i
den dagliga verksamheten jämfört med den tidigare planen. Man kan se
förbättrad samverkan genom exempelvis fler mötesstrukturer, öppnare
dialoger och början till samarbete i visst systematiskt kvalitets arbete. Detta
borde ge gynnsamma effekter på barns lärande och måluppfyllelse.
Dock saknas mycket återkoppling om hur SPIS i pedagogernas egna
verksamhetsberättelser. En del arbetslag har skrivit en del medans vissa
missat det helt tyvärr. Där i mot planen mot diskriminering och kränkande
behandling samt Nt-satsingen har alla skrivit om i sina utvärderingar.
Pedagogerna behöver mer träning i att synliggöra kvalitetsarbetet i
vardagen och medvetenhet om vilka handlingar som bidrar till att höja
kvalitén.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Den centrala fortutbildning SPIS kommer att fortsätta där deltagarna
kommer få föreläsningar med varierande innehåll men bland annat språkets
betydelse.
16
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Ny plan mot diskriminering och kränkande behandling kommer att upprättas
och arbetas med fortlöpande under året i verksamheten och på
arbetslagsträffar.
Tydliggöra förskolornas personal om vilket ansvar och vilken roll de har i
förskolans kvalitetsarbete.
Förväntad effekt
Ja
Delvis
Nej
17
KVALITETSRAPPORT 2015-16
5 Grundläggande värden och inflytande
5.1
Förskola
Mål enligt styrdokument:
Förskolechefen skall utveckla förskolans arbetsformer så att barnens aktiva
inflytande gynnas.
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar
för sina egna handlingar och för förskolans miljö och utvecklar sin förmåga
att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i
olika former av samarbete och beslutsfattande.
Förskolan ska sträva efter att varje barn ska få förståelse för att alla
människor har lika värde oberoende av socialbakgrund och oavsett kön.
Etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, sexuell läggning
eller funktionsnedsättning.
Resultat
Barnens inflytande har tagits tillvara genom aktiviteter så som
Inflytanderåd, aktiviteter till julkalendern, skogen, utemiljön, veckans
matramsa, veckans fjäril och de vuxna har kommunicerat och interagerat i
samspel med barnen.
Pedagogerna har arbetat indelat i grupper med färre barn i varje grupp där
värdegrund, normkreativitet och bemötande varit i fokus.
Pedagogerna har använt material från Stegvis och Vännerna i
Kungaskogen. Syftet har varit att stärka det enskilda barnet. Förskolorna
har tydliga veckorstrukturer så vårdnadshavare ,barn och pedagoger är väl
förberedda inför veckans aktiviteter vilket skapar kontinuitet och trygghet.
Dagen blir förutsägbar och det blir tydliga rutiner och barnen vet vad som
skall hända. Barnen har inflytande i planering och genomförande av
aktiviterer.
Utvecklat samarbetet med hemmet och tydliggjort diskriminerings och
kränkande behandlings arbetet i förskolan.
Analys av resultatet
Efter arbetet med ”vännerna i Kungaskogen” och Stegvis kan pedagogerna
se att barnen har blivit mer hjälpsamma mot varandra än tidigare.
Exempelvis vid på och avklädning då de skickar saker till varandra. Och där
begreppet hjälpsamhet har diskuterats mellan barnen. Barnen har vid
många fler tillfällen sagt till en vuxen om någon är ledsen om de inte kan
trösta själva. Det har man jämfört med tidigare läsår. Pedagogerna har blivit
inspirerade av SPIS utbildningsdagen och föreläsningen med Ann Åberg
18
KVALITETSRAPPORT 2015-16
där det exemplifieras situationer i hallen om hur man får till bra rutiner vid in
och utgång. När pedagogerna har reflekterat över dessa tillfällen så ser de
tydliga skillnader nu med tidigare. Flera säger sig stärkta och blivit
medveten om vikten av att få till bra rutiner och arbeta med att synliggöra
arbetet för varandra. De påminner numera varandra om vad de gemensamt
kommit överens om. De upplever att de går åt mindre tid till att diskutera
vad som ska göras och de är mer tidseffektiva än tidigare. Mycket flyter på
bättre nu i deras arbetssätt.
Av pedagogernas dokumentation och i deras reflekterandesamtal kan man
utläsa att arbetslaget har blivit mer lyhörda för barnens tankar och idéer,
barnen ser sina möjligheter att påverka sin vardag på förskolan, de vågar
och påtalar sina önskningar och idéer då dessa ofta blir genomförda. I
efterhand har personalgruppen sett de gynnade effekter som blir när
barnen får ha inflytande över vad de vill göra och att det faktiskt blir gjort.
Det tror pedagogerna inger trygghet och stärkt självkänsla till barnen och
vilket i sin tur har skapat mer arbetsglädje hos pedagogerna. Man kan i
större utsträckning höra dem resonera och planera kommande
lärsituationer och aktiviteter. De använder oftare ord i det gemensamma
yrkesspråk vi arbetat med i de centralfortbildningarna.
Personalgruppen bestämde sig för att arbeta extra med barns inflytande
och på så sätt har lyhördheten ökat. De blev fokuserade och medvetna om
att lyssna till vad barnen sa. Annars skulle troligen inte barnens inflytande
ge den gynnasamma effekten i barngruppen och arbetslaget som blivit.
Det sociala samspelet mellan pedagogerna och barnen har ökat det kan vi
se då barnen leker över avdelningsgränserna och även över ålders och
könsskillnader jämfört med tidigare år, men även jämfört med hösten.
Tydliga rutiner har bidragit till en mer trygg barngrupp där pedagogerna
med hjälp av dokumentation nu tydligare ser att barnen har utveckalt sin
självständiga sida och tillit till sin egen förmåga. En lugnare arbetsmiljö har
gynnat barnen då pedagogerna har fokuserat på att tillåta barnen få ta tid
och plats till att träna sin självständighet som till exempel påklädnad och
toalett besök. Man kan se att genom att stärka det enskilda barnet så har
det skapats förståelse för andras olikheter. Pedagogerna ser att barnen är
mer toleranta med varandra än tidigare. Pedagogerna har hört samtal
mellan barnen om ”den gyllene regeln” som handlar om hur man är mot
varandra, även hemma, detta har föräldrar återkopplat vid ett flertal
tillfällen. Pedagogerna har byggt upp bra rutiner och goda relationer med
hemmen vilket leder till en rödtråd mellan hemmet och förskolan. Troligen
där av den trygga barngrupperna och att vårdnadshavarna återkopplar om
vad barnet beskrivit hemma och om vad det har lärt sig.
Vi har på många förskolor tagit i mot ett stort antal nyanlända familjer till
förskolan. Detta har skapat många nya ställningstaganden och nya
kunskaper om andra kulturer. Det har varit utmaningar för pedagogerna och
barnen att tillsammans skapa trygga relationer mellan varandra då språket
och kulturen gör att vi i många situationer fått göra tankevurpor. I efterhand
kan man tydligt märka att pedagogerna genom sitt nytänkande handlar
19
KVALITETSRAPPORT 2015-16
därefter och många gånger går stärkta ur en situation eller händelse.
Pedagogerna har fått tänka och reflektera extra mycket kring religion, etnisk
tillhörighet och upplevda situationer för barnet och hur de skall kunna skapa
en förskola som är anpassad för alla. De vi har sätt och upplevt att
okunskap kan skapa kulturkrockar. Exempelvis om regler förväntningar osv.
Pedagogerna har ställts inför nya utmaningar i form av språkförbistringar.
Pedagogerna upplever att de saknar kunskap och verktyg till att bemöta
barn som har upplevt kris och trauman och andra kränkande behandlingar.
Jämfört med tidigare tycker de att det går bättre och bättre att hitta rutiner
för intigrera barn och vårdnadshavare från andra kulturer i förskolans
verksamhet. Pedagogerna deltar i en studiecirkel om normkreativitet som
har haft gynnsamma effekter på pedagogerna. Pedagogerna säger själva
att de har fått en större och djupare förståelse av vad begreppen i
diskrimineringsgrunderna innebär och hur man kan synliggöra dem i den
dagliga verksamheten. De har haft ett flertal uppgifter kopplat till
studiecirkeln där de bland annat fått arbeta med att observera varandra,
räkna tillfällen där något sägs om normer, spelat värdegrundspelet med
tillhörande diskussion om egna värderingar och vad pedagogerna själva
har med sig i upplevda händelser som har kommit att påverka dem.
Föräldrar har involverats på ett annat sätt än tidigare genom exempelvis
föräldramöten med lättare uppgifter.
Via föräldramöten har vårdnadshavarna fått information om pedagogernas
arbete med diskriminerings och kränkande behandlings planen och
utvecklingsarbetet med normkreativitet. Föräldrarna har fått göra övningar
med olika ställningstaganden och begrepp. De har diskuterat i grupper de
olika begreppen ur planen vid föräldramöten. I efterhand har ett flertal
föräldrar och vårdnadshavarar kommenterat till pedagogerna att det varit
mycket tänkvärda och lärorika möten. Där de även uttryckt förvåning att
deras barn får ta del av och att del av ett viktiga arbete. Samt att detta är
utveckling kopplat till läroplanens olika målområden. Den befintliga
diskriminerings och kränkande behandlingsplanen har blivit synlig och
levande ut till vårdnadshavare och förskolechef har informerat om
vårdnadshavarna om dess innehåll dock bara på svenska och engelska.
Vid reflektion i arbetslagen efterfrågar pedagogerna fler allmänna dokument
på fler språk. Då det har förkommit ett flertal situationer där det förekommit
kränkningar och diskrimineringar mellan vuxna med olika etniska
folkgrupper finns behovet av att vi måste ha befintliga översättningar på
hemspråken för att alla skall förstå vilka regler som gäller på förskolan.
Pedagogerna upplever att det är svårt att göra sig förstådda när det försökt
tala om hur verksamheten fungerar.
Den kunskap pedagogerna fått genom studiecirkel med tillhörande
uppgifter och reflektion kan vara en bidragande orsak till att pedagogerna
själv tycker det går bättre och bättre med integrationsarbetet. Under läsåret
har stor fokus hos många avdelningar varit att skapa en stabil
grundverksamhet.
20
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Pedagogerna kommer att få fortsätta arbeta i reflekterande team och
studiecirkeln om normkreativitet. Det vi förstått är att det viktigt för att få syn
på sina eventuella fördomar och diskriminerande arbetssätt och
bemötande. Samt att alla på förskolan blir mer normkreativa. Ny plan mot
diskriminering och kränkande behandling kommer att upprättas och arbetas
med fortlöpande under året i verksamheten och på arbetslagsträffar.
Planen är också en del av vårt utvecklingsarbete om normkreativitet. Ett
förbättringsområde är att stärka föräldrarnas förståelse av att planen mot
diskriminering och kränkande behandling samt att involvera barnen ännu
mer
6.0 Trygghet, god miljö och studie ro
6.1 Förskolan
Mål enligt styrdokument:
Förskolechefen skall upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera
förskolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla formera
av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbing och rasistiska
beteenden bland barn och anställda.
Förskolan skall sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen
kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,
Förskolan ska sträva efter att varje barn ska få förståelse för att alla
människor har lika värde oberoende av socialbakgrund och oavsett kön.
Etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, sexuell läggning
eller funktionsnedsättning.
Resultat
Arbetslagen har arbetat med att synliggöra hur normer påverkar förskolans
organisation och arbetssätt, vilka normer som påverkar barnens
förskolemiljö, hur vuxnas värderingar och förhållningssätt påverkat
relationen mellan barnen samt mellan de vuxna och hur påverkas barnens
attityder och värderingar av hur vuxna agerar.
I en del arbetslag har de arbetat med utanförskap och kamratskap hur man
är mot varandra och hur är man när man är en bra kompis, men också att
man har rätt att säga nej om man inte vill leka. Till detta har pedagogerna
har använt sig av bland annat materialet Kungaskogen, seriesamtal och på
samlingar prata om och försökt få barnen att tänka sig in i hur de skulle
kännas om de själva blev uteslutna ur leken.
21
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Analys av resultatet
Genom att syliggöra vuxnas egna värderingar och förhållningssätt har
personalgruppen ändrat sitt arbetssätt till viss del. Det värdegrundsarbete
som gjorts har medveterlig gjort en del icke önskvärda handlingar som
tidigare var osynliga för pedagogerna själva. Att synliggöra
förgivettaganden i sina arbetssätt har öppnat personalens ögon till att
förhålla sig mer normkritiskt. Dock uttrycker arbetslagen att det ständigt
behövs hållas en levande diskussion om hur vi skapar normskapande
processer. Personalgruppen har blivit mer prestigelös och individen kan
reflektera mer öppet på till exempel personalmöten och arbetsplatsträffar.
Man kan se att när personalens ökade förståelse av begreppet inom
normkritiskt förhållningsätt så har öppenheten och kommunikationen mellan
pedagogerna stärkts. De är en mer öppen personalgrupp där nya och
andra diskussioner uppstår om bland annat jämställdhet. Detta gynnar
barnen och verksamheten på ett positivt sätt då personalens
förhållningssätt är mer samspelt och lyhörda för barnens åsikter och tankar.
Nu ställer barnen öppna, nyfikna frågor istället för att uppmärksamma att
något skiljer sig ifrån normerna. Barnen har exempelvis också varit nyfikna
och utformat nya gemensamma inomhus och utomhus regler och påminner
varandra om någon inte följer överenskommelserna. Pedagogerna på alla
förskolor och avdelningar har läst böcker som är skrivna utifrån
diskrimineringsgrunderna. Böckerna har skapat nya frågor och funderingar
kring exempelvis kön och etnicitet. Vissa pedagoger uppleverer inte några
större reaktioner från barnen. Då har personalen funderat på varför.
Reflektionerna i arbetslagen har varit många. Pedagogernas arbete och
reflekterande förhållningssätt har troligtvis bidragit till en öppnare miljö i
barngrupp, en mer tillåtande miljö och att barnen har en större förståelse för
olikheter. Barnen har större förståelse för att alla inte talar samma språk,
har samma hudfärg eller firar samma högtidsdagar Det man också kan
utläsa är barnens medvetenhet kring hur de kan vara med och påverka bör
utvecklas.
För många av pedagogerna har arbetet med barn och familjer från andra
kulturer något helt nytt. Vissa pedagoger har fått tänka om och reflekterat
mycket för att skapa förutsättningar för alla barn på avdelningen. Frågor
som pedagogerna har arbetat med är exempelvis hur kan alla barn och
vuxna tadel av olika kulturer och få ökad förståelse av olikhet.
Pedagogerna och barn har tittat på bilder på barn som varit uteslutna ur
leken och vi har pratat om hur de kan vara. De har hjälpt barnen in i redan
påbörjad lek med att hitta på en ny roll figur till den som vill vara med, men
även visat på att det inte alltid bara går att komma in i en redan påbörjad
lek som några barn redan håller på med. I reflektioner och på
avdelningsmöten har pedagogerna reflekterat över en film som det tidigare
tittat på. Det är en föreläsning av Margareta Öhman denna gjorde stort
avtryck på en del arbetslag och utifrån den valde man att arbeta mer
medvetet när barnen leker.
Med respekt för barnen försöker pedagogerna att lyssna på varje barns
berättelser och tankar, låta dem få sin röst hörd, och att få prata klart utan
22
KVALITETSRAPPORT 2015-16
att bli avbruten av någon annan. De uppmuntrar barnen att berätta genom
att ställa frågor som inte är ja eller nej svar på utan de vill ha ett berättande
svar. Pedagogerna försöker ge barnen den tid de behöver för att berätta
och prata till punkt. Pedagogerna försöker lyssna på barnens funderingar
och tankar och tillsammans söker de reda på svar och information med
hjälp av Ipad och böcker, vi ritar och gör ibland experiment och diskuterar
varför det blev som det blev. Arbetssättet är i år planerat och genomtänkt
jämfört med tidigare år.
Arbetet utifrån Kungaskogen och Margareta Öhman har skapat ett
effektivare och mer medvetet arbetsätt. Pedagogerna har varit motiverade
och känt inspiration. De kan man se genom att de planerat och följt upp och
diskuterat resultatet mycket intensivare nu än tidigare termin. Arbetslagets
tryggare arbetsrutiner kan också ha att göra med att det arbetslaget har
arbetat tillsammans utan förändringar i ett flertal år. De är trygga med
varandras roller. Dock behöver alla som arbetar i förskolan reflekteras mer
kring uppdraget. I en del mötesformer kan det resoneras som att
förskolläraren har mer ansvar och tänker mer på läroplanen. Ett
förtydligande behövs på många ställen om att alla som arbetar i förskolan
har ett ansvar för att förskolans uppdrag genomförs. Denna otydlighet kan
möjligen också bero på att det på flera förskolor och avdelningar saknas
behöriga förskollärare och att arbetslagen förändras då man bara anställer
obehöriga barnskötare med visstids anställning. Det skapar otrygghet.
I situationer där barnen kommer i konflikt med varandra arbetar
pedagogerna med att de i första hand själva ska kunna lösa konflikten
själva innan de går in och hjälper till. Detta har de bestämt tillsammans på
reflektions tid. För att träna samarbetet mellan barnen, delar de upp dem i
olika grupper och har styrda aktiviteter, t ex spela spel, lägga ett pussel
tillsammans, rita eller leka någonting. Uppdelningen av barn är olika, olika
gånger så att alla har chans att samarbeta med alla, ibland är det två och
två barn i en grupp, ibland fler. Tidigare år har personalen på en del
avdelningar inte haft samma arbetssätt när det gäller gruppindelningar. Det
skulle möjligen kunna vara en effekt över att specialpedagogens arbete
med att observera gruppen barn och personalens arbetsätt.
Specialpedagogens återkoppling av vad hen sett kan ha ökat personalens
förståelse av de gynnsamma effekterna av att dela in barnen oftare i
grupper.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Då barngruppen och arbetslagen ofta förändras finns det ett ständigt behov
av att arbeta med frågor kring den egna medvetenheten om normkreativitet
och ständigt gör behovsinventeringar. För att verksamheterna skall kunna
säkerhetsställa att alla barn får rätt till lika möjligheter och rättigheter på
förskolan krävs att vi arbetar med att identifiera utvecklingsbehov. Det är
också viktigt att sätta av tid för att följa upp och utvärdera åtgärder och
insatser som görs.
Pedagogerna kommer att få fortsätta arbeta i reflekterande team och
studiecirkeln om normkreativitet. Det vi förstått är att det viktigt för att få syn
23
KVALITETSRAPPORT 2015-16
på sina eventuella fördomar och diskriminerande arbetssätt och
bemötande. Samt att alla på förskolan blir mer normkreativa. Ny plan mot
diskriminering och kränkande behandling kommer att upprättas och arbetas
med fortlöpande under året i verksamheten och på arbetslagsträffar.
Planen är också en del av vårt utvecklingsarbete om normkreativitet.
Ett förbättringsområde är att stärka föräldrarnas förståelse av att planen
mot diskriminering och kränkande behandling samt att involvera barnen
ännu mer. Av resultaten går det också att utläsa att pedagogerna bör
utveckla samtal med barn, föräldrasamtal, reflektera över observationer.
Det behövs också en strukturerat och målinriktat arbete med genomgång
av regler, arbetsätt och tillbudsrapporter. Samt uppföljning och
utvärderingar av skrivna handlingsplaner.
24
KVALITETSRAPPORT 2015-16
7 Utveckling och lärande
7.1
Förskolan
Mål enligt styrdokument:
Förskolechefen ska utveckal arbetsformer så att barnen får tillgång till en
bra miljö och material för utveckling och lärande.
Förskolan ska arbeta för att alla barn ska utveckla sin förmåga att urskilja
teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar.
Förskolan skall stäva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja,
utforska, dokumentera och ställa frågor och samtala om naturvetenskap.
Upprätta nya planer för att motverka och förebygga diskriminering och
kränkande behandling bland barn och vuxna. Skollagen (2010:800),
Diskrimineringslagen (2008:567) samt Förordningen (2006:1083).
Förskolan ger barnet möjlighet att utveckal sitt intresse för skriftspråket och
förståelsen för symboler och deras kommunikativa funktioner.
Resultat
En till två pedagoger har deltagit i centrala fortbildningssatsningar som har
berört ämnet Natur och Teknik. De har utbildats till inspiratörer med syfte
att sprida kunskapen vidare tillhela förskolans arbetslag.
Tillgången till I Pads i förskolan har bidragit till att personalen kan på ett
smidigt sätt via bilder och ljudupptagningar dokumentera den dagliga
verksamheten tillsammans med barnen. Personalen kan med nya ögon få
syn på sin verksamhet så som till exempel bemötande och till tal. Barnen
har kunnat ta del av många pedagogiska appar där lärandet står i centrum.
Den tidigare Diskriminerings och kränkande behandlingsplanen har
reviderats under året då verksamheten krävt det. Pedagogerna säger själva
att de har fått en större och djupare förståelse av vad begreppen innebär
och hur man kan synliggöra dem i den dagliga verksamheten vuxen till
vuxen och mellan barnen.
Pedagogerna ser att det väckts intresse och nyfikenhet för skriftspråk
genom att de har dokumenterat ett flertal citat och bilder. De har också haft
barnintervjuer där barnens citat dokumenterats och analyserats. Exempel
på citat från barnintervju: Vad är du bra på? J, 6 år – ”Jag har lärt mig att
läsa, skriva och jag har lärt mig att lyssna” Hur lärde du dig det? – ”Jag har
övat, jag har försökt ljuda och tränat på att skriva”.
N, 5 år – ” Jag har lärt mig att skriva jättemycket, men inte allt” Hur lärde du
dig? ”Jag har lärt mig av Thea ju, att skriva”.
Vad är du bra på? P, 5 år – ”Jag ska öva på att åka skidor och öva lite mer
på att skriva”.
Vad är du bra på? H, 4 år – ”Läsa, skriva”
25
KVALITETSRAPPORT 2015-16
B, 4 år – ”Jag vill lära mig att skriva lika snabbt som du.
Pedagogerna har sett att barnen använt och intresserat sig för skriftspråket
mer frekvent i vardagen vilket också dokumenterats. De har även otaliga
situationer och citat där vi ser nyfikenhet, utveckling och lärande. Exempel
på citat och situationer:
L, 3år – Hittar en paljett föreställande bokstaven b på golvet, ”Titta, Bellas
bokstav”
E, 3år – Sitter och klipper ut bitar i ett papper, vänder och granska det hen
klippt ut. ”Men titta, det här blev ju ett L”
N, 4år – Studerar ett armband som hen har på handleden, där två snören
hänger. ”Titta här, det blir ju faktiskt bokstaven K”
B, 4år – ”Hur ser bokstaven B ut? H, 4år – ”Jag kan visa dig”B, 4år – ”Tack,
du är en bra kompis”J, 6år – Vi har konstruerat ”skräpgubbar” med hjälp av
skräp som barnen fått samla in i skogen. Vi ställer ut dessa och vill ha en
överskrift. Två barn får i uppgift att skriva denna överskrift. ”Stavas
skräpgubbe med ä eller e?”T, 5år – Skriver, ”Du är min bästa fröken
kram”J, 5år – Har fått i uppgift att hålla i uppropet på gympan. ”Men då
måste du skriva listan med stora bokstäver, för jag kan inte små”. Hen hade
inte förstått att de ord som hen kan läsa ur ordburken är skrivna med små
bokstäver. ”Va, kan jag läsa små bokstäver”?
I pedagogsstyrda aktiviteter sitter ofta pedagog med papper och penna eller
I pad för att skriva ner barns kommentarer. B, 3år – Kliver in i
pedagogrollen och börjar ställa frågor till pedagogen.
E-3år; Vill du kanske göra en bil i dag….”
Pedagog; ” Nej jag tror inte det. Inte i dag”
E.3 år: ” Ok, men kanske i morgon då? Jag skriver här i boken att du
kanske vill göra det i morgon. Det blir väl bra?”
Analys av resultatet
Av det fortbildningssatsningar och utdelningen av nya I pads som varit
under året kan man se att intresset för I Pads och vad den går att använda
den till i det dagliga arbetet tillsammans med barnen har växt. Intresset och
kunskaperna om verktyget har ökat både hos barnen och pedagogerna. I
paden tas ofta med vid besök i skogen. Ett annat sätt att se att I Padsen
har börjat användas är att det dokumenteras via bilder mer och mer. Man
kan se att barnens intresse för matematik har ökat då de uttrycker att det är
spännande och roligt och därmed håller koncentrationen uppe längre vid
användandet av I Paden som hjälpmedel. Föräldrarnas insyn i den dagliga
verksamheten har stärkts då det via bilder i I Paden går att skriva ut och
berätta om dessa samma dag vid till exempel vid hämtning. Dock kan man
se att pedagogerna på väldigt skilda nivåer av intresse och kunskaper av
att använda denna teknik.
26
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Pedagogernas upplevelser är att I Pad är ett smidigt och bra verktyg för att
arbeta är att pedagogerna arbetar mer medvetet med att utveckla barnens
talspråk. Vid utvärdering kan pedagogerna se att barnen systematiskt fått
arbeta med rim och ramsor, sagor, sånger samt få reflektera över tankar
och uppfattningar. Pedagogernas systematiska arbete har bidragit till att
barnen utveckalt och lärt sig. Det man kan konstatera är att pedagogerna
bör utveckla sin förmåga att vidareutveckla dokumentationen i form av
läsningar med barnen. Personlen har utveckalt sin förståelse över att den
pedagogiska dokumentationen är effektivt sätt att arbeta med och barnen
kan snabbt se bilder och göra egna dokumentationer ur barnens egna
perspektiv. Den pedagogiska dokumentationen är ofta gjord via I Pad. Men
tekniken är något som pedagogerna behöver utvecklas i. Man arbetar inte
med detta i den utsträckning som man borde. Det är också bara vissa
pedagoger som arbetar med den pedagogiska dokumentationen via I Pad.
All personal i förskolan bör stärkas i detta. Som verktyg är I Paden teknik i
sig och därför är det ett målområde för pedagogerna att få mer kunskap
kring för att kunna vägleda barnen vidare i sitt lärande.
När det gäller natur och teknik har vårdnadshavare berättat att deras barn
ibland samlar familjen för att ställa en hypotes. Det kan då vara att de
tillsammans med sina föräldrar funderar över vart ex mjölken på matbordet
kommer ifrån. När pedagogerna arbetar med barnen märker de att fler och
fler barn utvecklar sina hypoteser. Från början sa de kanske bara vet inte
eller så svarade den lika som sin kompis nu kan man höra att barnen
funderar och törs sätta ord på vad de tror.
Pedagogerna har också blivit mer lyhörda och uppmärksamma på när det
förekommer dialoger om natur och teknik och spinner oftare vidare på just
de samtalen som exempelvis vid ex matbordet är väldigt frågvisa och vill
veta hur saker och ting fungerar och vart något kommer ifrån. Barnen törs
ställa de allra mest underliga frågor.
Krokoms kommun har gjort en central satsning på NT-utvecklare vilket står
för natur och teknik. Pedagogerna har deltagit i kommungemensamma
utbildningsdagar där de två NT-utvecklarna har presenterat sitt pågående
arbete. Alla förskolor har fått utse representanter som har ingått i NTgrupper. Vid dessa tillfällen har det fått fördjupad kunskap i NT-ämnen och
olika aktiviteter som de sedan delgivit sina kollegor på enheten. Intresset
har i perioder varit stort. Syftet är att belysa natur och teknikområden och
det har varit ett gemensamt övergripande verksamhetsmål för alla enheter.
De flesta pedagoger har uttrycket en glädje och ett intresse av detta ämne.
Deras förhållningssätt kring natur och teknik tror jag kan ha varit av stor
betydelse till att barnen också tycker att detta är så roligt och spännande.
En god spiral bildas. Barnen och pedagogerna entusiasmera varandra till
att spinna vidare och lära vidare. En central satsning har också gjort för att
alla pedagoger i Krokoms kommun skall utveckla ett gemensamt
yrkesspråk där vi har förankrat begreppen lärande objekt, lärande aktivitet.
kommer fortsätta sitt arbete i NT-grupperna och delge sina kollegor nya
kunskaper i ämnet. Det kommer också fortsättas med centrala
fortbildningssatsningar där det finns möjlighet till ett kunskapsutbyte mellan
27
KVALITETSRAPPORT 2015-16
förskolornas personal i hela Krokoms kommun. Detta kommer generera i
nya måluppfyllelser för avdelningarna. Genom grupparbete och
personalutveckling kommer pedagogerna fortsätta arbeta med sitt
förhållningsätt och läroplanens uppdrag.
Målet är att få barnen intresserade av teknik och att få en bättre förståelse
för vad som är teknik och att det överallt i vardagen förekommer olika typer
av teknik. Vi synliggör tekniken som vi har runt omkring oss i vardagen, allt
från enkla saker som t ex bestick, sax, blixtlås och hammare mm till lite
svårare så som cyklar och andra saker. Pedagogerna arbetar mer
medvetet med teknik genom att titta på hur olika saker fungerar, läser i
böcker, gör experiment (vi har bla. tittat på vad som händer då vatten fryser
om man har salt och socker i, hur block och talja fungerar och hur
ytspänning fungerar m.m) och söker fakta på nätet, samt också tittar på hur
saker har förändrats över tid, t ex vad användes innan vi hade glödlampor,
elspisar, telefonen osv. Barnen och pedagogerna har sett att teknik är
något som behövs varje dag för att få vardagen att fungera. Barnen och
pedagogerna har tillsammans blivit medvetna om att teknik även kan
handla om dem själva, att det krävs teknik för att kunna åka skidor,
skridskor eller cykla och att det är teknik som man inte kan som liten utan
måste lära sig. Som förskolechef hör jag pedagogerna prata om nya
övningar och att de i större utsträckning än tidigare delar med sig av
varandras erfarenheter av olika aktiviteter.
Då varje lärandeaktivitet genomfördes under flera veckor tror vi att barnen
lärde sig att man får vara nyfiken och komma med egna funderingar, vilket i
sin tur ledde till att barnen även kom med egna önskemål om sitt eget
lärande och lärandeaktiviteten under vårterminen blev ett djurtema. Att
pedagogerna arbetat systematiskt och återkommit till samma moment
under flera veckor har lett till en trygghet hos barnen och tid för reflektion,
som i sin tur leder till ett lärande.
Att barnen ställer hypoteser hemma kan bero beror på att pedagogerna är
tydliga med barnen att benämna ordet hypotes och barnen därför kan
koppla detta till något de är nyfikna på. De använder begreppet hypotes
både på förskolan och hemma. Pedagogernas arbetssätt kan ha påverkat
barnen på ett positivt sätt, de känner sig trygga och vet att deras
funderingar tas på allvar.
Vid ca två månader mitt under läsåret hade många avdelningar sjukdomar
på och därför kraftigt reducerad barngrupp, detta ledde till att det ibland var
svårt att genomföra planerade aktiviteter och detta tror att detta lett till att
avdelningarna inte uppnått resultatet till fullo. Färre barn antal i sig har inte
påverkat verksamheten men då åldersspannet också har varit stort blev det
svårt att ställa hypoteser, barnen fann inte stöd hos varandra på samma
sätt som om de hade varit närmare varandra utvecklingsmässigt. En annan
reflektion pedagogerna gjort är att om de på ett aktivt sätt hade skapat
lärandemiljöer där barnen kunnat fortsätta utforska de naturvetenskapliga
fenomen de vuxna introducerat hade de möjligen sett ett högre resultat.
28
KVALITETSRAPPORT 2015-16
De man också kan se är inte pedagogerna inte hade kontinuerligt stämt av
mot målen på avdelnings möten, även detta kan ha påverkat resultatet. Om
de vid ett tidigare tillfälle hade sett att ex miljön skulle behövts förändrats
hade vi nått ett annat resultat. Man kan också se att pedagogernas arbete
med hypoteser ej har avspeglats i lärmiljön, om de hade fått in det i miljön
hade resultatet troligen påverkats positivt genom att vi då kunnat se
barnens spontana utforskande och lärande.
Pedagogerna har via planeringdagar, arbetsplats träffar fått diskutera
begreppen natur och teknik tillsammans och det har fått gynnande effekter
på barnens lärande då pedagogerna blivit mer samspelta i uppdraget. De
har haft lättare och snabbare för att komma överens om gemensamma
uppdrag kopplade till NT än andra lärandemål. Då alla avdelningar och
förskolor har haft ett stort övergripande mål för verksamheterna kan vi se
en hel del resultat av de pedagogerna har fått med sig i NT-grupperna. I
pedagogernas utvärderingar går att utläsa mer och fylligare text kring just
NT målen man arbetat med. Man har utfört en del enklare experiment där
teknik behövs. Men också genom att klippa och sy. Barnen har skapat en
större förståelse av olika tyger och material. Det har pedagogerna noterat
genom att barnen benämner olika material med nya ord.
Alla enheter har varit mer ute i naturen och använt denna för att utforska
årstidsväxlingar, djuren och dess levnadsmönster. Barnens intresse för
natur har varit stort och pedagogerna har fått planera om aktiviteter efter
nya infallsvinklar efter barnens önskan och visat intresse. Pedagogernas
reflektions tid kan man se i efterhand har troligen varit avgörande för att
pedagogerna har kunnat planera aktiviteterna efter de barnen visat intresse
för. Pedagogernas systematiska arbete har bidragit till att de lättare kunna
synliggjort barnens lärande. Bland annat genom att det dokumenterat mer
nu än tidigare år. De flesta enheter har till exempel fortsatt att arbeta med
vatten. Pedagogerna har också arbetat mer med att lära barnen betydelsen
av ett hållbart samhälle där man inte ska skräpa ner och vad vi kan
återvinna.
De vuxna upplever att i och med att de haft skriftspråket som proriterat mål
så har deras förhållningssätt ändrats. Pedagogerna ser numera många
möjligheter att implementera skriftspråket i vardagen på ett sätt som inte
varit självklart förut. Detta arbetslag har inte på ett medvetet sätt arbetat
med skriftspråk tidigare. Efter detta lärde sig pedagogerna mycket genom
barnen. Tid för att pedagogerna skall reflektera tillsammans i arbetslaget
över sitt arbetssätt har varit av stor betydelse för att de har fått upp ögonen
för skriftspråket och förändrat sitt arbetssätt. Pedagogerna har reflekterat
över att barnen fått mer inflytande i vardagen genom exempelvis: Hålla i
upprop på gympan, hjälpt till att fylla i almanackan som hänger i hallen,
hjälpt till att skriva lappar till föräldrar, Tex – ”Ta med skidor”, Hjälpa till att
flytta
namn
på
aktivitetstavlan(vem
ska
vara
inne/ute?)
I
färgläggningspärmen finns numera enbart bokstäver och ting som börjar på
den bokstaven, skriva namn eller de bokstäver barnen kan på alla
teckningar, och även försöka skriva namnet på eventuell mottagare av
teckningen, barn har fått skriva egna namnlappar på dator för att därefter
29
KVALITETSRAPPORT 2015-16
laminera och fästa på sin rit låda samt alla väggdokumentationer har sänkts
till barnhöjd.
Arbetslagen hade som mål att göra en kartläggning av nuläget samt öka
användningen av ordbilder, i första hand koncentrerat till samlingarna. De
ville också integrera skriftspråket i andra prioriterade mål, förbättringen av
vår miljö och i vardagssammanhang. I jämförelse med föregående år då de
inte arbetat med skriftspråket som prioriterat mål upplever de en stor
skillnad i intresse på grupp- och individnivå. Både barn och pedagoger
arbetar med skriftspråket som en röd tråd genom vardagen i allt arbete. De
tycker själva att det lyckats bra med att uppfylla målen. När arbetslaget
väljer ut prioriterade mål blir pedagogens fokus klart och som nämnt i
resultatet utvecklas förhållningssättet i förhållande till målet. Arbetslaget
upplever sig samspelta och alla vet vad som förväntas av dem vilket gör att
alla vet vad målet är samt hur det ska komma dit. De vuxnas handlingar har
också lett till att barnen fått vistas i en mer ordrik miljö. Pedagogerna har
varit noggranna med att fästa ordbilder och dokumentationer i barnens
höjd. Detta är viktigt för att barnen ska ha möjlighet att stanna till och
reflektera över vad som finns på väggarna. Vilket de numera också gör.
Genom en blandning av vuxenstyrda aktiviter och implementeringen av
skriftspråket i vardagen har varit en nyckel till intresset. Vuxenstyrda
aktiviteter för att komma in på valt spår och vardagsimplementeringen för
att barnen ska få konkret nytta av skriftspråket i vardagen, se
lärandeaktiviter i vardagen. Barnens delaktighet och inflytande är en annan
nyckel. När barnen till exempel får vara med och döpa ett rum för att
därefter skriva och sätta upp det skrivna ordet bildas en röd tråd. Det blir
meningsfullt för barnen att skriva när barnen själva har ett inflytande över
vad som ska skrivas och varför.
Även att pedagogerna delat in barnen i grupper har varit positivt.
Pedagogerna tycker att barngruppen har lättare att koncentrera sig och
intresset håller i sig längre. Barnen ges möjlighet att lära av varandra, både
i vardagssammanhang och i vuxenstyrda aktiviteter. Detta har tyvärr fallit
bort lite och vi upplever att vi borde ha dokumenterat mer kring skriftspråket
i vardagssituationer. Pedagogerna ser dock att de borde haft en krysslista
för att säkerställa barns lärande i vardagssituationer. Arbetslagen har en
idé om att utveckla läsvilan. Till exempel att under en veckas tid inleda med
samma bok. Där barnens delaktighet står i fokus. Där pedagoger och barn
samtalar och resonerar kring ord, betydelser, bokstäver, samt
normkreativitet mm. De vuxna ser också stor utvecklingspotential i det
faktum att de inte i någon större utsträckning förkovrat sig i litteratur
angående barns inlärning av skriftspråk dock i normkreativitet.
De vuxna har stämt av mot målet vid varje avdelningsmöte. De har
kontinuerligt återkopplat till handlingsplanen vilket har varit viktig och hjälpt
dem att hålla rätt spår. Pedagogerna kan i efterhand konstatera att
avstämningarna har varit viktiga för att det gått så bra. Vid vuxenstyrda
aktiviter har de samlat barnen på morgonen och gett dem en överblick över
hur förmiddagen kommer att se ut. Detta för att skapa trygghet och ge en
bra grund för arbetsro. Om man jämför de olika arbetslagen och hur
30
KVALITETSRAPPORT 2015-16
sjukfrånvaron varit i respektive arbetslag så kan man se att där det varit
kontinuitet i arbetslaget har det inte varit några svårigheter med att arbeta
stukturerat. Och det har varit gynnsamt för barnens lärande. Det har varit
lättare för arbetslagen med samma personal att se lärsituationerna och
reflektera över dem.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Arbetslagen kommer att fortsätta att aktivt arbeta med naturkunskap och då
även försöka få in naturkunskapen i vår lärandemiljö inne eller ute på
gården så barnen får möjlighet att fortsätta sitt utforskande runt
naturkunskap. Fördjupa kunskap om natur och teknik i lärmiljön.
Varje enhet skall upprätta och arbeta motverkande och förebyggande mot
diskriminering och kränkandebehandling. Enheterna tillsammans med
förskolechefen skall arbeta målinriktat för lika rättigheter och möjligheter i
förskolan. Fortsatta åtgärder blir att förbättra det systematiska arbetet så
barn och vuxna är väl förtrogna med vilka värderingar som råder på
förskolan. Pedagogerna kommer arbeta i reflekterande team samt
arbetsplatsträffar
och
planeringsdagar
samt
fortsätta
med
utvecklingsarbetet med normkreativitet. Utveckla personalens kompitensen
i användandet av I Pads och Smartphones för att stärka användandet av
tekniken som ett verktyg i barns lärande och pedagogernas dokumentation.
Öka användandet av pedagogisk dokumentation.
Förbättra vardagsdokumentationer där barnen visar intresse för
skriftspråket, för att synliggöra barnens lärande. Både för egen,
vårdnadshavare och barnens del.
.
31
KVALITETSRAPPORT 2015-16
8.0 Extraanpassningar och särskilt stöd
Mål enligt styrdokument:
Förskolechefen har det yttersta ansvaret när det uppkommer ett behov av
särskilt stöd för en grupp eller ett barn.
Förskolan ska samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och
lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl
behöver stöd i sin utveckling.
Förskolan ska stimulera barnet till ett nyanserat talspråk, ordförråd och
begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa
frågor, argumentera och kommunicera med andra. Samt se till att barnet
utvecklar sitt intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras
kommunikativa funktioner samt bilder och texter.
Resultat
I förskolan arbetar vi förebyggande och främjande för situationer som
kräver särskilda insattser. Detta år har resulterat i att pedagogerna fått
stöttning av specialpedagog för att få syn på och strukturera upp sitt
arbetssätt för att det skall passa hela barngruppen eller på individnivå.
Möblerat om och anpassat lärmiljön.
Delgivit varandra kunskaper om barn med särskilda behov.
Träffar med mellan förskolechefer, BVC och BHT teamet.
Då språket går som en röd tråd i det dagliga arbetet har vissa avdelningar
under vårterminen 2016 börjat jobba efter Bornholm modellen som
fokuserar just på språket. Barnen har förbättrad utveckling i ett nyanserat
talspråk, få ett större ordförråd samt sin förmåga att leka med ord, berätta,
uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera, kommunicera med andra.
Barnen har utvecklat sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för
sina uppfattningar och försöka förstå andras perspektiv. Språk och lärande
hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling.
I enlighet med Bornholmsmodellen använder pedagogerna rim, ramsor,
sagor, sånger och annat material och övningar för att stimulera barnens
språk. De uppmuntrar barnen till att berätta och lyssnar på vad de har att
säga, kompisar och pedagogerna ställer motfrågor som barnen helst inte
ska besvara med bara ja eller nej. På samlingarna har fokus varit att alla
barn inte ska prata på samma gång utan man ska prata en och en och
lyssna på den som pratar. Pedagogerna upprepar det barnet sagt för att
visa att vi hört, det är också viktigt att upprepa orden med rätt uttal för de
barn som har svårt med språket, de får då höra rätt uttal direkt.
32
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Pedagogerna har flyttat ner böcker och annat material så att barnen själva
når och kan ta en bok att titta i när de vill, vi har märkt att barnens intresse
för böcker och bokstäver har ökat efter detta. Pedagogerna uppmuntrar
barnen till att berätta vad de ritat på sina teckningar. Barnen får vara med
att göra sagor som vi sedan återberättar. Barnen har också fått klippa ut
bilder ur tidningar och klistrat upp bilderna på ett papper och har sedan fått
göra berättelser runt detta.
Analys av resultatet
Pedagogerna har anpassat sina verksamheter för att alla barn skall ges
samma förutsättningar för sitt lärande. Det har exempelvis gjorts
förändringar av belysning och ommöbleringar för att öka tillgängligheten till
lek och lärande. Efter att pedagogerna var på föreläsning med Ann Åberg
gjordes det en hel del ommöbleringar för att stimulera till bra lärmiljö samt
anpassa till barn med särskilda behov. Pedagogerna tyckte själva att det
efter föreläsningen fick upp ögonen för hur det arbetar idag och hur de kan
förbättra, de konstaterade också att mycket bra arbete redan görs och
behövs inte förändras. Detta konstaterande blev vissa pedagoger stärkta
av. Vilket bidrog till en mer lättsam och öppet arbetsklimat.
Pedagogerna har även fått till sig ny kunskap via habiliteringen,
specialpedagogerna från Elevhälsan, SPSM, BVC samt föräldrar. Det
ökade samarbetet bidrog till att BVC sköterskan har kommit till förskorna
och gjort skyddsronder tillsammans med personalen. På utvärderingen av
det kunde man höra fler reflektioner om gemensamt förhållningssätt vid
sjukdomar hos barnen. En ökad medvetenhet hos pedagogerna om olika
virussjukdomar som kommer med nyanlända barn och familjer. På
förskolorna har vi också utformat bättre och tydligare information till vikarier
om detta med smitta och hygien. Denna kunskap har omvandlats till
verksamhetsanpassningar för att öka barnens egna förutsättningar till
stimulans och lärande. Detta är något som efter utvärdering pedagogerna
ser att det lyckats med. Barnen har blivit mer själständiga då det når
arbetsmaterial och inte behöver fråga om den vuxne kan ta ner materialet
från hyllan. Pedagogerna kan också se att barnen gynnas av nå saker
själva då det kan sätta i gång och arbeta med något då det själv har lust.
Det blir mer spontana.
Specialpedagogens arbete med att vara med i verksamheten och stötta
personalen är ett viktigt arbete men har inte skett i den utsträckning som
pedagogerna önskat. Mycket av arbetet har varit att flytta fokus från barns
svårigheter till att se hela verksamheten och hur de kan jobba för att
tillgodose alla barns behov. Planen för diskriminering och kränkande
behandling ligger också till grund för mycket av det arbete som gjorts och
de förändrade synsättet.
Genom att tillsammans som arbetslag diskutera mening och värdering kring
många diskrimineringsgrunder har medvetenheten ökat. Effekten av
reflektionerna är troligen resultat av att det har varit extra viktigt att göra
anpassningar i barnens lärmiljö för att det inte ska bli diskriminerande. Den
33
KVALITETSRAPPORT 2015-16
ökade medvetenheten hos pedagogerna borde rimligen också komma från
den kartläggning de gjort fån arbetsmaterialalet. Husmodellen som alla
enheter arbetat med som en del i utvecklingsarbetet kring normkreativitet
och utformandet av diskriminering och kränkande behandlings planen.
Husmodellen gjorde pedagogerna mer medvetna om var det vill säga i vilka
rum eller utemiljöer det sker kränkningar och diskrimineringar. Detta kunde
sedan lyftas upp till reflektion och förebyggas genom att hitta nya strategier
att lära barnen.
Personalen känner att Före Bornholmsmodellen har varit väldigt givande
både hos dom som pedagoger samt väckt stort intresse hos barnen.
Pedagogerna har uttryckt att de lärt sig fler och nya rim och ramsor och
sånglekar. De vuxna lägger ofta pussel tillsammans med barnen och pratar
då om vad bilden föreställer och vad barnen tror händer på bilden.
Pedagogerna visar på kort och barnen får berätta vad som händer på
bilderna och utifrån detta så göra en saga. Efter pedagogernas reflektioner
har de utvärderat att barnen visat stort intresse och varit deltagande på ett
annat sätt än tidigare. Pedagogerna och barnen har tillsammans uttryckt
glädje i detta arbete vilket kan vara det som gynnat lärandet. För att få
barnen att visa ett större intresse för böcker så vi lånar många böcker på
bokbussen som vi sedan under fruktstunden efter lunchen läser högt för
dem. Flertalet av barnen känner igen ”sin” bokstav när de tittar i böcker och
även på skyltar utomhus. Pedagogerna tycker att barnen är trygga eftersom
de flesta törs prata och berätta saker för gruppen när de har samling eller
vid maten. Pedagogernas arbetsglädje och positiva förmedlan av kunskap
har haft gynnande effekter på hel barngruppen. Dock kan man utläsa av
resultatet att pedagogerna behöver stärka sin kunskap av läroplanen.
Barnen har visat stor nyfikenhet och visad glädje över att lära sig nya
språklekar. Pedagogerna uttrycker att de får fler frågor från barnen som
leder till fördjupade samtal och reflektioner på detta från barnen. Barnen
funderar tillsammans och de är mer koncentrerade nu än tidigare.
Pedagogerna upplever att barnen också är mer uthållig i det man arbetar
med. Pedagogerna har flyttat ner böcker och annat material så att barnen
själva når och kan ta en bok att titta i när de vill, pedagogerna har märkt att
barnens intresse för böcker och bokstäver har ökat efter detta. Nu håller
intresset i sig under längre tid än tidigare. Några av barnen känner igen
”sin” bokstav och några kan skriva hela sitt namn. En dag i veckan får
barnen jobba med arbetspapper med utmaningar anpassat efter varje
individs nivå. Flera av barnen har koncentrationssvårigheter, otydligt uttal
och/eller torftigt ordförråd, pedagogerna har märkt att det ger mycket för de
barnen att få sitta själva med en personal eller i mindre grupper eftersom
de då får mera lugn och ro och kan lättare koncentrera sig på t ex spelet,
uppgiften eller sagan. Pedagogerna har genom analysen kommit fram till
att de även i höst kommer ha språk som ett prioriterat mål eftersom de
även då har barn med språksvårigheter och barn som är flerspråkiga och
de ser gynnande effekter på hela barngruppen. De upplever också att de
inte nått riktigt dit de ville med Bornholmsmodellen. De har försökt se varje
barns behov men inte riktigt hunnit med det i den grad de vill. De har tagit
34
KVALITETSRAPPORT 2015-16
tid att sätta pedagogerna in i ett nytt sätt att arbeta. På förskolan arbetar
många pedagoger deltid vilket är en försvårande omständighet
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Tätare samarbete med BVC samt förankring av Barn hälsoplanen som är
utarbetad av rektorer förskolechefer samt personal från Elevhälsan. Syftet
med den är att upptäcka behov av tidiga insattser.
Fortsatt gemensamt arbete med specialpedagog.
Fortsatt arbete med att öka normkreativiteten som ett led i att få syn på
normer och diskriminering och kränkandebehandling.
Flera arbetslag kommer börja och fortsätta med språk som ett prioriterat
mål detta läsår då vi ser att det finns ett behov för detta eftersom vi har
barn som är flerspråkiga och stärka barngruppens språkutveckling.
Pedagogerna, förskolchefen och specialpedagogen planerar för att språket
går som en röd tråd i det dagliga arbetet, t ex ramsor, sånger,
lägesbegrepp, i leken, vid måltiderna, osv.
35
